Mejerifrågan.

Vid sammanträde 5 sistl. Augusti med flere af länets jordbrukare, hvilka intressera sig för en ordnad och tidsenlig mejerirörelses införande på Gotland, uppdrogs åt en komité att afgifva förslag på hvad sätt och hvarest ett större mejeri borde anläggas samt på de för företagets inrättande erforderliga kostnaderna. Detta komiténs förslag, undertecknadt af hrr A. K. Stenmark, Axel Stålhandske och O. R: Pettersson, Liffride i Stånga, föredrogs samt gillades efter en stunds öfverläggning å ett igår hållet, ganska talrikt besökt sammanträde, hvars förhandlingar leddes af sakförare Stenmark.
Komiterade inleda sitt förslag med följande ord:
Ifrågavarande mejerirörelse måste afse hela Gotland, såväl den Visby närmast belägna del som den aflägsnaste, hvarför mjölkuppköpsställen böra finnas å hvarje plats, der mjölk kan vara eller blifva att påräkna, och så afpassade att mjölkens forsling icke sträcker sig utöfver en mil. På sagda uppsamlingsställen aftages grädden, som sändes till ett för alla gemensamt mejeri. Läget för detta hufvudmejeri torde ovedersägligen böra blifva Visby, ej allenast derför att afsändningen af mejeriprodukter sker bäst härifrån än äfven derför att Visby är den ort, som, om den ock ej är så centralt belägen, samlar de flesta intressena omkring sig. Dettorde vara en obestridlig sanning, att nutidens åsigter om jordbruksskötseln koneentrerar sig i ladugården, och ju större afkastning som kan fås af densamma, dess större behållning både direkt och indirekt för landtmannen. Jordbruket på Gotland står nu i många afseenden på en låg ståndpunkt, och våga vi påstå, att största orsaken härtill ligger i det ringa intresse, som egnas ladugårdsskötseln. Man har varit dag efter dag i tillfälle att iakttaga, hurna det ena mejeriet efter det andra blifvit anlagdt å provinser på fastlandet, hvilka i kulturhänseende icke är bättre lottade än Gotland, och ehuru väl företagen haft att kämpa mot många svårigheter, hafva de dock burit rik frukt. Sedan mejeriförslaget här först väcktes, hafva vi hört många uttalande om att inrättande af ett mejeri vore önskligt, men man har äfven uttalat farhågor, att mjölktillförseln skulle blifva ringa, enär den mjölk, som nu produceras, ej lemnar något nämnvärdt ötverskott utöfver det dagliga behofvet. Men dessa farhågor skola snart häfvas, ty då hvar och en får se hvilken behållning, som erhålles, om mjölken endast efter en enda ko dagligen försäljes, så börjar man attiakttaga all möjlig sparsamhet i mjölkhushållningen samt vidtaga ett bättre system för kornas utfodring; säd och rotfrukter, som påkastas, blifva rikligen betalda.
Med det intresse, som mejerifrågan nu eger, fr det att hoppas, att den icke skall dö bort, och vi fästa landtmännens uppmärksamhet på att mejeriet skall beröra hela Gotland och att alla mjölkproducenter med tiden skola skörda fördel af detsamma, ehuru naturligtvis mjölkuppköpsställen icke strax kunna öfver allt anläggas.
Efter att hafva angifvit huru en del mejerier på fastlandet kommit till stånd och anordnats fortsätta komiterade:
För oss återstår ingenting annat än att föreslå aktiebolags bildande. Visserligen har bolagsinstitutionen här på Gotland icke stora sympatier, men det bolag, som nu är ifråga, tillkommer icke såsom en affär, deraf lottegarne ensamme skola skörda stor vinst, utan såsom ett företag, egnadt att verka välgörande för det allmänna bästa och afsedt att åtminstone i framtiden för fosterön bära en välsignelserik frukt.
Sedan i förslaget förordats anskaffande af egen lokal för mejeriet samt omnämts af hvilken beskaffenhet denna bör vara, yttras angående mjölkuppköpsställena & landsbygden följande:
flere ställen torde ju finnas lämpliga personer, som kunna vara villiga att för egen del öfvertaga mjölkuppköpen å landet, lemna grädden till mejeriet och sjelfva förädla skummjölken samt för grädden erhålla betalning i förhållande till det smör grädden lemnar. Bolaget skulle likväl tillhandahålla kunnig mejerska och alla för mjölkuppköpet och ostberedningen nödvändiga inventarier, vare sig till inköp mot lämpliga betalningsvilkor eller ock mot mindre eller ingen hyra — allt beroende på omständigheterna. Der återigen uppköpen ej så kunna ordnas, torde finnas person, som är benägen tillhandahålla bolaget lokal, ved, is m. m. mot en billig afgift eller mot viss procent af all den mjölk som inköptes, då bolaget aflönar mejerska och sköter denna affär jämte det öfriga. Ordnandet af allt detta skulle likväl ligga i bolagsstyrelsens skön, som hade att så mycket som möjligt tillgodose3det allmänna intresset. På bolagets bekostnad sändas några yngre för mejerihandteringen intresserade qvinnor med snaraste öfver till fastlandet för erhållande af grundlig kännedom om mjölkbehandlingen och ostberedningen, hvilka mejerister sedan skulle få plats på mjölkuppköpsställena å landet, men mot vilkor att af kommande löner så småningom återgälda bolaget hvad detta för undervisningen förskjutit.
Komiterades kostnadsförslag ter sig sålunda:

