Från landsbygden.

Vamlingbo 23 Juli.
Ett ovanligt strandfynd påträffades i lördags af en yngling vid Bjerges fisk läge. Fyndet bestod af en fick — om det så kan kallag — af 7,6 decimeters längd med 5,2 dm. omfång kring ryggen och buken. Till färgen var den svart på ryggen och hvit på undre sidan; försedd med s, k, spruthål (inga gälar) på öfre delen sf hufvudet samt tre guttaperkaliknande fenor, utan någon hornbeväpning, en på hvardera sidan och en på ryggen, bakom midten. Ögonen, som befunno sig strax bakom munnen, som saknade tänder, blott en hornartad hinna i käkarne, voro mycket små, och stjerten, som i allo liknade den i naturläran beskrifna grövlandshvalens, befann sig i vågrät ställning. Tätt under huden som var slät och naken, låg ett omkning 25 millimeter tjockt späcklager, och derinnanför köttet. Innandömet var i det närmaste likt ett djurs, utan lungor. Många personer, som beskådat det egendomliga exemplaret, ha aldrig förut sett eller ens hört talas om någon dylik fisk i Östersjön.

Rågen står nu färdig mångenstädes att falla för lien. Såvida väderleken är gynsam är det säkert att arbetet härmed börjar i dessa dagar. I enstaka fell har redan afmejningen begynt.
Mycket strömming har under förflutna veckan fångats på kusterna, särskildt å östra sidan, der ända till 100-tals valar pr man för natt erhållits, så att t. o. m. en del garn måst lemnas på fiskeplatsen, för att sedan ilandföras.

Hemse, 24 Juli.
Höbergningen här ute är nu afslutad och rågskörden redan påbörjad, men denna behölver nog ännu några dagar för att blifva riktigt tjenlig, ty mångenstädes är halmen ännu mycket grön.

Betorna se mycket lofvande ut, så troligt är, att landtmännen få lön för den möda de haft med desamma.
På tal om betorna kan nämnag, att för forslande af dylika, kommer landtbrukaren L. Duse härstädes att lägga hästbana från härvarande jernväg till sin gård, Davide i Rone. Linien håller nu på att utstakns.
För någon tid sedan lästes i denna tidning att en svagsint person hitkommit från Amerike. Fadren till ofvannämda person råkade i går ut för den olyckan att få öfver sig ett gruslass med den påföljd, att ena benet afbröts i sjelfva fotleden.
Han blef genast förd till dr Nyberg härstädes, men som benbrottet var af en mycket svår beskaffenhet, måste han forslas till Visby lasarett för erhållande af nödig vård. Mannen i fråga är bosatt i Grötlingbo.
Handlandena härute tycks bereda sig för höstsådden, ty de förse sig med artificiella gödningsämnen i stor mängd.
Flera jernvägsvagnar hafva redan anländt hit med denna sorts gödning.
Roma, 23 Juli.
I fredags samlades Romakretsens lärare till möte i Guldrupe skolgård. Vid mötet behandlades de från centralstyrelsen för S. A. F. utsända frågor.
Den första frågan rörde sig om 1893 års kyrkomötes skrifvelse till k. m:t med hemställan om sådant tillägg till gällande folkskolestadga.
»att i fråga om lärarinna, som trädt i gifte, församlingen eller den myndighet, som det eljes tillkommer att tillsätta lärarinna, skulle äga att uppsäga henne från tjensten, då skolans bästa funnes sådant kräfva»; Under diskussionen framhölls, att om kyrkomötets skrifvelse upphöjdes till lag, skulle den menligt inverka på lärarinnekåren och göra deras rättsliga ställning vacklande och osäker. Folkskolan komme äfven att lida, emedan mången begåfvad kvinna skulle afskräckas från lärarinnebanan.
Andra frågan rörde sig om rättshjelp åt föreningsmedlemmar. Mötet ansåg, att rättshjelpen kunde ordnas i öfverensstämmelse m E. Hammarlunds förslag, som är intagen föreningens årsskrift. De erforderliga med kunde erhållas genom att höja årsafgiften 1 krona.
Nästa möte kommer att hållas i Björke i dagen 28 September.
Mötet var det första som Romakretsen i Guldrupe. Man besåg den lilla men treflig kyrkan, och i den nyanlagda, rätt stora sk??? trädgården ville de församlade gästerna gerna vistas. Här klingade sången till ???? in på den stilla och milda julikvällens timme.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juli 1894
N:r 114

Från landsbygden.

Wamlingbo, 3 Juli.
Gåfvor. Till Wamlingbo kyrka har kyrkoherden skänkt ett prydligt och dyrbart altarkläde med infattningar i silfver, Ny flagga har Sanda Folkskola erhållit af sin lärarinna fröken Berglund. Flaggstång med tillbehör ha ett par sockenmän bekostat. Invigning af den nya flaggan ägde rum sistlidbe Lördag af Biskop v. Schéele.

Höståttern är nu i fall gång, påskyndad af den hårda och intensiva torka som f. n. råder till stor sorg för landtmännen, hvilka på höglända åkrar se sina lofvande kornfält allt mer och mer förvissna och dö bort. Höprisen tyckas ställa sig någorlunda höga iår härnte, vattenbrist förefinnes på flera ställen för både folk och kreatur, så att vatten mås’e forslas till behofvet.

Fisket har öfver hufvud taget hittills varit ganska klent.

Torrläggning af vattensjuka marker pågår här och hvar och myrodlingen tyckes omfattas med stort intresse.

Boge, 4 Juli.
Den försvunne arbetaren, som omnämdes i Gotlands Allehandas måndagsnummer, återkom i dag på morgonen efter 4 dagars bortovara till sitt hem. Han har, då detta skrifves, ej kunnat redogöra för hvar han vistats under tiden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

Vid biskopsvisitationen

i Vamlingbo och Sundre inspekterades först Vamlingbo folk- och småskola och gaf förhöret vid handen att undervisningen skötts så, att den ej lemnade rum för någon anmärkning. Undervisning har meddelats i trädgårdsskötsel, flickslöjd och gymnastik. Slöjdskola för gossarne skulle inrättas. Skolrådet ville göra hvad på det ankomme för fortsättningsskolas inrättande. Rådet anskaffar gerna och villigt den undervisningsmateriel, som behöfdes. Sockenbibliotek fans med hundskatten som anslag.
Baslut hade nyligen fattats om Vamlingbo kyrkas reparation med hänsyn till skeppets och korets förstoring, inläggning af nytt golf, anskaffande af nya bänkar enligt af byggmästare N. Pettersson uppgjordt förslag. Inom kort torde ock tornrummet iordningställas, ehurn tillgångarne icke nu medgåfve det. Kyrkans yttre tarfvade reparation; åtminstone borde foten cementeras. Den gemensamma messskruden befans i godt skick. Kyrkogården var värdigt hållen. En väl ordnad trädplantering utmed hela kyrkogårdsmuren uppgafs till största delen vara ett verk af pastors egen hand.
Äfven i Sundre folk- och småskola hade undervisningen tillfredsställands bedrifvits. Biskopen hemstälde om slöjdundervisningens förläggande utom den egentliga skoltiden. Sackenbibliotek fans, men ej anslag till detsamma. Biskopen påvisade behafvet häraf.
Suodre kyrka befans hufvudsakligen i godt skick. Två bortfallna stenkolonner borde dock ersättas af nya. Biskopen påvisade behofvet af kyrkans uppvärmning; kyrkorkeet ville taga frågan i öfvervägande. Kyrkogården var väl hållen.
Arkiv, inventarier, räkenskaper m. m. föranledde inga anmärkningar.
Ur pastors embetsberättelse meddela vi:
Gudstjensten besökes allmänt under sommaren, fåtaligt under vintertiden. När mer än 3 åhörare infinni sig hålles alltid guds tjenst. Partiernas medlemmar athålla sig strängt från alla kyrkliga förrättningar. En och annan tvekar till och med att gå in i kyrkan vid anhörigas jordfästning. Friförsamlingen har eget bönehus, baptisterna skola bygga ett under sommaren. Utom baptisterna undandraga de flesta frikyrkliga sina barn opet, och alltså blir antalet odöpta allt större.
Somliga döpa sjelfva sina barn. Avt omdöpa äldre personer tycks dock nu kommit ur bruk. I Vamlingbo finnes 52 och i Sundre 23 odöpta barn. Nattvardsgästarnes antal synes vilja minskas. Konfirmation äger rum hvart annat år. De flesta partisinnade föräldrar låta ej konfirmera sina barn. Husförhören tyckas blifva allt mindre besökta. Bibeln läses allmänt bland de äldre, ej så bland de yngre.
Utan tvifvel — säger pastor — råder här större söndring än i något annat pastorat.
Baptisterna äro delade i två partier, det ena bestående af 80 medlemmar, det andra af 2), utom barn. Af frikyrkliga finnes 110. Metodismen hyllas at många. Lagligen utgångna ur kyrkan äro i Vamlingbo 6, i Sundre 3. Sex borgerliga äktenskep ha ingåtts sedan förra visitationen. Två par baptister sammanlefva utan vigsel.
Pastor säger sig ei känna någon församlingsbo, hos hvilken dryckenskapen är en last. Det öfvervägande antalet äro nyktra.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

Från landsbygden.

Vamlingbo, 21 Juni.
Nidingsdåd. På en i en hage härstädes betande oxe, har balfva svansen blifvit afskuren och en bit af den kvarvarande klyfd. Det märktes tydligt, att dådet föröfvats af menniskohand och ej är en följd af olyckshändelse.

Regn, regn snart regn, är den tanke, som lifligast sysselsätter landtbrokarne härstädes och flere socknar norrut med. Sedan 28 sistl, Maj har ingen nederbörd fallit och var jorden då så uttorkad att det som kom snart torkade ut igen. Undantag utgör sydligaste delen af denna socken och Sundre, der i söndags åtta dagar föll ett riktigt störtregn, som gaf grundlig »myr», hvadan också skördentsigterna äro de bästa derstädes,

Höskörden af klöfver- och timotejvallar pågår nu. Den lemnar i allmänhet ganska klent resultat.

Vårsädet har spirat upp och ingifvit de bästa förhoppningar om en riklig skörd, men stannar nu i växten i följd af torkan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Juni 1894
N:r 95

Från landsbygden.

Hamra, 11 Juni.
Hoburgskretsen höll sitt årsmöte i Hamra skolhus 8 Juni. Lektioner höllos af skoll. Dahlqvist i naturlära och af lärarinoan Fr. Leche i bibl. hist. till mötets uppbyggelse. Rast med sång och bollspel på den rymliga skolplaven, hvarefter deltagarne samlades till diskussion och val at ordförande och sekreterare, bvartill de förutvarande utsågos. Sedan öfverenskommits om nästa mötes hållande i Grötlingbo, atslöts mötet på öfligt sätt.

Hangvar, 9 Juni.
Med lekar sång och åskådningsöfningar i Guds fria natur firade härvarande skolbarn 6 Juni. Läraren tolkade i ett föredrag dagens betydelse för de små. De sågo så glada och lyckliga ut, så nog voro de nöjda med sin dag.

Vamlingbo, 12 Juni 1894.
Restaurering af kyrka. På förslag af kyrkorådet beslöto Vamlingbo sockenmän å extra kyrkostämma i går att nästkommande år vidtaga en omfattande restaurering af kyrkan, nya bänkar och golf m. m. för ett belopp omkring 3,000 kronor. För utförande af detta arbete förordades byggmästaren N. Pettersson från Visby, (som äfven uppgjort kostnadsförelag i saken) såvida kyrkorådet med honom kunde träffa nöjaktig öfverenskommelse derom, Vidare bestämdes att under nästa år för sagda ändamål (d. v. s. all kostnad härför) utdebitera 20 ire pr bygnadsfyrk, resten upplånag för amortering på 5 år.

Slåttern af Iuzernskörden pågår nu här som bäst, lemnande tämligen vackert resultat. Årets gröda af foderväxter och spanmål ser öfverhufvad taget ganska lofvande ut, dock har på enstaka platser en del råg måst afmejas till följd af frostskada. Ett välgörande regn föll i söndags på åtskilliga trakter.

Sockerbetorna se ganska frodiga ut här; gallring pågår somligstädes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Juni 1894
N:r 90

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets sjette sammanträde vid Allekvia 4—5 Juni, ordf. häradsh. Dömle).
Två utslag afkunnades:

— I målet mellan Kristoffer Larsson Isums i Atlingbo, kärande, och hemmansägaren Petter Rud. Jakobsson vid L:a Sojvide i Sjonhem och hans hustrn Katarica Jakobsson samt Lars Jakobsson, Jusarfve i Gothem, svarande, angående fordringsanspråk förpliktades svarandena, hvilkendera bäst gälda gitter, att emot återfående af en af numera aflidne Oskar Jakobsson utfärdad förbindelse utgifva derå ännu oguldet kapital med 120 kr. 19 öre med 6 procent ränta från 12 Nov.
1888, vid hvilken likvid Lars Jakobsson emellertid i första hand äger använda sin myndling, den aflidnes son, — Jakobs tillgångar så långt de förslå. Svarandena skola enligt samma grund godtgöra kär. hans kostnader med 26 kr. jämte protokollslösen.

