rörande barnhemmen vid Fridtorp.
Med anledning deraf, att vid prinsessan Engenies frånfälle 23 April 1889 af henne definitivt faststälda stadgar för Fridtorps barnhem icke funvos, har denna sak sålunda ordnats, att, efter öfverläggning emellan förtro-endemännen och styrelsen för barnhemmen äfvensom landshöfdingen och biskopen i Visby samt med ledning af under prinsessans lifstid uppsatt förslag och af henne underskrifvet äldre reglemente, nedanstående stadgar blifvit upprättade och af barnhemsstiftelsens beskyddare prins Oskar Bernadotte 7 Januari 1890 till efterrättelse gillade.
Utdrag af prinsesan Eugenies testamente af 18 Juni 1885.
§ 3.
Till de af mig instiftade barnhem vid lägenheten Fridtorp på ön Gotland gifver jag nyssnämda lägenhet, med der varande inventarier, samt dessutom till betryggande af denna välgörenhetsinrättnings framtida bestånd och underhåll ett kapital af tvåbundrafyratiotusen, hvilket kapital tillika med de at enkefru Nordgren till barnohemmen testamenterade och af mig uppburna medel, må efter min död emottagas af de förtroendemän, som jag i mina codiciller af år 1885 föreskrifvit skola taga vården om och förvaltningen af de medel, som af mig testamenterats till välgörenhetsinrättningar.
Utdrag af codicillerna till förenämda testamente.
§ 1.
Såsom mina förtroendemän har jag utsett följande personer, och hafva de af mig redan under min lifstid fått sig tilldelad fullmakt dertill, nämligen: öfversten friherre Axel Rappe, hofrättsrådet Karl Ulrik Widström, kaptenen vid flottan friherre Edvard Karl Axel Barnekow samt majoren Nils Gustaf von Cedervald.
§ 2.
I mitt testamente af år 1885 har jag redan anslagit en summa, stor 240,000 kronor till underbåll för de båda af mig i Vesterhejde socken, på ön Gotland inrättade barnhem kallade Fridtorp, dels för gossar dels för flickor, med uppdrag åt landshöfdiogen i Gotlands län att öfvervaka medlens förvaltning; dessa barnhems ekonomiska angelägenheter skola ställas under mina, redan här ofvan omnämde förtroendemöns förvaltning, cch böra de sätta sig i förbindelse med den lilla direktione-styre’se å Gotland, hvarom jag redap under min lifstid gått i författving, att dess medlemmar omedelbart efter min död skola öfvertaga den af mig med dem öfverenskomna verksamheten och blifva ett stöd för den vid barnhemmen varande lärarepersonalen. Det lilla bostället (tillhörande Fridtorp, och som är iaköpt af mig, med kringliggande jord) kalladt Fridegårds pastorsboställe, bör ock ställas under förtroevdemännens förvaltning, och pastorn, boenda der, (hvilken bestrider både befattvingen såsom barnhems- och sjukhemspredikant och själasörjare) bör, liksom lärarepersonalen vid barnhemmen, fortfarande orubbadt åtnjuta, efter min död, samma löneförmåner.
Nr 1. Etter min död skall, enligt min uttryckliga vilja, kapitalet (tvåbundrafyratiotusen kronor) jämte härå från dödsdagen beräknad fem procents ränta af qvarlåtenskapan utgå, och dessa 240,000 kronor öfverlemnas till mina fyra, häri redan omvämda förtroendemän, hvilka skola verkställa, under gemensam ansvarighet, allt hvad jag enligt mina dispositioner förordnat rörande testamenten till välgörenhetsinrättningar och föreningar. Dessa fyra förtroendemän anmodas att framdeles, när ibland dem ledighet uppstått, välja nya förtroendemän, då alla de qvarvarande böra vara tillstädes att utse en i den afgångnes ställe.
Nr 2. Utan att våga bestämma något om räntefoten, som kan vara föränderlig, uttrycker jag endast den önskan, att penningarna må göras fruktbara på det för barnhemmens inkomster mest fördelaktiga och för bevarandet af grundfonden mest batryggande sätt. I allmänhet torde utlåningarna böra ställas så, att räntorna inflyta halfårsvis, för att, så vidt ske kan, i mån af behof komma barnhemmen vid Fridtorp till godo.
