Etikett: Vamlingbo

Vamlingbo socken ligger på västra sidan av ön.
Gårdsnamn: Anderse, Augstens, Austre, Bilds, Bjärges, Bosarve, Bottarve, Fridarve, Frides, Gervalds, Hallvards, Hägvier, Kastelle, Kvarne, Kyrker, Lingsarve, Mickels, Nore, Petsarve, Prästgården, Rembs, Rofinds, Sibbjäns, Sigfride, Sigrajvs, Sigmunde, Sippmanne, Stenstugu, Storms, Svalstäde, Tume, Västlands, Ängvards.

Publicerat

Från landsbygden.

Boge, 2 Januari.
En angenäm öfverraskning bereddes socknens i går till ottepredikan talrikt församlade menighet, då den genom de öppnade tempelportarne inträdde i den till det yttre nyrenoverade och nu rikt upplysta kyrkan, Det eljest i och. för sig prydliga altaret hade nämligen iklädts en högtidlig skrud, bestående af en ny altarduk med dertill hörande af nytt silkesplysch med silfverbrokad utsiradt antipendium.
Hvarifrån har väl detta kommit, sporde sig undrande en hvar, enär kostnaden för den pyligen uppförde tornbygnaden för närvarande omöjliggjert en sådan uppoffring. Jo, inom socknen verkar för närvarande en förening, som under namnet af Boge syförening under ett sextal af år gjort sig känd för sin nitiska verksamhet, och som nu öfverraskade församlingen med denna storartade göfva. Denna är dock ej en enastående produkt af flitiga och sparsamma händer, i det att den för några dagar sedan till vår allmänt afhållne och aktade kyrkoherde öfverlemnade ett belopp af 50 kr., i ändamål att i någon mån söka såväl skingra okunnighetens mörker bland ett hedniskt folk som ock att meddela ett tröstens ord åt kringirrande sjöfarande.
Högtidligheten ökades gerom afsjungandet af en utaf Davids härliga psalmer med orgelakompanjemang, hvilket presterades af socknens svart 30-åriga sångförening.

Södra Gotland, 4 Jan.
För att lasta marmor från Lindströmska brottet å Hoburgen inkom i natt till Burgsvik ångtartyget Visborg. Med en otalig mängd skjutsar har stenen forslats den en och en halt mil långa vägen, dertill början gjordes i lördags förra vecken och har allt aedan dess fortfarit hvarje arbetsdag.

Litet spökeri, hade ofvanskrifne marmorKörning framkallat hvilket ses af följande:
I fredags förra veckan på qvällen hade en bonde från Vamlingbo hämtat ett lass marmor vid Hoburgen för att följande morgon fortsätta till Burgsvik. Kommer i skogen mellen Vamlingbo och Sundre för att låta djuren pusta, så i detsamma en man kommer gående en byväg rakt på landsvägen. I det becksvarta mörkret såg han ingenting förr än han var blott en femtio fot från landsvägen, då han varsnade skjutsen. Men hurudan tedde sig den då för vandrarens mörkrädda blickar? Jo! marmorblocken som voro utlagda på sidorna långs skjuten sågo ljusa ut och spelade i hans förskräckta isbillnipg fram skepnaden af en — likvagn. Nu greps mannen af panisk förskräckelse och frammumlade ett »far i frid», Men då »likvagnen» det oaktadt ej ville ge sig i väg började han läsa högt en mängd böner och bibelspråk samt uppstämde till slut en aftoppsalm. Nu kunde skjutsbonden ej längre tygla sig utan utbrast i ett gapskratt då den spökrädde igenkände i den skrattande en gårdekarl. Tablå!

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Januari 1894
N:r 2

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.

Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.

Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.

Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.

Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.

Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.

Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.

Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.

Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.

Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.

Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.

Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.

Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.

Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.

Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.

Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.

Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.

Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.

Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.

Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.

Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.

Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.

Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.

Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.

Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.

Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.

Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.

Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.

Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.

Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.

Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.

Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.

Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.

Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.

Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.

Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.

Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.

Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.

Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.

När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.

Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.

Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,

Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.

Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.

Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.

Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.

Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.

Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.

Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.

Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.

Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.

Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.

Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.

Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.

Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.

Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1

Publicerat

Från landsbygden.

