Etikett: Zetterling

Zetterling, Arvid, då kapten vid Gotlands artilleriregemente (A7), upptäckte Bulverket 1907 under en fisketur på Tingstäde träsk och blev fascinerad av trästockarna han såg på sjöbottnen. Zetterling gjorde en liten undersökning av Bulverket 1915, men det var först efter pensioneringen 1918, då han utnämndes till major i reserven, som han kunde avsätta mer tid åt sin hobby. Undersökningarna började på allvar 1921, trots att han vid tillfället var bosatt i Hässleholm. Zetterling gick i full pension 1932 och kunde därmed ägna sig ännu mer åt Bulverket. Under åren 1932–1935 arrenderade han en bostad i Furubjärs gård i Tingstäde, där han också grundade ett museum tillägnat Bulverket. Museet stängdes dock efter hans död.

Publicerat

Bulverkets dag.

Som annons i dagens nummer meddelar, äger Bulverkets dag rum den 20 och 21 aug. Major Zetterling meddelar, att han i år lyckats få en rad attraktioner som säkerligen, kommer att dra folk. Musik av I 18:s musikkår, utfärder på träsket i motorbåt, dans, sång till luta. På söndagen kommer doktor J. Nihlén att hålla föredrag vars ämne senare meddelas. Som särskild överraskning arrangeras konstflygning över Furubjers om väderleken tillåter. All inkomst tillfaller Bulverket och dess museum. Extra tåg med den nya motorvagnen från Hamnplanen Visby kl. 13, från Tingstäde kl. 22. Närmare detaljer framdeles.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 augusti 1932
N:r 186

Publicerat

Bör utlänning få se bulverket?

Militärbefälhavaren anser sig kunna avgöra saken.
Stockholm den 20. (H. B.) Nuvarande bestämmelser för utlännings tillträde till Tingstäde befästningsområde synas väl stränga och kunna tänkas föranleda i en hemställan till k. m:t om lindring, i gällande föreskrifter i syfte att medgiva utlänning lättare tillträde till det inom fästningsområdet belägna s. k. Bulverksmuseet och den på bottnen av Tingstäde träsk liggande fornlämningen Bulverket. F. n. äger utlämning icke rätt att utan k. m:ts tillstånd i varje särskilt fall besöka fornlämningen och museet. Båda äga emellertid stort kulturhistoriskt intresse, och museet hålles öppet dagligen mellan kl. 9 och 20. Det förestås som bekant av kaptenen A. V. Zetterling med biträde av riksantikvariens kontrollant fil. dr J. Nihlén.
Enligt överste Törngrens mening bör syftet med bestämmelserna om förbud för utlänning att beträda fästningsområdet lika val kunna vinnas, om militärbefälhavaren erhåller tillstånd att medgiva rätt för utlänning att vistas inom området för en tid av högst 12 timmar åt gången mellan kl. 8 och 20 enligt närmare kontrollföreskrifter. Under normala förhållanden i fred torde någon egentlig risk ur försvarssynpunkt icke vara förbunden med ett dylikt medgivande. Militärbefälhavaren bör emellertid utfärda de ytterligare kontrollföreskrifter, som kunna vara erforderliga. Genom den bevakningsstyrka om en gevärspluton, som året runt är förlagd i Tingstäde, har militärbefälhavaren ett medel att utöva erforderlig kontroll.
Överste Törngren hemställer därför om ändring i nu gällande bestämmelser i enlighet med detta förslag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 juni 1932.
N:r 140

Publicerat

Landsbygden. Tingstäde.

TINGSTÄDE, 19 febr.
Isupptagningen å Tingstäde träsk, som efter att hava varit i gång några dagar under början av januari alltför hastigt måste avbrytas, har nu åter kommit igång. Isen är nu liksom tidigare av god beskaffenhet ehuru i tunnaste laget — 5 högst 6 tum på de bästa platserna. Dagsmejan. som redan börjat, brukar ju göra isen sämre och det gäller väl därför att skynda på med arbetet, som ju ger litet extra förtjänst både åt en del sockenbor och Gotlands järnväg.
Bulverket påkallar också alltjämt major Zetterlings odelade intresse. Från att från början .väl närmast ha varit en helt oskyldig »hobby» ’har utforskandet av detta storslagna och gåtfulla fornminne tydligen blivit en livsuppgift för honom. Sista tiden har major Zetterling varit sysselsatt med provtagning av en del nyupptagna stockar, vilka prov skola skickas upp till Stockholm och undersökas i och för tidsbestämning. hur pass exakt en sådan nu kan bli.
Vägarna, som i slutet av januari voro så lagom angenäma att trafikera, ha mått bra av vinterknäppen. Sedan makadam och grus i rätt stor omfattning påförts, äro de också nu i gott skick.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1932
N:r 43

Publicerat

Nya intressanta fynd vid Bulverket.

