Fattigvården inom Gotlands län.

Under år 1887 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — utgjorde antalet fattigvårdssam hällen inom länet 94, deraf 93 på landsbygden. Af dessa senare voro 2 fördelade i rotar. Antalet fattighus eller dylika inrättningar uppgick till 90 med utrymme för 958 personer, deraf 88 med utrymme för 798 personer & landsorten och 2 i Visby med utrymme för 160 personer.
Hela antalet personer, som under 1887 åtnjöto kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,432 personer, af hvilka 1,180 tillhörde landsbygden och 252 Visby. Antalet understödstagare inom länets landsbygd hade härigenom sedan näst föregående år minskats med 72 personer eller 5,8 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig att fattigvårdsprocenten för länets landsbygd utgjorde 2,60 procent, hvilket betydligt understiger medeltalet för landsbygden inom hela riket, hvilket var 4,33. Högst i fråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Värmlands län med 6,08 procent af folkmängden och lägst Jämtlands län med 1,79 procent. I en del af länets fattigvårds samhällen, Guldrupe, Träkumla, Atlingbo, Vestergarn, Öja och Hablingbo utgöra understödstagarne endast 1 procent eller derunder af folkmängden.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick inom länet till 376 män och 771 qvinnor, deraf å landsbygden 292 män och 648 qvinnor samt i Visby 84 män och 123 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 285, deraf 240 å landsbygden och 45 i Visby. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande vis: föräldralösa äkta 23, föräldralösa oäkta 31 och andra barn 119. Hela antalet barn, såväl direkt som indirekt understödda, uppgick alltså till 458.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 317, deraf 61 qvinnor med 95 tillhörande barn;
gifta: 256, deraf 67 med 100 tillhörande barn samt
enklingar, enkor och frånskilda: 401, derat 45 med tillhörande barn.

I afseende på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 376 män och 771 qvinnor. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare i det att de förra räknade 87 mankön mot 86 qvinkön, hvaremot af de senare 289 voro män och ej mindre än 685 qvinnor. Denna qvionokönets öfvertalighet tydliggjordes deraf att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 170 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. 8. V., så finner map, att & länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 11,1 procent; af äldre personer voro 21,3 procent ogifta med 7,5 procent tillhörande barn, 18,9 procent gifta med 6,9 procent barn samt 28,4 procent enklingar, enkor och frånskilde med 5,9 procent barn. Således inalles 79,7 procent direkta och 20,3 procent indirekta understödstagare.
Antalet fullt försörjda understödstagare uppgick till 135 män och 196 qvinnor med 17 tillbörande barn, deraf å landsbygden 81 män och 134 qvinnor med 17 barn och i Visby 54 män och 62 qvinnor. I fattighus eller dylik inrättning vårdades 95 män och 204 qvinnor med 3 barn, deraf å landsbygden 46 män och 149 qvinnor med 68 barn samt i Visby 49 män och 55 qvinnor. Utackorderade voro 131 män och 183 qvinnor med 7 barn, deraf å landsbygden 107 män och 168 qviunor med 7 barn samt i Visby 24 män och 15 qvinnor. I sjukvårdsanstalt vårdades 16 män och 29 qvinnor med 1 barn, deraf å landsbygden 13 män och 22 qvinnor med 1 barn samt i Visby 3 män och 7 qvinnor. Under fret aflidna understödstagare uppgingo till 23 män och 46 qvinnor med 3 barn, deraf å landsbygden 17 män och 41 qvinnor med 3 barn samt i Visby 6 män och 5 qvinnor.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1887 utgjorde 62,535 kronor, deraf å landsbygden 40,556 kronor (2,023 kronor för hus och inventarier, 36,584 kr. för munderstödstagares vård och underhåll samt 1,949 kr. (öfriga utgifter) samt i Visby 21,979 kr. (1,867 kr. för hus och inventarier, 15,295 kr. för vård och underhåll, 924 kr. för arbetsmateriel, 3,045 kr. till aflöning samt 848 kr. till öfriga utgifter). Medelkostnaden för hvarje understödstagare inom länets landsbygd utgjorde 34 kronor 37 öre och uppgick högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning till 202 kronor och lägsta samma värde till 50 kronor eller i medeltal 109 kronor.
Fördelade på länets olika härader och på Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:
Gotlands norra härad 583 10,499
Gotlands södra härad 597 18.857
Visby 252 21,979