Hablingbo, 28 Dec.
Julgransfest. En liten glädjestund beredde lärarepersonalen härstädes sina barn i går eftermiddag i folkskolesalen. Sedan i rytmisk takt barnen sjungit de två sista verserna af psalmen 209 höll läraren bön och välkomsthelsning hvarpå följde: Allena Gud i himmelrik. De två granarne tändes den ena af flickorna och den andra af gossarne hvarvid de alla framsade ett bibelspråk åsyftande verldsfrälsaren hvarefter tonade: Fröjdens hvart sinne.
Efter en kort biografisk inledning deklamerades A. Sandbergs vackra dikt »Mr Kristens ottefärd» under stor uppmärksamhet. Åter ljöd sången: »Du strålande Batlehems stjerna som lyste de vise en gång». Ena paus uppstod då barnen fiago gå ut en stund. Lärarinnan föreläste en tilltalande julberättelse hvarpå följde ett par Davida psalmer allt under orgelackompanjemang. En transparang med Oskarsnamnet och kunglig krona omfattad af tvenne lejon utstuckna i papp på svart botten syntes derborta i ett hörn under tiden som en slag illumination, Församlingens kyrkoherde afslöt den enkla festen med ett föredrag och bön. Till sist sjöngs: Statt upp, var ljus o mensklighet. Granarne »plundrades» hvarvid fröken M. Löthberg, lärarinnan och fru Söderberg fangerade värdinnor. Öfverskott skänktes af barnen till sparbössan för hednamissionen. Att den af barn och lärare tillredda festen gjorde ett godt intryck och att den i sin mån bidrog stärka bandet mellan lärare och barn, hem och skola vilja vi gerna tro.

Från stämman i dag kan antecknas: Fyrkoch debiteringslängderna godkändes. På de 3,861 fyrken skulle en utdebitering ske på tillsammans 32 öre pr fyrk. — Slöjdskolefrågan eller upprättandet af en slöjdskola för gossar som varmt förordats af inepektör och skolråd hade en svår strid att utkämpas. Nejpartiet, som ock hade sina skäl, bland andra att »den ej vore till någon nytta och barnen blott öfverhopades med ämnen», måste draga sig ur striden med 644 nej mot 979 ja hvilka voro med om slöjdskolans upprättande med nästa års början.

Vamlingbo, 28 Dec.
En anslående barnafest Var annandag jul på qväl!en anordnad i härvarande missionshus för söndagssko!ans barn, Redan då man inträdde i missionsbusets stora sal märkte man att något högtidligt skulle försiggå, såväl af den präktiga eklärering, i hvilzen talarestolen lyste, som ock af den jättegran, som lyste och prunkade i salens fond. Barnen voro placerade i halfcirkel, gossarne å högra och flickorna å venstra sidan. Med ett sångnummer ackompanjeradt af orgel inleddes festen, dervid sången leddes och orgeln sköttes, då som sedermera under qvällev, på ett förtjenstfullt sätt af fröken Lydia Krusell från Vamlingbo.
Sedan de personer, som under året tförrättat läraretjenst vid skölan, yttrat sig till barnen, uppträdde fröken Hulda Eoeman och blef den egentliga lederskan af det hela. Omväxlande med bibliska samtal och berättelser visste hon hålla barnens intresse vaket. Särskildt vid omtalandet af berättelser förstod hon välja anslående sådana, som mest fängsla barnasinnet, och då de tillika framsades i den mest bjertliga och tilltalande ton, voro barnen idel öra.
Till sist kom den stund, som nog mest efterlängtats af barnen, nämligen plundringen af jolträdet, hvars »frukter» nu atdelades till barnen jämte en myckerhet annat bakverk och sötsaker samt biblar, barnböcker och blomsterkort. Da smås anleten dervid riktigt skero af glädja, hvilket äfven visade sig i deras sprittande rörelser. Seden några sånger ytterligare sjungits, afslöts fen angenäma festen, som var besökt af en väldig menniskomassa, ja så många att det stora huset ej förmådde rymma alla, utan stora dörren formligen belägrades.

Öfverrumplad strandtjuf. Efter en sistljdna Oktober månad strandad engelsk ångare, hvilken kastade en del af stenkolslasten öfver bord, hade en bolaget »Neptuns» agent härstädes förvärfvat bergningsrätten till den stenkol, som ilendslogs. Gång efter annan har dock denne märkt att flere »bergare» fiskads derstädes, men utan att komma dem på spårep, tills härom dagen, då ban och ett jagtsällskap fauno en man som »bergade» alit hvad krafterna förmådde. Utan att gifva sig tillkänna, skyndade bergningsrättsegaren bem efter skjäts och rd och återkom förr än tjufbergaren hunnit aflägsna sig. Denne, sistnämde nemligen, hade dock knapt varsnat den rätte egaren förr än han skyndade i väg och gömde sig i en närbelägen skogsdunge, lemvande lass coh dragare i sticket, af hvilket lasset togs sam »god pris» af de ankommande och urtömde i deras skjuts. Mannen hade dock varit fyndig nog att inköra skjutsen å sin egen mark och uppbära stenkolen dit, men detta halp honom ej.

Nidingsdåd. Då sistlidne annandag jul på qvällen vid elfvatiden en hemmansägare från Sigrep; i Wamlingbo skulle utfordra siva djur stördes han på ett våldsamt sätt deri af, att en otalig mängd stenar slungades å stallets dörrar, såväl den främre som bakre hotande dessa alt sprängas samt fruktansvärda botelser på förvändt tongomål gafs mannen. Hemmansägaren, som blef på det bögsta förskräct, upphöjde hjerteskärande nödrop, men då bjelp ej anlände, emög han sig ut en annan väg och hämtade hjelp från en granngård i hvilken man visserligen hört nidrspen, men då man allaredan gått till hvila troddo man de samma härleda sig från okynne. När hemmaastigaren med hjelp anlände fortfor ännu bombardemanget, men då vidingarne sågo sig förföljda togo de till flygten åt skogen. I det intensiva mörkret var det omöjligt att igenkänna dem, blott kunde man se att de voro tre till antalet.

Från ordinarie decemberstämmorna härstästädes kan förtjena antecknas följande:
Kyrkostämman granskade debiteringslängden till nästkommande år, som godkändes med undantag af några smärre anmärkningar. Till revisorer af kyrkokassan valdes hemmansägaren J. Pettersson, Stenstu och kapt. H. L. Harsson, Busarfve. Revisorer af byggundskassan bletvo O. Nilsson, Bjerges och kapt. O. Österberg.

Kommunalstämman delgafs fyrktals- och debeteringslängden till nästa år, hvilken granskades och godkändes utan anmärkning.

Företages följande val: Till ledamoter i kommunalnämden utsågs hemmansägarne J. T. Zakrisson, Vestlands och O. Pettersson, Storms. Supleanter blefvo K. Karsson, Liffride och K. Pettersson, Lingsarfve. I magasinsstyrelsen invaldes H. Hansson, Nora, O. Nilsson, Bjerges och J. Mårtenson, Siffride.

Revisorer blefvo: i kommunalkassan kapt. O. C. Österberg och L. Lyberg, Austra.

Af magasins- bygnads- m. fl. räkenskaper blefvo stämmoordföraren N. L. Olsson, Nora, L. Hansson, Rsmbs och L. Andersson, Augstens.
Af komiterade för magasinsbygnaden bade begära tillökning åt bygnadsentreprenedören, hvilket stämman beviljade med 20 kronor dock först efter eu längre och delvis stormande öfverläggning. Många olika och delviz oresonligt nekande förslag framstäldes. Å postgåogen emellan Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan nästkommande år afgafs intet anbud. Skola vi blifva utan vår torsdagspost?

Fjorton hufvudmän för sparbanken utseddes, nämligen skollärare P. Svallingson, hemmansägarne J. Petterson, Stenstu, P. Nilsson, Qvarna, O. Jakobsson, Bjerges, O. Mårtensson, Gervalis, O. Olsson, Qvarna, Z. Johansson, Storms, kyrkoherde P. R Kullin, hemmansäg. O. Nilsson, Tara, H. L. Hansson, Bansarfve, O. Kristersson i d:o, Joh. Pettersson, Storms, J. T. Zakrisson, Vestlanda och L. Andersson, Angatens.
Till ombud vid tingsstället Skogs inför kronofogden angående snöskottningsfrågan den 14 nästkommande Februari utsågos en för hvarja af de fem ploglagen, nämligen J. T. Zakrisson, Vestlands, G. Jacobsson, Bilda, P. Nilsson, Qvarna, O. Hansson, Binsarfve och L. Olsson, Lingsarfve.

Hejde, 27 Dec.
Öfvervåld. Drängen Fredrik Bogren från Tibbles var häromdagen ute och körda ett lass bygnadsvirke landsvägen från Gute gästgifvaregård till Tibbles i Hejdeby, då han blef utan vidare ordväxling öfverfallen och kullslagen af några mötande parsoner, troligen kanalarbetare från Källnugemyrskanalen. Bogren är bårdt skadad i rygg och armar, och ansigtet var täckt med blod och styckvis söndesslaget samt svullet. Om han ej blifvit observerad af närboende personer hade han varit oförmögen att komma hem, alldenstund hästarne togo i sken vägen fram.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 December 1893
N:r 202

Publicerat

Till profdagar

för den lediga kyrkoherdebeställningen i Hörsne pastorat har domkapitlet utsatt: för kyrkoherde Kullin Vamlingbo 14 Januari, för pastoratsadjunkten S. Jacobson i Stockholm 21 Jan. och för komminister Havrén i Östergarn 28 Januari.
— Till profdagar för kyrkoherdetjensten i Atlingbo äro utsatta söndagarne 21 och, 28 Januari samt 4 Februari för komminister Lindfors i Fardhem, domkyrkovicekomminister Ronqvist i Visby och komminister Hedgren i Dalhem i nämd ordning.
Frågodagar bli alltså i Hörsne söndagen 4 Februari och i Atlingbo söndagen 11 Februari samt valdagar söndagen 18 Febr. i Hörsne och söndagen 25 Febr. i Atlingbo.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 December 1893
N:r 201

Publicerat

Från landsbygden.

Nordöstra Gotland, 20 Dec.
Har ni hört berättas om den skämtsamms drängen, som i dag åtta dagar skjutsade från Angelbos i Lärbro till Fårösund och på hemresan tog vägen öfver Kyllej, Viflings och S:t Olofsholm? Nej! tycker jag mig höra, Om vägen valdes för att blifva genväg eller för nöjes skull eller om annan orsak får läsaren sjelf bedöma.
Se här marechrutan, Från Fårösund togs vägen förbi Rute—Malms till Kyllej, bvarest nog pokulerats åtskilligt — att döma af det mo:iga tillstånd, hvari vår resenär befann sig, detta tidigt på e. m. Dorifrån mot hemmet, med en liten rast vid Malms, förbi Viflings till en ägare af en mindre del af samma hemman, der ett kortare pppshåll gjordes, och frågades efter gårdens namn. Viflings blet svaret. Då blef vår resande en smula vimmelkantig och säger »Viflings här och Vitlings der», och med samma väudes skjutsen om, med tillägg »man skojar litet», och i starkaste traf bar det i väg, antagligt i ett kör till S:t Olofsholm, dit vår resande anlände vid pass kl. 3,30 e. m, Här gjordes åtskilliga volter på kyrkbacken bland råkar, enobuskar och stenbrott, ömsom etrejkade hästarne, ömsom körsvännen, två gånger var den senare på väg att köra ut och pejla djupet i hamnen, ena gången nekade hästarne att utöffa manövern, andra gången kom gårdens piga och tog hand om såväl djur som köraven och ledde dem ned på gården, der hästarne undfägnades med bröd och körsvennen med en smörgås hvilken dock ej föll vår hjelte i smaken, emedan den ej var »nog salt», I förbigående må nämnas, att hästarna mer liknade under än öfverjordiska djur, emedan de lika med körsven och vaga sågo ut som om de varit dragna af en dypöl, samt voro fullkomligt utsvettade och darrade i alla leder. Nu skulle vår hjelte fortsätta vidare och tog på nytt vägen åt kyrkbacken, men blef hindrad af pigan samt ledd på rätt väg. Efter omkr. 20 minuter hade vi vår man igen och då efter att hafva varit ute i skogen på en biväg och der träffat en väte, hvilken han inbillade sig vara sjö och blef deraf skrämd. För andra gången leddes han på rätt väg och kom så efter ea mängd slingerbaltar och välvilliga menniskors hjelp på väg mot hemmet, men hade ändå en gåag under tiden vändt om skjutsen vid gränsen af S:t Olofsholms ägor och skulle gästat nämde ställe för 3:dje gången, om ej en närboende hindrat honom.

Othem, 19 Dec.
Från kyrko- och kommunalstämman idag må antecknas, att summan af socknens fyrktal uppgår till 10,400. Till täckande af utgifterna för skolväsendet och fattigvården beslöts en utdebitering af 36 öre på fyrken. Utgifterna till skolväsendet gå till 3,000 kr och för fattigvården till 1,000 kr.

Vamlingbo 20 Dec.
Fiske af såväl strömming med fastsättning som torsk med s. k. anglar eller långret har under början af veckan bedrifvits här med rätt lönande resnoltat. Men så kom blåsten och klippte af fiskrarnes förhoppning om vidare fångst. Å det som försålts har varit liflig efterfrågan och betalas bra, Det är undantagsvis något år, som dylikt fiske kunnat bedrifvas härstädes så sent på året som nu.
Fjällfisket efter gäddor och dylikt idkas nu här mycket för att få färskt till helgen, Men resultaten blifva ytterst klena, Samma klagomål höras äfven från angränsande socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 December 1893
N:r 199

Publicerat

Mönstring

med beväringsmännen inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas för innevarande år:
Fredagen den 15 dennes kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo socken med alla inom Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 16 dennes kl. 10 f. m. med dem inom Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Fullständiga underrättelser om mönstringsskyldigheten m. m. finnas införda i länskungörelsen nr 203 för detta år.
Burgsvik & Fide den 1 December 1893.
Hugo Wennemo,
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

Publicerat

Från landsbygden.

Fide, 1 Dec.
Olyckshändelse. Då en här bosatt snickare för några dagar sedan hemkom från hamnen sprungo hans tvenne gossar, respektive 2 och 4 år gamla, emot honom vid inträdet i bostaden dervid den äldre, som hade en ullsax i handen på något vis törnade emot sin yngre broder, med den påföljd att saxena ena spets inträgde i ena ögonvrån på den lille och skadade honom så mycket, att man genast måste resa till läkare. Som vid hemkomsten ifrån läkaren det farliga såret alltmer förvärrades och värk och plågor tillstötte, måste föräldrarne dagen derpå begifva sig till Visby med det skadade barnet, der det fick nödig vård och skötsel, så att förmodad fara att sjelfva ögat skulle lida men af den olyckliga händelsen, anses vara öfverstånden.

Vamlingbo, 2 Dec.
Såsom förut i denna tidning meddelats, har Vamlingbo kommunalstämma i sistl. November fattat beslut att pastoratets sparbank skulle upplösas. Ärendet var nu i dag förelagdt sparbankens styrelse till afgörande, Efter en ganska intressant diskussion framställdes proposition i frågan, dervid omröstning begärdes, som utföll sålunda att 3 ledamöter röstade för bifall till stämmans beslut och 7 ledamöter för fortsättandet af sparbankens verksamhet.

Sydligaste Gotland, 2 Dec.
Fisktjufvar grassera härute. Fyrmästaren på Hoburgs fyr, jämte flere, idka rätt starkt ryssjefiske och nu någon tid har man haft rätt goda fångster, Somliga morgnar, då man vittjar sina fiskdon, finner man dessa dock alldeles tomma — ehuru personer finnas, som sett ryssjorna vara nära nog fulla med fisk två eller tre timmar före rätte ägarens vittjande. Man har haft svaga aningar om att fisktjofvar här existera och för att med ens vinna vissbet, lade man sig en natt i försåt, med resultat att man tydligt och klart fick se hvem tjufven var. Emellertid gat man sig ej tillkänna, utan, för att visa »töjven» ettstort tillmötesgående, låter man ej lagföra honom ne; utan väntar tills han nästa gång skattar andras ryssjor. Är han, trots denna efterlåtenhet, dum eller rättare djerf nog att fortsätta sitt »nattliga yrke» må han skylla sig sjelf för sina »mörka gerningars» påföljd.

Sundre går framåt. Utom det att man nu, tack vare fabrikör Herm, Lindström i Visby (hvilken vi, inom parentes sagdt, ha mycket annat godt att tacka för) fått direkt teletonförbindelse med köpingen Hemse, ha vi nyligen fått en stor, ståtlig väderqvarn efter »nutidens fordringar». Qvarnen tillhör hemmansägare Anton Larsson på Vännäs och säges vara den största och mest inventiöse i sitt slag i södra häradet.

