Födelsedagar.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på måndag hemmansägaren Oskar Jakobsson, Rofinds i Vamlingbo. Jubilaren, som är född vid Rofinds, är känd som en duktig lantbrukare. Han har även innehaft en del förtroendeuppdrag inom kommunen.
— Sjuttiofem år fyller på måndag fru Elin Larsson, Kysings i Vall. Hon är maka till förre lantbrukaren Sigurd Larsson.

SJUTTIO ÅR fyller på måndag förre reparatören Gunnar Klint, Pejnarve i Levide. K., som i yngre dagar var byggnadssnickare, innehade sedan i många år en större reparationsverkstad, som han drev med energi och kunnighet med reparationer av bilar, traktorer och andra maskiner.

SEXTIO ÅR fyller på måndag hemmansägaren Hjalmar Edberg, Klinte i Boge.
— På måndag fyller linjearbetaren vid Visby stads elverk Gösta Nordvall, Visborgsgatan 27 i Visby, sextio år.
Sextioåringen, som är född i Stockhokmn, har tidigare arbetat vid Rute cement och vid Visby cementiabrik samt även varit verksam inom byggnadsfacket i Visby. Sedan 1929 är han anställd vid elverket. Jubilaren har fått mottaga en del uppdrag, bl. a. som sekreterare, kassör och revisor i olika fackföreningar. Han är också en intresserad nykterhetsman. Hans hobbies är trädgårdsskötsel och litteratur.

FEMTIO ÅR fyller på måndag arbetförmannen Martin Gothberg, Laxarve i Boge. Han är född i Boge och här innehaft olika anställningar inom byggnadsfacket, bl. a. som verkmästare. Vid Skånska cementgjuteriet var han verksam i tio år. Sedan 1956 är han anställd vid Visby stads byggnadskontor som arbetsförman. I Boge har han innehaft en del förtroendeposter, bl. a. som ledamot av kommunalfullmäktige, kommunalnämnden, skolstyrelsen och kristidsnämnden. I Boge byggnadsförening är han sedan 1937 kassör.

Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.

Från landsbygden.

Klintehamn, 30 Juli.
Agronomen- Kihlberg
höll i närvaro af landshöfding Poignant inför ett sextiotal åhörare föredrag i Ejsta skolhus 28 Juli.
Sedan landshöfdingen tillkännagifvit ändamålet med mötet, näml. att rådgöra med jordbrukarne om deras angelägenheter, och hr Kihlberg närmare utvecklat sina kända åsigter om hvad Gotlands jordbrukare hafva att iakttaga, öfvergick föreläsaren till jordbrukarnes räddningsplanka: anläggande af ett ångmejeri i hvarje socken eller pastorat.
Landshöfdingen, agronomen och församlingens kyrkoherde hade på f. m. tillsammans tagit trakten i närmare skärskådande och funnit att eft mejeri för Ejsta och Sproge, anlagdt på gränsen af nämda socknar vid vestra landsvägen, vore alldeles tillräckligt. Herr Kihlberg nämde att utsigt vore för handen, att smör, beredt efter den s. k. ismetoden, inlagdt i lufttäta bleckdosor, liksom anjovis, med fördel kunde sändas på Spanien, derjordbruket i långa tider legat i lägervall, öh der säljas för 2 till 3 kr. skålp. Spaniorerna hafva numera fått bättre smak på smör än sin förr så mycket begagnade olja. Den egentliga afsättningsorten skulle blifva England, der för svenska statens räkning är anstäldt ett ombud, som tillhandagår vid försäljningen af mejerialster.
Landshöfdingen inlade månget uppmuntrande ord till de tillstädesvarande jordbruktarne, hvaraf en del Ejstabor yttrade betänkligheter med afseende på foderodling, ty de naturliga ängarne här hatva ej särdeles stor ytvidd och voro ej af så gifvande beskaffenhet; och då en stor del af deras jord för närvarande låge under laga skifte, hvilket, med afseende å rättegång, ej så snart torde komma att vinna laga kraft, förordade hr Kihlberg, uppå framställning, användandet af grön råg, som borde afbergas i början af Juni månad, eller då axen voro allmänt utkomna, men ej så sent att blomningen redan inträdt eller försiggått, då stänglarne redan blifvit trädartade och förlorat sin närande kraft.
Efter slutad föreläsning och sedan hemmansägaren Mårten Stenström, Botreips, erbjudit ett halft tunnland jord för mejeriets bygnadsplan, skreds till aktieteckning, men för dagen upphans ej mer än fyratiotvå aktiar. De, som hade tecknat, öfverenskommo likväl avt söka verka derhän att efterhand vinna andra för saken intresserade, men för dagen icke närvarande personer, så att full teckniovgt minst 100 aktier å 50 kr., måtte uppnås.

Dagen derefter,
Sankt Olofsdagev, reste länets höfding från Kronvall ut på St. Karlsö, hvarest en nämd, utsedd inför Södra häradsrätten, var samlad för att bestämma afgäld m. m. för den jord, som för all framtid blifvit afsöndrad för fyrbåkens och fyrbetjeningens rakning. Nämden afslöt sina förhandlingar vid Bopparfve först på qvällen. Det var ett lif och en rörelse på Karlsö den dagen! Man såg läkare, prester, militärer, artister, jordbrukare, här och hvar i bergsrefvorna, beskådande de allvarliga och öfverraskande bergpartierna. Man saknade icke heller svalkande skugga på den mjuka mossan under de oftast lodräta klippväggarne i närheten af Norderhamn, hvilka stundom äro beklädda med murgröna; ej heller svalkande vatten ur de friska källorna. Färden gynnades af det härligaste väder, och en lätt bris underlättade hemfärden, som ifrån Stora Karlsö till Kronvall icke tarfvade längre tid än 50 minuter.

Stora Karlsö
är nu mera såld af de många gamla intressenterna (med undantag at en enda, som gifvit ett bleklagdt nej) att afträdas i nästa Nov. till jagtbolaget, som äfven är betänkt att försköna ön med plantering af lärkträd. Köpeskillingen bar i år i allmänhet utgått efter 16,000 kr.; taxeringsvärdet är 10,000 kr. Sjelfva själen i förteaget tyckes vara den verksamme godsägaren Willy Wöhler på Klintebys, Några får blifva således från 1 Nov. icke synliga på ön, men deremot så mycket mera af vildt: hare och sjöfågel. Ett stenhuggeri kan möjligtvis komma till ståni derute. Ett sådant var påbörjadt för omkring 20 år tillbaka, men arbetarne funno för godt att, ägarne oåtsporde, nedslagta får, hvarför de först nämde naturligtvis blefvo hastigt och lustigt utdrifne ur paradiset. Det är icke alldeles osannolikt att stenhuggeri under medeltiden bedrifvits derute. Sägnerna veta förtälja att Gotlandskyrkorna fått sitt materiel derifrån, och bland andra den stora och sköna kyrkan i Väte, helt och hållet bygd af huggen och tuktad kalksten, hafvande murar med upphöjda afbildningar: på södra sidan föreställande en vildsvinsjagt och på norra sidan den babyloniska skökan.
En fackman från Stockholm har under sommaren tagit prof såväl af Karlsöstenen som från en, och annan Gotlandskyrkas, Det vore af intresse få veta om likhet förefinnes eller ej.
Slutligen torde ett tidsenligt badhus icke komma att saknas på den vilda, intagande klippan i hafvet, klippan med sin friska sjöluft, hvilken inom kort borde allmänt blifva en behaglig vallfartsort för resande från både när och fjärran.

