Från landsbygden.

Hemse, 6 Febr.
Torgdagen
i Hemse i onsdags var ej särdeles besökt. De kreatur som funnos såldes dock till just ej höga pris såsom kor 40—60 kr, oxar 75120 kr., hästar endast byttes. Kalfkött tingade 25 öre skålp.

Fodertillgången
på land är ännu god. En häck råghalm köpes för 4 kr., kornhalm för 6 och hvetehalm för 2:50.

Skattmötena
försiggå nu som bäst härute, Vid dessa inställa sig en mängd handlande; vid de två jag bevistat har jag sett 5 jernhandlare, 3 bleckslagare, 4 smeder, 2 krukomakare och — 6 till 8 andra småförsäljare at diverse varor.

Slädföret
på söder är godt, och åkande och körande trafikera vägarne oupphörligt. 9 grader kallt idag och ostlig blåst.

Jernvägssyllar
är den enda skogsprodukt, som numera bär sig för skogsägaren att sälja, och i stora partier afyttras äfven sådana vid handelsplatserna.

Vestergarn, 4 Februari.
Tillförseln af trävaror
har nu någon tid vid. varit ganska liflig tillföljd af den yppsarliga vägen och det gynsam: ma vädret, som varit ganska lämpligt för skogshygge.
Köpmännen på närgränsande hamn lära ock.i det närmaste redan fått sina behof fylda af vissa slag; ända till 6,000st.jernvägssyllar eller -mer lära på en dag ha emottagits der. Prisen ställa sig, liksom på alla andra produkter, mycket låga, men under dessa för landtbon bekymmersamma tider måste han skaffa sig pengar, om han ock, som nu är förhållandet, ej i de flesta fall får betaldt mer än för arbetet och transport.

Blå bandet
börjar nu vinna anhängare äfven härute på landsbygden. Några personer här uppträdde helt plötsligt med detta gradmärke och nu omfattas saken lifligt af både män och qvinnor.

Ett slädparti
var Häromdagen ordnadt och gynnades af ett behagligt väder och ett klingande före.
Ej underligt derför om det lockat ej så få deltagare i ett slikt ej hvar dag förekommande nöje. Efter återkomsten från den rätt långa åkturen serverades sexa efter hvars slut ei munter svängom vidtog, som fortsattes till” framåt midnatt, då sällskapet skildes åt, glada och belåtna med den angenäma tillställningen.

Läseriet
florerar här och i närgränsande socknar starkt. Föredrag och bönemöten hållas nästan dagligen; söndagarne från morgon till qväll. Som åbörare ser msn nästan endast qvinnor och barn, de sistnämda tvingade, någon gång t.o.m. med våld af sina mödrar att medfölja. Som vanligt ’skilja sig dessa »bröder och systrar» åt i en hel mängd olika sekter, hvilkas olika anhängare ej gerna kunna rätt fördraga hvarandra, ty hvart parti anser sin åsigt vara den enda rätta och alla de andras galen. På endast de trenne närmaste socknarnes gränser finnas här luteraner, baptister, metodister, Waldenströmare, sista dagarnes helige och helgonister, representerade med hvar sina lelare och predikanter. Hvart detta bigotteri slutligen skall leda är svårt att förutse, men icke var det nu så skarpt markerade sekthatet den religionsstiftarés mening som en gång sade: den der hörer mina ord och icke tror, icke dömer jag honom, ty jag är icke kommen att sända strid utan frid på jorden.

Ett original
kan man med rätta kalla en mindre hemmansägare härstädes. I många år har han alltjämt uppträdt som väderleksspåman och det med en tvärsäkerhet, som både kungl. vetenskapsakademien, meteorologiska byrån och hela tutten få stå tillbaka för. Icke nog med väder och vind, storm och nederbörd och sådant mer, utan han förutsäger hur skörden det kommande året skall utfalla, om fisket skall blifva gifvande eller ej, om det skall blifva krig eller fred, hur många koovungar och furstar som skola födas och dö, hur många äktenskap som under året skola komma till stånd; med ett ord, allt förutser han. Sällan gå dock några af hans spådomar i fullbordan, men han fortsätter dock dermed envist, oaktadt andra personers gyckel och spe om honom och hans galna spådomar. Sin konst håller han ytterst hemlig och påstår att ännu ingen dödlig mer än han har kommit i besittning af samma.
I mera är mannen ett original. Hans bostad t. ex. (om jag kunde ens närmelsevis beskrifva den), vanligen observatoriet kallad, är högst frapperande. Om man tänker sig en ungefär 15 fot fyrkantig låda uppsatt på en 6 alnar hög steniot och 1/3 af lådan afplankad till en från ena till andra sidan gående gång eller korridår utan någon tillstymmelse till dörr för någondera ändan och dess ena vägg bestående af några på hvarandra staplade halfruttna timmer, 1/3 upptagen af skorstenen med tillhörande mur, samt slutligen 1/3 af det enda i lådan varande boningsrummet, hvars ena vägg helt och hållet upptages af tvänne väldiga fönster, så har man en ungefärlig bild af denne eremits bostad. Att denna är frisk som vinterbostad behöfver jag knapt nämna; att derinne urder sängen finnes en snödrifva vintertid; att när det regnar, genom taket och skorstenen inströmmar så mycket vatten, att elden släcks i spiseln och regnvattnet rinner ut genom dörren som för sådant ändamål visst ej behöfver öppnas; det anses af mannen som helt. naturliga saker. Hans mani för byta är ganska stor. Så kan han ombyta den enda dragare han har en åtta tio gånger om året och det är ej så ovant, att han om våren börjar byta sin oxe och på hösten slutar med en gris eller tupp i st. f. denne.

Gammal stuga.
En sådan finnas här i trakten, den doktor Hazelius borde kasta sina blickar på. Enligt hvad gamla personer veta berätta och bygnadssättet antyder, torde den vara bortåt en 200 år. Ursprungligen uppförd af s. k. knutvirke är detta nu, der de ursprungliga bitarna ännu finnas qvar, så förmultnadt, att man utan synnerlig svårighet kan köra handen igenom väggarne hvar som helst, endast ett tunt skal på in- och utsidan hålla dem tillsammans. Tillstymmelse till tak finnes, men i det, liksom i väggarna, äro så många och stora lufthål, att man gerna betänker sig två gånger innan man vågar sig gå in i denna antiqvariska bostad. Och dock är den bebodd. Här om någonsin kan ordet få sin tillämpning som säger: under låga tak bo ofta höga själar. Mannen, som äger och med familj bebor stugan, är ganska förfaren i gevärssmide. Utan egentlig undervisning förfärdigar han alla gevärsdelar t. o. m. helt nya gevär, fint och prydligt arbete, som de voro utgångna från den bästa fabrik, Sjelt bar han ock uppfunnit förbättringar i såväl kammarladdning som bakladdningsmekaniemen. Derjämte är mannen snickare, svarfvare, finsmed, glasmakare, målare, klockmakare och byggmästare m. m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Februari 1886
N:r 12.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *