Prinsessan Eugénie, som varmt intresserar sig för den på dagordningen stående djurskyddsfrågans framgång, lät, som bekant, förliden sommar å Gotland i samråd med skolrådet i Vesterhejde församling inbjuda öns presterskap och skollärare jämte andra för saken intresserade personer till ett möte vid Vesterhejde skola, Sedermera ägde ett ytterligare möte i och för samma ändamål rum hos prinsessan å Fridhem, dit ett mindre antal prester och skollärare m. fl. särskildt inbjudits. Vid båda tillfällena visade sig intresset för djurskyddssaken ganska lifligt bland både prester och skollärare, och dithörande frågor hafva sedermera varit föremål för ytterligare öfverläggning vid särskilda kretsmöten å skilda orter på Gotland under den nu förflutna hösten.
På inbjudning af prinsessan Eugénie och styrelsen för Svenska allmänna djurskyddsföreningens qvinnoafdelning hafva flere bland Stokholms lärare och lärarinnor 14 och 28 sistl. November varit för samma ändamål hos prinsessan församlade, vid först nämda tillfälle från stadens högre läroverk och vid det senare från folkskolorna. Vid båda dessa möten diskuterades följande frågor: 1. Bör icke allt slag af djurplågeri beifras och såsom syndigt bestraffas? 2. Är icke inplantandet af en mild och ändamålsenlig behandling af djuren af djup moralisk betydelse för hvarje menniska? 2. Hvad kan särskildt skolan verka för att hos detuppväxande slägtet inplanta kärlek till och barmhertighet mot djuren?
Vid båda mötena besvarades efter några kortare yttranden de tvänne första frågorna, för så vidt de rörde skolans område, med enhälligt ja. Öfver den 3:e och sista frågan utspann sig deremot vid båda tillfällena en liflig och långvarig diskussion. Alla enades derom, att skolan både kunde och borde verka mycket godt i denna sak, företrädesvis vid undervisning i religion och naturkunskap. Vidare påpekades nyttan af att i skolorna spriddes kortfattade” och lättlästa skrifter med ur djurens lif bämtade berättelser, som kunde väcka barnens intresse och deltagande för djuren. Vid det senare mötet uttrycktes tillika den önskan, att den för granskning och afgifvande af förslag till läroböcker för folkskolorna nu församlade komitén, derest den ansåge en ny eller. omarbetad läsebok för folkskolorna behöflig, ville tillse, att i sådant fall äfven djurskyddet så väl i och för sig som med hänseende till dess moraliskt förädlande betydelse komme att vederbörligen beaktas. I afseende å nyttan af djurskyddsföreningar bland skolungdomen voro meningarne delade; dock upplystes, att till följd af ett under årets lopp från styrelsen för djurskyddsföreningens qvinnoafdelning till Sveriges lärare och lärarinnor utsändt upprop dylika föreningar flerestädes uppstått, deribland en vid folkskolan å k. Djurgården. Förste läraren vid nämda skola utdelade bland de närvarande tryckta exemplar af ett utdrag ur stadgar för djurgårdsskolans djurskyddsförening, stiftad år 1884.
Föreningen, ehuru så nyligen bildad, räknar redan 120 medlemmar, och enligt uppgift dels af bemälde förste lärare, dels ock af skolans närvarande lärarinnor hade efter föreningens stiftande en väsentligen förbättrad anda i afseende å behandlingen af djur blifvit bland barnen rådande. Förut hade dessa icke gerna lemnat något tillfälle obegagnadt att förfölja och kasta sten efter alla mindre djur, som kommit i deras väg. Nu deremot visade de en sådan ömhet för djuren, att de ofta delade med sig af sitt eget frukostbröd för att dermed mata småfåglar, och de visa alltid synnerligt deltagande, när de få se en liten fågel, som på något sätt blifvit skadad. Så inplantas hos dem redan tidigt tanken på att äfven djuret eger rätt till medlidande och kärlek från menniskans sida, och den mildhet, som sålunda uppväckes i de ungas sinnen, kommer säkerligen att visa sitt förädlande inflytande äfven på förhållandet till deras medmenniskor. N. D. A.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 December 1884
N:r 103.