Såsom förut omtalats hade förste provinsialläkaren till k. m:ts bfbde afgifvit utlåtande i anledning af astadsfullmäktiges framställning rörande särskildt ordningsstadgande för latrinrenhållningen här i staden.
Helsovårdsnämdes, som haft att yttra sig i saken, ansåg som ett oeftergifligt vilkor för att stenkistsystemet med torfströ skulle kunna användas att en särskildt aflönad polisman anstäldes för att under helsovårdsnämdens öfverinseende och kontroll tillse och öfvervaka efterlefnaden af gällande stadgar och förordningar rörande den allmänna helsovården.
Hvad avginge förste provinsialläkarens förslag att staden försöksvis under ett år skulle kostnadsfritt tillhandahålla torfströ, opplyste helsovårdsnämden att torfströåtgårgen, under förutsättning af att istenkistorna uppsamlas blott afträdesspillning, kunde beräknas till minst 30 kg. för person och år, men att då i kistorna äfven spillvatten utslås minst 50 kg. åtginge; således för stadens befolkning minst 180, högst 300 tusen kg., det senare troligast. Ur ren helsovårdssynpunkt instämde likväl nämden i förste provinsialläkarens förslag.
Uader anförande, att godt torfströ från Karlskrona nu tillhandahölles stadens husägare till inköpspris, 4 kr. 45 öre för 100 kg., hade drätselkammaren beräknat, att ett kostnadsfritt tillhandahållande af torfströ, skolle förorsaka staden enligt den uträkning helsovårdsnämden gjort, en utgift för ett år af 8,110 eller 13,350 kronor. Då staden icke på några vilkor hade råd härtill, afstyrkte kammaren på det lifligaste förste provinsialläkarens förslag i detta afseende. Deremot hemstälde kammaren, att den måtte få i uppdrag att fortfarande, i mån af behof, till inköpspris tillhandahålla torfströ.
I fråga om en särskild helsovårdspolis, hemstälde kammaren, att då en sådan icke rimligtvis kunde behöfva egna hela sin tid åt detta åliggande, förslaget i denna del måtte af stadsfollmäktige bifallas på sådant sätt att till helsovårdsnämdens förfogande stäldes tillsvidare ett krligt anslag af 250 kr. för anställande af polisbiträde.
Hr Jeurling: Naturligtvis skulle väl anslaget utgå endast under förutsättning af bifall till det begärda undantagestadgandet.
Hr Höjer: Drätselkammarens förslag otillfredsställande, Hade trott att kammaren och helsovårdsnämden skalle komma med något förslag till öfvertagande af torfatröaffären.
Öfvertygad att beräkningen var oriktig. En ledamot af helsovårdsnämden hade beräknat kostnaden till omkring 3 tusen kr. Enligt erfarenhet från Tyskland vore kostnaden för hvarje persons torfströ för år 50—75 öre, alltså högst 4,500 kr., eller jämt 5 tusen. Ville ej föreslå att staden utan vederlag åtoge sig denna kostnad. Men kunde ej staden utgöra besväret och husägarne betala. För hvarje tusen ksonors taxeringsvärde å fastighet kunde t, ex. betalas af fastighetsägare 1 kr. På så sätt blefve saken ordvad. Men då skulle öfverenskommelse träffas. Föreslog att drätselkammaren sammankallade fastighetsägarne till ett möte för frågans dryftande. All renhållning borde af staden öfvertagas.
Borgmästaren: Uppgifterna om torfströåtgången ej för hög, snarare för låg.
Hr Hellgren: Den utväg br Höjer föreslagit blefva för dyrköpt. Åtgåogen blefvo nog stor. Men resultatet? De som hade lagliga afträden finge betala för dem som hade olagliga. För öfrigt hade ju ej länsstyrelsen fordrat ett kostnadsfritt tillhandahållande at Tan Yrkade bifall till drätselkammarens förslag.
Hr Höjer: Ja, kontroll nödvändig, tog upp yrkandet om särskild polisman. Erkände att hans förslag innebure en orättvisa mot ett fåtal. Så vore dock fallet vid alla regleringar. Älven om länsstyrelsen tillstyrkte undantagsstadgandet utan fordran på fritt torfströ, skulle man svart blifva öfvertygad om, att det blefve blott en galgenfrist man vunne med anställandet af endast en helsopolis.
Hr Björkman: Ingen enda liten husigare ville kosta på sig en krona till torfströ, han använde det knapt om han fick det gratis.
Torfströ måste bli dyrt här. Det måste införas, då det kan tillverkas endast af hvitmossa som ej fins här. Prisuppgifterna varierade dock. Kanhända hela historien med torfströ stälde sig så ofördelaktig, att det blefve vinst att upptaga det lagenliga tunnsystemet, En misshushållning med torfatröet ägde rum derigenom att det användes för att uppanga äfven spillvatten. En qvantitet torfströ, som uppsugit endast urin, hade fem gånger så stort gödselvärde som en dubbel qvantitet, hvilken uppsugit äfven spillvatten. Tillhandahölles tortströt ej fritt, skulle oefterrättlighetssystemet fortfara.
Hr Hellgren: Kostnaden blefve ej större än att äfven de små busägarne kunde komma ut med den. Hjelpte ej annat, finge tvång användas, Det vore nog gjordt med en helsovårdspolis.
Hr Björkman: Olika &åsgter funnes om hvad som vore billigt. För den fattige vore 50 öre mycket.
Hr Kolmodin. Äfven om torfströt vore dyrt, blef det billigt att använda det.
Sedan hr Hellgren och borgmästaren yttrat sig i samma syfte som förut beslöto follmäktige uppdraga åt drätselkammaren att anskaffa och till inköpspris tillhandahålla torfströ- samt att anslå tillsvidare 250 kr. årligen till en helsopolis.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Mars 1891
N:r 39