Södra häradsrätten.
För misshandel och knifskäring häktade och till länsfängelset införpassade skrädderiarbetaren A. Pettersson-Bergfors ransakades i går derstädes inför södra häradsrätten.
Den anklagade erkände, att han med knif misshandlat ynglingen N. Johansson, Enges i Burs, hvilken för de erhållna sårens vårdande måst införas till lasarettet i Visby, men påstod att han, innan han användt knifven, blifvit af. den misshandlade samt af ynglingarna Gunnar Svensson och Johan Hallander förfördelad och uppretad: Svensson och Hallander voro nu inkallade som vittnen, men anförde svar. jäf emot dem, emedan de voro »hans värsta fiender». Jäfvet ogillades dock, och intygade vittnena, att svar. utan anledning tilldelat Johansson två knifhugg.
Rätten dömde Pettersson-Bergfors att för misshandel och knifskäring undergå straffarbete under 6 månader samt att för fylleri böta 15 kr. Dessutom ålades han att betala 10 kr. för inställelse i målet, 40 kr. för hafda kostnader för läkarehjälp och 25 kr. för sveda och värk. B. förklarade sig ej vara nöjd med domen.
Två stölder och en inbrottsstöld hade den vid samma rättgångstillfälle som ofvanstående ransakade järnarbetaren Aug. Wilhelm Östlund på sin meritlista.
Natten mellan 12 och 13 Okt. hade han hos landtbrukaren Olof Johansson, Brunns i Grötlingbo, hos hvilken han logerade, genom inbrott i en chiffonier tillgripit en plånbok med inneliggande 155 kr. i sedlar. Vidare hade han från G. Lundin, Rudvier i Alskog, tillgripit ett silfverankarur, värderadt till 25 kr. och från en annan person hade han ur en oläst koffert tillegnat sig 3 kr. i penningar. Uret hade han försålt till en skräddare för 5 kr. och penningarna hade han användt till att derför förskaffa sig nya kläder, af hvilka han ännu ej vid häktandet erhållit alla persedlar men väl betalt dem i förskott. Hur han bekommit och användt det stulna berättade Östlund otvunget och redigt samt utan ett spår till ånger. Han berättade vidare på samma ogenerade sätt om sitt förflutna lif, hvilket hade en del mindre snygga sidor att uppvisa. Två gånger förut har han varit straffad för stöld och en gång för förfalskning, och när domaren sporde honom hvad han gjort på den och den platsen, som han under berättelsen nämde, svarade han, såsom om det varit den naturligaste och oskyldigaste sak i verlden:
— Jag stal förstås, och så gick jag min väg.
Östlund dömdes för tredje resans stöld delvis med inbrott till straffarbete i 4 år och och förlust af medborgerligt förtroende i 6 år. Landtbr. Johansson tilldömdes rätt att af de persedlar som Ö. vid häktandet innehaft samt af de af Ö. betalda men ej afhåmtade kläderna göra sig skadeslös för de förlorade penningarna.
Vid domarens fråga, om han vore nöjd med domen, svarade Ö. med en artig bugning och ett förbindligt leende:
— Ja, tack, det är jag visst det!
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Oktober 1896
N:r 166