— I lotterimålet mellan Kronolänsman Smedberg åklagare, och bagare R. A. Alfveby å Fårö, svarande, dömdes den senare att för olofligt idkande af lotteri å sabbatstid böta 45 kr.

I målet mellan pigan Emma Nordström i Rute och f. båtsmannen Oskar Engström angående misshandel förekom ingenting nytt.

Käranden, pigan Nordström, yrkade bifall till stämningen, svaranden bestred fortfarande och begärde dessutom 15 kr:s ersättning för inställelse.
Utslag på sluttinget.

Med yrkande om ansvar för ärekränkning hade hemmansägaren K. J. Björkqvist, Etebols i Lummelunda, förut instämt hemmansägaren Klas Andersson derstädes.
Som vittne hade käranden nu inkallat hemmansägare Joh. Kihlberg.
Svaranden skulle 12 Juli 1898 ha å sin gård i Lummelunda kallat käranden tjuf tillföljd af att kär. ej ville lemna svaranden nödig väg till berörda gårdstomt.
Svar. anförde att ham icke menat något illa med sitt yttrande, hvilket dessutom fälts i hättigheten.
Kär, yrkade bifall till stämningen och ersättning för rättegångskostnader.
Yttrande på sluttinget.

Målet mellan hemmansägaren Oskar Olofsson, Kännungs i Hellvi, kärande, och handl. A. Falk, Hellvi. svar, angående ersättning för det den sistnämde skulle ha brutit öfverenskommelsen parterna emellan förevar ånyo.
Som vi förut nämt hade parterna sått på hvarandras ägor korn och potatis, men kommo de vid skörden; och delningen sedermera icke öfverens.
Så påstod kär. fortfarande att han icke fått hvad honom tillkom.
Ett vittne, drängen Karl G. Johansson, berättade att F. skulle ha den sådda potstisen och O. kornet.
Att denne senare erhållit sin andel korn, det kunde vittnet taga på sin ed.
Falk skulle deremot icke fått någon patatis.
Käranden, hvilken äfven yrkade ansvar å F. för det denne kallat kär. för skojare m. m., begärde uppskof. Målet förekommer ånyo andra dagen af höstetingets första sammanträde.

Förskingringsmålet mellan länsman Boberg som åklagare och Lars Johansson, Butrefs i Norrlanda, förevar åter.
Svaranden, personligen tillstädes, bestred stämningen, såsom förut hans ombud.
Något nytt förekom icke, men käranden begärde uppskof för att styrka sin sak.

Målet mot handl. A. D. Ahlberg från Visby, angående förstörande af forntida grafvar vid Björkome i Veskinde, förekom åter.
Som vittnen voro nu inkallade arbet. Lars Hansson och T. Vestberg.
Den förstnämde, som bor vid Björkome, såg annandag påsk A. i sällskap med en annan person på förut omtalade graffält.
På H:s tillfrågan om A. hade rätt till att gräfva i grafvarne, hvarmed han då sysslade, svarade A: Jag har rätt att gräfva här i 15 år om jag vill.
Dessa ord påstod sig Ahlberg aldrig ha sagt; det berodde på ett missförstånd från H:s sida.
Föröfrigt sade A. sig icke ha varit på mer än ett ställe och han visste icke då att det var en graf.
V:s vittnesmål öfverensstämde med H:s. Då han frågat A. hvarför han gräfde der i forngrafvarne hade A. svarat, att efter hvad han såg var det en sandhög. Något fornfynd hade han inte alls tänkt på, ty de sökte jn bara efter räfungar.
Domaren:
— Bara räfungar? Och de ligga begrafde i sandhögen?
Kär. yrkade bifall till stämningen och att svar, måtte åläggas betala vittnesersättningar och att utgitva det som behöfves för att sätta de fem grafvar i stånd, hvilka Å. förgripit i på. A. begärde 25 kr. för hvarje inställelse.
Yttrande på sluttinget.

För. äktenskapsbrott m. m. hade hustru Maria Andersson vid Halla ångsåg instämt sin man snick, Karl Andersson å Isome grund i Väte.
Som vittnen voro inkallade maskinist K. A. Blomstrand, Halla, sågare Osk. Karlsson, och arbet. K. J. Berggren.
Den förstnämde kunde, hvad äktenskapsbrott angick, ej yttra sig, derom hade han endast hörsagor att hålla sig till.
Att hustru A. blifvit misshandlad af sin man hade han deremot varit vittne till, såväl 2 Maj som annandag pingst på aftonen, vid hvilka tillfällen mannen sparkat och Dypit sin hustru. Tredjedagen hade A. vidare sagt till B. att om han fck fatt i hustrun en gång till, skulle hon mista lifvet.
Oskar Karlsson hade pingstdagen på natten kl. 12—2 kommit hem, då han sett svaranden i sällskap med en främmande kvinna.
Det sista vittnet kunde icke, då det visade sig att han var onykter, tillåtas i målet nu vittna.
Svaranden, som icke var tillstädes, dömdes för bortovaro till 5 kr. böter.
Målet uppsköts föröfrigt till hösttinget.

Jordatvist. Detta af hofrättsnotarien B. O. Rudebeck i Stockholm mot landtbrukaren O. Cedergren, Malms i Hellvi, anhängiggjorda mål förevar åter till behandling.
Käranden, som nu var personligen tillstädes, kunde emellertid icke tillfyllest styrka sin rätt till de jordområden vid Kylley, hvilka han påstod att C. satt big i besittning af. Och då svaranden fortfarande bestred uppsköts målet till första sammanträdet af hösttinget för vidare bevisning.

För idkande af olofligt fiske, dervid han förstört fisket för andra i Gothemsån, var hemmansägare J. O. Johansson, Magnuse i Gothem instämd.
Kärandena, Olof Paulsson, och Nils Thomasson, Kyrkebinges i nämda socken, påstodo att J. redan för två år sedan varit stämd för samma sak, men likväl icke upphört dermed.
Dessutom framlemnades at kär. ett intyg, från en person i Kyrkbinges, deri äfven påstods att sv. idkat fiske i Gothemsån så att skada uppkommit. Genom nät hade nämligen svar. afstängt ån.
Svar. som ansåg att detta icke hade förstört fisket, bestred, hvarför kär. begärde uppskol för att styrka i målet som förekommer på första sammanträdet af hösttinger, första dagen.
Svar. ålades inställelse vid vite af 10 kr.

För äktenskapsbrott hade urmakare O. A. Lindlöf å Fårösund instämt sin hustru Katarina Lindlöf.
Tre gånger å rad skulle nämligen svar ha afviket från makarnes gemensamma hem å Fårö samt fört ett osedligt lif. På grund häraf vårdag hon nu å kurhuset i Visby, hvarifrån intyg företeddes att svar. ej kunde personligen ivställa sig.
— För svarandens hörande uppsköts emellertid målet till första sammanträdet hösttinget.

För uraktlåtenhet att betala hundskatt var torparen Kristoffersson i Roma instämd.
Svaranden erkände att han visserligen innehaft bund, men icke längre än något öfver månad, dessutom sade han sig icke veta något om att hundskatt å kommunalstämma blifvit beslutad.
Allmänna åklagaren anhöll om uppskof till hösttingets första sammanträde för att bevisa sin befogenhet till åral.
— I liknande mål voro instämda Jacob Enström, Karby i Roma, skomak. J. Ahlqvist och fotografen Plymoutz äfven dessa båda i Roma.
De erkände alla och yttrande meddelas i målan de sluttinget.
— Hemmansägare Olof Larsson, Aumunds i Roma äfvenledes för samma sak instämd nekade den grund, att han ieke haft någon vetskap om att bundskatt å kommunalstämma blifvit beslutad.
Målet förekommer åter på hösttingets första sammanträde.

För förstörande af forntida grafvar å Björkome i Veskinde voro instämda arbet.
Karl Aug. Olsson-Sjölund, Gustaf A. Larsson och Gottfrid Larsson alla från Visby.
Den förstnämde, som varit synlig i Björkome, dels 26 sistl. Mars de sällskap med f.
handl. Ahlberg, dels söndagarna 1 och 8 April visste ej med sig om ban varit derstädes; nog hade han gått förbi platsen ett tjägutal gånger men han var icke säker på om det var Björkome. Föröfrigt bestred han stämningen. De senare bestredo äfven och fordrade dessutom 25 kr. hvar för inställelse.
Åklagaren begärde uppskof och målen förekomma åter vid första sammanträdet af hösttinget.

För oloflig jagt stod skomakaren Petter Brolund å Fårö tilltalad.
En dag i Maj hade nämligen svar. jagat änder oaktadt det var fridlysningstid.
Han erkände; yttrande i målet på sluttinget.
För öfverdådig framfart å allmän väg var husbonden Petter Karlsson, Sudergårda i Stenkyrka, instämd men uteblef, hvadan målet uppsköts till första dagen af hösttingets första sammanträde.

Södra häradsrätten.
(Sjette vårsammanträdet 4—5 Juni. Ordf. häradsh. Lindroth.)

Fylleri. Agenten K. U. Engström från Garda var af länsman Lindström tilltalad för att han 22 sistl. April å i Burgsviks hamn liggande ångf. Klintehamn. anträffats öfverlastad. Svar. uteblef. Fäldes att böta 5 kronor. Målet uppsköts till första dagen af höstetingets första sammanträde.

För våld mot t. f. kronolänsmannen Svante Lindström, voro J. Pettersson, Sibjens iVamlingbo, samt Gustaf Pettersson, Botvide i Öja af kronofogden Bokström tilltalade. Länsman Lindström hade 22 sistlidne April i Burgsvik af ångaren Klintehamns befälhafvare blifvit tillsagd att omhändertaga den i förra målet omnämde agenten Engström. Länsmannen skyndade dit och fann ångarens besättning sysselsatt med att släpa Engström iland, samt lägga honom vid en magasinsvägg. Båda Pettersönerna hade då, sedan Engström blifvit instängd i magasinet och länsmannen gått om bord, genom en vaktmästare tillsagt länsmannen att utlemna Engström. Länsman Lindström gick då i land; dervid de tilltalade med skällsord okvädade honom, samt togo honom i kragen och gaf honom ett slag å venstra kinden. hvaraf dock ingen skada följde. Som vittne hördes vaktmästare Andersson, hvilken inlemnade en skrifven berättelse, styrkande åtalet. Uppskof till första sammanträdet af höstetinget, för ångarens besättnings hörande.

För liknande brott hade P. Gardberg från Garda åtalat hemmansägaren Georg Bergman, Autsarfve i samma socken. Gardberg berättade att han 22 sistl. Maj inkommit i Bergmans bostad för att erbjuda honom skjuts till stranden. Bergman hade då blifvit otidig mot kär., kallat honom fähund, gifvit honom en örfil samt slagit ikull honom på en soffa. Svar. nekade till allt som kär. lade honom till last.
Som vittne hördes en hustru Katarina Larsson, hvilken ej visste något annat än att kär. varit otidig mot svar:s fruntimmer, dervid kär. påstod att vittnet »ljaugdä». Uppskof i likhet med förra målet.

Bryta plats fingo nu förenämda parter, emedan Bergman för oljud och okvädingsord i dennes hem samt mot hans husfolk tilltalat Gardberg. Nu var det Gardbergs tur att neka. Samma vittne hördes nu som i förra målet, och hade hon den omnämda dagen hört Gardberg i B:s hem haft ganska fula uttryck om B. och dennes hustru, hvilka dock voro af denna art att de icke kunna i tryck återgifvas. Äfven här påstod Gardberg att vittnet »ljaugar allt hva ha har sägt», Utslag vid tingets slut.

Mera våld. En plåtslagare H. Olsson från Visby hade utverkat sig stämning å fjerdingsman V. Vahlberg i Alfva, emedan denne en dag i sistlidne Maj månad ijernhandl. Svahns lokal i Hemse öfverfallit och slagit Olsson. När målet ropades instälde sig ingen af parterna. Målet afskrefs.

Tillgrepp af stängselvirke. Laura Nilsson, Enges i Burs, påstod att hennes granne Lars Pettersson olofligt bortfört henne tillhöriga 8 varpar troder samt 4 bördor stör. Svar. upplyste att han och kär. voro rågrannar, och att han när kär. icke ville uppföra ett stängsel mot svar., denne då tagit detta virke samt dermed uppfört kär:s stängsel. Utslag vid tingets slut.

För misshandel å allmän landsväg mot en person vid namn Kalström från Burs, hade länsman Eneman tilltalat drängen August Klasson från Lillrone i Lye. Svar. erkände. Utslag vid tingets slut.
(Forts.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Juni 1894
N:r 86

Från landsbygden.

Stenkyrka, 28 Maj.
Följande exemplen från andra socknar har denna kommun från magasinsfonden anvisat trettiofem kronor till en ny flagga för folkskolan härstädes. Invigningen af den nya prydnaden kommer att ske 6 nästa Juni, då sångföreningen kommer att medverka.

Laga skifte i Stenkyrka sockens första skifteslag, omtattande tre och en återdedels mantal, har nu af hemmansägaren Otto Stengård, Grausne, begärts hos länsstyrelsen.
Han har avhållit att erhålla jägmästare J. O. Sylvan till förrättningsman.

Så rikt strömmingsfiske som denna vår kan man ej minnas någonsin härstädes.

Ovanligt god väderlek ha vi på sista tiden haft.
Allt lofvar godt år. Foderskörden tycks särskildt bli öfverstyf.

Försäkra kreaturen! Genom inflammation i hjertsäcken dog häromdagen en hemmansägare tillhörig ung, god ko, oaktadt läkarehjelp söktes. Väl var, att kon till 3/4 af sitt värde var försäkrad i socknens kreatursförsäkringsförening, hvarigenom ägaren ändå slapp med lindrig förlust.

Fide, 28 Maj.
Sorgligt. Husbondesonen Karl Hallgren från Norrkvie i Grötlingbo, hvilken ett par år vistats i Amerika, hemkom en dag i förra veckan, troligen hemsänd af myndigterna derstädes, på grund af en iråkad sinnessjukdom.
De hemmanarandes glädje var ganska stor, öfver sonens och broderns hemkomst och skjuts afgick oförtöfvadt till jernvägsstationan, för att hämta honom; men döm om faderns sorg och förtviflan, när han fann sin son omtöcknad af vansinnet. Han hade varit försedd med en duktig reskassa, hvaraf han, under sitt vistande i Visby, hade bjudit pengar åt hvem som ville taga emot. Om man får sätta någon tro till hans eget yttrande, så skulle han ha kastat en guldklocka med kedja i oceanen på hemresan.
Sjukdomsorsaken påstås vara religionsgrubbel, att döma at de predikningar, som han oftast emellanåt håller tör de tillsiädesvarande. Ryktet vill äfven veta, att en miss i fjärran vestern, skall hafva sin del i hans olyckliga tillstånd. Han upptör sig understundom rätt våldsamt, så att han måste vaktas för att ej göra sig eller andra något illa.

Vidskepelse. En gumma här i sockner, som är ägarinna till ett par kor, märkta atv det ej stod »rätt till» med den ena af dem, När kon sedan kalfvade och ej, efter gurimas tycke, lemnade tillräckligt med mjölk, misstänktes att något otyg var orsaken här till.
Bud sändes efter en i en grannsocken boflntlig käring, hvilken har rykte om sig att förstå sig på litet af hvarje. Hon förslarade genast att kon var »skämd» och att »bjäro» sprang sin väg med mjölken. Hon var äfven i stånd att upptäcka märken efter ofvan nämda tingests klor på kons jufver, orsakade af bjära, när hon hakade sig fast vid kon och sög till sig mjölk, Hon tillade ätven att om detta fått fortfara någon tid, så hade det ej biifvit mera igen af kon än sjelfva hornen.
Eder brefskrifvare var sjelf en gång vitine till en om okunninghet och vidskepelse vittnande handling. Ett husbondtolk hado en fyra till fem år gammal flicka, som öfver hela kroppen blef betäckt med röda fläckar. Detta härledde sig gifvetvis från »gasten», eller något annat otyg. Detta skulle kureras, hvarför morsgumman tog fliekan och en grannkvinna som medhjelperska med sig till en närbelägen smedja. Der afkläddes flickan och placerades i ässjan, hvarefter medbjelperskan började af alla krafter med bälgen blåsa på det gallskrikende benet. Etter exekutionens slut ritades åtskilliga hemlighetstulla krumlelurer kring delirkventen, hvarefter denna (barnet) påkläddes och de goda gummorna stultade förnöjda hbomåt. Detta skulle enligt deras mening vara ett radikalt medel i dylika fall.

Vamlingbo 29 Maj.
Ett efterlängtadt och välgörande regn, har nu fallit öfver våra bygder i tre dygn i nästan oafbruten följd. Det började näml. i lördags eftermiddag och har sedan dess med några små pauser fortfarit och det tycks på himmelens utseende ännu vilja blitva mera af det goda. På söndags förmiddag var det ganska kyligt, så att regnet syntes snöblandadt, Något störtregn har det ej varit men nog har jorden fått ordentlig »myr» ändå. Få vi nu blott värma med, så kan nog ännu många af de skador frostnätterna tillfogat hvetevårsädet och klöfvervallarne repas.

Dödsfall bland djur, både genom olyckshändelser och sjukdomar, ha under våren timat härstädes i ovanlig myckenhet, I angränsande socknar lär förhållandet äfven varit detsamma.
Då i fredags middagstid en bonde härstädes skulle vattna sina hästar som betade i en åker invid gården fann han den ena, ett sto, liggande Ifliös på marken. Ett par timmar förut besöktes djuren af ägaren och var det då friskt — Det var ej försäkradt.

Fisket har nu under den ihållande stormen som rasat nu i många dagar måst öfvercifvag — Det lär ej helle r varit någon lämplig »fiskvind» denna var för våra stränder försäkra fiskrarne, så att de vänta sig ej stor fångst efter den.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Maj 1894
N:r 82

Från landsbygden.

Södra Gotland, 10 Maj 1894.
Bot för sot. I en socken här på söder hade i söndags kväll några ynglingar med sällskap samlats för att fira en födelsedagsfest. Ett stycke in på småtimmarne, då glädjen nått sin höjd, stördes de församlade i sina nöjen af ett par bösskott, aflossade utanför fönstren. Man skyndade genast samtidigt åt husets båda utgångar för att på detta vis öfverrumpla satluterna, hvilket misslyckades, emedan man ej tagit slyngelaktigheten hos den utanför varande med i beräkningen, Knappast hade de främt varande hastigt ryckt upp dörrarne förr än de, då de stuckit näsan ut, träffades rätt i hufvadet af tre stycken nedfallna bräder, som voro uppstälda mot dörrarne så, att När de öppnades skulle falla på öppnaren, För att då locka de innevarande i den fälla han utlagt afsköt han bösskotten. Af de slagnes skrik, blefvo de andre alldeles förbluffade, så att de ej kommo sig för att eftersätta föröfvarne af illdåden utan fick denne obehindradt aflägsna sig. Vid efterseende befunnos ock grindarne vid trädgården vara bortburna och två vagnar vid ladugården uppoch nedvända. Man anade genast hvem gerningsmannen var och hade sina skäl att tro, att han ännu en gång på natten skulle till platsen för sina illgerningar. Ett par handfasta ynglingar erbjödo sig då, att väl dolda utspeja och om möjligt fasttaga honom. Detta förslag vann allmänt bifall, hvarför man åter ingick i byggnaden, där glädjen och glammet snart var i full gång igen. En och en half timma förgingo utan att man hörde något från spejarne, då dörren plötsligt knuffades upp och desse begge kommo in släpande en bekant yngling, eller den, som misstänkts, mellan sig, hvilken af alla krafter stretade emot ehuru förgäfves. Denne hade smygande kommit från trädgården för att utanför fönstren lyssna till sorlet innanför, men då hade spejarne likt katten efter råttan, med tysta fjät rusat på honom.
Sedan han släpsats ett hvarf kring rummet under allmänt löjs och begabberi, tillfrågades han om han ville upplysa hvem som föröfvat ofoget utanför, annars så — —, hvartill han uppskrämd svarade »de var mi de». Motivet till den dåliga handlingen, förklarade han vara harm öfver att ej blifva bjuden med. Efter denna förklaring leddes han ut igen och nu blef han bjuder, men på — stryk, hvilket haglade öfver honom så, att han blef alldeles mörbultad. För att ytterligare märka honom litet, hade en fyndig pojke skaffat en tjärpyts, af hvars innehåll han nu fick ansigtet och delvis håret med smordt.

Vamlingbo, 9 Maj.
Ett par olyckshändelser å djur med dödlig utgång ha under veckan timat härstädes.
I går då en hemmansägare vid Lingsarfve hade en sin tjur att betäcka en ko, råkade denna falla omkull å rygg med den olyckliga påföljd att han ej vidare kunde uppstiga. Nämden i det bolag der djuret var försäkradt tillkallades och förordnade, att då de ansågo honom obotlig den skulle nedslagtas, hvilket ock samma dag skedde.
En landtbrukare från Sibbjens skulle i dag, då han var sysselsatt med arbete ute å åkern, tjudra en häst då denna skulle intaga sin middagsföda af det gröna. Ovan vid dylikt fängsel började hästen bråka och rycka, dervid han gick omkull och afbröt högra låret.
Då djuret ansågs obotligt måste det nedslagtas, Hästen var för omkring en månad inköpt från, en bonde här i socknen. Förre ägaren hade djuret försäkradt men den nye, hade uraktlåtit att till försäkringsnämden göra anmälan om att hästen ombytt ägare.
Återstår nu att se, om bolaget lemnar begärd skadeersättning.

Ovanligt tidigt. Ett fullt utslaget kornax har en byggmästare härstädesi dagarne observerat och tillvartagit i sin trädgård. Kornståndst är troligen uppspradt efter utsäde, som legat i jorden sedan sistlidne höst och noder den tidiga våren grott.

Billig afkomma. Ej mindre än tjugo lam har en bonde i Hamra fått af sina sju tackor. Alla äro friska och krya.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Maj 1894
N:r 72

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Femte vårsammanträdet 7—8 Maj. (Ordf. häradsh. Lindroth) Olofligt afvikande från tjensten. Drängen Anders Karlsson, som från och ed den 1 sistl. Nov. tagit årstjenst hos J. D. Olsson, Pilungs i Mästerby, hade redan 12 Februari öfvergifvit sin tjenst. Olsson yrkade nu att drängen måtte ådömas ansvar enligt lag samt återbära uppburna 10 kr. i städjepenningar samt 3:45, som uppburits aflönen.
Svarandeombudet hr C. E. Björkegren, bestred ntt hans hufvudman varit laga stadd hos kär., men medgaf att han vid pingstiden 1893 bekommit 10 kr. af kör. dock ej såsom städja utan såsom förskott på arbete. Kär. åter företedde orlofssedel, som erhållits af svar. samt upplyste att de äfven varit öfverens om en årlig lön af 170 kr, För att få svar. personligen hörd uppsköta målet till andra dagen af nästa sammanträde med föreläggande för svar. att vara tillstädes, vid vite af 25 kronor.

Om skadeersättning hade O. V. Alfvin, Nygårds i Etelhem instämt J. N. Rundlund, Bara i samma socken. Enligt kär. påstående hade denne den 17 Nov. 1890 af svar. för 10,000 kr. köpt ett hemman 19/48 mtl Nygårds. Vid köpets uppgörande hade båda parterna gått ikring och besett hemmanet, som nyligen undergått laga skifte. Dervid hade från åtskilliga andra hemman blifvit detta hemman tillskiftadt mindre jordlotter å hvilka befunnits mycket vacker skog, men som vid skiftet varit undantagen.
Detta undantag hade af säljaren icke uppgifvits, hvarför när after köpets uppgörande denna skog blifvit borthuggen, hemmanet sjunkit i värde med 1,500 kr. hvilket belopp ru fordrades såsom ersättning. Vid skiftesförrättningen hade omnämde ståndskog värderad till 839 kr. till hvilket belopp äfven kär. nedsatte sina anspråk.
Svar bestred alla kär. påståenden, sade sig vid köpets uppgörande lemnat alla de upplysningar han kunnat, samt för öfrigt hänvisat honom till skiftets förrättningsman, samt höll sig föröfrigt till köpebrefvet, som visade att hemmanet sålts såsom det befunnits. Utslag vid tingets slut.

Om bättre rätt till släketägt ville J. A. Lindström m. fl. från Öja och Vamlingbo, gräla med Gabriel Jacobsson, Bilds i Vamlingbo, men som kär. ej haft klart för sig hur Jacobsson borde stämmas, fingo de åtnöja sig med att betala honom 10 kr. för sin inställelse, samt börja på nytt om de så önska.

Ansvarsyrkande hade Lars Persson, Enges i Burs, å Laura Nilsson sammastädes.
Som svar. icke blifvit ordentligt delgifven stämningen uppeköts målet till andra dagen af nästa sammanträde, med föreläggande för kär. att ordentligen underrätta sin vederpart.

Tjuf och rackare hade Lars Nilsson Enges i Burs, kallat sin granne, förenämde Lars Persson, samt nedbrutit ett stycke stängsel, för hvilket fordrades 20 kr. Svar. bestred alltsammans. Med två vittnen styrktes att svar. till sin vederpart förutan förenämda skymfliga tillmälen äfven sagt denne vore en galning. Kär. fordrade 40 kr. för ärekränkning. Utslag vid tingets slut.

Olaga fotogénsupplag. Det långvariga målet emellan länsman Eneman å tjenstene vägnar å ena samt firman A. Pettersson och k:i i Oskarshamn förevar ånyo, Svar. bestredo fortfarande att han vore ägare till fotogénen. Under målets handläggning förekom ingenting nytt, utan öfverlemnades målet å ömse sidor. Utslag vid tingets slut.

Norra häradsrätten.
Följande utslag afkunnades:
För mi shandel och bruk af lifsfarligt vapen mot drängen Adolf Pettersson sistl. trettondag jul dömdes drängen Osk. Vilh. Holmqvist till 2 månaders straffarbete samt att ersätta käranden hans kostnader å länslasarettet jämte 50 kr. för sveda och värk.
— I målet mellan ogifta Maria Olivia Widdin å Smide grund i Wäte socken, kärande och drängen Ludvig Larsson, svar. angående utbek mmande af barnuppfostringshjelp, dömdes den senare att med ed i målet sig värja och i sådant afseende betyga att han ej är fader till det af kär. 5 Mars 1893 födda gossebarnet.
— I fordringsmålet mellan hemmansägaren Karl Jakobsson, Suderbys i Bro, kärande, och Mauritz Adrian Berg, Riddare i Hejnum, svarande, förpliktades den senare att emot utbekommande af skuldsedel till käranden utgifva 26 kronor samt ersätta käranden hans kostnader i målet med 32 kr.
— I målet mellan grossh. H. H. Kristensson i Göteborg kär. och sjökapten O. Högqvist, Kappelshamn, svarande, angående fordringsanspråk dömdes den senare till käran den utgifva 290 kr. samt ersätta käranden hans rättegångskostnader med 52 kr. 50 öre.
— I skiljsmessomålet mellan skräddare Adolf Nordström i Amerika och hans hustru Lovisa Kristina Jacobina Nordström född Klintberg, dömdes, enär det visat sig att hustrn N. efter mannens afresa 27 Mars 1890 15 Febr. påföljande år framfödt en okäta son, till skinad i äktenskapet makarne emellan och förklarades hustru N. hälften af sin giftorätt i makarnes bo förlustig.
— I målet mellan hemmansägaren J, P. Jacobsson, Bjers i Guldrupe, kärande, och Karl Lyberg, Gyle i Ala, svar. angående fordringsanspåk, förklarades den senare berättigad att å omtvistade beloppet 1,286 kr. njuta skäligt afdrag för hvars bestämmande saken hänskjöts till tre gode män; ägande den af parterna som blir missnöjd med gode männens belut. vid förlust af talan inom 3 månader efter dess meddelaude genom stämning till vederbörlig domstol klandra detsam ma, hvarjämte svar. förpliktades att å hvad svar. skall af omstämda beloppet gälda, erlägga 6 procent ränta från förfallodagen.
Rättegångskostnader kvitterades.
— I målet mellan hemmansägaren August Hederstedt, Austers i Tingstäde, och hälftenbrukaren Reinhold Jacobsson, Råby i Hejdeby, svar. angående fordringsanspråk, dömdes den senare till kär. utgifva 2,708 kr. 6 öre:
— I målet mellan sergeant Elof Johansson, Hellinge i Sjonhem, kärande, och hemmansägarne Oskar Björkqvist och August Pettersson, båda vid Bjerby i nämda socken svarande, angående utbekommande af lösegendom m. m., skildes svar. Pettersson från målet; i öfrigt ogillades käromålet samt förpliktades käranden, hvilken sjelf får vidkännäs rättegångskostnaderna, att ersätta Björkqvist dennes rättegångskostnader med 23 kr. samt svar. Pettersson för dennes inställelse med 20 kr., hvaremot B:s i öfrigt framstälda yrkanden om ersättning ogillades.
— I målet mellan landtbrukaren Willy von Corswant å Stafva i Barlingbo, hvilken yrkat ansvar å sin f. statsdräng Adolf F. Cesar för förskingring, ålades svar. edgång, som är utsatt att äga rum å första dagen af nästk. lagtima höstetings första sammanträde.
— I målet mellan Joh, Pettersson vid Broungs, Olof Stengård och Karl O. Högberg vid Tystebols, G. O. Thorell vid Kvie och Adolf Malmros, Medebys, alla i Stenkyrka, kärande, och nämdeman O. Löfvenberg och löjtn. Löwenberg, Lauhage i samma socken angående fordringsanspråk, förpliktades svar. Oskar Löfvenberg att till kärandena utgifva 1,477 kr. och 46 öre med afdrag af derå sedan stämningens delgifning guldna 495 kr.
De af parterna å ömse sidor framstälda yrkanden om ersät ning för rättegångskostnaderna kunde icke i någon afsevärdare mån bifallas, men Osk. L. ålades ersätta kärandena för deras kostnader med 51 kr. 50 öre.
— I målet mellan hemmansägaren J. P. Jacoksson, Bjers i Guldrupe. kär. och O.
Sjögren, Norrbys i Vänge svar. angående fördringsanspråk, förklarades svar. berätti ad att å omstämda beloppet 1,734 kr, och 50 öre njuta skäligt afdrag, för hvars bestämmande saken hänskjutes till afgörande af tre gode män.
Rättegångskostnaderna kvitterades.
— I målet mellan ångbåtskommissionären Axel Pettersson i Visby kärande och Joh.
P. Ekdahl och Frans J. Ekdahls hustru, Stora Hästnäs, svarande angående fordringsanspråk, ogillades käromålet; käranden dömdes deremot enligt 16 kap. 4, 7, 8 paragraf strafflagen för emot svarandena väckt åtal, hvilket kan ha skett af obetänksamhet, att böta 13 kronor samt utgifva rättegångskostnader.

Det af t. f. länsman A. Jacobson såsom åklagare anhängiggjorda åtalet mot hemmansägaren Oskar Kahlström, Kyrkebys i Hejnum, för olofligt tillgrepp af en bagge från P. A. Svensson, Oppuse i Bäl, förevar åter.
Nämnda bagge, som varit hvit till färgen, baft venstra hornet afslaget och venstra örat afklippt samt varit värd 12 kr., hvilket allt af kär. betygades med edgång, hade enligt vittnesberättelse af hemmansägaren Mårten Olsson, m. fl. af svarandens hustru Brita Kat. Kahlström afhemtats från den gårdsplan, dit den tillika med andra får indrifvite, och sedermera blifvit nedslagtad.
Svaranden erkände nu, men bad få anföra att det skedda uppkommit genom något misstag.
På grund häraf, och då det visat sig att nämda bagge blifvit Svensson frånhänd då den gick på bete ute å mark, yrkade åklagaren ansvar å K:s hustru för stöld af kreatur samt på K. för delaktighet deri och anhöll att de måtte förklaras skyldiga genast träda i häkte.
Svar,, som sade sig ha erkänt att baggen varit S:s, bestred alla ansvarsyrkandena under förklaring att här endast kunde ifrågakomma ersättning samt yrkade i sin tur ansvar å kär. för obefogad angifvelse för stöld, 20 kr, för hvarje inställelse och 150 kr. för skada å sitt avseende.
Efter enskild öfverläggning fann rätten icke något skäl till att förklara svar. skyldig träda i häkte.
Utslag vid sluttinget.

I konkurs försattes hemmansägaren P. Heliberg, Anvgelbos i Lärbro.

I målet mot drängen Oskar Hultqvist, i Stenstu i Stenkyrka, om ansvar för misshandel å Augusta Björkander, Medebys i Ekeby, vittnade nu samstämmigt drängen Arvid Vessman, Emil Vessman och enkan Katarina Vessman att svar. en dag i början på året gifvit kär. en örfil jämte sparkar på benen.
Trots detta nekade svar. fortfarande, ehuru, som han sade, han ingenting hade emot vittnesmålet.
På domarens tillrådan erkände han slutligen både örfilen och sparken men han hade gjort det derför att hustru B. grälat på honom.
Kär. yrkade bifall till stämningen och ersättning för kostnader; utslag faller vid sluttinget.

För djurplågeri var hemmansägaren Karl Lindvall, Fole, instämd.
Sommaren 1893 skulle svar. en längre tid ha användt en selbruten häst; erkändes; utslag på sluttinget — För samma förseelse var hemmansägaren K. Fr. Lindvall, äfven vid Fole, instämd.
Erkände likaledes och utslag faller vid sluttinget.

De sökte bara efter räfangar. För öppnande och förstörande af forntida grafvar stod bandl. A. D. Ahlberg fr. Visby tilltalad. Den 26 sistl. Mars skulle nämligen svar. varit synlig på ett graffält vid Björkome iVeskinde, der han tagit sig för att öppna och gräfva i en af grafvarne.
Domaren: Nå, hvad svarar Ni?
— Nej, jag försäkrar, der ute har jag icke varit.
— Har ni icke varit der?
Men det fins ju dem som har sett er.
A.: Jo, jag ska säga att de var så att jag gick ut åt landet.
Dom.: Nå, och så kom ni till Björkome?
— Björkome? Nej det vet jag inte hvar de är. Se, jag gick utåt skogen, ska jag säga.
Domaren: Ja, de’ veta vi ju; gick ni förbi Bingers kvarn?
— Nej, då, inte alls, jag gick in i skogen, (skratt).
Domaren otåligt: Ja, men ve ni inte kvar Ni gick och hur långt? Om Ni gick åt norr eller söder.
Ahlberg: Jag gick inte alls långt, bara in i skogen (skratt.)
Domaren: Nej stå nu inte här och sväng Er, utan säg ut genast: var Ni derute?
Ahlberg; Ja, jag ska säga att de’ var så att jag gick i Visby och nere vid hamnen träffade jag en husägare, som heter Tunberg, och han träffade en annan herre…
Domaren: När träffade han den herrn, voro Ni icke tillsammans?
— Jo, men jag kände inte den herrn.
— Sedan?
— Den herrn frågade om vi ville gå med och söka efter räfungar. (Skratt.)
— Efter räfungar?
— Jo, så var de’ och jag gick med.
— Men ni kände ju inte den der herrn?
— Ja, det vill säga, jag har nog sett honom några gånger, men si jag kommer inte ihåg hvad han heter.
— Alltså gick Ni då utåt landet?
— Ja, men hur långt det var, mins jag icke.
— Inte heller om det var åt söder eller norr?
— Neej, vi gick in i skogen (skratt) och…
— Så kom Ni till Björkome?
— Nej, det vet jag inte alls, vi träffade bara på ett räfbo under en sten, och då sa’ den jag hade med mig: Se der, ta ungarne.
Domaren: Hvem af er fick syn på dem?
— De’ fick vi begge två.
— Och då gräfde Ni upp den gamla grafven?
— Nej, det var bara ett räfbo, jag stack in handen, men fick inte tag i ungarna.
— Nå erkänner Ni?
— Nej, jag bestrider.
Målet uppskjöts för vidare bevisning till sjette sammanträdets första dag, då svar. vid vite af 25 kr. skall komma tillstädes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Maj 1894
N:r 71

Från landsbygden.

Vamlingbo, 8 Maj.
I går hölls här ordinarie kyrkostämma, Den förut omtalade veifrågan med socknens folkskollärare blef äfven afgjord så att läraren till nödig vedbrand erhåller i ett för allt hvarje år en kontant samma af 140 kronor.

Ett godt kap trodde sig en bonddotter häromsistens göra, då hon (som inom parentes sagdt, till hösten ärnar knyta Hymens band) vid ett besök i en familj tillgrep en, den största, af två å fönsterbrädet liggande husmodern tillhöriga flngerriogar, under det den bestulna hustrun lagade i ordning iraktering åt flickan, Men en försvarligt lång näsa fick säkerligen den tjufaktige tösen, när hon upptäckte att den stora och tjocka guldringen var af — messing.

För att intaga last af Hoburgsmarmor inkom till Flisviks hamn i Sundre häromdagen slup »Odessa», kapt. Källström, för att dermed afgå till Stockholm.

Vårsädet står r.u grönt på flera ställen härstädes och trifves utmärkt af den tjenliga väderleken, som satt lif i allt hvad växter heter, För närvarande ser det ganska lofvande ut äfven med höstsädesskörden, som nog blir tidig i år, ty rågfälten stå mångenstädes i ax. Kreaturen, både stora och små, äro nu öfverallt utsläppta på betet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Maj 1894
N:r 71