i Upsala har man för afsigt att resa en enkel minnesvård. Väl har den mannen, den varmhjertade fosterlandsvännen, den förste vägbrytaren i vårt land för ett allvarligare studium af vårt modersmål och den nitiske och insigtsfulle samlaren och tolkaren af minnesstenarne från vår äldsta forntid, — väl har han genom sina skrifter, sitt arbete och de lärjungar han utbildat sjelf sörjt för att hans minne skall lefva varaktigare än den sten som vittrar. Men en synlig vård på hans grafkulle vore icke blott en skyldig gärd af aktning för den frejdade lärarens minne, utan äfven en kraftig maning till liknande fosterländsk sträfvan. Derför har Föreningen för nordisk språk-och fornkunskap vid Upsala högskola satt sig i spetsen för en insamling af bidrag till resandet af en sådan vård och för ändamålet utsändt teckningslistor. Dervid var det naturligt, att man också skulle vända sig till den aflidnes födelsebygd, vid hvilken han var fäst med fosterlandskärlekens starkaste band och åt hvars språk och kulturhistoria han egnat den lifligaste omvårdnad.
Tillfälle för dem, som till ofvan nämda ändamål vilja teckna bidrag, större eller mindre, är beredt genom en i Nybergska bokhandeln framlagd lista, på hvilken ett icke obetydligt belopp redan är tecknadt.
På landet boende kunna genom posten dit insända sina bidrag.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 December 1877
N:r 102