Skolgången

inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62

Från landsbygden.

Vamlingbo, 19 April.
Strömminggfisket har under denna vecka visat tämligen gynsamma resultat, särdeles på östra kusten af Öja, Hamra m. m. der ända till 30—50 valar erhållits för natt på man.
Från Burs och Rone stränder spörjes att fångsten af strömming äfven der varit gifvande, ja t. o. m. riklig, så att omkr. 100 valar erhållits för man vid ett fiskläge. Den fångade fisken är af god beskaffenhet, tack vare den blida och isfria vintern, och har i pris varierat från 33 till 50 öre valen.

Godt förhållande emellan lärare och lärjungar, råder det vid en folkskola på söder.
Häromdagen då läraren firade sin namnsdag, passade hans små elever på och öfverraskade sin lärare med en särdeles prydlig oljetryckstafla samt en hel massa stora och fina blomsterkort. De ville på detta sätt hedra sin lärare på den betydelsefulla dagen.

Riklig afkomma har en landtman i trakten erhållit af en sugga som under loppet af något öfver ett år, framfödt icke mindre än fyratiotvå stycken friska och välskapade grisar, hvilka, alldenstund dessa ha rönt liflig efterfrågan och stått högt i pris inbringat sin ägare den nätta summan af omkr. tvåhundra kronor.

Vårsådden som i föregående vecka var tämligen allmän har under denna vecka till följd af fuktig och kylig väderlek, icke bedrifvits till något större omfång.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 April 1890
N:r 60

Till den qvinliga kursen

vid länets folkhögskola, som tager sin början i nästa vecka, ha följande 24 lärjungar antagits:
Auna Matilda Josefina Pettersson, Vesterväte i Väte; Emma Augusta Pettersson, Tana i Väte; Kristina Maria Johansson, Östergårda i Tofta, Anna Maria Amalia Lagergren, Sibbenarfve i Hafdhem; Selma Maria Olsson, Stenstu i Hablingbo; Emma Karolina Kristina Östergren, Austre i Vamlingbo; Maria Hansson, Ranarfve i Öja; Desideria Vilhelmina Karolina Jakobsson, L:a Hammars i Kräklingbo; Josefina Charlotta Vilhelmina Södergren, Austre i Vamlingbo; Selma Maria Hansson Högdarfve i Silte; Johanna Amanda Teresia Törnvall, Rovede i Eskelhem; Hulda Maria Katarina Konradssov, By i Hablingbo; Anna Gabriella Hederstedt och Anna Sofia Herlitz, Halla; Anna Lorentina Helena Ahlbom, Haldings i Hemse; Emma Katarina Elisabet Matsson, Domerarfve i Hablingbo; Hilda Karolina Amalia Eliæsson, Snögrinda i Klinte; Margareta Vilhelmina Falk, Strömma i Stånga; Agnes Ingeborg Maria Berggren, Österby i Fide; Hulda Maria Amalia Jakobsson, Frida i Fide; Manna Olina Charlotta Olofsson, Petsarfve i Ardre; Hulda Maria Elisabet Thomasson, Qvie i Väte; Emma Karolina Osterman, Fide, och Katarina Emma Kristina Nilsson, Qvinnegårda i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 April 1890
N:r 57

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Stöld af minderåriga. Af allmävna åklagaren voro på angifvelse af smeden Almqvist instämda gossarne Hugo Jakob Klasson och Gustaf Emanuel Smitterlöf samt deras föräldrar arbetarne J. F. Klaseon och G. Smitterlöf; för den senare instälde sig hustrun. Gossarne hade enligt bekännelse inför stadsfiskalen 3 sistl. Januari i Almqvists smecja vid Skeppsbron tillgripit diverse jeroskrot hvilket de sedan sålt till handl, Åx. Sjöström för 70 öre; pengarpe hade de sedan gemensamt förskingrat. I smedjan hade de inkommit på så sätt att Klasson genom ett förut söndrigt fönster inkrupit och derefter öppnat för den andre. Det stulna som af Alaq vet förut värderats till 2 kr., nu till 1:50, hade han sedermera återfått och handl. Sjöströn skulle också ha fått utjs se 70 öre.
Klasson är född 1876 och förut dömd till aga i hemmet. Smitterlöf är född 1878. Åklagaren yrkade att Klasson måtte intagas å vårdanstalt och Smitterlöf agas i hemmet.
Gossarne dömdes att med aga i hemmet rättas.

J. A. Malmborg mot P. A. Johansson, I går gälde det att tvänne förut hörda vittnen Teresia Kahlqvist och Anna Lindqvist skulle vidare höras, men då de förklarade att de ej hade något mera att tillägga eller annorledes kunde afgifva sina vittnesmål än som förut skett yrkade Malmborg att de måtte med ed stadfästa sina vittnesmål. Vittnena hade som bekant af religiösa betänkligheter ej velat gå edev. Etter öfverläggning beslöt rätten att då målsäganden förut efterskänkt eden för vittnena, de ej nu kunde ådömas dertill, Malmborg anmälde missnöje mot detta beslut.

Utslag afkunnades i går i det långvariga målet J. A. Malmborg kontra P. A. Johansson.
I målet mot Johansson, der Malmborg angifvit denna för att ha slagit hans hustru dömdes Malmborg att plikta 10 kronor för falsk angifvelse samt att ersätta Johansson med 15 kronor för inställelse jämte lösen af protokoll samt i målet mot Johansson om våld dömdes Malmborg att böta 5 kr.för falsk angifvelse. I Jobanssons mål emot Malmborg om ersättning m, m. samt för att ha skjutit en Johansson tillhörig katt kunde, då Malmborg tfriat sig med ed kär. ej ådömas ansvar.

Till förmyndare för aflidne arbetaren N. P. Johanssons minderåriga barn förordnades hemmansägaren N. Johansson, Odvals i Linde.

Till god man för timmermannen Adolf Bäckström och hans hustra hvilka vistas i Amerika utsågs skomakaren Karl Eklund.

Södra häradsrätten. (8 April).
Angående barnaföda hade Johanna Eskelin instämt båtsmannen Zackarias Hallström.
Svaranden nekade gerom ombud till faderskapet åt kärandens barn. Målet uppsköts till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet, då svaranden skall iakttaga personlig inställelse.

För oloflig jagt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes, instämt J. O. Lindström, Vamlingbo. Svaranden nekade att ha skjutit harar å ärandens mark, och påstod föröfrigt käranden obehörig föra talan i målet, då han utarrenderat sin jagträtt. Detta bestred käranden och målet uppsköts till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet.

Det skogsruss, som kapten Hj. Bolin å Suderbys köpt af Oskar Bokström var i går åter föremål för häradsrättens behandling. Svaranden, nu personligen tillstädes, uppgaf, att då han köpte hästen af Bokström, denne visserligen ej uttryckligen sagt, att baggen var inkörd, men yttrat, att svaranden genast och utan vidare kunde köra från Hemse till Suderbys med hästen, hvilket svaranden ansåg vara detsamma som den vore inkörd. Vore den det, skulle 65 kronor betalas, annars 50.
Käranden bestred allt detta. Några 50 kronor hade ej varit tal om, och dessutom kunde kapten Bolin mycket väl sjelf ha förstört hästen efter köpet.
Svaranden anhöll att som vittnen få höra landtbrukaren O. Knudsen, Myrungs i Linde, samt arrendatorerna J. Å. Karlsson och J. Nilsson. Något jäf hade käranden ej mot dessa, men han ansåg det alldeles obehöfligt att höra några vittnen, ty enligt hans förmenande var saken fullt utredd.
De hördes emellertid. Hr Knudsen berättade, att han varit närvarande då köpet gjordes upp på bröderna Bokströms kontor, 65 kronor skulle hästen kosta och O. Bokström hade sagt att den genast kunde köras; han sade sig ha sjelf kört den många gånger. På fråga, om Knudsen hört aftalet om 50 kronor, i fall hästen ej vore inkörd, svarade vittnet, att det visserligen föresväfvade honom något dylikt, menu han kunde ej ta det på sin ed.
Han hade ej så mycket fäst sig vid hvad hr Bokström sagt, enär han funnit, under de många år han handlat med Bokströmarne, att de alltid ljugit för honom, men sedan de krånglat vanligen blifvit medgörliga.

