idag frälsningsarmén, se der ett par ytterligheter från Visby teater, hvarifrån Fröbergska sällskapet, saknadt och återväntadt, i måndags aftroppade och der frälsningsarmén i tisdags e.m. spektakeldags, kl. half 8, ryckte in. Det rykte af allt utom tilltalande art, som hit föregått armén, hade till lokalen samlat en massa folk, af hvilka en del nog i dess uppträdande väntade sig mera gemensamt med »spektakel> än tiden för dess början. Men dessa blefvo storliga bedragna. Vare sig af försigtighet i allmänhet, grundad på erfarenheten om den svenska jordmånens olämplighet för det stormande, larmande och oroliga, som präglat arméns framträdande i England, eller af någon farhåga att ordningsmakten här ämnade inskrida vid första tillfälle — nog af armén, d. v. s. »majoren» fröken Ouchterlony och hennes fyra »officerare», tre qvinliga och en manlig, ådagalade under hela sitt första uppträdande en hofsamhet, som icke öfverskred gränsen för det passande. Föreställningen omväxlade med körsång af hela styrkan, böner af fröken O. och enskilde blasd de öfriga, samt solosång, dels på engelska dels på svenska. Innehållet uti bönerna, som delvis själlöst upprabblades, höjde sig, om man gör undantag för fröken O., ej öfver medelmåttans nivå.
På fråga om någon af de närvarande ville säga farväl till djefvulen, framträdde en medelålders man och en qvinna, hvilka upptogos i armén under tysta, hviskande böner och med händernas signande öfver deras hufvuden.
Sammankomsten, som pågick ett par timmar, följdes af ett mera enskildt sammanträde med ett par tiotal troende.
Major O. reste i förgår från orten, men återväntas inom kort.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juni 1885
N:r 49.