Från landsbygden.

Vamlingbo, 26 Juni.
Ett intressant föredrag, det första i sitt slag här på platsen, hölls igår qväll i skolhuset af skollärare Petterson, Vestergarn, om Djurskyddssaken, Talaren utgick från den belysning Guds ord gifver oss med afseende på djuren, att vi menniskor, som äro så att slga ett trappsteg högre, måtte med ömhet och barmhertighét skydda och bevara de svagare och de värnlösa, näml, djuret som skådar upp till menniskan såsom ett barn till sin fader för att erhålla skydd och värn. Flera olika slag af djurplågeri å såväl dragaren som ock det menlösa fåret framhöllos såsom ett bevis på den låga och sinliga, ja rent af nedriga lusta, somliga personer göra sig saker till då de behandla det värnlösa djuret obarmhertigt och omenskligt, och särskildt lade talaren de närvarande på bjertat att ej (såsom på söder ofta varit fallet) grymt behandla fåret då det, inföst uti en trädesåker med ringa tillgång på bete och ingen vattendroppe, vågar sitt lif för att komma ut ur svältfångenskapen, Att pergoner, då fåren hoppat öfver en gärdesgård i förevarande fall, ofta här med kallt blod och utan ringaste ånger öfver sitt nesliga dåd, fatta de stackars djuren och med ett fint snöre snärjer hårdt om ena bakbenet ofvanför knäet, så att benet borstafligen ruttnar af, eller ock skär bort en del af klöfvarne, det har för kort tid sedan hört till de vanliga fävgselsätten i trakten; men efterhand som upplysningen stigit och Gotl. djur: skyddsförenicg kommit till stånd (hvars syfte man sett i tidvingarne), samt rättvisans tjenare ej har blundat, ha de grymma och vidriga plågosätten och marteraudet så småningom försvunnit; dock återstår mycket ännu härutinnan.
Tal. förevisade olika slag at slagtmasker samt påpekade hvilken nytta för djurägaren och lindring för kreaturen begagnandet af dessa medför. Ätvenså förevisades sa. k. hästskyddare, hvilkas praktiska nytta vore betydlig. Genom gåfva af fröken Hägg: från Visby hade Gotlands djurskyddsförening blifvit satt i tillfälle att till ytterst låga priser försälja de omnämda slagtredskapen och hästskyddarne, hvarför ock många betjenat sig af detta lägliga tillfälle att till godt pris erhålla en nyctig sak.
Efter föredragets slut utdelades en mängd skrifter gratis till åhörarne, innehållande upplysniogar om vård och behandling af djuren. Till sockenbiblioteket aflemnades äfven en del böcker såsom gåfva af föreningen.
Ett litet godt regn har fallit här i dag på morgonen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Juni 1890
N:r 98

Från landsbygden.

Hörsne, 21 Juni.
Torsburgskretsen hade sitt sommarmöte i Hörsne skolhus fredagen 20 Juni, hvarvid lektionerna höllos af läraren på stället i bibelläsning och af skollärare Bandelin Vänge i hufvudräkning med två årsklasser.
Föredrag hölls »om luften» af skollärare Jakobsson i Östergarn. Diskussion fördes derefter öfver följande frågor:
1:o. Är kritiken, sådan den föres vid våra möten, ändamålsenlig och nyttig.
2:o. Är den Stublmatiska ritmetoden fullt tillämplig i folkskolan!
Efter första frågans diskuterande fattades ingen resolution utan diskussionen, af hvilken framgick, att de flesta talare ej hade något att anmärka mot kritiken, sådan den förexommit, utan att den varit god och för enhvartill nytta, att den alltid hållit sig till sak och ej haft till mål att klandra eller nedsätta personens anseende, och att ingen derför borde vara så ömtålig och fåfäng, att han ej ville underkasta sig densamma, äfven om den någon gång skulle framsägas med skärpa, fick utgöra svar på frågan. Efter diskuterandet af andra frågan fattades följande resolution: Mötet anser, att grandtanken i den Stublmanska metoden är god; men att åtskilliga af de Stublmanska ritmönstren böra uteslutas och ersättas af andra mera praktiska tillämpliga såsom exempelvis påvisas i den »samling förebilder för teckoing å krittafla», som urtgifvits af Alfred Sjöström.

Södra Gotland, 23 Juni.
Olyckshändelse. En hemmansägare från Sundre, fom häromdagen var bebjelplig vid kastreringen af en honom tillhörig hingst, fick dervid ena benet afbrutet, så att han för en längre tid får intaga sängen. Läkekunnig person anlade spjelor å det skadade stället.

Afsked från sin befattning som småskollärarinna i Vamlingbo har fröken Lina Pettersson af skolrådet derstädes med utgången af denna läsetermin erhållit. Tre af de på sammanträde härom camlade skolrådsledamöterna ville bibehålla lärarinnan vid sin befattning, under det de andra trenne (deribland ordföranden) voro af motsatt mening, Såsom motiv för entledigandet framhöll det segrande partiet särekildt fröken Petterssons anslutning till det s. k. frikyrkliga religionssamfundet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juni 1890
N:r 96

Dödsfall Hulda Katrina Vilhelmima Isberg

Tillkännvagifves att Hulda Katrina Vilhelmima Isberg i Vamlingbo, efter ett långvarigt lidande stilla afled den 31 sistl. Maj i en ålder af 12 år, 7 mån. och 13 dagar; innerligt sörjd och saknad af föräldrar, syskon, slägt och vänner.
Maria Isberg. A. P. Isberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Juni 1890
N:r 92

Vintervägunderhållet.

Till följd af föreskriften i k. m:ts remiss 5 Mars 1890 uppå de besvär intressenterna isödra snöploglaget inom Vamlingbo socken hos bk. m:t anfört mot kammarkollegii utslag 31 Oktober 1889 har kollegium för egen del anfört, att kollegium icke i anledning af besvären har något att tillägga tiil hvad handliogarna till stöd för öfverklagade beslutet innehålla.
Kammarkollegii utslag fastställer vämligen k. m:ts befallningshafvandes beslut 1 December 1888, deri med tillämpoing af hvad i dylika frågor i allmänbet plägat inom länet följas såsom regel, klägges Vamlingbo sockens snöskottningsskyldige att vintertidei öppenhålla den delat ifrågavarande väg, som å båda sidor omgåfves af socknens ägor och hvilken vägsträcka funnes på den i målet företedda karta utmärkt med bokstäfverna A och B samt beträffande den del af samma väg, som låge emellan de båda socknaraas ägor, å kartan betecknad med bokstäfverna C och D, visserligen förklarat att densamma skulle fortfarande vintertiden hållas i farbart skick af de vinterväghållningsskyldige inom Hamra socken, men tillika föreskrifvit, att de snöskottningsskyldige hemmansinnehafvarne iaom den del af Vamlingbo socken, som vore belägen & ifrågavarande ställe inom Hamra sockens område, skulle öfverflyttas till sistnämda sockens ploglag och der fullgöra sin vinterväghållningsskyldighet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1890
N:r 81

Landsbygden.

Vamlingbo, 17 Maj.
Genom drunkning omkom sistl. måndag kronobåtsmannen af 2:dra Gotlands kompani nr 81 Zakarias Norrby Hallström, f. n. anstäld som sjöman ombord å här hemmahörande jakten »Svalan», kapten Pettersson, från Bjerges. Om de närmare detaljerna vid olyckan har för eder meddelare berättats sålunda: Sagde dag hede H. i sällskap med tvänne öländska sjömän i båt begifvit sig ilahd från fartyget, som för tillfället för motvind låg till ankars utanför Långörs lotsplats. Under seglatsen vid ändring af kursen slog seglet öfver åt lovarts sida med en sådan hastighet att båten började taga in vatten. H. skulle då för att förekomma kantring lossa det ännu fastsittande skotet, men kom dervid sjelf i vattnet under det båten med detsamma stjelpte. Från ett annat i närheten förankradt fartyg varseblefs olyckan, hvarför några personer genast i båt ilade till de trenne nödstälde sjömännens hjelp, samt lyckades rädda de tvänne ölandssjömännen, men då de voro blott på några tots afstånd från H., som syntes ofvanför vattenytan, sjönk denne i vågorna. H., som vid båtens kantring erhållit ett slag vid ena tinningen, bade antagligtvis med detsamma förlorat medvetandet, ty i annat fall hade han nog hållit sig uppe tills hjelpen kommit, alldenstund han var simkunnig. Påföljande dag påträffades liket af den drunknade och i torsdags e.m. jordades stoftet å Karlskrona kyrkogård. Den så sorgligt omkomne 30-årige mannen var ogift, men efterlemnar en åldrig, sörjande moder, hvars enda stöd han var.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Maj 1890
N:r 76

Från landsbygden.