Friska inbyggare
måtte det väl finnas i Sproge socken, hvars folknummer vid förra årsskiftet uppgick till 360, men hvarest ingen aflidit sedan 11 Mars sistlidet år tills nu för en vecka sedau, då en äldre qvinna afled.

Kornåkrarnas
snart blifvande guldax lofva sina ägare äfven i år en riklig belöning för deras möda och arbete. Således vackert korn i fjor och likaså i år. Det lär höra till sällsyntheterna, att två på hvarandra följande år gifva rika kornskördar. De öfriga sädesslagen, isynnerhet hvetet, hvaraf bär endast litet kan odlas, stå mycket vackra på åkern. Bergningsvädret för såväl det odlade höet som det på de naturliga ägarne har varit ganska gynsamt, och mycket af ängshöet står icke nu under bar himmel. Måtte bergningsvädret blifva lika gynsamt för säden! Värmen är nu nästan tropisk och rotfrukterna behöfva åter mera regn.

Vamlingbo, 28 Juli.
Årets höslåtter
är nu nära nog afslutad härstädes, och har skörden varit någorlunda god om mau undantager en del af de ettåriga klöfver- ooh timotejvallarne, som på de festa ställen varit mycket klena, troligtvis deraf att stark torka rådde förlidet år. Apropå torkan kan sägas att vattenbrist börjar råda på flere ställen i trakten, så att flere måste forsla vatten till både folk och kreatur. Om ej regn snart inträffar, torde det vara fara värdt att åtminstone potatisen deraf kommer att lida väsendtlig skada. — Värmen har somliga dagar varit ganska tryckande, ända till 25 gr. cels. och deröfver, hvilket äfven i sin mån bidrager till att påskynda rågskörden, som pu är alldeles hvitnad på de flesta åkerfälten.
Strömmingsfisket fortfar att vara särdeles givande, både på östra och vestra kusten och har nu priset å denna vara nedgått till 25 öre valen.

Dryg dagspenning.
Under det engelska ångaren »Nicosian» stod på grund å Hoburgs ref var en hemmansägare behjelplig med lossandet af stendkolslasten (den ende anbetare från land) i något öfver ett dygn. Han erhöll för detta arbete icke mindre än 1 pund sterling (ungefär lika med 18 kr. i svenskt mynt), hvilket kan sägas vara ganska hederlig betalning.

Ett olycksfall
å en tjur timade häromdagen vid Tuna gård i Vamlingbo. Ett ungsto som gick på bete i sällskap med tjuren tog sig nämligen det orådet före att under häftigt springande förfölja denne, tills han omsider stördade till marken och dog. Som djuret ej var försäkradt drabbades ägaren här af en ganska känbar förlust, alldenstund det måste nedgräfvas.
Åter en påminnelse ati försäkra kreaturen.

Rådjuren
ha ov äfven förirrat sig ut i sjelfva södret. Då häromdagen en person från Hamra färdades vägen åt Öja, varseblef hau ett dylikt djur (antagligen en bock) helt lugnt spatsera brevid landsvägen i diket; men då vår man var på ett kort afstånd, fann den sällsynte gästen för godt att hoppa öfver närmaste gärdesgård- och med snabb fart begifva sig till skogs. Ett par dagar derefter, då en qvinna från samma socken var sysselsatt i en åker med ränsning af potatis, varseblef hon ett dylikt djur (efter beskrifning troligen en rådjurshona) i sakta mak hoppa in i ett strax bredvid varande kornland. Qvinnan, som ej kuude begripa hvad det var för ett otyg som befaun sig i åkern, fattade dock mod och affärdade detsamma medels stojande och hyssjande, då det kilade rakt undan. Hemkommen berättade hon för sina grannqvinnor den egendomliga synen, då en s. k. klok gumma» helt naivt förklarade att hin håle sjelf i bockskepnad visat sig för henne i åkern. Naturligtvis blefvo de sedermera upplysta om de stora misstaget af andra klokare personer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
I ersättningsmålet, instämdt af Hejde sockens skolråd mot v. pastor Å. H. Hallström m, fl., afkunnades nu utslag. Som ingen ersättningsskyldighet för svarandena i omstämda hänseende kunde ifrågasättas, innan det visats, att skolkassan lidit någon förlust, och då enligt hvad i saken blifvit upplyst erforderliga åtgärder icke ännu vidtagits till utrönande af skolkassans fordringsrätt hos sparbanken eller sparbankers betaloingsförmåga, så förklarades käromålet såsom för tidigt väckt ej kunna vinna afseende. Kärandeparten ålades derjämte ersätta Hallström för inställelse med 100 kronor samt hvar och en af de andra svarandena med 25 kronor.

För oloflig utskänkning af spritdrycker (ett stop rom) var J. P. Pettersson, Sibbjens i Vamlingbo, åtalad af länsman Lindström.
Svaranden ådömdes edgång.

Barnuppfostringsbidrag. Inspektor Johan Velander, instämd af pigan Jenny Andersson i Vesterhejde, frikändes, sedan han aflagt honom ådömd ed.
— Vilhelm Jakobsson, Grens i Mästerby, var i ett dylixt mål instämd af Vendela Pettersson, Båtels i Mästerby. Svaranden dömdeg till edgång och ålades, om han vill gå eden, att å edgångsdagen, höstetingets andra sammanträdes första rättegångsdag, infinna sig.

Vådaed aflades af enkan Maria Andersson, Halor i Rone.

För släpande af gödselämne öfver enkan Anna Olofssons i Burs mark dömdes Nils Persson, Kärna i Burs, att böra fem kronor och ersätta käranden för skadan med tre kronor, hvarjämte svaranden ålades betala kärandens rättegångskostnader med tjugu kronor.

För att hafva olofligt afverkat skog var Matts Mårtensson instämd af Hans Haneson, Nora i Vamlingbo. Käromålet ogillades såsom ej styrkt samt ålades käranden ersätta svaranden med 25 kronot samt utgifva lösen för protokoll och utslag.

Ett liknande mål, instämdt af Nils Olsson; Nora; i Vamiingbo, mot Matts Mårtensson, ogillades. Käranden ålages ersätta svaranden med tjugufem kronor och utgifva lösen för protokoll och utslag.

Ett mål om laga betesrätt, instämdt at sistnämde kärande m. fl. mot Matts Mårtensson, ogillades. Rättegångskostraderna qvittades parterna emellan.

Återvinning åt konkursbo. Sysslomännens i Nils Ahlqvists, Hamnoagårda i När, konkurs yrkande mot Hans Ablqvist ogillades. Parterna fingo hvar och en vidkännas sina kostnader i målet.

Norra häradsrätten.
För resande af lifsfarligt vapen mot vallackaren O. Fredriksson hade arbetaren Johan Lindgren, Sigdes i Östergarn, åtelats af länsman Bolin.
Sedan Lindgren aflagt honom ådömd ed, vardt målet ogilladt.

För oloflig jagt å J. A. Bachérs sterbhus mark dömdes drängen Hjalmar Gahnström att böra femton kronor och ersätta kärandes rättegångskostnader med fjorton kronor.

Återvinning åt konkursbo, Sysslomännen i hemmaneaägaren Johan Olofssons, Suderbys i Vänge, konkurs, hafva instämt handlanden J. L. Borgström med yrkande om återgång af en del-saker till boet, sålda 14 Oktober 1886 till svaranden, Bergström dömdes att med ed betyga, att han ej köpt en lokomobil, såg och qvarn med inventarier för en summa, som helt och hållet eller till stor del qvittats mot en Olofssons skuld till svaranden. Edgångsdagen utsattes till första rättegångsdagen af andra sammanträdet vid höstetinget.

För olaga ölförsäljning dömdes på åtal af länsman Håkansson gtationsinspektoren i Barlingbo A. Kullberger att böta femton kronor.
Svaranden, som har rättighet att sälja maltdrycker två timmar före och efter hvarje tågs ankomst till Barlipgbo, hade äfven sålt på andra tider.

För våld mot Ferdinand Nordin, Häfiings i Hangvar, hafva Adolf och August Pettersson Pauli, Kassle i Hangvar, åtalats. De ådömdes edgång.

Ärekränkningsmål. Husbonden Petter Högbom och dennes hustru, Puttersands i Rute, hafva instämts af Alfred Fredrikssons och dennes hustru. Mannen Högbom dömdes till edgång.

Öfverträdelse af vitesförebud. Hemmansägaren Mårten Persson, Öfverrejse i Vestkinde, dömdes på åtal af länsman Håkensson att utgilfva försutet vite af femtio kronor, emedan han hämtat grus på närmare afstånd än sex fot från allmän landsväg. Förseelsen mot nämda påbud straffas enligt k. m:ts befallningshafvaudes resolution med vite af nämda summa.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Juni 1887
N:r 58.

Från landsbygden.

Ejsta, 6 Juli.
Ett välbehöfligt regn
föll härstädes i går natt (med åska gående från vester åt öster), i går, i natt och isynnerhet i dag, då strida skurar, stundom blandade med hagel, fallit på den törstiga jorden.
Ehuru försommaren nästan uteslutande var kylig och blåsig, inträffade dock ändtligen efter midsommarsafton varma dagar, som blefvo rätt tryckande i början af månaden. Oaktadt kylan stå gräs och gröda ganska lofvande, isynnerhet höstsädet; och af vårsädet är det bäst som såddes tidigt. De odlade gräsvallarne, som pu, om väderleken blir stadig, skola afmejas, äro i allmänhet ej så illa till utseende, och å de naturliga ängarne, om de ej äro af allt för mager éller torr beskaffenhet, kan någorlunda god skörd påräknas. Grönsakerna i trädgårdarne äro öfver hufvud lofvande, der ej sena nattfroster allt för mycket härjat.
Fruktträd och bärbuskar lofva bättre afkastning än det föregående året, då total missväxt inträffade. Dock bör anmärkas att masken mångenstädes härjat såväl frukt- som löfträd. De förra stå somligstädes afklädda och de senares blad söndernaggade, hvartill de ständiga stormarn2 äfven mycket bidragit. I regel gå dock land:män och trädgårdsodlare en glad och förhoppningsfull framtid till mötes.

Den stora kanalen,
sträckande sig genxom Sproge socken från sjön nästan till vestra landsvägen, är ou fullbordad, med uuvudantag af några fot midt för en mindre bygnad, som var till hinder för gräfningen och som derför måste flyttas åt söder. Det har varit ett drygt arbete för delägarne att verkställa, sedan laga skifteskostnader med ty åtföljande utflyttningar, odlingsersättningar, skogslösen, åkerjordens omläggning, för attej tala om den »oändliga» stängselskyldigheten m. m., blifvit nndanstökade både med penningar och arbete: Arbetarne hafva haft möda, men ock god förtjenst. — När allt är väl utfördt och betaldt, må man med skäl hoppas, att jordbruket hädanefter skall komma att se helt annorlunda ut.

Från många håll
klagades förliden vår öfver bjertlidanden, som hos flere öfvergått till sinnesrubbning; och då vederbörande ej kunna bereda rum å Visby dårhus åt de arma offren, som måst stängas inne i hemmen, hafva deras anhöriga, liksom de sjelfva, varit mycket att beklaga.

Burgsvik, 7 Juli.
Åskslag.
Ett starkt åskväder, åtföljdt af strida regnskurar, drog sistl. tisdags morgon vid 4-tiden fram öfver södra Gotland. Vid samma tillfälle slog äfven åskan ned på flere ställen i väjden. Exempelvis vill jag här anföra några: Vid Sibbjens i Vamlingbo å boningshuset (der en i köket sysslande gumma af den hårda kvallen svimmade) utan att dock antända, blott litet ramponera bygnaden; äfvenså hos en qvinna, Anna Farstedt, i samma socken och ätven der utan antändning. En ko, tillhörig skomakare Qvarnberg från Hamra, som i sällskap med flere andra kreatur befann sig å bete på marken, dödades ögonblickligen likaså ett får vid Burge i Öja. I träd och ledstolpar har äfven åskan samtidigt slagit mångenstädes.

Egendomlig fångs!
fick häromdagen en fiskare i ett strömminggarn, hvilket var uthängdt till torkning. Då man på qvällen skulle intaga detsamma, hade ett bisamhälle, helt behändigt, tagit sin plats i ett garn; hvilket nu blef fiskarens byte.

Ett parti furustäf
har under loppet af gårdagen ilandflutit å vestra kusten i närheten af Hoburg. Troligtvis tillhör det däckslasten å något fartyg, hvilken under den rådande stormen spolats öfverbord.

Med slipstenshandeln
lär det i år gått tämligen trögt, eftersom åtskillige fartygsägare redan »lagt upp» med sin sjöfart för året.

Strömmingsfisket
har på våra kuster i sommar varit särdeles klent, nätt och jämt torskbete. Deremot har torskfisket varit ymnigt, 30—40 tjog om dagen. Priset har varit 25—30 öre tjoget.

