Visby rådhusrätt.
Skomakarne vid Adelsgatan tyckas för närvarande befinna sig på krigsstråten, åtminstone att döma af hvad i dag förekom vid rätten.
Skomakaregesällen Arvid Siltberg, arbetande vs skom, Johansson, hade instämt skomakeriabetarne K. O. Sjögren, Algot Lindgren, Karl Jakobsson och T. Söderqvist, arbetande hos skom, G. L. Vesterberg, med yrkande om ansvar derför att Sjögren dels hotat käranden med stryk, dels verkligen utanför kärandens bostad slagit henom med en käpp, hvarjämte någon af de andra skulle ha kastat sten efter honom.
Sjögren nekade till att ha slagit Siltberg och menade, att stämningen tillkommit af hämd mot Siltberg derför att det i ett föregående mål blifvit klart att Siltberg legt artilleristen Eklund att ge Sjögren stryk. Ingen af de öfriga svarandena hade heller kastat sten. Ett vittne intygade dock såväl det ena som det andra samt uttalade som sin mening att svarandena länge gått och passat på Siltberg. Svarandena bestredo vittnesmålet. Käranden fick uppskof för ytterligare ett vittnes hörande.
Sedan hadé skomakaren G. L. Vesterberg och ofvannämde Algot Lindgren instämt Arvid Siltberg för det denne en afton trängt in på Vesterbergs gård och der våldfört sig & Lindgren. Ett at V. åberopadt vittne jäfvades såsom svarande i det förra målet, hvarvid Vesterberg ville göra troligt att Lindgren blifvit stämd just för att ej kunna vittna. Ett annat vittne, skomakeriarbetaren Börjesson, tog på sin ed att Siltbearg gjort sig saker till det som stämningen afsåg, men Siltberg nekade, Uppskof
Målet mellan åkaren J. Pettersson, målsägare, och förre artilleristen Edvard Johansson, svaraude, rörande at svaranden mot P. utanför frälsningsarmén begånget våld var ånyo före. Enkan Olivia Blom hade sett Pettersson bli ikullslagen, men visste ej hvem som gjort det. Svaranden hörde tre vittnen på att han endast fredat sig mot målsägaren.
Gotlands norra häradsrätt dömde 7 Maj på grund af hvad i saken förekommit, med åberopande af 17 kap. 30 § rättegångsbalken Olof Gardell i Duss att med ed betyga att han icke af Jakob Geselius i Stenstu för en af Geselius till Bro församlings kyrkokassa den 1 Januari 1881 utfärdad skuldsedel å 75 kr. med 6 proc. årlig ränta, hvilken skuldsedel Gardell på grund af sin derå tecknade borgen inlöst, erhållit betalning eller annan godtgörelse till större belopp än skuldsedelns halfva summa jämte ränta.
Svea hofrätt har den 7 dennes med ändring af häradsrättens utslag befriat Gardell från den ionom i målet ådömda edgången.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Mars 1890
N:r 38