Näs, 10 Maj.
Nykterhetsföredrag hölls härstädes i går qväll af herr F. O. Nygren från Rönneshyttan. Talaren uppläste Ordspr. bok 23 kap. och lade detta till grund för sitt föredrag.
Han sökte visa huru rusdryckerna icke allenast afkläda drinkaren ock gör honom fattig utan och förstöra både hans kropp och själ. Äfven framdrogs mången skildring ur verkligheten samt betonades skarpt nyttan af att afstå från bruket af detta giftiga fludium. Både före och efter föredraget afsjöngos några psalmverser af folkskolans barn uader ledning af deras lärare, för hvilket herr Nygren i erkänsamma ordalag frambar sin tacksägelse. Den rymliga skolsalen, som blifvit upplåten för talaren, var till trängsel fyld af åhörare.
Herr Nygren höll äfven mot 10 öres inträde en föreläsning om »kristendom och fritänkeri», som var besökt af ett fåtal personer.
Vår postgång är allt annat än tidsenligt ordnad. Vi erhålla icke post mer än två gånger i veckan. Gotlands Allehandas onsdagsnummer är, då det kommer oss till handa, tre dygn gammalt. Borde vi icke få post tre gånger i veckan?
Rågax voro synliga här redan 3 Maj.

Vamlingbo 13 Maj.
Nykterhetsföredrag hölls sistlidne lördagsqväll härstädes af hr F. O. Nygren från Nerike, hvilket med spändt intresse åhördes af så många personer som folkskolesalen beqvämligt kunde rymma. Till text hade talaren valt Dan. 5 kap. — På söndagens eftermiddag samlades ånyo en massa folk i Suadre lilla skolhus, hvilket dock blef för trångt för alltmer tillskyndanda åhörarne, hvarför kyrkan måste tagas i anspråk för föredragets hållande.
Senare på söndags e. m. höll samme talare i Vamlingbo missionshus, en föreläsning öfver ämnet Fritänkeri och kristendom inför en talrik publik.

Olyckshändelse. En mureriarbetare, sysselsatt att transportera sten upp på en hög murareställning, erhöll dervid af en från ställningen nedfallande större sten ett våldsamt slag, först å ena skuldran och sedan på ena foten, hvilken erhöll svåra skador. Med bjelp af ötriga arbetarne forslades han in i bostaden och erhöll tillfällig omvårdnad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Maj 1890
N:r 73

Från landsbygden.

Vamlingbo, 8 Maj.
Arbetet med vårsådden, som efter uppehåll af nära tre veckor åter tagit sin början i denna vecka, har ånyo, till följd af regnig väderlek, delvis måst afbrytas. Mången landtman emotser med bekymmer huru han skall få sin säd i jorden, alldenstund foderförrådet åt kreaturen är betydligt litet, ja mångenstädes rakt intet; ej heller fins det att få köpa, alla gamla ccb nya halmstackar har totalt gått åt. Till kommande höst tyckes det dock som höstsädet, åtminstone i foderväg, skall komma att lemna riklig skörd öfvorallt. Rågaxen ha dessa dagar i mängd börjat visa sig, så att nog torde Olof ge kaka när Erik ger ax, och det således bli tidig skörd af höstsädet.

Fisket af strömming är för närvarande klent på kusterna; deremot har torskfångst medels s. k. anglar lemnat särdeles vackra resultat, både hvad qvantitet och qvalitet beträffar.

Med bräckt ryggrad och båda bakfötterna afbrutna, påträffade en bonde häromdagen vid sin fårskock en hare, som antagligtvis blifvit försattji detta ömkliga tillstånd af någon tacka, som velat skydda sina ungar, i den tron att den oskyldiga jössen varit en mickel eller någon annan fiende, Det stackars kräket blef emellertid af vår landtman befriadt från vidare plågor.

På Vamlingbo kyrkogård jordades i måndags stoftet efter en åldrig gumma, utan biträde af hvarken prest eller klockare; allt försiggick tyst och stilla. Den aflidna tillhörde i lifstiden beptisternas samfund.