En orm
påträffades härom dagen af en arbetare, sysselsatt med gräfning lätt vid en skog. Arbetaren hade lagt sin tröja under ett träd, men på aftonen, då man kom för att hämta devsamma, fann han till sin förvåning en stor huggorm ligganda död under tröjan. Troligt är att ormen fått tag i någon tobaksbit i tröjfickorna och deraf njutit döden, ty vid nogare efterseende fans ett blad qvarsitta i gapet.

Hangvar, 4 Juli.
Åfskedsfest.
I går på e.m. var ordnad en afskedsfest i kyrkan med anledning af vår folkskolllärare K. V. Thommasons afflyttning till Häradshammars församling i Östergötland, till hvilken plats han blifvit kallad. Efter afsjungandet af psalmen nr 342 besteg pastor Lagerman predikstolen, hvarvid han valt till ämne dessa ord : lärer dem hålla allt det jag hafver eder befalt. Sedan ban tillämpat detta på såväl lärare som åhörare och ett särskildt tack uttalats till den afgående läraren afslöts högtidsstunden med bön och sång, hvarefter pastorn trädde ivom altarringen och skolläraren uppmanades att framträda i koret för att emottaga en enkel minnesgåfva, som församlingen genom kyrkorådet insamlat, bestående uti ett par ljusstakar jämte några andra husgerådssaker, allt af nysilfver.

Vestergarn, 6 Juli.
Åskan
slog i torsdags förmiddag ned uti ett handelsmagasin, tillhörigt hr O. H. Nyman. Åskstrålen träffade husets gafvel samt följde ut efter väggen, som splittrades. Genast efter nedslagningen märkte man rök uppstiga, men genom raskt arbete med två sprutor blef man spart herre öfver elden, som icke hann göra synnerlig skada, Tilibudet var dock ganska hotande med hänsyn till åtskilliga närliggande hus med halmtak.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Juni 1887
N:r 54.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
I målet mot kommissionslandtmätare Sylvan afkunnades i måndagsutslag, hvarom i korthet nämdesinumret för samma dag. Enär utredt blifvit att det 7 Juli 1885 förda protokollet ej underskrifvits på sätt 114 paragrafen i skiftesstadgan föreskrifver, dömdes svaranden till 25 kronors böter för den försummelsa, han härigenom låtit komma sig till last. Svarandens ansvarspåståenden mot kärandera (10 Fröjelsbor) kunde ej i vidsträcktare mån bifallas än att enhvar af kärandena fäldes att böta 25 kronor för smädligt skrifsätt mot svaranden i och för hans ämbete. För vanvördigt skrifsätt mot domaren dömdes kärandena att hvardera böta 50 kronor. Rättegångskostnaderna qvittades emellan parterna, hvilkas öfriga ersättningsanspråk ej kunde bifallas.

I barnuppfostringsmålet mellan pigan Katrina Frödal, Sippmanne i Vamlingbo, och skomakaren J. N. Larsson, Mårtens i Öja, frikändes den senare, enär han aflagt honom ådömd ed.

Norra häradsrätten.
Skogsåverkan. Oskar Broander, Broa å Fårön, både instämt husbonden Vilhelm Stenström dersammastädes, emedsn S. nedfält ett träd å B:s skog. Stenström har ådömts edgång.

Barnauppfostringsbidrag. Husbondesonen Jakob Pettersson, Stenstu i Ala, instämd af pigan Anna Jakobsson från Kräklingbo, har ådömts edgång.
— Ett liknande mål mot drängen Adolf Berg ten, instämd af pigan Maria Nilsson, ogillades.
— Drängen August Vessman, Ardre i Ekeby, hade instämts af pigan Johanna Södergren från Boge. Vessman dömdes att med ed, om han det förmådde, fria sig.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.

Till Hafdhems kompaniområde

nr 188, sockvarne Si!te, Hablingbo Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre, hörande värnpligtige af första klassen, d. v. 8. de af 1868 års klass och sådana af äldre års klasser, som förut icke vapeuötvats, skola, för afgång till vapenöfningsplatsen Wisborgs slätt och uvdergående af 30 dagars vapenöfning, samlas å kompaniområdets samlingsplats Korsby i Hafdhem, torsdagen den 19 innevarande Mej kl. 1e.m., medbafvande inskrifningsböcker och inskrifniogssedlar.
Burgsvik & Fide den 2 Maj 1887.
Hugo Wennemo,
Kompanuiområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.

Från landsbygden.

Hemse, 3 Maj.
Ett nykterhetsmöte
hölls i förgår i Rone och öppnades af Emil Johansson från Rone med en välkomsthelsning till de närvarande. Till ordförande utsågs nämde Johansson och till sekreterare J. Rumin. Öfverläggning om nedannämda frågor vidtog derefter.
Första frågan: Skulle det ej vara ändamålsenligt att en gång i månaden hålla gemensamt diskussionsmöte med alla södra Gotlands nykterhetsföreningar?
O. Nilsson, Jaxarfve, som var mycket glad öfver nykterhetsarbetet, ansåg att alla nykterhetsföreningar, blåbandister och goodtemplare borde öfverenskomma att hålla ett gemensamt möte hvarje månad. — Predikant Alqvist, som intresserade sig mycket för saken, ville att man skulle hugga i med kraft för att hämma dryckenskapen i vårt land, J, Nilsson, Rone, kunde ej riktigt gilla den förste talarens framställning — O. Nilsson: Alla dessa tre föreningar måste sluta sig till hvarandra för arbetets främjande.
Mötet beslöt att ett möte skulle hållas en gång i månaden.
Andra frågan: Hvilken är den lämpligaste tiden för nykterhetsmötens hållande?
Man enade sig att lämpligaste tiden vore söndagen på e. m.
Tredje frågan: Hvad bör göras mot den här i söder gängse oseden att handlandena bjuda sina kunder köpsup?
O. Nilsson, Jaxarfve: Då lagligt förbud funnes mot denna osed, vore bäst att följa lagen. Då frågan dock vore besvärlig, vore bästa sättet att få haudlandena till nykterhetsvänner.
predikant Alqvist framhöll också det lagliga förbudet. Bäst vore om alla blefve nyktre, då handlandena slupp2 att bjuda på denna sup.
O. Nilsson, Jaxarfve, hade jämte andre sökt bortskaffa krogen på Ronehamn, men blifvit öfverröstad. Nykterhetsvännerna borde slå sig tillsammans för att fullfölja lagen. Der ingen åklagare funnes, funnes ingen domare.
Frågan bordlades till nästa månadsmöte.
Under öfverläggningens uppehåll utförde Rone sångförening under ledning af snickare Ganström flere vackra sånger.
Mötet afslöts med bön af predikant Alqvist samt med sång.
Nästa möte skall hållas hos N. Valby, Davide i Rone, första söndagen i Jåni kl. 4 e.m., då alla vykterhetsföreningar inom södra Gotland äro välkomna. Diskussionsfrågor kuona insändas till O. Nilsson, Jaxarfve i Rone.