Uti hela riket åtojöto 230,380 personer kommunalt understöd och tillhörde af den 168,025 landsbygden samt 62,355 städerna och köpiogarne. Sammanlagda beloppet af utgifterna för kommunernas fattigvård uppgick till 8,960,197 kronor, deraf 5,526,397 kr. på lands- och 3,433,802 kr. på stadskommunerna, alltså en minsknivg från föregående år af 325,829 kr., deraf 108,456 kr. på lands- och 217,373 kr. på stadskommunerna.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 Juli 1889
N:r 84

Telefonledningen

till Vestergarn, grosshandlare O. H. Nyman, med biledning till kyrkoh. R. Uddin i Sanda, är nu färdig under nr 155 i vårt telefonnät.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 Juni 1889
N:r 70

Telefonledningen å Ljugarn

fullbordades igår. Den utgår från Bjerges centralstation. Abonnenter å Ljugarn äro hrr J. G. Claudelin och F. Kabl. Då den under arbete varande ledningen till Vestergarn varder färdig, äro samtliga gotländska landthamnarne (med undantag af Kappalshamn) förenade med vårt telefonnät.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Maj 1889
N:r 53

Om husslöjden

inom länet har bushållningssällskapets nyss utkomna årsberättelse, som i öfrigt i väl samarbetad form mestadels innehåller af våra läsare förut kända saker, ett och annat att meddela.
Genom den under 1887 antagna planen för slöjdundervisningens främjande, bestämdes att Hushållniogssällskapets slöjdskola i Visby skulle, såsom utgångspunkten för denna undervisnings spridande till länets alla delar, i främsta rummet uppehållas.
Då af statsmedlen 500 kr. utöfver det begärda tilldelats sällskapet, beslöts det att bereda åt slöjdskolor på landsbygden första uppsättningar af hylvelbänkar och verktyg af bästa slag samt-modeller, med vilkor att de såsom kommunernas egendom vårdas och underhållas. Utförandet uppdrogs åt styrelsen för slöjdskolan i Visby, hvilken på grund häraf faststälde en normal uppsättning af verktyg, beräknad för slöjdskola med 12 elever, som utgör medeltalet inom länet. En sådan uppsättning åstadkommes för 125 kr., när träarbetet utföres vid sällskapets slöjdskola. På ansökningar har styrelsen utlemnat sådana till 4 kommuner, nämligen Hafdhem, Roma, Öja och Björke, åt den sistnämda dock något mindre fulltalig, emedan dess skola är mindre och en del af anslaget redan tagits i anspråk för modeller åt slöjdskolorna i Fole och Lokrume, hvilkas lärare icke hade tillgång till nääs-modeller af egen tillverkning. Der skolans lärare innebaft verktyg, hvilka han önskat måtte få ingå i uppsättningen, ha de för sådant ändamål inköpts, när de befunnits fullgoda.
I vidsträcktare mån har med detta anslag sällskapet icke förmått tillgodose ett af statens undervisare i husslöjd, efter inspektion af länets slöjdskolor, framstäldt förslag, åsyftande att åt kommunerna inlösa de verktyg som folkskolornas lärare på egon bekostnad anskaffat för att kunna bereda slöjdundervisning i sina skolor.
Emellertid har sällskapet för egen del beslutit, att, när medel kunna dertill beredas, åt slöjdskolorna på anhållan inlösa behöfliga och fullgoda verktyg som ägas af lärare, för hvarje skola på en gång eller delvis, efter styrelsens för sällskapets slöjdskola bepröfvande; men att i främsta rummet tillgängliga anslag skola användas till beredande åt slöjdskolor på landsbygden af första uppsättningar af hyfvelbänkar och verktyg af bästa slag samt modeller, Mo det för det gångna året varit bestämdt, enär alöjdundervisningens allmänna införande på landsbygden borde anses främjas mera genom sådan bjelp åt skoldistrikt som öppna nya skolor eller åt äldre skolor som af någon anledning äro i saknad af verktyg, än genom att åt redan i verksamhet varande skolor betrygga innehafvandet af de befintliga verktygen — och detta i synnerhet för närvarande, då ett stort antal folkskollärare, som genomgått slöjdlärarekurs, äro färdiga att begynna slöjdundervisning så snart utväg kan beredas dertill; och slutligen att tillfälle skall lemnas skoldistrikt att inom utsatt tid, t. ex. 1 Juli, inkomma med ansökningar till erhållande af första uppsättningar af verktyg.
Sällskapets slöjdskola tillhandahåller för öfrigt numera slöjdskolorna på landsbygden mot betalning vissa förnödenheter för undervisningen. Häraf ha flere skolor begagnat sig.
Deé slöjdskolor på landsbygden, som under året uppburit understöd af staten med 75 kr. hvar, äro Sanda, Mästerby, Vestergarn, 2 i Othem, Öja, Sproge, Stånga, 2 i Klinte, Garda, Lokrume, Fole, Hejde, Väte, Hafdhem, Guldrupe.
Under året ha slöjdskolor öppnats i Hafdhem, Roma, Björke.
På sällskapets reqvisition har äfven under år 1888 statens undervisare i husslöjd, ingeniören A. T. Ramström inspekterat slöjdskolorna i länet och han har icke framstält någon anmärkning vid den meddelade undervisningen. Beträffande sättet att bereda skolorna passande verktygsuppsättningar har han ansett det af hushållningssällskapet för året vidtagna vara det rätta, likväl önskande mera omfattande åtgärder för inlösande af lärares verktyg. Han har också vitsordat, att den uppsättning som lemnats till Hafdhem, den enda färdiga, före inspektionen, befunnits särdeles ändamålsenlig.
I utlåtande af hr Ramström om Fruntimmerssamfundets slöjdskola vitsordas att skolan är i alla afseenden berömlig samt väl skött och verkar mycket välgörande och nyttigt gagnande, så väl för staden som landsorten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 April 1889
N:r 39

Rättegångs- och Polissaker.

Hvad vi sluppit äta. Under den gångna månaden har at läsveterinär till försäljning å Visby torg förbjudits ett löst och sladdrigt kalfkött, torgfördt af hemmansägaren Karl Pettersson, Ammor i Vestergarn.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1888
N:r 44

Postförbindelserna

hafva delvis försenats. Norra posten från Fårösund, som skulle inkomma i lördags afton, anlände först på söndags e.m., men medförde då icke post från bilinierna Kappelshamn, Källunge och Gothem. Posten från Klinte, som skulle varit här lördags e.m. kl. 7,45, ankom på söndags e.m. kl. 3,80, och då saknande post från Vestergarn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 Mars 1888
N:r 19

Sjöförklaring

afgafs vidrådhusrätten i dag af befälhafvaren å skeppet Moya, kapten Eklund, hvilken förra söndagen höll på att lida skeppsbrott i hamnen. Förklaringen meddelade, att Moya vid utgåendet från Blyth legat 15 fot djupt akter och 14 fot 8 tum förut och styrktes af konstapeln J. Vahlbeck och matrosan O. J. Hammarström.
Likaledes afgafs sjöförklaring af briggen Dorette kapten Nyström, som i torsdags grundstötte vid Vestergarn. Protesten, som styrktes af styrman J. Jakobsson samt matroserna J. Pettersson och F. Broman, innehöll att Dorette, ehuru lotsflagg hissats, ej erhållit lots, antagligen på grund af det svåra vädret, hvarför kaptenen på eget bevåg sökte gå i hamn, men högg då fast, kom åter loss och var läck.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 31 Oktober 1887.
N:r 87.

Från sjön.