Nr 3. Såsom årligt arvoda äga de fyra förtrosndemännen uppbära och sig emellan fördela en tjugondedel utaf räntan. Denna singa ersättning för deras omtanka, besvär och ansvarighet visar, att jag påräknar förtroendemän, hvilka finna sin belöning uti verksamhet för det goda ändamålet. Hvad af årsinkomsten, efter afdrag för nämde arvode samt för alla kostnader. och deribland godtgörelse för en räkenskapsförare, kommer att återstå, tillfaller barnhemmen.
Nr 4. Efter hvarje kalenderårs utgång, bör inom nästföljande Januari månad upprättas räkving, som i korthet visar noga ställningen vid årets början, inkomster och utgifter under året samt fondens vid årets slut innehafvande tillgångar.
Nr 5. Till landshöfdingen på Gotland bör en redovisning af barnhemmens vid Fridtorp räkenskaper hvarje år öfverlemnas af förtroendemännen, såsom varande barnhemmens fyra kapitalförvaltare.
Nr 6. Af den redan under min lifstid bildade barnhems-direktionsstyrelse (hvilken omedelbart träder i verksamhet efter min död) torde, efter det förutnämde redogörelseräkning till styrelsen ingått, utses två revisorer att granska dovationsfondsns förvaltning, räkenskaper och säkerhetshandlingar, samt derom afgifva utlåtande. Revisorernas godtgörelse bestämmes af barnhemsstyrelsen. Varder ej klandertalan emot räkningen instämd till behörig domstol inom sex månader från revisioneutlåtandets datum, anses räkningen godkänd och fri från klander. Revisorerna böra väljas bland på Gotland boende gotländingar.
Nr 7. Skulle kommande krigsoroligheter i Europa föranleda stora hvälfningar, så att, det Gud förbjude, den kära ön Gotland komme nader någon anvan makts välde, än vårt älskade fäderneslands, så är min uttryckliga vilja, att direktionen i samråd med förtroendemännen (såsom barnhemmens kapitalförvaltare) tager siva kraftiga mått och steg för att de kära barnbemmen från ön måtte flyttas i tid till fastlandet, helst till Kalmar län.
Stadgar för Fridtorps Barnhemsstiftelse.
§ 1.
Barnhemsstiftelsan står under beskydd af prins Oskar Bernadotte och efter honom den, som enligt prinsessan Engénies testamente kommer att vara invehafvare af Fridhem eller, under sådan innehafvares minderårighet, dennes målsman.
Hos beskyddaren anmälas val af förtroendemän och af ledamöter i barnhemmens styrelse, så ock frågor som röra stiftelsens stadgar. Underlåta förtroendemännen eller styrelsen att vid inträffande ledighet anställa val af ny ledamot, äger stiftelsens beskyddare att, efter de i § 2 nämda vederbörandes hörande, nya ledamöter i de afgångnas ställe utse.
§ 2.
Konungens befallningsbafvande i Gotlands län eller i det län, dit barnhemmen kunna komma att flyttas, öfvervakar förvaltningen af barnhemestiftelsens ekonomiska angelägenheter.
Biskopen i Visby stift eller i det stift, dit barnhemmen kunna komma att flyttas, är inspektor öfver barnhemmen och äger såsom sådan tillse att deras syftemål, såvidt af styrelsens åtgärder beror, uppfylles; ägande inepektor att i styrelsens öfverläggningar, men ej i besluten deltaga.
§ 3.
Förtroendemännenv, hvilka i enlighet med prinsessan Eugénies testamente omhänderhafva de till stiftelsen donerade fonder, deltaga i förvaltningen af barnhemmens angelägenheter i den mån här nedan säges.
§ 4.
Barnhemmen, ett för gossar och ett för flickor, hafva till syftemål att med Guds nådiga bistånd söka bereda en allvarlig och öm kristlig uppfostran åt så många värnlösa eller vanvårdade friska barp, som hemmens utrymme och tillgångar lämpligen medgifva, samt att, sedan de blifvit konfirmerade, söka åt dem anskaffa sådan anställning, att de såsom nyttiga samhällsmedlemmar sjelfva kunna förvärfva sitt uppehälle. Barnen böra företrädesvis tillhöra det län, der barnhemmen äro belägna.
§ 5.