På tal om möten
så hölls ett sådant i Hemse sistlidne lördag för att bilda en husbondeförening till attreglera arbetslönerna. Mötet var icke mycket besökt och berodde väl detta mest på att eo sådan reglering icke låter sig utföra i verkligheten. Deremot vore det bra, om föreningens öfriga program: bränvinssupandet och de oriktiga orlofssedlarnes inskränkning kunde förverkligas. Men det kan väl gå utan att man behöfver betala hvarken inträdesafgift eller årsafgitt. I dessa svåra tider är allmogen rädd om sina 50-öringar, och det är derför icke troligt att många komma att ingå i föreningen. Icke vet man heller bestämdt hvartill de insamlade årsafgifterna skulle auvändas eller om de skulle komma att uppgå till någon så stor samma, att dermed kunde uträttas något godt för landtbruket.

Wamlingbo, 7 Maj.
Vårlik
ter sig väderleken här för närvarande, fast luften hittills varit af kylig beskaffenhet. Frost, af rätt allvarsam art, förekom äfven natten mellan sistl. måndag och tisdag, hvilket i hög grad menligt inverkar på den flerstädes gröna kornbrodden. Vårsådden anses nu vara afslutad för året, och flere landtmän ha allredan satt sin potatis.

Baptistbegrafning.
För några dagar sedan jordades å Sundre kyrkogård stoftet af en derstädes afliden bondhustru, som under lifstiden tillhört baptistervas samfund, utan något presterligt biträle, ej heller tjenstgjorde församlingens klockare vid tillfället; allt försiggick tyst och stilla. Jordfästningen, om jag så kan kalla den, förrättades af ett par af samfundets medlemmar med några ord och böner samt afsjungande af åtskilliga sånger.

Aprilnarri i — Maj.
Sistl. onsdag 4 dennes spred sig i trakten ett rykte att ett fartyg strandat vid Hoburgsref i Sundre, Nu må man tro att det blef lif och rörelse i den eljes så lugna nejden; alla skulle på strandningsarbete för att förtjena sina modiga 10 kronor om dygnet, hvilket ju är en vacker dagspenning i dessa tider att erhålla; men de hade »uppgjort räkningen utan värden», ty förhållandet var helt aunorlunda. Ett ryskt skonertskepp var verkligen i närheten af retvet, hvilket det till följd af den svåra tjockan ej observerat förrän i sista minuten, men dock så tidigt att ett ankare hann fällas för att förekomma grundstötning, och efter det att åtskilliga Sundrebor varit på platsen, fortsatte det sin resa, utan att anhålla om någon hjelp från land. Bud om »strandningen» hade äfven afgått till Neptunbolagets på platsen boende arbetsförman, hvilken i sin ordning derom på telegrafisk väg underrättade bolaget, som hitskickade en sin bergningsbåt, hvilken, då ingen strandning inträffat, inlöpte i Burgsviks hamn på torsdagsmorgonen.

Näs, 5 Maj.
Man ifrar
för närvarande härstädes med bygnadsarbete. Gamla bygnader nedrifvas och nya uppbyggas istället. Det är väl icke heller att undra på, att en sådan bygnadsfeber tagit öfverhand, ty många hemmansägare skola flytta, och då vilja de hafva sina nya bygnader färdiga så fort ske kan.

Lunginflammation
herskar härstädes i vida kretsar. Många sjukdomsfall hafva inträffat, men intet dödsfall.

Vårsådden
är nu på det närmaste afslutad. Den har i år försiggått under gynsamma förhållanden, ty jorden har varit lös och bra, och väderleken utmärkt vacker.

Fårösund, 7 Maj.
F. nämdemannen och kyrkovärden
Johan Stuxberg,

som afled vid Siux i Bunge 18 April, var född på samma ställe 1811, der föräldrarne voro hemmansägaren Jakob Rasmusson och dennes hustru Brita Lena Jakobsdotter. Den förre omkom genom drunkning i Fårösund 1829 efterlemnande familjen, enka jämte 3:ne söner och en dotter i torftiga omständigheter. S. lärde snickeriyrket i Visby 1828, men måste vid fadrens och brodrens nästan samtidigt inträffade död (den senare omkom äfven i Fårösund) vända hem för att ö!vertaga gården. S. var en mycketverksam, driftig, sparsam, nykter och ordentlig man, hvilka egenskaper satte honom i stånd, att icke allenast helt och hållet ombygga gården, som var förfallen, utan ock att dertill samla en icke obetydlig förmögenhet. S:s verksamhetsbegär dref honom ock att sätta sig in, bland annat, i urmakeriyrket, hvarmed han i orten betjenade allmogen, sålänge synförmågan dervid bistod honom. Som 8. var kunnig i hvarjehanda arbeten användes han vanligen såsom arbetsförman vid bygnadsföretag; sålunda var han föreståndare och utförare af Buuge kyrkas, efter kapten G. Laurins planläggning och ritning, ombygnad 1857 till sitt nuvarande utseende. För denna kyrkas vård var 8. särdeles nitisk, och då målning at dess orgel samt läktare fördröjdes och försvårades, lät S. utföra detta på egen bekostnad, äfvensom han skänkte till kyrkan en ljuskrona, värderad till omkring 100 kr. S., gift vid 19 års ålder och sedan längre tid enkeman, var fader till intendenten vid Göteborgs museum, deltagaren i Nordpolsexpeditionen dr Anton Stuxberg, hvars studier hans idoga och försakande lif satte honom i tillfälle fullborda, och har således måhända vetenskapen åtskilligt att tacka mannen i arbetsdrägten för, som lade grunden i det tysta och anspråkslösa och i hvars öga någon gång sågos tårar af rörelse och glädje, då talet fördes på sonen. S. hade 2:ne äldre söner, en lets och en jordbrukare härstädes.
Hän är ett bevis på hvarthän ett efter tillgångarne lämpadt lif jämte nämda egenskaper gradvis kan föra, ett exempel värdi att framhålla i dessa tider.
S. ägde ett humant och gladt väsen och var oafbrutet verksam, tills några dagars sjukdom med döden ändade den ännu kraftige mannens lif.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Maj 1887
N:r 37.

Inskrifningsrevistonen

i Gotlands inskrifningsområde har afslagit sjöman G. L. Larssons, Gisle i Öja, besvär öfver inskrifningsnämdens inom Hafdhems kompaniområde fattade beslut att afslå bang begäran om uppskof med tjenstgöring, enär klaganden fylt 22 år. Sjömännen H. N. F. Anderssons, Norrgårda i Hamra, och L. J. V. Vigstens, Bottarfve i Vamlingbo, besvär öfver samma vämds beslut hafva af revisionen ej upptagits till pröfning såsom för sent inkomna.
Samuel Gunnar Nyman, Övide i Vestergarn, har af revisionen beviljats nppskof med tjenstgöring till nästa år. Arbetaresonen L. J. Vigrens, Bjerges i Ejsta, besvär öfver nämdens inom Klinte kompaniområde beslut hafva afslagits, enär klaganden fylt 22 år och dessutom ej är förhyrd för sjöresa.
Karl Vilhelm Andersson, boende strax norr om Visby, hade såsom frånvarande af nämden inom Visby kompaniområde uppförts i bötesförteckningen. Hans besvär kunde såsom för sent inkomna ej upptagas till pröfning af revisionen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.