(Meddeladt af br Karl Molander). Briggen Dorette, kapten Nyström, kommande från England med kollast, grundstötte i går afton vid insegling utan lots under Vestergarnsholm. Fartyget kom af grund men är läck.
— I tisdags uppkom till Norrköping jakten Josefina, kommande från Burgsvik med last af råg. Under ditresan har fartyget varit utsatt för stormigt väder, hvarvid på däcket inlastade 15 fjerdingar kött spolats öfver bord. Skepparen har med anledning af det svåra och stormiga vädret, och hvarunder lasten möjligen kunnat taga någon skada, hos notarius publicus anmält sjöprotest.
— Galeasen Queen Victoria, kapten Andersson, kommande från Halmstad, destinerad till Nysted med trälast, har 25 dennes strandat utanför Limhamn, på vestra sidan af hamnen.
Kaptenen försökte att angöra Malmö hamn, men måste på grund af den starka stormen afstå från försöket och satte derpå kurs på Limhamn och kom äfven in i hamnen der han ankrade. Fartyget dref emellertid för båda ankaren på land, och sitter rätt illa fast. Bogserångaren F. H. Kockum gick ut vid 10tiden på tisdags förmiddag strax efter strandningen.
— Engelska ångfartyget Maggie, hemma i Sunderland och fördt af kapten R. Harrison, som från Stockholm afgick till Riga i barlast gistlidne måndags e. m., grundstötte senare på aftonen å vestra sidan af Sandhamssundet. Fartyget kom följande dag flott utan främmande hjelp.
— Natten mellan lördagen och söndagen ankrade å Malmö redd barkskeppet Ida, hemmahörande i Cimbrishamn och stadt på resa från Hartlepool till Gefle. I Nordsjön hade den olyckshändelsen inträffat, att befälhafvaren på fartyget, kapten J. P. Jeppsson; 10 dennes mellan kl. 12—1 på dagen slogs öfver bord af en brottsjö och drunknade. Han och ett par. man af besättningen hade, då brottsjön kom, varit sysselsatta med att laga styrrepet, som brustit. Lifboj utkastades strax till kapten Jeppsson, som dock icke kunde räddas, Stark storm rådde vid tillfället. Kapten J. var endast omkring 30 år gammal samt efterlemnar hustru och ett barn.
— Skeppet »Ocean», kapten Anderson, hvilket eges af en redare i Håvre, ehuru det seglade under norsk flagg, afseglade 9 dennes från Sandö, der det intagit trälast på Håvre.
Som bekant rasade 11 och 12 dennes en stark snöstorm. Natten till 12 befann sig »Ocean» i närheten af fyrskeppet »Grundkallen», och gick då för refvade märssegel. Sjön gick hög och det var, som sagdt, stark snötjocka. Hur det var märkte man förut skarpa bränningar, Styrmannen som då, efter hvad det uppgifves, hade vakt, skulle vända för att gå klar för bränningarne, men fartyget skall hafva vägrat. Kom derefter en svår sjö och slungade det på en undervattensklippa, der det krossades, Detta skedde vid half 4-tiden på morgonen. Besättningen sökte då rädda sig på spillrorna, men naturligtvis fordrades ånsträngningar för att i kölden och den starka sjögången kunna qvarhålla sig på vraket. Under dagens lopp hade fiskare från Öregrund märkt deras nödstälda belägenhet och skyndat dem till hjelp. Men stormen var fortfarande stark och fiskarenas båtar fyldes med vatten när de sökte närma sig yrakspillrorna. Försöket måste derför öfvergifvas och det var med knapp nöd fiskarena kunde rädda sig. Sedermera förnyades dock försöket, men med samma resultat. De stackars skeppsbrutne måste sålunda lemnas åt sig sjelfva, åt köld, hunger och förtviflan samt med en säker död för ögonen. Så förgick 1 1/2 dygn, då sjön lagt sig så mycket att det lyckades de outtröttlige fiskarena att rädda de nödstälde från yrakspillrorna.
Fyra om ej fem man af besättningen äro henima i Hernösand och hafva nu välbebållna ditkommit.
»Ocean» som mätte 700 ton, var af ek, men lär ej hafva varit försäkrad.
— Skonerten Göthe har förolyckats i Nordsjön på väg från England till Vestervik. Besättningen är räddad. Närmare detaljer om olyckshändelsen saknas ännu.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 28 Oktober 1887.
N:r 86.

Om man vill åka

mellan Vestergarn och Klistehamn om lördag 29 får man begagna vägen genom Sanda socken, enär å den vanliga vägen då en bro kom: mer att omläggas. Likaledes kommer en bro 25 och 26 dennes att omläggas på vägen mellan Sjonhem och Viklau kyrka, då vägen får tagas genom Halla socken förbi Vikare i Viklan, samt 26 dennes flere broar å vägen från Kräklingbo kyrka till Gammalgrn, då vägen genom Ardre och Ala i stället får begagnas.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 21 Oktober 1887.
N:r 84.

Af konungens jagtklubb

anlände hit i dag med Tjelvar 6 medlemmar, häradshöfding C. Sundin, hofjägmästare H. af Petersens, kommendörkapten G. Heijkenskjöld, löjtnant K. Montgomery, brukspatron Olsson från Riddarhyttan och jägmästar E. von Eckerman. Om torsdag hitväntas grosshandlaren R. Francke och f. d. kommendör L. G. S. Pantzerhielm.
Sällskapet, som medför 5 jagthundar, afreste kl. 9 till Sanda, der högqvarter kommer att tagas. Till fredags middag kommer jagten att sträcka sig öfver Mästerbys, Sandas och Vestergarns marker, hvarefter klubben begifver sig ut till Karlsöarne, der åtskilliga nya medlemmar väntas skola inträffa.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 19 September 1887.
N:r 75.