Nämda syftemål skola barnhemmen söka att på grundvalen af en allvarlig, i nära anslutning till svenska evangelisk-lutherska kyrkans tro och bekännelse stående kristendom vinna genom undervisning, en af goda föredömen stödd fostran och ledning samt kärleksfull omtanke med hänseende till barnens framtid.
§ 6.
Undervisning meddelas i folkskölans läroämnen, i tillämpliga delar på sätt och i ordning gällande stadga angående folkundervisningen i riket föreskrifver; och skall för sådant ändamål vid barnhemmen vara anstäld en lärarinna, som antingen undergått godkänd afgångsexamen vid något statens folkskolelärarinneseminarim eller ock eljes förvärfvat sig och befunnits äga den skicklighet, som för undervisningens meddelande erfordras.
Om och i hvilken mån undervisningen till någon del må bestridas jämväl af någon: eller några af den öfriga vid barnhemmen anstälda personalen, derom äger styrelsen att efter sig företeeude omständigheter bestämma.
§ 7.
Barnbemmens närmaste ledning bestrides af en föreståndarinna, som tillika är båda hemmens husmoder. Hon biträles af behöfligt antal tjenarinnor, af hvilka en såsom sköterska vid sgossebarnhemmet, äfvensom af ett manligt biträde, som deltager i gossarnes ledniog såsom slöjdlärare, sköter barnhemmens åkerbruk, ladugård m. m.
§ 8.
För själavården skall, såvidt ske kan, vid barnhemmen vara anstäld en prest, hvilken i så fall bestrider själavården jämväl vid Gotlands läng sjukhem. Hans tjenståligganden vid barnhemmen, hvartill särskildt hörer meddelandet af undervisningen i kristendom uti dervarande skolas högre klasser, bestämmas af styrelsen.
§ 9.
Barnhemmens angelägenheter handhafvas med full beslutanderätt af en styrelee, som Destår af fem ledamöter, tre manliga och två qvinliga. Denna styrelse utser inom sig ordförande, hvilken alltid skall vara en man, äfvensom vice ordiörande, sekreterare och skattmästare; och vid inträffande ledighet kompletterar styrelsen sig sjelf.
Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta behofvet påkallar eller två af styrelsens ledamöter derom göra framställning. Vid styrelsens sammanträden föres protokoll, och är styrelsen beslutmessig när, efter vederligen utfirdad kallelse till sammanträde, två ledamöter jämte ordföranden eller vice ordföranden sig dertill instält.
§ 10.
I November månad hvarje år hafva förtroendemännen att till styrelsen insända uppgift å de medel, som, med iakttagande att, såvidt möjligt är, hvarje år något till reservfond afgättes, kunna vara att tillgå för bestridande af nödiga utgifter för nästföljande år.
§ 11.
Med anledning af den i § 10 nämda uppgift har styrelsen att före utgången af December månad ej mindre upprätta utgiftsstat för nästkommande år, upptagande hvad som som anses erforderligt till löner, underhåll för barnen, bygnader och reparationer m. m., än äfven insända samma utgiftsstat till förtroendemännen, hvilka hafva att deröfver yttrande afgifva. Förtroendemännen äga ock eljest att, på begäran, af styrelsen erhålla upplysningar rörande barnhemmens förvaltning.
§ 12.
Öfver omhänder hafvande medel, för hvilka styrelsens ledamöter äro, en för alla och alla för en, ansvarige, skall styrelsen föra vederbörligen verificerade räkenskaper, hvilka med hvarje kalenderår afslutas. Granskning af räkenskaperna bör genom två af konungens befallningshafvande utsedde revisorer verkställas inom påföljande Mara månads utgång; och äger konungens befallningshafvande meddela ansvarsfrihet eller förordna om åtal mot vederbörande vid laga domstol.
§ 13.
Ifrågakommer åtal mot förtroendemännen för deras förvaltning, tillkommer det konungena befallningshafvande att, efter hemställan barnhemsstiftelsens beskyddare, derom förordna.
§ 14.
Väckes förslag om förändring af dessa stadgar, bör konungens befallnivgshafvandes och inspektora yttrande deröfver ivhämtas, samt frågan derefter af förtroendemännen och styrelsen afgöras; dock att någon ändring ej må vidtagas med afseende å konungens befallningshafvandes eller inspektors genom dessa stadgar bestämda ställning.
Varder ändringsförslag ej antaget såväl af förtroendemännen som af styrelsen, anses frågan hafva förefallit.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Februari 1890
N:r 28
