Man säger, att Gotland har två härader: Norra och Södra Häradet, men ehuru dessa benämningar brukas både officielt och i dagligt tal, sk är det icke landets härader utan dess domsagor, som menas. Häradeindelningen, såsom den judiciella och administrativa indelningen, är urgammal i Norden, ehuru Häraderna uti en del af Svea landet kallades »Hundari», och på Gotland »Ting», d. v. s. Tingslag eller distrikt, som utgjorde ett helt för sig, hade sin egen domstol, sin egen tingsplats, der tingets odalmän hade sina ordentliga sammankomster på bestämda tider eller dessemellan när de sammankallades till extra ting. Under hednatiden voro vanligen de ordinära sammankomsterna förenade med blodsoffer, »blot», och gemensamt offergille, hvartill de kreatur, som användes, anskaffades på tingsmännens bekostnad. Tingsplatsen »Ringen» och offerplatsen, »Gudahofvet» (eller den så kallade Lodakretsen) lågo derför nära intill hvarandra. Våra tingslag, d. v. s. våra härader, hafva en gång varit domsagor, men våra nu varande domsagor äro icke härader.
Härads- eller Tingsindelningen är, såsom redan nämts, urgammal och äldre än den kyrkliga, socken: och pastoratsindelningen; den låg till grund för landets sambällsförfattning och är sammanpväxt med dess historia, således väl värd att taga närmare kännedom om. Vill man göra sig den mödan, får man observera, först att Härad ej är detsamma som domsaga, fastän våra domsagor kallas härader. Denna förblandning är dock ej så gammal, ej stort mer än halftannat århundrade, ty fast vi haft två domsagor sedan 1680, var det först i förra hälften eller vid midten af 1700-talet de började kallas härader. Förut hette de Norra och Södra Tingsrätten eller i allmogespråket: »Norder Ting» och »Suder Ting». Av tecknaren, som granskat tämligen många domböcker och gamla handlingar, äfven från 1600-talet, har aldrig, så vidt han kan minnas, påträffat uttrycken Gotlands Norra och Södra Härad äldre än 1700-talet, För det andra får man observera att den nuvarande indelviogen i Tingslag är på många ställen olika mot hvad den af ålder varit. Tingsindelningen ändrades omkring år 1725 för att få den i öfverensstämmelse med den kyrliga indelningev. Hura den förut på många ställen var skiljaktig från sockenindelningen kan man finna af »Revisionsboken», som innehåller jordransakningen åren 1654 och 1655 med Gotlands gårdar eller hemman.
Tingslaget hade sina underafdelningar, vanligen fyra, som kallades, »Fjerdingar» (deraf benämningen Fjerdingsman, som nu lägsta tjenstemannagraden för administrativa och polisärenden tituleras), men ett eller annat mindre tingslag uti 2 (»Hälfter») eller 3 (»Tredingar»). Det har varit dessa underafdelningar af tingslagen, som utgjort landets kommuner innan socknar uppstodo och de hade säkerligen äfven sina särskilda sammankomster på bestämda ställen. Gotlands äldsta indelning är itre Tredingar och Ting, de sistnämda afdelningar af de förra. Tredingarna, som hette Norder Treding, Medel Treding och Suder Treding, hade ännu på 1600-talet och förra hälften af 1700 talet hvar sitt vapen eller sköldmärke; Norder Tredingen, som hade 7 ting, en grövskande Ek, Medel Tredingen med 6 ting en hvit springande Häst (Saxarnes urgamla vapen) och Söder Treding med 7 ting, Lammet med korsfanan (rättare Väduren med segerfanan), som äfven var hela landets vapenmärke (liksom Amaloniska konungaättens, Amblungarnes, som styrde Östgoterna uti Italien på 500-talet). Tingslagen voro således 20, men enligt biskop Vallins uppgift skola de från början varit 21, förmodligen då 7 i hvarje Tre ding. Strelov, som var ett århundrade äldre än Vallin, uppräknar i »Den Gathilandiske Chronica» (tryckt 1633) tingslagen, som han kallar Hereder (Härader), men Han har blott 20. Norra domsagan har 10 Härader, den Södra lika många.
Gutasagan, som i sin nuvarande redaktion nog är öfver 600 år gammal men grundas på vida äldre sägner och kanske anteckningar, uppgifver att när gutarne blotade till hedna gudar, hade hela landet sitt högsta blotande (»Gutn-all-tipget»). men hvarje Treding sitt och miadre ting (»smeri ting») hade mindre blotan. Landets indelning I Tredingar och Ting fanns således redan i hedna tiden, men på kristna tiden delades hvarje Treding i 3 delar och så uppkomme i de forna tredingstingens ställe 6 s. k. Settingsting (af »Sjettungr», sjettedel). Settingar funnos redan när Gutalagen i sin nu varande form uppsattes, se dess 31 kapitel, der tingslagen benämnas »Hunderi», liksom i Svea landet. De 6 Settingarua kallades, Rute S. och Bro S. (Norder Trediog; Kräklinge S. och Hejde S. (Medel Treding) Hoburgs S. och Garda S.
(Söder Treding). Hvarje Setting utgjorde en liten domsaga. Denna indelning fortfor tilis ön kom under Sverige genom Brömsebrofreden 1645, då Gotland blef ett Häradshöfdingedöme, men tingen höllos trediogsvis, för Norra Tredingen vid Länna i Otbem, för Medel Tredingen vid Tyrvalds i Klinte, för Södra Tredingen vid Kvinnegårda i Hafdhem. Sedan ön efter danska invasionen 1676—1679 återkommit till Sverige, delades den i 2:ne Domsagor. För den södra höllos tingen länge dels vid Ejmunds i Mästerby (domarens boställe) dels i Klinte, först mot midten af 1700-talet flyttades de till Levide och Skogs blef häradshöfdingeboställe.
Under hednatiden och så länge tingslagen hade hvartdera sitt tingsställe måtte Gotland haft måoga tingaplatser. Gutnall-tinget lär hållits i Romma, der all mogen ända in på 1600 talet samlades för rådgöra och öfverlägga om angelägenheter, som angingo hela ön. Namnet Romma, com nu är socknens namp, har säkerligen ursprungligen betecknat slätten der de stora allmänna tingen höllos, ty en öppen allmän plats kallas på gutniska »Räum», ram, (bestämd artik. »räumä», rummet). Samma ord förekommer i ett annat gotländskt sockennamn. nämligen Laukräumä, (Lokrumme), af Lauk trädgårds växt i allmänhet och i synnerhet lök, hvilket namn väl ursprungligen betecknat ett ställe med frodiga trädgårdsväxter, hvaraf sockennamnet uppstått. Troligtvis har ej den aldra äldsta allmänna tingsplatsen för hela ön varit Roma, som ligger nästan midt i landet, utan blifvit det först sedan gutafolket hunnit utbreda sig öfver hela ön.
(Slut nästa nr).
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 December 1893
N:r 199