En rekonstruktion av husen kan nu delvis utföras.
Stockholm, 11 febr. (Press.) Arbetet vid Bulverket i Tingstäde lämnade under fjolåret en hel del synnerligen intressanta fynd och erfarenheter, framhåller major A. Zetterling i sin redogörelse till riksantikvarien. Bl. a. säger han sig ha vunnit kunskap om konstruktionen av hus i Bulverket såväl i skiftesverk som i knuttimmer och dessutom har kännedomen om fyrkanternas och knutpunkternas byggnads sätt bestyrkts. Under året avritades 32 fyrkanter med virke på bottnen, hela palissaden runt Bulverket uppmättes liksom större delen av knutpunkterna m. m. Dessa arbeten försvårades mycket genom olämplig väderlek.
I östra linjen av Bulverket, är en hel del intressanta byggnadsrester redan år 1930 påträffades, upptogs under fjolåret en stor del virke, vilket visade sig ha tillhört hus i knuttimring. Sådant virke har blott anträffats där och detsamma är av det störstaintresse. Årets intressantaste fynd gjordes även här, där man påträffade stockar, fotsylle, gavelstockar och golvbjälkar i stort antal. Fyndet var fullständigt oväntat, då ingenstädes i Bulverket några rester av denna typ Påträffats. Med undantag av vissa detaljer, takkonstruktion m. m., kombination av knuttimring och skiftverk vilket sannolikt förekommer här, kan rekonstruktion av sådant hus, som funnits vid Bulverket, nu utföras, framhåller major Zetterling.
Intendenten S. Erixon, som gjort ett uttalande i ärendet, anser att, under förutsättning att 4-500-talet av vår tidräkning är den tid, då Bulverket kom till, fynden av ovannämda byggnadsrester komma att verka revolutionerande på vår uppfattning om förhistorisk byggnadsteknik. Major Zetterling anser för sin del. att Mat för att erhålla en åldersbestämning bör verkställa en pollenanalytisk eller biokromologisk undersökning.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 februari 1932
N:r 34

Publicerat

Underlöjtnant A. V. Zetterling

har tillåtits att vid Svea artilleris läroverk aflägga kompletteringsexamen i matematik för transport från Gotlands infanteri till artilleriet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Mars 1889
N:r 32

Publicerat

Underlöjtnanten

A. V. Zetterling, som tillhör Gotlands infanteriregemente, har erhållit tillstånd att begagna undervisningen vid Svea artilleriregementes läroverks högre afdelning.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Januari 1889
N:r 9

Publicerat

Upprop ang. Bulverket i Tingstäde träsk.

Under de senaste åren har major A. Zetterling bedrivit undersökningar det s. k. »Bulverket» i Tingstäde Träsk. Arbetet har igångsatts med
Riksantikvariens tillstånd och i samråd med denne och har understötts av bl. a. Kungl, Vitterhets- Historie och Antikvitetsakademien. Tack vare ett brinnande intresse och under stora sonliga uppoffringar har major Zetterling därvid funnit resultat, som för första gången medgiva en överblick av en försvarsanording, vartill någon motsvarighet icke torde vara känd.
Dess säregenhet beror givetvis till en del på de egendomliga geografiska förutsättningarne: tillvaron av ett vidsträckt träsk, vare botten är så grund, att det varit möjligt att mitt ute i träsket, på nästan en kilometers avstånd från närmaste strand, uppföra en på pålar vilande anläggning. Men i högsta grad ovanlig är också omfattningen av arbetet, som här uppförts. Så oerhörda timmermängder, som här sammansläpats, förutsätta samverkan av vida flera armar än vad gäller beträffande flertalet av värt lands förhistoriska bygdeborgar. Man frestas att i detta avseende jämföra »Bulverkets» träkonstruktion med de väldiga stenmurar, som uppförts på Torsburgen och, under en något senare tid, kring Visby stad.
Det bör härvid ihågkommas, att Tingstäde till följd av samma geografiska förutsättningar, som föranlett anläggandet av öns nuvarande centralbefästning på denna plats, tydligen haft central betydelse åtminstone för Gotlands norra treding även under äldre medeltid och under en följd av århundraden dessförinnan. Vittnesbörd härom äro ej blott de Gutalagen införda bestämmelser, som
mer eller mindre direkt anknyta till den uppgift, som ortens namn direkt anger. Även från rent förhistorisk tid föreligga, i rika fornlämningar, gravfynd o. d. påtagliga vittnesbörd om att orten haft särskild betydelse utöver den höga kulturstandard, som i o. f. sig känmetecknar hela den gotländska bygden i jämförelse med flertalet andra delar av Norden under samma tid.
Uppenbarligen tillhör a anläggningen något skede före den av ett rikare skriftligt källmaterial belysta delen av öns historia. En noggrannare datering har hittills icke kunnat vinnas, men utgör ett av de viktigaste målen för undersökningens planerade fortsättning.
Då fornlämningens enastående beskaffenhet och läge — mitt ute på träskets blekefyllda botten — fordrat utexperimenterandet av speciella grävningsmetoder, är det av stor vikt, att major Zetterling, som på ett lyckligt sätt övervunnit dessa svårigheter, även får tillfälle att fortsätta det som nämt är ur såväl gotländsk som allmänt vetenskaplig synpunkt synnerligen betydelsefulla arbetet.
Stockholm den 3 april 1923.
Otto Janse,
t. f. riksantikvarie.

För dem, som möjligen vilja lämna ett bidrag till grävningskostnaderna, finnes anteckningslista utlagd å Gotlands Allehandas annonskontor, varifrån influtna medel översändas till Akademien.
Major Zetterling skriver till oss, att han hoppas kunna börja undersökningen den 10 juli och ha den avslutad, så långt som f. n. är möjligt, en månad senare. Han har fått löfte om muddringsmaskineri från Slite cementbolag och delvis virke från A.-B. Frans Degerman i Slita. Militärbefälhavaren på Gotland lämnar motorpump för torrläggning av vissa delar av verket, och flottans flygskola skall fotografera verket från luften.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Maj 1923
N:r 122