Konservator ha vi också fått, så att nu kan man få fåglar, sälar och råttor, ja t. o. m, kattor och hundrackor uppstoppade — ja, så säger åtminstone konservatorn sjelf. Men det tyckes i det hela taget ej bli mycket at med honom — han konverserar nämligen bra mycket mer än han konserverar. Då detta, på stående fot, nedskrifves, förmäles att »uppstopparen» i sitt logi »stoppat» på gig allt hvad han ägde, beståsnde af, utom nödigt emballage af sin kroppshydda, ett får- och ett fågelkranium, och spårlöst försvunnit.

Ryssjefiske nämdes nyss och i sammanhang dermed må nämnas det fyrmästaren på Hoburg häromsistens vid tillseendet af sina ryssjor i en af dem fann en större säl, hvilken under jagt efter gäddor sjelf råkat i fällan. Sälen säges varit ganska stor samt inbringade ryssjeägaren en god dagspenning.

Bergsbruk. Jämte det vi förut ha Lindströmska marmorbrottet der nere vid Hoburgen, är det nu en »offentlig hemlighet» att det i vår hitkommer ett »batteri på 100 man» stenarbetare för att spränga sandsten i des.k. Hallströmska brotten. När socknen alltså blir, så att säga, full af »stajopikkåhuggare» bli allt lifsförnödenheterna dyra härute.

Handelsbod ha vi nu här, inrymmande för sockenboarne mest behöfliga varor.

Hösten är här ute mild och vacker, eburu litet blåsig, och synas dufflockar från Hoburgs fyr muntert tumla om i bondgårdarne, liksom glada för den blida senhösten.

Signalstation på Hoburgs fyr »glunkas» det om. Skuile detta bli en verklighet, kommer staten sannolikt att sträcka en särskild telefonlinie från fyren till Visby.

Roma, 2 Dec.
Roma nya folkskolehus, som är förlagdt på nytt ställe at skoljorden, är uppfördt af sten och rymmer i första våningen tvänne lärosalar med gemensam rymlig och ljus tambur, förstuga samt 3 bostadsrum och kök för läraren. På vindsvåningen finnas 2 rum för lärarinnan, kommunalrum och slöjdsal. Tvättstuga och källare äro förlagda i jordvåningen.
Arbetet är gjordt med omsorg. Ytterväggarna äro öfverallt genomdragna at luftrör, ett isoleringsskikt är anbragt för att utestänga fuktigheten från jordvåningen, och alla de offentliga rummen målade med olja i fina, för ögat behagliga färger. Roma lilla församling med omkring 5 1/2 hundratal invånare har icke skytt någon uppoffring, utan med sällspord enighet här gitvit 14,000 kronor till det uppväxande slägtets undervisning och uppfostran.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 December 1893
N:r 189