Angående aktiekapitalets storlek, aktieteckningen och andra dertill hörande omständigheter yttra slutligen komiterade följande:
Emellertid vid betraktande deraf att en god del af köpesumman för lokalen får mot inteckning i fastigheten innestå, att öfriga beräkningar något kunna jämkas och att den blifvande styrelsen berättigas, om behofvet så påkallar, upptaga kreditv för den nödiga driftkostnaden, så vilja vi föreslå ett aktiebolags bildande med ett minimi-kapital af endast 18,000 kronor, men deremot ett maximikapital af 60,000 kronor, fördelade i 2,000;aktier å 30 kronor stycket. Bolaget anses konstitueradt, när 600 aktier tecknats, då bolagsstämma sammankallas, bolagsordning antages och styrelse väljes. 1 Aktieteckning utöfver minimisumman får icke ega rum, förrän minimibeloppet blifvit till fullo iubetaldt och ytterligare tillgångar erfordras, men i hvarje fall ej utan bolagsmännens hörande & ordinarie ellerzextra bolagsstämma. Teckning af aktie medför förbindelse att inbetalningen fullgöra, derest bolaget kommer till stånd; och skall inbetalningen ske med en tredjedel, när bolaget konstituerats och styrelse valts, med en tredjedel trenne månader derefter och sista tredjedelen efter ytterligare tre månader. Teckning af aktie medför icke ansvarsförbindelse utöfver det tecknade beloppet.
Under öfverläggningen yttrades samstämmigt, att ett mejeris upprättande vore en lifsfråga för Gotland, hvars jordbruk genom en tidsenligt ordnad ladugårdsskötsel borde höjas så, att jordbrukarens, isynnerhet de mindres, ekonomiska ställning, som nu vore allt annat än förmånlig, blefve allt bättre och bättre.
Ett sammandraget referat af öfverläggningen meddelas här nedan:
Sakförare Stenmark: Redogjorde utförligt för de upplysningar angående mejerier på fastlandet komiterade förskaffat sig. Af hushållvingssällskapet, som för öfrigt saknade medel, vore ej utsigt att vänta bistånd, hvaremot bolaget, sedan det kommit i verksamhet, möjligen kunde, om så behöfdes, få hjelp af landstinget.
Landtbrukare Landegren, Lummelunda: Ansåg skäl vara att afvakta hushållningssällskapets förestående sammankomst, å hvilken mejerifrågan komme att behandlas, Ville deck ingalunda ett uppskof i denna för Gotland vigtiga sok. Förordade lifligt hållandet af i frågan upplysande föredrag för jordbrukarne såsom det bästa medlet till sakens framgång.
Skollärare Norrby, Vall: Var en varm ifrare för företaget såsom varande behöfligt.
Landtbrukare Enderstein, Stenkyrka: Önskade framgång åt förslaget. Framhöll bestämdt, att lika stora fördelar doek bårde beredas åt alla mjölkförsäljare, så att ingen orättvisa beginges.
Hemmansegare A. Pettersson, Ekeby: Ett mejeri måste komma till stånd och borde förläggas i Visby. Trodde dock att kostnaderna blefve högre än de beräknade. Källunge mejeri hade ej burit sig, emedan man fått för litet mjölk och utgifterna varit för stora.
Intet uppskof med frågan borde ega rum.
Hushållningssällskapet torde kanske bidraga, sedan bolaget väl vore i gång. Ansåg de af en talare förordade föredragen ej tjena till.
Firge landtmänvnen blott tillräckligt med pengar för mjölken, ökade de nog mjölkproduktionen, så mjölk komme ej att fattas.
Hemmansegare Lindell, Roma: Småmejerier bure sig ej. Man måste skyndsamt ställa företaget i gång. Gotlands allmoge väntade på ett större mejeris anläggande.
Nämdeman O. R. Pettersson, Stånga : Ett mejeri här på Gotland kunde bära sig lika väl som på fastlandet. Saken omfattades med lifligaste intresse af landt männen och borde genast utföras, Stora fördelar kunde man vänta af förslagets genomförande. Man kunde börja anspråkslöst i liten skala och sedan utvidga rörelsen.
Landtbrukare Stålhandske, Vible : Ett mejeri framtvingar med nödvändighet en god ladugårdsskötsel, af hvilken Gotland vore i stort behof. Om saken utfördes praktiskt, skulle god vinst skördas för länet. Förordade företagets skyndsamma genomförande.
De tre personer, som upprättat förslaget, utsågos att utfärda inbjudning till aktieteckning och uppsätta förslag till bolagsordning samt, sedan mirimisumman blifvit tecknad, utlysa nytt sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1882
N:r 97

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *