i ett föregående nummer omnämda motion om skrifvelse till k. m:t angående tillägg till folkskolestadgan 35 är af föl jarde lydelse.
K. m:ts förnyade nådiga stadga angående folkundervisningen i riket af 20 Januari 1882 § 35 har följande lydelse:
Mom. 1. Barns skolålder räknas från och med det år, under hvilket barnet fyller sju, till och med det år, under hvilket barnet fyller fjorton år.
Mom, 2. Då skolråd efter samråd med kyrkostämma så pröfvar nödigt, må tiden, då barns skolgång skall begynna, kunna uppskjutas, dock icke längre än till år, under hvilket barnet fyller nio år. I sådant fall skall öppet lemnas hvarje barn, som uppnått den i nästföregående moment bestämda skolåldern, att begagna sig af skolundervisning, om det Så föräldrar eller målsman anmäles till skolgång.
Denra föreskrift, hvarigenom föräldrar eller målsman lemnas rätt att när som helst omintetgöra skolråds och kyrkostämmas beslut om uppskof med barns intagande i skola, är till väsentligt hinder för skolundervisningen i mindre församlingar med barn af så ringa antal, att de med skäl icke kunna åläggas att inrätta särskild småskola, och der alla barn således undervisas af en och samma skollärare.
Efter öfverenskommelse mellan skolråd och kyrkostämma har beslutats och försök gjorts inom åtskilliga små församligar på Gotland med barns intagning i skolan hvartannat år, hvilka försök, der de fått tilllämpas, utfallit till så väl församlingens som lärarens belåtenhet. Sådana beslut hafva dock icke länge blifvit efterlefda i en del församlingar, enär domkapitlet konsekvent vägrar att fastställa en sådan, mot nu gällande skolstadga stridande bestämmelse, och om således blott en enda inom församligen opponerar sig mot beslutet och anför klagomål mot skolråds och kyrkostämmas beslut, blir beslutet upp| häfdt och skolstyrelsen och skolläraren tvungna att intaga sjuåringar hvarje år, då de at förjäldrar och målsman anmälas till intagning.
Uti församlingar, der småskola icke finnes, och hvarest det icke fiones skäl att sådan inrätta, församlingar med folkmängd af 200 till 400 personer, oh barnantal i skolåldern emellan 15 och 40 stycken, ligga olägenheterna häraf i öppen dag. Skall i skolan intagas barn hvarje år, måste klasser eller läslag bildas för hvarje års intagning, åtminstone i den lägre afdelningen i skolan, ty de nyintagne kunna icke indelas i den förut varande förata klassen emedan den hunnit ett godtstycke på väg uti skolkunskaper.
Finge dermot beslut af skolråd efter samråd med kyrkostämma bindande kraft och nyinskrifna barn intagas i skolan hvartannat år, kunde skolan komma att bestå af tre klasser, hvarje klass tvåårig, och läraren beredas tillfälle att meddela barnen mera personlig öfning och omedelbar ledning, än om klasaerna äro för många, Den treklassiga indelningen erbjuder dessutom don fördelen, att, när i en sådan skola behof gör sig gällande af afdelningsanordning enligt, folkskolestadgans 14 § mom. 2 c, behöfver blott permitteras en klass hvarje dag växelvis, då läraren endast får två klasser sartidigt under vissa dagar i veckan att undervisa, och ungefär samma resultat vinnes som genom anordnandet af särkild småskola. På grund aft hvad här anförts får jag föreslå,
att riksdagen måtte i skrifvelse hos hos Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af sådant tillägg till § 35 i folkskolestadgan, att det medgifves skoldistrikt att anordna undervisning på det sätt att intagning i skolan sker hvartannat år.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Mars 1894
N:r 39