Från landsbygden.

Garda, 12 April.
Om mejerihanteringen.
Agronomen hr Kihlberg, som genomreser Gotland för att genom föredrag lemna den landtbrukande-allmogen upplysningar och råd om rätta bedrifvandet af ett rationelt landtbruk, höll i dag, på inbjudan af herr kyrkoherden J. Svensson, i Garda skolhus ett sakrikt föredrag om ett rätt ordnande af mejerihandteringen.
Inledningsvis framhöll talaren, hvad nogsamt erfarenheten gifver vid handen, att landtbrukaren af de inkomster han får endast och allenast af spanmålsodlingen ej kan få debet och kredit att stämma, synnerligen som man här på Getland i allmänhet ej tager hänsyn till att jorden måste ersättas de näringsämnen och icke minst den qvätve, som de oupphörliga sädesskördarne borttaga. Men då, såsom husdjuren nu här utfodras, den spillning de lemna, nära nog saknar qväfve, så borde det ligga i hvars och ens intresse att söka åstadkomma en ändring till ett bättre i detta hänseende och utfodra sina kreatur så, att den spillning de lemna, kan åt åkern ersätta det, som skördarne taga. Ladugårdsskötseln skulle således åt jordbrukaren medföra en indirekt nytta, men icke blott det: om ladugårdsskötseln rätt bedrifves, hvilket sker genom att i första hand lägga an på mjölkgifvande djur, d. v. s. kor, och att på ett rätt sätt af den mjölk, de lemna, producera ladugårdsalster, så skulle dessa, hvilka på den engelska marknaden hafva god afsättning, åt landtbrukaren lemna betydligt större direkt inkomst, än producerandet och försäljandet af spanmål. En invändning mot mejerihandteringen finge man ofta böra, att om alla komwe att lägga an på ladugårdsskötsel, så skulle det äfven på ladugårdsalster blifva öfverproduktion. Dermed, sade talaren, vore ingen fara. Sveriges export af ladugårdsprodukter på England är vieserligen rätt vacker, men importen af samma vara är äfven ganska betydlig, och för att bibehålla samma export och på samma gång tillfredsställa det egna behofvet fordras i vårt land 3—4;000 mejerier, och då denna siffra på långt när ej var hunnen, behöfde man ej befara öfverproduktion. Talaren sade sig hafva sig bekant att för några år sedan här i Garda ett mejeri arbetat, men som dock efter kort tillvaro tynade af och dog. Utan att närmare skärskåda orsakerna härtill framdrog deremot talaren exempel på mejerier från andra län, som bure sig mycket väl, och af den plan, som han sedan utvecklade för dessas bildande och verksamhet, kunde man klart skönjat orsakerna till den korta tillvaron af det förntnämda mejeriet. Skulle ett mejeri bära sig, borde det ej grundas af den enskilda företagsamheten eller ett fåtal bolagsmän, ty i så fall komme ofta vinstbegäret med i beräkningea, hvarigenom priset på mjölken hölles så lågt som möjligt, och den egna vinsten blefve det enda målet. Talaren framhöll exempel på mejeri här på öp, som köpt mjölk och sedan sålt den för t. o. m, 10 öre högre pris för kanna, än hvad de sjelfva betalt. Att aflemnaren, då han får ögonen öppna för sådant, ledsnar att sälja sin mjölk, bör ej förvåna. Nej! en mejerirörelse här skall ställas på aktier at t. ex. 50 kr. hvilka skulle betalas medels amortering på 10 år, som kunde ske på så sätt, att aktieägaren af betalningen för den mjölk, han för månaden lemnat, läte innestå 62 1/2 öre, hvilka insattes på en sparbank och efter behof lyftades till amortering på aktiekapitalet, som bör vara. 5,000 kr., hvilken summa skulle upplånas för anskaffandet af såväl lokal. som ändamålsenliga mejeriredskap. Den genom mjölk månadtligen gjorda amorteringen och försäljandet af skummjölken skulle för öfrigt, eoligt beräkning, räcka till mejeripersonalens aflöning m. m. På så sätt fordrades inga kontanta medel. Den mindre jordbrukaren, ja, torparen, hade här råd att blifva aktieägare, och af den vinst, mejeriet möjligen kunde lemna, finge äfven han sin del.
I sammanhang med mejerihandteringen borde äfven anordnas svinskötsel, som på andra orter visat sig vara ganska lönande. Tyskland är en god marknad för svenskt fläsk.
Med afseende på sjelfva mejerihandteringen förordade talaren användandet. af separator. Genom denna kunde man bäst afskilja gräddan, och den hölle för öfrigt en utmärkt kontroll öfver mjölkens beskaffenhet och skulle på så sätt egga folket att bättre utfodra sina kor.
Med ledsnad såg man nu, sade talaren, att den gotländska mjölken, hvilken i allmänhet vore af den beskaffenhet, att man af densamma kunde beräkna prima smör, nu i stället gevom den orätta, i hemmen förekommande, behandlingen, lemnade ett smör, som endast kunde användas i bagerierna. Mejerierna behöfde för. öfrigt, enligt erfarenhet, för samma qvantitet smör ej mer än 2/3 så mycket mjölk som åtgår för hemberedningen.
Sedan talaren förevisat en planritning af ett väl inrättadt mejeri och lemnat förklaring öfver densamma, afslöt han sitt föredrag med en uppmauing till. de närvarande att söka inom Garda åstadkomma ett mejeri efter de grunder, han i föredraget. utvecklat, och-att hvar och en måtte draga ett strå till stacken genom att teckna en eller flere aktier för åstadkommandet af det kapital, som erfordras:
Det sakrika föredraget mottogs af de närvarande med lifligt bifall, och få af dem lemnade mötet utan att hafva tecknat sitt namn på en för aktieteckning upprättad anteckningslista. Måtte det goda företaget vinna framgång och måtte vår fosterös inbyggare ej försumma, att, då nu tillfälle dertill erbjuder sig, inhämta de råd och upplysningar, som hr Kihlberg på ett så lefvande sätt förmår meddela.

Burs, 12 April.
Föredrag
i landthushbållning höll agronomen Kihlberg i härvarande skolsal sistl. onsdag för ett trettiotal åhörare, Man fick här höra både nytt och gammalt och mången gick hem med åtminstone en föresats att söka efterkomma de lärdomar, som framsades af föredragaren. Samtidigt – var äfven en lista framlagd till aktieteckning i ett mejeribolag, bestående af socknarne Burs, Rone och Eke. Hvarje aktie skulle betalas med 50 kronor. Några tecknade sig såsom delägare.

