Såsom förut omnämdt är, hade Hejdeby sockens kommunalstämma hos länsstyrelsen ansökt om, att Visby stad, som äger jorden å norra sidan om landsvägen från Öaterport fram till den åt Hästoäs gående vägen, benämd Lamgatan, 1/4 mil i längd, men som vintertiden ombesörjde underhållet endast å en tiondedel af denna väg, måtte åläggas att i stället hålla hälf ten af sträckan i farbart skick. Länsstyrelsen förklarade 20 Dec. 1889 den gjorda ansökningen icke kunna bifallas.
Häröfver anförde Hejdeby kommun genom J. O. Jacobsson och O. Pettersson besvär hos kammarkollegium, öfver hvilka fullmäktiges förklaring infordrats.
Stadsfullmäktige beslöto i går afton med anledning häraf en skrifvelse, med yrkande om besvärens ogillande. Såsom grund härför anfördes, att om Visby stad tilldelades underbållningsskyldighet af större stycke än det nuvarande, fördelen deraf borde tillkomma ej blott Hejdeby, utan hela norra häradet, hvadan alltså ny vägindelning blefve af nöden. Vidare hade klagandena yrkat ökadt underhåll från stadens sida endast under vintertiden, och fråga vore således nu ej om den tid, då marken är bar. Äfven om k. förordningen angående allmänna vägars underhåll vintertiden af 13 April 1790, här skulle kunna anses tillämplig, torde staden icke kunna åläggas större viäghållningsskyldighet vinter- än sommartid, då 1 § af denna förordning innehåller att vid vägdelvingarne afseende må fästas endast på vägens underhåll den tid bar mark är och detta utan tvifvel iakttagits vid fördelniogen af vägunderhållet mellan staden och norra häradet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Februari 1890
N:r 23