För ett elakt missöde var en s. k. gårdfarihandlande utsatt för några dagar sedan. Till följd deraf att hjälmuttern tappats gick ena hjulet af under åkandet och vår handlande med sitt lass bestående af blecksaker stjelpte i diket, hvarefter hästen, skrämd af det ovanliga bullret som sakerna åstadkom, rusade i väg i fullt sken. Men mannen hade säkra näfvar, så att han ej släpte sitt tag i tömmarne, utan släpade efter ett stycke då den ystra hästen fann för godt att stanna. Sedan lyckades han med tillhjelp af ankomna personer att åter få sin skjuts på »rätt köl» och sammanplocka sina bleckbunkar m. m., hvilka här och hvar erhållit åtskilliga »blessyrer».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1890
N:r 70

Utan prest.

Kyrkoherdarne Tilén i Gothem och Kullin i Vamlingbo ha till domkapitlet anmält, att husbonden O. P. Larsson i förstnämda församling utan presterligt biträde jordat ett några timmar gammalt odöpt barn samt T. N. Söderström i Sudre på samma sätt förfarit med sin moder.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1890
N:r 70

Rättegångs- och polissaker.

Faststält har högsta domstolen det hofrättens utslag, hvarigenom hustru Sara Ulrika Pettersson i Eskelhem dömdes för mordbrand till straffarbete i 2 år. Södra häradsrätten Sod som bekant till blott 8 måuaders straffarbete.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 5—6 Maj).
För vägran att utlemna en vagn hade kronolänsman A. M. Eneman instämt arrendatorn J. A. Gustafsson, Smiss. Som emellertid mot svarandens nekande ej styrkts, att han nekat utlemna vagnen, frikändes han från ansvar i denna del, men ålades att vid vite af 25 kronor genast lemna vagnen ifrån sig.

För åverkan hade, såsom nämts, husbonden J. Eliasson, Petarfve, instämt arrendatorn Johan Nyman, Bomungs. Då det ej vore OR att svaranden olofligt huggit en tall och en björk, frikändes han, men ett parti ved dömdes han att ersätta käranden med 6 kronor.

I målet mellan länsman Lindström, åklagare, Johan Bokström, kärande, och Johan Olsson, Ringome i Alfra, svarande rörande olofligt tillgrepp af en revers, inne hos bröderna Bokström ogillade häradsrätten bevel om ansvar för hemfridsbrott såsom obestyrkt.
Men då svaranden erkänt, att han under påstående att han betalat sin skuld egenmäktigt tillegnat sig ifrågavarande revers, dömdes han härför att böta 10 kronor.

För misshandel å allmän väg, deraf ingen skada skett, å målsägaren arbetaren Karl Johansson såmt hemfridsbrott dömdes bröderna Karl och Albert Darling från Burgsvik att böta hvardera 75 kronor samt Karl Darling ensamt för våld mot kusken Söderberg att böta 10 kronor.

För oloflig vinutskänkning första resan dömdes handlanden Anton Jakobsson i Fardhem att böta 25 kronor.

Värjemålsed rörande ett förut omnämdt hästköp aflade vid tredje sammanträdet T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo. I en vid detta sammanträde till häradsrätten ingifven skrift återtog Berggren sin ed. Uppskof till nästa sammanträde.

Faststält har k. m:t det häradsrättens och hofrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse dömts att med ed fria sig från honom påbördadt faderskap, och utsattes för edgången första rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

Om äktenskapsskilnad hade Johan Engström, Sigvalds, instämt sin hustru Katarina Johansdotter, enär hon i Juni 1888 afrest till Amerika utan att sedan låta höra af sig.
Uppskof.

Om barnuppfostringshjelp hade pigan Hanna Lindstedt, Hablingbo, instämt drängen Reinhold Johansson, Krasse i Guldrupe, såsom fader till ett af henne födt gossebarn.
Svaranden nekade, Två vittnen hördes. Utslag nästa sammanträde.
— Ogifta Maria Eriksson, Mästerby, hade med liknande yrkande instämt P. J. Danielsson, Långmöra på Öland. Svaranden kom ej tillstädes, hvarför han dömdes att utgifva förrotet vite med 25 kronor samt förständigades att vid 50 kronors vite inställa sig andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