Till fjerdingsman
har Petter Dahlby, Sigdes, blifvit antagen med en årlig lön af 25 kronor.

Ett fattighjon,
som arbetar sig ur fattighuset, bör till sällsyntheterna, men är likväl händelsen med en ogift qvinna här, som nu snart får sätta foten under eget tak.

Det stora fiskafänget
vid Herta fiskläge har redan för en vecka sedan tagit sin början och har fångsten varit ovanligt stor så tidigt på våren. Somliga båtar ha haft ända till 60 valar på man.

»Hvad som är visst»
är, att vi I nästkommande Maj blifva af med vår högt värderade pastor Hedgren, som af domkapitlet blifvit missiverad till Grötlingbo. Det har icke väckt liten förvåning inom pastoratet, detta domkapitlets handlingssätt, synnerligast som man icke kan fiuna skälen för en sådan flyttning. Ena petition med öfver 130 underskrifter har till domkapitlet blifvit inlemnad från pastoratet med anhållan att få behålla pastorn qvar, tills den nye kyrkoherden komme att tillträda, men utan resultat. Det har anförts, att ingen annan disponibel prestman vore att tillgå samt att pastor Ahlander i Klinte, som vore den ende ledige och som vi nu skola få i stället, vore såsom uppförd på förslag till Grötlingbo förhindrad att ditflytta såsom vice pastor. Vi tro ej, att detta utgör något lagligt hinder; ty hvarför skulle då icke äfven pastor Jakobsson, hvilken likaledes är derstädes uppförd på förslag och 2 innehar vice pastorssysslan, äfven vara förhindrad? — Det är nu sjette ombytet af presterän vi få inom ett ärs tid. Huru skall en pastor under sådana! förhållanden lära känna sina pastoratsboar och huru dessa lära känna sin pastor?

Södra Gotland, 13 April.
Vårsådden
har af åtskilliga landtmän på söder redan börjats, oaktadt kylan om nätterna ej upphört. Råg- och hvetebrodden är mycket gles och utpinad af kölden, hvartill mycket det om dagen rådande blidvädret bidrager, ty så mycket mer verkar kylan och frosten om nätterna, då jorden om dagen är upptöad.

Fisket
har äfven nu tagit en mera gynsam vändning än förut varit fallet, ja på en natt har fångats ej mindre än 30 valar strömming på ett fåtal garn, hvilken betingat ett pris af 42-50 öre för val, stor och tjock som den i år är.
Ett om den största råhet och bofaktighet vittnande

nidingsdåd
har natten mellan 8 och 9 dennes föröfvatsi omedelbar närhet af predikant T. Schedins bostad vid Sippmanna i Vamlingbo, då ett på blek utlagdt lärftstycke af 20 alnars längd blef sönderrifvet och på hela längden åtskildt; en till torkning uthängande fruntimmersklädning bokstafligen förvandlad till trasor samt jämte en annan, som dock undgått förstörelse, nedstoppad i gårdens brunn, der de anträffades morgonen derpå. Men ej nog härmed; äfven en på gården stående bryggbalja sönderslogs och delar deraf utburos i en närbelägen hage, der de formligen splittrades; tvänue nya med spetsar försedda öfverdrag till kuddar rönte ätven samma öde, och å ladugårdsdörren fans en anständigheten sårande inskrift. Man antager att bofvarne — de anses vara flere under inflytande af starka drycker verkstält detta gemena arbete, ty någon anledning till, att det föröfvats af hämd förefinnes ej. Belöning är utlofvad åt den som bevisligen upptäcker förbrytarne, och lära spaningar pågå med all ifver.

Ett postärende.
behandlades härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo, då det uppdrogs åt ett fyrtal af kommunens medlemmar att till poatstyrelsen ingå med en anhållan om ändring i den nuvarande postföringen till denna del af länet, som i många stycken är styfmoderligt behandlad i förhållande till andra platser.
Meningen vore att poststyrelsen på sin bekostnad skulle öfvertaga anskaffandet af post från och till Vamlingbo—Burgsvik tvänne gånger i veckan (det föreslogs af stämmomedlemmar tisdag och lördag], under det kommunen på egen bekostnad förskaffade post å samma linie en gång hvarje vecka (torsdag); på detta sätt skulle ock denna från både jernväg och andra inrättningar så aflägset belägna trakt erhålla en jämförelsnvis tidsenlig förhbindelse med andra orter.

Ur fåglarnes lif.
På en bondgård matades hönsen och ankorna gemensamt, Detta föranledde de båda familjernas öfverhufvud att utkämpa en strid, som slutade dermed att tuppen med sin skarpa näbb uthackade båda ögonen på sin motståndare, hvilken såmedels blef besegrad, — Denna ankhane var äfven af en stridslysten natur, ty tidt och ofta förut angrep ban sjelfve gåsfar, men alltid måste han taga till harvärjan; dock, så snart han såg sin motståndare upphöra med förföljandet, var han ånyo redo att hoppa upp på dennes Tygg och fortsätta striden, fastän alltid med samma resultat.

Egendomlig säljagt.
För någon tid sedan varseblefvo trenne män på vestra kusten af Vamlingbo en säl, uppkrupen långt på land, der han låg så förnöjd och i godan sömn. Att springa ned till stranden och fatta tag i gynaaren, som var af en ovanlig storlek, var ett ögonblicks verk; men här blef riktiga nappatag, ty kuten drog dem, oaktadt de med alla sina krafter spjernade emot, allt längre nedåt vattnet, och han hade troligen vunnit segren och ankommit i sitt rätta element, om ej en af männen som var rådig, fattat tag i en väldig knölpåk, hvarmed han oupphörligt dunkade honom (sälen) i hufvudet, tills han förlorade sansen, hvarefter han med förenade krafter släpades längre upp på land, der han. erKöll dödsstöten. Af det anförda, som är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty det har mig berättats af fullt trovärdig person, kan man finna att dessa djur äga en ovanlig styrka, ja, det påstås att de till och med kunna angripa menniskor, när de blifva anfallne af dessa eller på något sätt sårade.
— Vid i dag hållen auktion å korn för Vamlingbo kyrkomagasins räkning, betingade denua vara ett pris af kronor 2:15 för kubikfot.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 April 1887
N:r 30.

Från landsbygden.

Vamlingbo, 1 April.
Valmötet

i Vamlingbo i går var högst fåtaligt besökt, detta förmodligen deraf att tidningen, i hvilken annonsen om mötet var införd, icke ankom hit förrän ett par timmar före valmötets början. Predikant Schedin, hvilken i egenskap af ombud för härvarande friförsamling, bevistade Svenska missionsförbundets ombudssammanträde i Hemse 26 Mars, ledde förhandlingarne, hvilka ledde till det resultat att ingen kandidat blef uppställd, oaktadt en sådan (Joh. Johansson, Gardarfve i Fardhem) var på tal. Af hvad Eder meddelare kunde finna, tycktes det som de närvarandes åsigt vore öfvervägaude tullvänlig.
Beträffande det så mycket omskrifna riksdagsmannavalet, tror Eder meddelare med bestämdhet sig kunna säga, att flertalet af valmännen i hans omnejd vilja hafva den förut varande representanten för södra domsagan landtbr. L. Norrby, Stenstu i Fardhem.

Väderleksförhållandena
härstädes te sig nu åter mera vårlika om dagen, fastän det åtskilliga nätter varit ganska skarp kyla. En stor mängd och olika arter af sommarfåglar ha nu anländt till våra bygder.

En säl
hittades häromdagen vid sjöstranden å vestra kusten af Vamlingbo af en bondson derstädes. Detta är ej så till vida något ovanligt; men det säregna i saken består deruti att sälen till följd af födslosjukdom fått släppa lifvet till, hvarom den i födslen qvarsittande ungen tydligt bar vittne. Det funna exemplaret var af en ovanlig storlek och ägde många pund späck samt en vacker hud.

Strömmingsfiske
har varit försökt å våra kuster denna vår, dock ej med framgång, i det att blott ett ringa parti dervid erhölls. En mängd tartyg passera nu dagligen här utanför. Från Burgsvik har, såvidt mig är bekant, ännu ingen ekuta utgått, dock lär snart sjöfarten blifva öppnad på denna trakt af länet.

Öja, 28 Mars.
Å gästgifyaregårdon i Burgsvik hade
Hobergs och Grötlinge hushållningsgille

sammanträde den 26 dennes under ledning af gillits ordförande handl. Viktor Hansen, biträdd af agronomen Wetterstedt
Endast ett tjugutal ledamöter hade hörsammat kallelsen.
Agronomens förhållande röjde både erfarenhet och ett godt sätt. Han låtsade liksom han ville lära, men då han blef rådfrågad eller ansåg att det kunde vara hans tur till att yttra sig, gaf sig sakkännedomen hos honom nogsamt tillkänna.
Hafvudfrågan var om jordbrukarnes vinnläggande att skaffa sig rent och godt (kraftigt) utsädeskorn till stundande vårsådd. Ördföranden framvisade prof på sådant, hvaraf ett parti fans till försäljning, och uppmanade närvarande ledamöter att de hvar och en i sin omkrets måtte verka för det goda syftemålets vinnande, att kunna producera ett verkligt godt maltkorn, hvilket snart vorde blifva det enda möjliga sädesslaget, som kan utan, förlust odlas här på trakten och möjligen i hela landet Ombyte af utsäde å sandjord förordades, med anvisning för sudergutarne att skaffa sig det från Hablingbo eller Näs, hvarest det bästa erhålles.
Derefter behandlades frågan om lämpligaste gödningssättet för åkerjorden, hvarvid utröntes att åtskilliga misstag blifvit gjorda vid användande af de konstgjorda gödningsämnena å ett och annat ställe; ehuru de fleste efter förut gifna anvisningar användt desamma på rätt sätt, enligt praktisk erfarenhet. Guano, såsom lämpligast för lerjorden, kan utsås såväl vår- som hösttiden, förutsatt att jorden har nog fuktighet, gagnar äfven mylljorden väl och verkar fortare å denna för alla slags stråsäd. Superfosfat gagnar mindre å lerjorden, användes helst å mylljord och bör i hvarJe fall ovilkorligen utsås i våtväder för att påskynda dess upplösning. Det passar bäst till höstsädet å kraftig jord med minst half gödning af ladugårdsspillning.
Till slut framhölls vigten af ladugårdsskötseln och mjölkhushållningen. Här kom man kort och godt sagdt till det resultat, att veta är ett, men att kunna utföra är ett aunat.
Försök med mejeri hade gjorts, äfven med mindre s. k. filialer, men som ingen jämn tillgång på mjölk kunnas erhållas, hade detta måst afstanna. Penningbristen och konkurrensen trycka landtmännen (jordbrukaren isynnerhet) ganska hårdt.
Efter mötets slut samlades några tullvänner enskildt, hvarvid de utryckte som sin högsta önskan att Ludvig Norrby såsom känd tullvän måtte återväljas till riksdagsman.

Näs, 30 Mars.
För första gången hölls härstädes förliden måndag ordinarie kommunalstämma under en bondes ordförandeskap, ty alltsedan den nya författningens tillämpning lärer denna befattning varit skött af församlingens pastor, med skollärarens biträdande såsom vice ordförande. Dessa hade nu bägge ovilkorligen frånsagt sig detta förtroende-uppdrag, hvarför dertill å sistlidne Decemberstämma valts en ung husbonde. Att stämman blef ovanligt lång, barodde måbända mer på de många ärendena än på ledarens ovana vid förhandlingarna.
Tvänne tidsenliga, goda beslut fattades angående posten och jagtvården. Rörande den förra, hvilken allt hittills till den isolerade socknen fortskaffats af pastor endast om söndagarne, hvarför betalts en viss liten afgift åt postbudet mellan Hafdhem och Hablingbo, som då inlemnade den i prestgården, hvilket ofta medförde den olägenheten att korrespondenter vid efterfrågan & posten, efter att hafva farit ett godt stycke förbi, fingo svaret att försändelserna (de lösa näml.) voro sända till prestgården, och följaktligen måste återvända för att efterhöra dem, — beslöts nu att åt ett pålitligt gångbud mot skälig ersättnivg uppdraga hemförande och utdelning af socknens post.
Att postförsändelserna till Näs\’ sockenbor ingalunda äro af minsta mängd eller betydelse, kan man vara öfvertygad om; ty de hafva länge haft ordet om sig att vara läsflitige, hvilket ock mycket bidragit till den ovanligt fort framskridande bildningen, jämförd med det gamla rådande förhållandet.
För jagtens vårdande och för hämmande af tjufskytte från närliggande socknar beslöts att på några år öfverlåta jagträtten på ganska liberala vilkor &å ömse sidor åt en person, om hvilken man kan fullt hoppas att han icke missbrukar den å fåglarne vid den stora hafskusten, af hvilken socknen omgifves på tre sidor.
Apropå jagten å Näs kan man med full trygghet utstryka den uti Gotlands Geografi omnämda fordom idkade sälfångsten å refvet, ty på öfver 30 år har intet försök dermed gjorts utaf någon delägare, hvilket heller alls icke skulle lemna någon lön för mödan, emedar kullen efterhand landar upp till en holme, som möjligen snart närmar sig landet.
Det slutade laga skiftet tager också alla tankar, krafter och medel i anspråk för närvarande; men man må se Näs bördiga lerjordar 10 härefter, den som lefver.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 April 1887
N:r 27.