Kriget.

Franska krigsministern på besök i England.
Reuter meddelar: Krigsminister Millerand återvände på söndagsaftonen till Paris. På eftermiddagen besökte han lord Kitchener för att konferera angående militära frågor. Under det långa och hjärtliga meningsutbytet konstaterades fullständig, öfverenskommelse mellan de ibacLa krigsministrarna i ralla punkter. I fredags besökte Millerand trupplägret i närheten af London och fick därvid det mest uppmuntrande intryck. Han har också sammanträffat med premiärminister Asquith, utrikesministern
sir Edward Grey, finansminister Lloyd George, marinminister Churchill och lord Haldane, liksom han mottagits af konungen. Vid
sin afresa afsände Millerand ett bref till lord Kitchener, hvari han uttalade sin stora tillfredställelse med de allierades energiska, ansträngningar, som stärkt honom i hans förtroende till ett gynsam resultat af kriget.

Märkvärdiga uttalanden i Englands press.
I Morning Post läses följande an, märkningsvärda uttalanden: »Sanningen om Tyskland är att tyska folket är lika endräktigt och förtroendefullt som det brittiska. Arbetslösheten är obetydlig liksom i England, och näringsmedlen äro sannolikt lika billiga som hos oss. Isvad kriget beträffar, så lefva tyskarna på två saker, på de segrar som de vunno i början ad fälttåget och på det faktum att de nästan öfverallt utkämpa kriget i fiendeland,. För närvarande hålla de hallya Polen, nästan hela Belgien och en viktig del af’ Frankrike besatta. Ännu betydelsefullare är att de inneha förskansade ställningar, ur hvilka de icke kunnat utdrifvaa af de allierade. Sant är att vi stå i begrepp att ställa nya stora arméer i fält, men tyskarna tro icke rätt på, dessa arméer. De tro icke att vi i tid kunna improvisera officerare och artilleri i tillräcklig mängd för en sådan truppmassa. I denna punkt skola de nog bli tagna ur sin villfarelse, när tiden kommer. Men själfva stå de också i begrepp att föra fram nya arméer. Man får icke glöimma att de blott ansett sig böra utbilda hälften af sin manliga befolkning för krigstjänst. Och de påstå nu att de utbilda ytterligare 3 miljoner soldater, som skola vara färdiga att rycka i fält i vår, samt att de ha organisation och utrustning färdiga för denna oerhörda massa.»
Med detta uttalande kan sammanställas hvad Daily Telegraphs Pariskorrespondent telegraferar till sin tidning om stämningen i Frankrike. »Det är ett sakförhållande som ej bör döljas, att vårt långsamma framträngande vållat besvikelse hos många människor. Af yttranden i enskilda bref erfar man att engelsmän liksom fransmän själfklart äro beredda att hålla ut till det yttersta. Men man frågar sig hur långt det ännu är dit. Här har man räknat ut att om det skall gå lika långsamt som hittills, så kommer det att dröja 12½ år innan de allierade äro i Berlin. I slutet på förra månaden förklarades det att de allierade gripit till offensiren, hvarpå alla människor väntade något slags seger. När denna efter så lång tid ännu icke kommit, så kan man förstå att folk börjar frukta att de allierade aldrig skola genombryta de tyska linjerna,»
Att sådana uttalanden få plats i den engelska pressen är rätt påfallande, äfven om det vore förhastadt att därför draga slutsatser om en begynnande fredsbenägenhet bland ententemakterna. Besvikelsen erkännes ju, men samtidigt framhålles redobogenheten att hålla ut till »det yttersta». Dock är 12½ år en bra lång väntetid innan man kan hoppas på det yttersta, det det vill säga Berlin.

Betydande tyska förstärkningar till fronten.
Från Bajern sändas i dagarna betydande mängder nya trupper till fronten. Från Konstanz ha sålunda afgått 8,000 man.

Ny spänning mellan Amerika och England.
Enligt New York Herald har förhållandet mellan England och Amerika blifvit mera spändt. Den amerikanska not som innefattar Förenta staternas minimifordringar kommer att i dessa dagar öfverlämnas till England.

I öster.
Intresset samlar sig nu kring Wloztawsk.