För oloflig släketägt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes i Sundre, instämt husbonden Per Cederlund dersammastädes. Parterna äga, käranden 1/4:del och svaranden 3/16:delar af samma hemman med gemensam släkedye. Svaranden skulle nu utan öfriga delägares hörande ha bortfört 125 parlass släke, hvarför yrkades ansvar samt dessutom ersättning med 25 öre för lass.
Svaranden genmälde, att då han haft rätt att taga eläke ur dyen och dessutom underrättat käranden om att han ämnade göra det, men denne ej velat följa med, han ansåg sig ej tagit något utan lof. Han hade ej heller tagit mer än han skulle ha, ty minst tusen lass funnos qvar.
Svaranden hörde två vittnen: arbetaren Karl Olsson, Tomase, intygade att svaranden underrättat kärandens son om den tillämnade släketägten samt bedt om delning och att svaranden icke tagit mer än högst fjerdedelen af hvad han hade rätt till. Hemmansägaren Hans Larsson, Tomase, hade etter tägten varit med om att dela upp dyan och ansåg att svaranden tagit blott fjerdedelen af hvad honom tillkom. Käranden bestred det första vittnesmålet och vidhöll sina yrkandep. Målet öfverlemnades å båda sidor. Utslag vid slutsammanträdet.

För utspridande af rykte att Emelie Palm från Ejsta hade fördrifvit och dödat foster hade denna instämt skomakaren N. Svensson från Ejsta. Han nekade, och käranden erhöll uppskof för vittnens hörande till första rättegångsdagens nästa sammanträde.

För djurplågeri hade länsman Lindström å anmälan af T. Berggren instämt Olof Nikas Ronqvist, Olofs i Öja. Svaranden skulle enligt stämningen i Juli månad i fjor till körsel ha användt en selbruten häst. Han nekade att hästen varit bruten, då han satte för hästen, men det vore möjligt att han fått någon liten skavank under körningen, men dock ej selbrott. Såsom vittnen på åklagarens sida hördes 4. P. Norman, Hallbjens i Sundre, och drängen Herman Viderström. Den förstnämde hade ej vid det omstämda tillfället sett hästen, men ett par dagar efteråt hade han vid besök bos angifvaren iakttagit att djuret å ena sidan hade ett rödt märke utan hårborttdnad. Viderström vittnade detsamma. Åklagaren öfverlemnade målet och yrkade ansvar. Utslag vid tingets afslutning.
— För samma förseelse var på anmälan af skomakaren Karl Johansson instämd f. handlanden Johan Bokström, enär han under hela sommaren 1889 kört med selbruten häst. Svaranden nekade; han hade vid denna tid icke ägt, mycket mindre kört någon bäst.
Drängen Oskar Larsson vittnade, att han sommaren 1889 för Bokströms räkning och på hans befallning kört med en häst, som lätt blef selbruten, då lokar användes; men då bade genast bringsele anlagts. Han bestred dock ej att hästen kanske någon gång varit selbruten under lokarne. Bokström invände, att hästen körts för hans borgenärers räkning.
Arbetaren Nils Björkander hade likaledes flere gånger iakttagit att hästen i fråga varit selbruten, men ändå användts.
Svaranden nekade, hvarför åklagaren fick uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för vidare bevisning.
— Hemmansägaren Johan Jakobsson, Butjerfve i Alfva var instömd för djurplågeri, fylleri och oljud. Han hade sietlidne torgdag i Hemse under ganska sträng köld låtit ett par oxar stå utan mat och täcken i 3 1/2 timme utanför Mihrers värdshus och derefter skränat på landsvägen, Han erkände. Utslag vid tingets afslutning.

För utskänkning af vin och maltdrycker ria vad tid var inetämd värdshusidkaren Louis Mührer i Hemse, Svaranden nekade att ha utskänkt annat än till mat. Som vittne hördes eldaren Johan Hägg, som 15 Februari vid 8-tiden på aftonen i en kammare hos sva: randen sett 5—6 personer sitta och dricka öl vid ett bord. På ett annat bord stod en brödkorg med bröd. Två personer hade fått öl utan mat. Svaranden nekade. Uppskof för ytterligare vittnen.

Klubbekriget i Hemse. Till fortsatt behandling förelåg äfven det af allmänna åklagaren kronolänsman Lindström instämda målet mot f. handlanden Johan Bokström för våld och hemfridsbrott hos skräddaren N. Persson, i Hemse mot hvilken Bokström å sin sida förde talan för våld.
Till en början ville Bokström ha den frågan framstäld till målsägaren, om denne hade mer än en klubba i sitt hus, hvilket t. f. domaren ej ansåg höra till saken. Vidare framstälde B. den anmärkningen mot protokollet, att deri ej stod intaget nämdeman O. R. Petterssons yttrande, efter att ha sett Bokström i hufvudet, att han der hade ett stort sår.
Som vittne å svarandens sida hördes först arbetaren Oskar Nilsson, Hafdhem, hvilken iakttagit, att Bokström, då han vid omstående tillfället gått nedåt stationen, ej iakttugit att han var blodig om munnen, hvilket han varit då han gick derifrån, men kunde ej säga om blodvitet uppstått efter det slag Persson tilldelat Bokström med handen.
Vittnet hade ej hört målsägaren säga att han skulle slå B. Bokström hade först slagit Persson med en käpp öfver venstra axeln.
Arbetaren Nils Johansson som bor midt emot målsägaren hade vid tillfället ifråga varit hemma och ätit middag, då Perssons hustru kommit springande in till vittnet och ropat: äre gen er menniskor, Janne Bokström håller på att mörda Perssom. Då vittnet kom ut, kom Bokström bakvägen ut från Perssons- samt sade då: >Det var skada att du inte kom förr; jag har fått stryk af Persson>, Blod rann då bakom högra örat, men om Bokström slagit sig sjelf eller fått stryk, det visste vittnet ej.

Vittnet Karl Stenqvist, Hemse, hade sett Bokström gå åt det håll, der Persson bor, han var då ej blodig, hvilket han varit, då han kom tillbaka. Vittnet visste ej om Bokström varit hos Persson, men då B. kom tillbaka hade han burit på några stycken rockfoder.
Åklagaren öfverlemnade målet; målstgaren begärde 50 kronor för sveda och värk. Svaranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för att förebringa slutbevisning.

För olaga vinutskänkning var af t. f. länsman Emil Eneman instämd handl. Anton Jakobsson i Fardhem. Han nekade. Uppskof för vittnen.

För slagsmål å allmän väg hade t. f. länsman Eneman instämt arbetarne Aron och Johan Pettersson, Ganne i Burs. De skulle enligt stämningen ha 11 April på allmänna vägen utanför Ganne öfverfallit, slagit och med knif hotat målsägaren drängen Karl Eriksson. Johan Pettersson hade ej med stämning anträffats, och som det blifvit upplyst att det var han som hotat med knif, afstod åklagaren i denna del från åtalet å Aron Pettersson. Denna bade emellertid kastat omkull målsägaren i ett dike, slagit honom med knytnäfvarne samt sparkat honom. Svaranden erkände, och målsägaren återkallade allt ansvarsyrkande mot honom, hvilket dock vidhölls af åklagaren. Utslag vid slutsammanträdet.

Dyrbar tingsresa. Skomakaren Adolf Johansson, Burgsvik, hade vid tioget infunnit sig för att lösa ett Pappor, Han tog sig dervid för mycket till bästa samt uppträdde berusad i tingssalen. Tre gånger utfördes han af tingstjenaren, men kom åter in, Allmänna åklagaren yrkade då ansvar & Johansson för fylleri vid rätten, och då Johansson på t.f. domarens tillsägelse fördes upp till dombordet, uppförde han sig så oanständigt, att äfven härför yrkades ansvar. Han skrek och föll domaren i talet, svarade på hans tillsägelse att nästa dag infinna sig för att stå till svars, att »det gjorde han inte» m, m.
Han infann sig ej heller och dömdes då att utge försutet vite med 25 kronor samt ålades vid 50 kronors vite att infinna sig vid nästa sammanträde.

I målet mellan Nils Jakobsson, Bara, och arrendatorerna K. Bomqvist och A. V. Fransson rörande den förut omnämda olofliga vedoch timmerhuggningen, hördes denna gång tre vittnen.
Lars Nygren berättade, att svarandena under år 1888 vid Etelhems ångsåg fått 7—8 stockar af omkring en kronas värde hvar och en försågade. De hade sålts till handlanden Jakobsson i Etelhem och vittnet hade uppburit penningar. Han visste dock ej hvar de voro tagna. Om de låtit försåga stockar under 1889, såsom käranden påstod, visste vittnet ej, erinrade sig ej heller, på fråga, att svarandena bedt vittnet verkställa sågningen i sitt namn, ej heller hur mycket han uppburit i betalning.
Johan Pettersson, Tenglings, hade sett svaranden Fransson en dag på vintern köra fyra foror med 8 stockar på hvarje. Han hade kommit från kärandens skog, och äfven sagt till vittnet att han huggit virket der. Fransson bestred detta.
Båtsman Olof Box hade sett Fransson köra timmer från kärandens skog och lassa af det på 3 stockhög upplagd på gårdsmannens mark.
Fransson och Bomqvist påstodo att de ej huggit mera än kontraktet gaf rätt till, eller 8 kastar ved och timmer till nödiga reparationer. Kärandens påstående, att på 2 år minst 29 kastar huggits bestreds. Målet öfverlemnades och afkunnas utslag vid tingets slut.

»Lyktmålet», d. v. s. rörande Johan Bokströms talan mot Os: Nilsson, Ringome i Alfva för att ha slagit målsägaren med en lykta, förevar ånyo. Målsägarens vittne lumpsamlaren Böklund hade ej infannit sig, hvarför han dömdes att böta 1 kr. 50 öre samt ålades inställelse vid höstetingets första sammanträde, andra dagen.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri hade länsman Smedberg instämt Karl Jansson, Audungs i Bunge. Han dömdes att böta 15 kronor för det han 26 sistlidne Januari under yrväder och köld låtit ett par oxar stå ute i flere timmar utan tillsyn.
För oljud och förargelseväckande beteende, skrål på allmän väg söndagen 23 Mars och Maria bebådelsedag 25 Mars, hade samme åklagare instämt drängarne Emil Hasselgren, Busarfve, August Edvall, Qviende, Öskar Engström öck Karl Törner, File, alla i Othem.
De dömdes hvar och en att böta 10 kronor, 5 kr. för hvardera förseelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Maj 1890
N:r 69

Från landsbygden.

Vamlingbo, 29 April.
Strandning. Under sydvestlig svag bris och en intensiv tjocka strandade i går morgse vid tretiden i Råå hemmahörande barkskeppet »Vanadis», kapten Sundin, å Heligholm, på östra kusten af Vamlingbo. Fartyget var stadt på resa från Malmö till Hudiksvall med barlast af 600 fat cement. Bud afgick ofördröjligen till Neptunbolagets agent, och ångaren »Hermes», kapt. Höjer, som för tillfället befann sig i Visby, afgick omedelbart till strandningsstället, dit den ankom vid pass kl. 3 e.m.
Under tiden hade kustborna infunnit sig å det strandade fartyget, hvarest nigra af dem voro skeppets besättning bebjelplige med att utföra ett s. k. varpankare, samt att lämpa en del af barlasten åt styrbord, så att havaristen erhöll slagsida, Några försök gjordes nu att på detta sätt hifva fartyget flo.t, hvilka dock alla aflöpte utan något resultat, alldenustund skeppet stod högt upp på grundet, blott ett par kabellängder från land. Sedan emellertid bergningsångaren anländt och öfverenskommelse om ersättningen för biträdet åt haveristen träffats, förde »Hermes» sin kabel ombord å »Vanadis», som efter några »ryck» af den starka bergningsångaren gick af grundet, som befans vara tämligen slät sandbotten, hvarefter haveristen bogserades ut på 0 bn vatten och förankrades. Den väldiga kabeln manades nu för öfver och fastgjordes för att tjena som bogseringslina, då skeppet skulle bogseras till Slite. Såsom anmärkningsvärdt kan antecknas att då rorgängaren å skeppet i mörkret och tjockan fick se land förut, trodde han att det var en ovädersby som var i annalkande, så pass hägrade det i dimman för hang ögon, och han underrättade derom den öfriga besättningen. Omedelbart derpå törnade skeppet och stod fast.
Åter stöld i Hamra. Från samma hemmansägare i Hamra, som förut blifvit bestu len på en del garn, bortstals i förra veckan ur en gården befintlig verktygsbod åtskillig verktyg. Spaningar pågå efter tjufvarne, hvarom man med säkerbet vet att de åtminstone äro två.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 April 1890
N:r 65