Alfred Karlsson tog på sin ed att hästen var omöjlig att köra. Den vore istadig, gick ej framåt mer än omkring 100 fot omsänder, Om man, då den stannat, åter vill ha den i gång, får man stiga ur och leda den, då den åter går en bit. Vittnet hade en natt väckts af kapten Bolin, som då kom åkaude från staden. Kaptenen var då alldeles uttröttad efter arbetet med hästen och vittnet fick taga vid. Man hade behöft 3 timmar att köra vägen från Vible backe till Suderbys.
Vittnet Karlsson ansåg hästen oinkörd. Den gick ganska bra framåt, då man ledde den i hufvudet; annars gick den baklänges.
Efter vittnenas hörande föreslog käranden Bokström förlikning på vilkor att sjelf betala sina rättegångskostnader, om svaranden gaf 65 kronor för hästen, hvarpå svaranden ingick,

I ärekränkningsmålet mot landtbrukaren T. Hellerström dömdes postmästaren A. Lövgren å Klintehamn att med ed fria sig från åtalet för att ha kallat käranden hästskojare, och hänvisades Lövgren till själasörjaren för att erhålla nödig undervisning om edens vigt och betydelse.

För hotelser mot fjerdipgsmannen V. Vahlberg under tjensteutöfning dömdes J. Jakobsson, Butrejfs i Alfva att böta 40 kronor.

För olaga utskänkning af vin dömdes O. Bokström att böta 25 kronor.

Att med ed fria sig från faderskapet till Olivia Olssons barn dömdes drängen Edvard Lindgren, När.

Norra häradsrätten. (8 April).
I tre ärekränkningsmål meddelades utslag :

Alfred Hellströms hustru Lisa Hellström, Helge i Stenkyrka dömdes att böta 100 kronor för det bon yttrat mot hemmansägaren i Stenström, att denne stulit saltadt hästkött.

Arbetaren Teodor Hellgren, Utbunge i Bunge, dömdes att böta 50 kronor derför att han utspridt ett rykte att skräddaren Johan Ekelöf, Fårösund, öfvat otukt med 60-åriga svagsinta Katarina Barkander från Fårö.

Drängen Oskar Olsson, Råby i Hejdeby, dömdes att med ed fria sig från att ej ha framkastat beskyllning, att pigan Anna Sandbom, Suderbys i Bro, olofligen tillegnat sig skinn från Karl Holmberg, Ytlinga i Bro.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

Från landsbygden.

Vamlingbo, 31 Mars.
Olyckshändelse. Häromdagen var en person i trakten sysselsatt med malning i en väderqvarn. Det började allt mera friska i med blåsten, så att vår man nödgades bromsa verket för att ta ref in å qvarnseglen. Bäst som han var i farten med detta arbete tog qvarnen i gång, så att mannen, som ej fort nog hann komma undan qvarnvingen, af denne fick ett så våldsamt slag i bakre delen af” hufvudet, att han föll till jorden och svimmade. Sedan han omsider återfått sansen, lyckades han ånyo hejda qvarnen i dess lopp och begifva sig, blodig och skadad som han var, till sitt i närheten belägna hem, der han blef förbunden så godt sig för tillfället göra lät och måste genast intaga sängen; någon fara för lifvet lär dock icke förefinnas, — En gumma, som skulle sönderstycka en sockertopp, begagnade dervid som verktyg en väldig köksknif i stället för yxa; men olyckan ville att hugget, som var illa måttadt, i stället träffade venstra handens tumme, som nästan bokstafligen blef afhuggen, under det sockertoppen förblef »helskinnad». Blott några skinntrasor sammanhöllo den skadade lemmen, hvilken i största hast blef förbunden af en läkekunnig person.
Ett hotande tillbud till olycka uppstod äfven för ett par dagar sedan under arbete med timmersågning i ett sågverk, som drifves med vindens kraft. Under det klingan befann sig i full fart skulle sågmästaren smörja densamma, enär den var varm, men var dervid så oförsigtig, att sågklingans tänder fattade tag i tröjärmen, hvilken sönderslets, till all lycka för mannen, som denna gångislapp unden med sinailemmar i behåll och en stark varning att för framtiden bruka mera försigtighet vid sådant arbete.
En lustig episod vid ett husförhör kan berättas: En ung pastor höll husförhör i en socken i södret. Han sporde de närvarande hvcm den förlorade sonens far var. Ingen kunde besvara frågan. Slutligen bröt en munvig qvinna tystnaden och yttrade att hon alltid trott att berättelsen i fråga vore en liknelse, men eftersom pastorn syntes hysa en annan mening och nödvändigt ville veta fadren, så trodde hon att han hette Pettersson och var från Stenkyrka. Pastorn bet sig i läppen och gjorde en sväng på klacken. När man besinnar den dubbla betydelsen af förlorad är det ett ganska knepigt svar af en bondtös.

Sundre, 1 April.
Gumman som »högg» arfvet. En förmögen undantagsenka afled för kort tid sedan i en grannsocken. Bland den aflidnes anförvandter befann sig äfven en fattig gumma som, änskönt hon icke var närmaste arfvingen, dock be spetsade sig på ett ganska drygt arf efter den aflidna. Stolt i hågen och glad som en lärka om våren begaf hon sig alltså en vacker dag till den afgångnas hemvist, ett förmöget bondställe, der hon i de vackraste or dalag gaf sitt ärende tillkänna åt de närmaste arfvingare. Men döm om hennes förvåniver, då hon blott erhöll några småsaker i vänle af några ören och tre s. k. »pannstycken» med tillbehör, som den aflidna i sin ungdom begagnat, samt en — krinolin. Med sviket hopp återvände derefter den fattiga gumman till sitt hem, medförande det »antiqvariska» arfvet; men väl hemkommen började dock vredeslågan att riktigt blossa upp och de med så stark fart att både »pannstycken» och krinolin kastades på huggkubben, hvarefter gumman flitigt begagnade sin yxa. Ett så lant snöpligt slut fick denna »illusion».

Hemse, 1 April.
I lördags e. m. kl. 3 hölls ordinarie kommiv alstämma den s. k. marsstämman härstädes, fåtaligt besökt förstås. Ärendena äro de vanliga: Räkenskapernas godkännande på grund af revisorernas tillstyrkan om ansvarsfrihot samt val af valman för landstingsmäns utseende. Dessutom tillkommo mantals- och skattskrifningslängdens granskning samt restlängden å oguldna kommunalutskylder till beslut med afseende på ifrågasatta afkortningar, hvilken senare fråga afgjordes så att för 10 personer afkortning beviljades.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 3 April 1890
N:r 51

Till kyrkoherde

i Garda och Etelhems församlingar valde pastoratsborna igår med 2,757 röster innehafvaren af andra förslagsrummet v. pastorn i Barlingbo och Ekeby A. Sundblad. Tredje förslagsrummets innehafvare komminister A. M. Lindfors i Lojsta erhöll 78 röster af 1 röstande och första försiagsrummets innehafvare kyrkoherden i Vamlingbo P. R. Kullin erhöll ingen röst. Några röster på den sistnämde nedlades dock.
Valförrättare var kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta. Deltagandet i valet ganska lifligt från Gardabornas sida. Från Etelhem hade knapt hälften af de röstberättigade infunnit sig.
Pastor Sundblad uppvaktades på eftermiddagen af, dels deputerade från Garda och Etelhems församlingar dels af åtskilliga Visbybor, hvilka på middagen afreste härifrån med extratåg till Etelhem och efter valets slut till Barlingbo samt återvände dels till Etelhem dels till staden på aftonen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Mars 1890
N:r 42

En beklaglig olyckshändelse

timade i Vamlingbo i onsdags, då hemmansägaren Lorens Olsson, Rofinds, under det han var sysselsatt med malning i en väderqvarn, ljöt döden. Om förloppet vid händelsen har berättats sålunda Olsson, som befann sig på nedre» botten, der de s. k. »grynstenarne» äro belägna, hvilka vid tillfället voro i gåog, var i sällskap med sin svärfader kapt. Hansson, hvilken befann sig på öfre botten. Plötsligt, under det qvarnen gick med fart, fick kapt. H. höra ett ovanligt allarm nere i qvarnen, hvarför han skyndade ned, då han möttes af en häpnadsväckande syn: på golfvet låg svärsonen liflös, nedblodad, med krossadt ansigte och ett större bål i bröstet; här och der Iågo kringspridda stycken af grynstenen som gått sönder, hvarvid stenskärfvor antagligen under den hvinande farten träffat Olsson i hufvud och bröst, samt förorsakat en ögonblicklig död.
Den så sorgligt omkomne var en man i sina bästa år, omkring 35 år, efterlemnande enka och tre minderåriga barn.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Mars 1890
N:r 36

Från landsbygden.

Vamlingbo, 3 Mars.
Gåfva. En angenäm öfverraskning bereddes folkskolläraren hr P. Svallingsson sistlidne frelagsqväll efter fortsättningsskolans afslutande, då af några elever åt honom öfverlemnades en fin kaffeservis, bestående af bricka, kanna, koppar, sockerurna och gräddskål, Uti urnan voro placerade ett dussin små blomsterkort, upptagande gifvarnes och gifvarinnornas namn, samt ofvanpå det hela ett större blomkort hvarpå stod skrifvet: »Minne af tacksamma lärjungar».

Ovanligt fiske. Under loppet af denna vinter har vid åtskilliga tillfällen fångats rätt vackra exemplar af gädda i den i närbeten af Mjölbatte gård i Öja belägna lilla insjö, som kallas »Lenviken», dervid fiskrarne begagnat sig af s. k. »synis» försedda med klub ba, yxa, ljuster och tillbehör; men en mera ovanlig fångst erhölls dock på samma sätt af en Burgsviksbo helt nyligen, som dervid erhöll en gädda som vägde omkr. 8 kilogram eller i gamla vigten beräknadt 18 skålp.

Ryska snufvan grasserar fortfarande här i förening med svenskt fabrikat af samma namn, Väderleken är vinterlik och kölden varierar mellan 5 och 10 gr. Celsius. Små hafsvikar äro nu isbelagda.
På östra kusten är tämligen mycket sjöis.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Mars 1890
N:r 35

Från landsbygden.

Södra Gotland, 19 Febr.
En ovanligt liflig rörelse råder för närvarande här på söder, till följd af den lilla kölden som satt »käle» i både lands- och skogavägarne, så att dessa befann sig i ett ganska trafikabelt skick. Också ser man landtmännen ifrigt sysselsatta med ved- och timmer- samt släkeforsling, hvarje dag.
Väldiga halmlass, med kurs åt söder, passera ofta landsvägen fram. Apropå hylm kan äfven antecknas att denna vara stigit oerhördt i pris på sista tiden, Så har t. ex. under sistförflatna och innevarande vecka betalts från 6 till och med 10 kronor för ett parlass råghalm.

Till »kungs» ämnar Vamlingbo sockens södra ploglags medlemmar gå med saken om snöskottningsskyldigheter å en del af vägen emellan Vamlingbo och Hamra kyrkor. Som bekant blefvo Vamlirgboborna genom kammarkollegii utslag förpliktade att vintertiden öppethål\’a en del af nämda väg på den grund att desse senare genom laga skiftesförrättningen erhållit jord gränsande på ömse sidor om denna väg. Vid sammanträda i går qväll utsågs af ploglaget trenne af dess medlemmar för att uppsätta och ingifva de underdåniga besvären i fråga.
Inemot sextio tusen kronor har under förlidet år Vamlingbo pastorats sparbank haft till rörelsekapital. Vid nämda års slut utgjorde delägarnes behållning 52,955 kr. och bankens behållning 3,810 kr.

Hangvar, 17 Febr.
En som »tappade bort» sig sjulf. Då en person från Hangvar för ett par dagar sedan varit i staden, hade han visst tagit fel påliter och qvarter och tagit det förra qvantum i stället för det senare. Följden af den välsignade potatissaften var så dråplig, att då vår man kommit på hemvägen till korsvägen vid Sorby, Stenkyrke, en öfverhalning gjordes, som förpassade »den ludne» på landsvägen.
Hästarne fortsatte dock sitt lopp väl en half fjerdingsväg, der de fasttogos — — —.
En god stund låg »den fallne» i landsvägssmörjan tills en barmhertig samarit kom vägen förbi, upptog honom på sitt ök och förde honom vidare tills hans egna hästar träffades.
Som han då var rätt styt i »baini» af kölden, och icke svenska nektarn hade uppmjukat honom heller, måste en annan person köra honom hem.

Lummelunda, 18 Febr.
Nu igen! En fjerding strömming bortstals för några dagar sedan från en person i Lummelunda, alldeles vid gränsen mot Stenkyrka. Äran at denna bragd tillfaller nog de allt djerfvare opererande stenkyrketjufvarna.
På möte i lördags tillråddes, att hvar och en, som misstänkte någon för stölderna, skulle lägga sig i bakhåll bredvid den misstänktes bostad nattetid i och för spanande.
Er brefskrifvare skulle dock vilja föreslå, att en anmälan om stölderna gjordes hos kronolänsmannen, som vid polisförhör nog skulle få tag i några misstankar mot någon person, hvarefter han sin plikt likmätigt finge anställa förhör.
På privatvägen tro vi aldrig tjafvarna bli gripna, om man ej rent af händelsevis öfverraskade dem under »arbetet».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Februari 1890
N:r 28

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Februari 1890
N:r 21