firade i torsdags den 1 mars sin årshögtidsdag å Smedmans hotell, under ledning af sin mångårige ordförande, hr mag.-sekr. och riddaren Gabriel Herlitz. Innan förhandlingarne öppnades, öfverlemnades till hr Herlitz å gillets vägnar genom hedersledamoten hr konsuln och riddaren L. N. Enequist en snusdosa af silfver med inskription: ”Till Gabriel Herlitz af Gotlands Skeppargille, gärd af tacksamhet och högaktning”. Den enkla gåfvan var också ett betydelsefullt tacksamhetsbevis för den långa tid hr Herlitz fungerat dels såsom sekreterare i 15 år och derefter i 25 år såsom gillets ordförande.
Förhandlingarne omfattade följande ärenden:
Till ledamöter hade anmält sig sjölaptenerna C. P. Lind, L. J. Siltberg, Hj. Bolin, G. Nyman och V. Vahlström hvilka också blefvo intagne.
Af revisionsberättelsen inhemtades att ledamöternas antal vid förlidet års slut utgjorde 63,
att Dubbeska donationsfonden utgjorde 16,666:92,
och att gillets fond egde en behållning af 24,747:53.
Ansvarsfrihet meddelades styrelsen för 1882 års förvaltning.
Till direktörer utsågos kaptenerne G. Thomson, J. Sandelin och G. Ericsson, samt till suppleanter: hrr V. Nyman, J. Sandqvist och C. Nyström.
Revisorer blefvo; H. Bolin, O. Gardell och M. Kindberg med suppleanter; hrr C. Hultman, A. G. Schultz och A. Löffler.
Till kassaförvaltare, sedan hr V. Svensson afsagt sig detta uppdrag, utsågs hr G. Thomson.
Värdar vid nästa års högtidsdag äro; kapt:ne Vilh. Nyman och J. R. Pettersson samt ungskeppare kapt:ne P. J. Häglund och A. G. Schultz.
Pensionärer i Dubbeska fonden blefvo; kapt. C. J. Vessman och enkefru H. B. Eskelund.
Det hädanefter åt glädjen egnade samqvämet var i allo lifvadt och sedvanliga skålarna efterföljdes af anslående sånger, utförda af Gillets nybildade sångqvartett på ett öfverraskande sätt, i hänsyn till den korta tid, som den haft tillfälle att öfva sig. Bland föreslagna skålar, var den af hr borgmästaren Een för svenska flaggan synnerligen betydelsefull för svenska kofferdiflottan i sin helhet, enär tal. i anslående ordalag erinrade och lade alla på hjertat, hurusom den svenska sjömannen i den civiliserade verldens alla hamnar representerar det svenska folket och sålunda egentligen kan anses mera än ministrar och konsuler kunna göra detta, hvarför ock stor vigt ligger på den sjöfarandes sätt att göra svenska flaggar hedrad och ärad i utlandet.
Gotlands Tidning
Lördagen den 3 mars 1883
N:r 18.