Tyskarnas fruktlösa stormlöpning mot de ryska Ravka- och Bzuraställningarna pågå som hittills, men intaga ej längre samma dominerande plats i operationerna som förut. Intresset börjar koncentreras till norra Polen, trakten mellan ost- och västpreussiska gränsen och Weichsel, där ryssarna upptagit en ny offensiv. I Ryssland motses denn na tydligen med ganska stora förväntningar. Redan i slutet af förra veckan, innan armerapporternia haft något att berätta om denna nya aktion, berörde Daily Mils !ta’etersbhurgskorrespondent ämnet i ett telegram till sin tidning. »Det är», hette det, »möjligt att ryssarna inom kort komma att öfvergå till offensiven. Håll skarpt öga på operationerna norr om Weichsel. Lägg märke till att iSerpez, som ryssarna nw hålla besatt med en betydlig styrka, ligger blott 40 a 50 km. från Wlozlawsk, där järnvägen, af hvillken tyskarna äro beroende för sina förbindelser, går tätt upp intill Weichsel. Ni kan ej följa utvecklingen här med skarpare öga eller med större ängslan än hvad tyskarna göra det.» Under den vefika som gått har också offensiven satts i scen. Tyskarna mötte den till en början med framgång och intogo bl. a, det nyssnärnda Serpez, men redan följande dag trängde ryssarna åter fram och bemäktigade sig Skempe, som blott ligger 20 km. från tyskarnas svaga punkt, Wlozlawsk, och behärskar vägarna dit: nu pågår sedan ett par dagar striden mellan Skempe och Lipno, strax väster därom. Råda parterna synas ha framflört förstärkningar hit: ryssarna ha af allt att döma tagit sina från den galiziska fronten stilleståndet i operationerna här tyda därpå — och tyskarna ha antagligen dragit dit truppstyrkor från ostpreussiska gränsen och masuriska sjöområdet. Från trakten af Skempe ha ryssarna sedan trängt söderut och uppnått de båda platserna Sjpital och Gorny, som ligga på. cirka 5 km. afstånd från Wlozlawsk nära Weichsels norra strand. Tyskarna ha emellertid afvändt den hotande faran: de ryska atdelningarna, som uppges ha varit svaga, ha tvingats till återtåg. För att mota den ryska offensiven mot tyskarnas ställningar vid denna del af IWeichsel gå tyskarna nu till anfall från norr. De ha fördrifvit ryssarna från Blinov och Guisk, två platser nordost om Skempe boh nordväst om Serpez. Lyckas tyskarna att tränga vidare söderåt bomma, tycks det, de ryska trupperna, som kilformigt skjutits in mellan den tyska fronten i norr och Weichsel i söder, i en ganska farlig belägenhet.

Efter Kirlibaba.
I Bukovina har, som vi redan nämt, den nya österrikiska offensiven ledt till att ryssarna drift vits tillbaka från den Siebenbürgska gränsen, som de vid Kirlibaba redan uppnått: österrikarna konstatera att det ryska försöket att framtränga öfver Bukovinas gräns misslyckats. Strid pågår nu i trakten af Valeputna, tjugo km. väster om Kimpolunga; då den senare staden ligger 35 km. öster om Kirlibaba ha alltså ryssarna retirerat 15 km.
De österrikiska tidningarna göra gällande att den ryska offensiven i Bukovina härigenom definitivt brutits, säkerligen en något optimistisk uppfattning. Tidningarmas krigskorrespondenter meddela nämligen:
I södra Bukovina har ett fientligt angrepp i vår flank misslyckats. Fienden, som stod vid gränsen, blef slagen vid Kirlibaba, hvarvid vi eröfrade en del krigsmaterial och togo en del fångar. Ryssarnas återtåg var flyktliknande. Den ryska offensiven i Bukovina, som tydligen syftat åt Siebenbürgen, har härmed definitivt brutits.

Ett och annat.
— Kejsaren har förlänat Tsingtaus guvernör järnkorset af första klass som ett erkännande af hans hjältemodiga försvar af Tsingtau.
— Till Daily News telegraferas från San Juan på Portorico att kryssaren Karlsruhe alltjämt obehindradt fortsätter sina kaperier på Atlanten. Under de senaste två veckorna har den uppbringat och sänkt ej mindre än 11 handelsfartyg, tillhörande de allierade.
— Det anses att tyskarna ha icke mindre än fem armékårer mellan Weichsel och Ostpreussen. En militärskriftställare beräknar att de vidare ha en kår i Ostpreussen och fjorton kårer vid Bzura och Ravka, tillsammans tjugu kårer med en styrka af 800,000 man, eller med landstormen inräknad i rundt tal en miljon.
— En storköpman från holländska Indien offentliggör i Algemeen Handelablad en artikel, hvari han bittert beklagar sig öfver den engelska censuren af holländska telegram. Tidningen tillägger för egen del, att det är faktiskt, att de telegram, som utväxlas median nederländska Indien och Hollands utrikesdepartement, stå under engelsk censur, och sålunda icke kunna hemlighållas för engelska regeringen.
— Hela tyska pressen uppfordrar regeringen att vidtaga omfattande åtgärder beträffande lifsmedelsfrågan. Äfven om det f. n. finnes tillräckligt af förråd måste dock ett start reservförråd af nästkommande skörd öfvertagas af staten. Ett stort offentligt möte i Berlin har biträdt denna uppfattning, och man väntar att regeringen under de närmaste dagarna skall visa sig vara af samma åsikt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 27 januari 1915
N:r 21

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *