Handelsregistret.

År 1893 den 2 Oktober anmäldes till havdelsregistret för Visby stad, att Carl Gustaf Ivar Gustafson ämnar öpppa handelsrörelse under firma Ivar Gustafson.
MAGISTRATEN.

Uti det bär förda handelsregistret har denna dag intagits anmälan af Larg Johan Siltberg att han ämnaridka handel i Rute socken under firma L. J. Siltberg.
Visby i Landskansliet den 2 Oktoter 1893.
På Landsböfdinge Embetets vägra:
Johan Hambræus. J. H. Bachér.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Oktober 1893
N:r 154

Lagfart

har under Juli månad af rådbusrätten beviljats å söder om staden belägna och under nr 1069 i nya stads: kartan upptagna frijordsåkern Låvgåker om 1 hektar 41 ar 30 qvadratmeter, hvilken fastighet auditör Engström för 800 kronor köpt af enkan Gustafva Karolina Lundin samt å
Hus och tomt under nr 51 i Klinterotens 2 qvarter å fri grund, hvilken fastighet tillfallit enkan Anna Gertrud Siltberg dels såsom giftorätt i boet efter hennes aflidne man urfabrikören Mathias Niklas Siltberg och dela på grund af ett emellan makarne upprättadt inbördes testamente.

Från landsbygden.

Silte, 16 Febr.
Sorgligt dödsfall. I dag på morgonen fans enkan Siltberg liggande död utanför dörren till sin bostad. Gumman, som var öfver 70 år gammal, bodde ensam i sin lilla stuga. Hon hade varit ute för att taga in ved, ty hon fans liggande med ved i förklädet och troligen har hon fa!lit omkull och slagit hufvudet mot någon sten så att hon ej förmått resa sig upp, utan i snö och köld fått utandas sin sista suck. Närboende grannar som ej sett af henne på ett par dagar gingo dit för att se till henne, då de funno henne utanför dörren död; så troligen har hon legat sen lördagsafronen. Gumman har en son bosatt på Vestergarn, som många gångar velat ta modren till sig. Det har hon aldrig varit med om, utan velat helst bo i sin stuga för sig sjelf.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Februari 1892
N:r 26

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Drängen Rudolf Jacobsson var i dag åter före. Tre vittnen intygade att han kört vårdslöst, varit onykter samt mer än behöfligt slagit sina bästar vid det omstämda tillfället. Åklagaren yrkade ansvar. Svaranden nekade och bestred, men öfverlemnade målet; utslag 28 September.

För olaga ölutskänkning var åter instämd enkan Kristina Hallgren. Hon nekade. Uppskof för bevisning.

Tullkammare i hade instämt skepparen N. P. Siltberg å jakten Starkodder för det han vid ankomst till Burgsvik från Köbenhavn medhaft en liten bal tobaksstjelk, som ej stod upptagen i märkrullan, utan att den dock dolts, så att smuggling kunde misstänkas.
Svaranden genmälde skriftligen att han efter klareringen till skänks erhållit tobaksstjelken, som han trodde skulle kunna användas till rökning; hvilket ej var fallet. Han hade ej vetat att han gjort orätt i att föra den med sig och hade vid ankomsten till Burgsvik velat kasta den i sjön, hvarifrån han dock hindrats.
För inhändigande at fullmakt från svar. eller för personlig inställelse uppsköts målet till den 12 Oktober.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 September 1891
N:r 138

Till ledamöter i pröfningsnämden

för året har länsstyrelsen utsett:
lektorn C. J. Bergman, häradsskrifvaren Karl Nordahl, vagnmakaren K. Lindell, nämdemannven T. Viberg Endregårda i Endre, nämdeman P. Johansson Vellarfve i Roma; kyrkoherden K. F. Reuser i Stenkyrka, hemmansägären L. N. Eklund Nygårds i Fole, kalkbruksägaren L. D. Siltberg i Rute, handlanden Gunnar Bachér i Slite, skolläraren Viktor Carlsson i Gothem, hemmansägaren O. A. Nordström Björkbage i Dalhem, nämdemannen J. Österberg Hedeby i Kräklingbo, hemmansägaren J. O. Jacobsson Botval da i Ardre, hommansägaren A. J. Bergman Botvede i Sanda, styckjunkaren J. Vessman i Hogrän, handlanden R. Snöbohm i Klinte, hemmansägaren Joh. Johansson d. y. Gardarfve i Fardhem, hemmansägaren Herman Rosendal Rosarfve i Hafdhem, kyrkoherden P. R. Kullin i Vamlingbo, bemmansägaren Lars Jacobsson Tomsarfve i Eksta, handlanden Gastaf Cramér i Rone, bankdirektören W. Åkerman i Stånga, och hemmansägaren Anton Lagergren Kyrkebols i Garda.
Nämden sammanträder fredagen 19 nästkommånde September.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Juli 1890
N:r 113

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
För förargelseväckande beteende var i dag instämd arbetskarlen Sven Johansson. Enligt stämningen skulle han 17 sistlidne Mars ha förorsakat folksamling genom att utifrån gatan sätta ansigtet mot polisvaktkontorets ruta och se dit in. Tillsagd att aflägsna sig eller komma in om han ville något, hade han vägrat detta och då han härför blef intagen hade han uppfört sig våldsamt mot poliskonstaplarne.
Svaranden nekade till detta. Han hade uppehållit sig utanför rådstugan för att senare gå upp och höra på målens handläggning, hade dervid sett in genom vaktens fönster samt på en polismans och stadsfiskalens fråga om han hade något der att göra, svarat att han kunde väl få stå på gatan han så väl som andra, hvarpå stadsfiskalen utan vidare ryckt in honom i förstugan och vidare in i vakten, der han blifvit »misshandlad, slagen och dragen.» Två vittnen slagtaren J. P. Ytterberg och A. J. M. Andersson intygade att utanför kontoret hade så tillgått som Johansson berättat. Om hvad som egkett derinne ägde de ingen kännedom.
Stadsfiskalen bestred såväl svarandens som vittnens utsago och erhöll uppskof för ytterligare vittnens hörande till 28 dennes.

De togo sig betänketid. På angifvelse af arbetaren Per Nyberg, Follingboväg, hade åklagaren instämt drängarne Vilhelm Jakobssom och Karl Pettersson för det de våldfört sig å Nyberg på vägen mellan Visby och Österby. Pettersson skulle ha tilldelat honom ett knytnäfslag i ansigtet och Jakobsson en spark på benet, så att sårnad uppkommit, enligt förevisadt läkarebetyg.
Svarandena nekade. Pettersson hade endast, efter en kort förut inne i staden försiggången ordväxling med Nyberg, ute på landsvägen knutit näfven framför näsan på honom och Jakobsson hade af liknande anledning sparkat efter honom, men ej träffat honom. Målet uppsköts.
fter en stand framträdde emellertid parterna ånyo. Svarandena erkände då och Jakobsson medgaf att ersätta Nyberg för medikamenter och läkarebetyg. Åklagaren yrkade ansvar för det begångna våldet och dömdes Pettersson och Jakobsson att böta 5 kronor hvardera.

Målet mellan skomakaren Vesterberg m. fl. mot Arvid Siltberg för våld inne på Vesterbergs gård mot Algot Lindgren förevar i dag ånyo. Som vittne hördes Teodor Söderqvist, hvilken sett svaranden tilldela Lindgren en örfil. Svaranden var ej tillstädes och uppsköts målet på den grund.

För brott mot ordningsstadgan, att ha slagit ut färgvatten så att det frusit till svallis på Mellangatan dömdes fabrikör J. V. Fornell att böta 15 kronor.

För fylleri dömdes i dag en person att böta 15 kronor.

För en skuld å 41 kronor för jäst var firman Alfred Svensson å Komp. härstädes i dag instämd. Bagare Svenssons hustru, i hvars namn affären drifves, svarade skriftligen, att hon ej godkärde skulden, enär hon hvarken reqvirerat eller mottagit någon jäst.
Alfred Svenssons reqvisition äfvensom fraktsedlar företeddes, men svaranden ville fortfarande ej vidkännas någonting. Det stående svaret var att hon ej reqvirerat eller mottagit några varor.

Till förmyndare för afl. skeppsombudsmannen G. Thomsons omyndiga barn har rådhusrätten i dag efter aflidne konsul J. Stare förordnat fabrikör J. V. Fornell.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 April 1890
N:r 56

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Skomakarne vid Adelsgatan tyckas för närvarande befinna sig på krigsstråten, åtminstone att döma af hvad i dag förekom vid rätten.
Skomakaregesällen Arvid Siltberg, arbetande vs skom, Johansson, hade instämt skomakeriabetarne K. O. Sjögren, Algot Lindgren, Karl Jakobsson och T. Söderqvist, arbetande hos skom, G. L. Vesterberg, med yrkande om ansvar derför att Sjögren dels hotat käranden med stryk, dels verkligen utanför kärandens bostad slagit henom med en käpp, hvarjämte någon af de andra skulle ha kastat sten efter honom.
Sjögren nekade till att ha slagit Siltberg och menade, att stämningen tillkommit af hämd mot Siltberg derför att det i ett föregående mål blifvit klart att Siltberg legt artilleristen Eklund att ge Sjögren stryk. Ingen af de öfriga svarandena hade heller kastat sten. Ett vittne intygade dock såväl det ena som det andra samt uttalade som sin mening att svarandena länge gått och passat på Siltberg. Svarandena bestredo vittnesmålet. Käranden fick uppskof för ytterligare ett vittnes hörande.
Sedan hadé skomakaren G. L. Vesterberg och ofvannämde Algot Lindgren instämt Arvid Siltberg för det denne en afton trängt in på Vesterbergs gård och der våldfört sig & Lindgren. Ett at V. åberopadt vittne jäfvades såsom svarande i det förra målet, hvarvid Vesterberg ville göra troligt att Lindgren blifvit stämd just för att ej kunna vittna. Ett annat vittne, skomakeriarbetaren Börjesson, tog på sin ed att Siltbearg gjort sig saker till det som stämningen afsåg, men Siltberg nekade, Uppskof
Målet mellan åkaren J. Pettersson, målsägare, och förre artilleristen Edvard Johansson, svaraude, rörande at svaranden mot P. utanför frälsningsarmén begånget våld var ånyo före. Enkan Olivia Blom hade sett Pettersson bli ikullslagen, men visste ej hvem som gjort det. Svaranden hörde tre vittnen på att han endast fredat sig mot målsägaren.

Gotlands norra häradsrätt dömde 7 Maj på grund af hvad i saken förekommit, med åberopande af 17 kap. 30 § rättegångsbalken Olof Gardell i Duss att med ed betyga att han icke af Jakob Geselius i Stenstu för en af Geselius till Bro församlings kyrkokassa den 1 Januari 1881 utfärdad skuldsedel å 75 kr. med 6 proc. årlig ränta, hvilken skuldsedel Gardell på grund af sin derå tecknade borgen inlöst, erhållit betalning eller annan godtgörelse till större belopp än skuldsedelns halfva summa jämte ränta.
Svea hofrätt har den 7 dennes med ändring af häradsrättens utslag befriat Gardell från den ionom i målet ådömda edgången.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Mars 1890
N:r 38

Landtbruksingeniörens för rättningar

för 1890 i den för de samma upprättade planen beräknas till innalles 50 dagar. Deraf har han tagits i anspråk af hushållningssällskapet från och med 2 till och med 14 Juli för att närvara och deltaga i de vid landtbruksmötena förekommande diskussionerna m. m.
Uader Februari månad har landtbruksingeniören under 3 dagar för hushållningssällskapets räkning förrättat afvägning i och för vattenmätningar vid Ihre, Kams och Nygårds, Vidare har ingeniören reqvirerats; af O. och J. Jakobsson 2 dagar från 6 Maj för afdikning vid Katthamra, af J. V. Gutenberg 3 dagar från 11 Maj för atdikningstvist i Martebo, af S. Eagström 1 dag från 19 Maj för kontroll af dikning vid Bläsnungs, af Hederstedt och J. Larsson under 4 dagar från 20 Maj för dikning af vattenskadad mark vid Nygranne, af G. F. Duse under 3 dagar från 27 Maj för fördelning af skyldigheten att underhålla dike vid Sindarfve, af Niklas Jakobsson under 1 dag 31 Maj för utstakning af dike vid Hejdes, af K. T. Broander 1 dag 3 Juvi för kontroll af dikniog vid Källunge, af A. Ahlberg och Oskar Hanell 3 dagar från 5 Juni för utdikningsföretag i Kräklingbo, af Kolmodin och Siltberg 1 dag 10 Juni för kontroll af dikning vid Tjengdarfve, af D. och O. Olsson samt G. Pettersson under sammanlagdt 5 dagar från 12 och 17 Juni för bestämmande af afloppsdiken vid Petsartve och Norderihre, af Köhler m, fl., J. A. Gardell, A. Stålhandske, Larsson, Berg, Andersson m. fl. och L. Grönström 20, 22, 25, 26 och 29 Juni sammanlagdt 5 dagar för kontroll af dikning vid Graute, Tomase, Vibble, Norrvange och Sigdes, af P. Näs 15 Juli 1 dag för råd m. m. angående Malms, af Hj. Hägg 18 Juli 2 dagar för kontroll af dikning vid Alstäde samt 21 Juli 3 dagar för myrutdikning vid Linge.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Februari 1890
N:r 32

Rättegångs- och polissaker.

För olofligt tillgrepp af ved från f. landtbrukaren Daase i huset ur 42 Klinterotens 4:e qvarter stodo tilltalade ogifta systrarne Emma samt Ida Augusta Rebn. De erkände att de vid tre tillfällen tillhopa tagit 6 trän furuved och ett ekvedsträ. De dömdes Ida till 25 kr.
böter och Emma till 3 mån. straffarbete för 2:dra resan stöld.

För en sup och en half öl hade artilleristen nor 49 Niklas Herman Eklund åtagit sig att å skomakeriarbetaren Siltbergs vägnar »klå» skomakaren Karl Johan Oskar Sjögren. Detta hade han också en afton vid 5-tiden utfört i Bergsgränd, då han, som vid tillfället varit i sällskap med Siltberg och artilleristen nr 100 Olsson, utan vidare gått emot Sjögren, som kom gående med en person i sällskap, och tilldelat S. två slag med knuten hand i ansigtet så att näsa och mun sprungit i blod samt S. nästan sanslös fallit till marken.
Eklund nekade först för våldet. Men efter ett vittues hörande erkände ban med fräckt leende, att ban slagit Sjögren, som han ej kände, på uppmaning af Siltberg, af hvilken han i ersättning fått hvad här ofvan nämdes.
Åklagaren yrkade det strängaste straff på Eklund som en samhällsvådlig person, hvilken förut varit dömd till 1 månads fängelse samt 80 kronors böter för våld: Sjögren begärde i ersättning för de lidna skadorna 25 kronor, Eklund dömdes till 1 mån. fängelse samt 25 kr. ersättning.

Till förmyndare för aflidne konsul John E. Stares omyndiga barn har rådhusrätten förordnat grosssbandl. Karl Molander, kronolänsman J. Smedberg och landtbrukaren Knut Stare, samt till förmyndare för aflidne f. handl. Georg Anton Bachérs barn häradsskrifvare Nordahl.

Visby rådhusrätt.
Torgaffärerna mellan hemmansägaren Olsson, i Ringome i Alfva, och hustrun Olivia Blom, hvars ombud inlemnade en skrift, hvari redogjordes för den del Olivia Blom haft i affärerna. Det framgick häraf, att hon låtit för att bespara mamsell Vessman besvär föra varornas hem till sig samt att hon tecknat sitt namn under hvad hon trodde vara en våglapp. Flerevittnen hördes, hvilka intygade dels att käranden flere gånger låtit kräfva mamsell Vessman, dels att Julia Andersson i Stockholm erkänt sin skuld ”till Olsson, hvilket hon ytterligare medgaf i ett nu inför rätten uppläst bref, deri hon också uppgaf, att det af Olsson levererade köttet varit så dåligt, att hon, befarande att »sundheten> skulle ta hand om det, genast måste realisera detsamma till underpris, hvarför hon ej ville betala det öfverenskomna priset. Svaranden begärde och erhöll uppskof för att styrka det Olsson af Julia Andersson erhållit formlig förbindelse å skulden. Ett kärandens yrkande att svaranden skulle ställa borgen för krafvet afslogs af rätten.

För misshandel var instämd f. artilleristen Edvard Johansson. Svaranden skulle ha utanför frälsningsarménus lokal öfverfallit åkaren Jakob Pettersson och slagit honom så att han sanslös förblifvit liggande och af andra personer måst föras till sitt bem. Johansson nekade. Det var i stället han som blifvit öfverfallen af Pettersson och denoes sällskap arbetaren Vesterberg. Uppskof för vittnen.

För försummad sotning tvänne gånger, hvarigenom skoretenseld uppstått dömdes brandmästaren F. V. Lundin att böta sammanlagdt 10 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Februari 1890
N:r 30

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Den skjutna katten och den stulna veden, som utgöra tvisteämnena mellan muraren P. A. Johansson kärande, och skräddare Malmborg, svarande jämte åklagaren å tjenstens vägnar för olofligt skjutande å stadens mark, voro ånyo i dag föremål för rättens behandling.
Åklagaren hörde åtskilliga vittnen konsul Karl Ekman berättade, att han en helgdag i somras från Möllerska trädgården hört ett skott strax utanför åt söder, hvilket föranledt honom att se utöfver planket, då han iakttagit Malmborg stående med en bössa i handen och Johansson förebrående honom att ha skjutit en katt, som skulle befinna sig under en brädstapel. Jernhandlare Johansson hade tillsammans med Malmborg och eu annan person på begäran af Malmborg gått med denne samt skjutit under brädstapeln efterj en katt, som vittnet ansåg vara död förut, eller åtminstone mycket nära, M. hade sagt att han ej var säker på att han skjutit ibjäl djuret riktigt första gången. Johanna Vesterlund vittnade att hon flere gånger sett Malmborg taga till ved plankstumpar från ett Johansson tillhörigt gammalt fartygsskrof. Arbetaren J. M. Karlsson, svarandens vittne, aflade ed på att han då katten låg under brädstapeln sett ögonen lysa på honom. Svaranden bestred de aflagda vittnesmålen, utom det sista.
För ytterligare ett vittnes hörande uppsköts målet.

För förseelse mot bygnadsstadgan var instämd enkefru Siltberg som 14 sistl. Oktober skalle i en öppen afträdeskista å gården låtit en mängd stillastående vatten vara qvar i kistm. Den åtalade medgaf att det på natten kommit så mycket regnvatten i kistan att den ej gerna kunde mättas med torfströ. Hon dimdes att böta 3 kr.
— Herman Lindström var instämd för att å en utanför stenhuggeritomten löpande korsgatan ha upplag af sten samt att der höggs och bearbetades sten, så att skärfvor foro omkmmg samt att natten mellan 6 och 7 Novembe 2:ne arbetsvagnar och en foderhäck placeats å gatan, Svaranden erkände hvad som lages honom till last och dömdes till 5 kr.
böter.
— Karl Olsson var instämd för att vid nybygnad å Skepperop rn ha belamrat mera än häfva gatan med bygnadsmateriel till hinder för trafikerande. Svaranden erkände och dömdes till 5 kr. böter.

För våld mot person var skomakare Axel Löfqvist instämd. Sraranden skulle på aftonen 14 sistlidne Oktober utan föregående ordväxling ötverfallit och slagit skomakare Ekman så att blodvite uppkommit. Svaranden förmälde att han vid 8-tiden på aftonen mött Ekman och att de kommit i ordväxling, dervid Ekman måttat ett slag åt Löfqvist men att han böjt sig undan och i detsamma sträckt ut armen och denna hade träffat Ekman, som SR omkull. För vittnens hörande uppsköts målet.

För att ha hindrat polisen vid anhållandet af en person som skulle aftöras till vaktkontoret var artilleristen K. G. A. Nyberg instämd. Nyberg nekade.
För vittnens hörande uppsköts målet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 2 December 1889
N:r 139