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 25 Nov.
Ur hr Möllers föredrag i folkskolan vilja vi relatera följande angående betodlingen. Talaren började sitt anförande med att påvisa den låga kultur jordbruksnäringen (vår modernäring för öfrigt) innehar för närvarande här på vår ö. Men att den bäfstång, som alldeles otvifvelaktigt kommer att höja den är det stora företag som numera kommit till stånd, päml. Roma socke bruk. Men för att detta må kuona drifva sin verksamhet, så måste vi nu alla med förenade krafter gripa oss an med betodling. I Skåne underhålles ett sådant företag af en sju eller åtta socknar. Ja exempel funnos på att man der måst afvisa betodlare för omkring ett par hundra tunnland som velat men ej kunnat få vara med om betoling. Här på Gotland åter är det omkring 40—50 socknar, som skola underhålla ett enda sockerbruk och det må väl gå. Det är äfven detta som gör att så många på fastlandet tecknat aktier och nedlagt penningar här. Och när vår landshöfding så energiskt arbetat för detta företag, fullt öfvertygad om dess stora betydelse för landtbruket, så må vi väljeke längre stå med händerna i kors, som man säger, ty det vore den största skam för Gotlands landtbrukare. Hufvudsaken är nu i början att reda till en mindre areal, plöja minst 8 tum djupt och göda väl. Ty utan fullständig gödning går det ej. Ladugårdsspillningen, om sådan användes, bör utföras nu på hösten; det borde redan vara gjordt. På mulljord, der ej ladugårdsspillning användes, får man nu före jul utså koncentreradt kalisalt, minst 4 säckar på tunlandet. Jorden borde egentligen vara dränerad, men det låter sig ej göra, utan med väl afdikad jord med öppna diken går det nog bra. Sedan på våren utsås guano 20 procentig, minst 2—3 säckar efter jordens beskaffenhet och qväfvehalt hvarefter den genomköres till fullt djup med vanlig klös, Närmast före sådden, som helst bör ske så fort jorden väl reder sig i början eller midten af Maj efter vårens beskaffenhet, uteås chilisalpstern på det att de små plantorna må af den draga den största möjliga nytta. Sådden bör ej eke för tätt, 20 tum ungefär mellan raderna och 7—10 tum mellan hvarje planta. Talaren förevisade en betsåningsmaskin, som tycktes utföra sitt arbete särdeles fort och väl och betingade ett pris af omkr. 180 kr. Härefter beskrefs en mängd redskap, hästhackor, handbackor, upptagningsgrep och lastningsgaffsl, hvilken sistnämda var försedd med små kulor på ändarne, på det ej betorna må såras eller skadas under lossningen. En del förfrågningar besvarades och mötet upplöstes sedan talaren lofvat återkomma något efter jul för att upprätta kontrakt med betodlare, då fabriken lemnar de nödvändiga artificiella gödningsämnena.
Det omtalades, att här hade i sommar foderbetsodlingen lyckats alldeles förträffliga; sålinda funnos foderbetor exempelvis som vägde 3 1/2 kg. och voro 8 tum tjocka, hvaraf hr Möller drog den slutsats, att der foderbetan går till, der lyckas också sockerstan.

Södra Gotland, 30 Nov.
Olyckshändelse. Vid hofbeslagning af en häst häromdagen erböll ägaren, en hemmansägare från Vamlingbo, en så våldsam spark af hästen under magen, att han tumlade baklänges. Som en följd deraf har mannen sedan dess varit oförmögen till arbete.

Ett fall från höjden. Under pågående rothuggningsarbete å en nyodling, skulle en yngling härstädes fästa en tåglina i toppen af tall för att draga omkull densamma med.
Uppklättrandet gick lyckligt och ynglingen hade äfven fästat tåget och beredde sig till nedstigandet då den qvist han böll sig fast uti vid ett häftigt ryck brast af och den stackars klättraren störtade från den ansenliga böjden med en svindlande fart mot jorden med ryggen vänd nedåt, Genom en lycklig omständighet kom han dock i närhet n af linan, så att, då han var på omkring tio fot från marken hån lyckades fatta tag i linan. Af den stora farten mäktade han dock ej hålla sig fast, men det hade dock det goda med sig att det hindrade farten och ändrade den fallandens läge. En half timme efter fallet låg ynglingen bedöfvad, men sedan man badat hufvudet med vatten qvicknade han till och utbrast då: »de’ had’ när gått gale’», samt gick då utan hjelp till hemmet. Någon yttre skada hade han ej bekommit utan kände sig blott litet yr i hufvudet, men följande dag var han i arbetet igen.

Litet vinter fingo vi helt hastigt i söndagsnatt. Men lika hastigt som den kom, lika fort gick den sin väg igen. På måndagsnatten for den bistra kölden sin väg och en hastigt upptändande sydvestlig vind, hade till tisdagsmorgonen, sopat bort det hvita täcket igen så att bjellerklang fingo vi ej höra i November månad i år och lika godt var det. Bottenlösa vägar och vattendränkta fält, var hvad som blef i stället.
Ett godt hade denna snö med sig och det var att den nödgade djurplågare, som ännu hade sina hästar och något enda nöt med gående på bete dygnet om, att stalla dem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 December 1893
N:r 187

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 8 Nov.
Frågan om Vamlingbo pastorats sparbanks vara eller icke vara behandlades sistlidne gårdag härstädes i extra kommunalstämma. Beslutet föregicks af en längre diskussion, hvaraf det framgick att större delen af de närvarande voro med om bankens upplösning. Såsom skäl för sitt yrkande framhöllo åtskilliga talare särskildt att, till följd af den nya lagens bestämmelser, det blefve en mera skärpt kontroll, hvilket föranledde att flera tjenstemän behöfdes, och då äfven styrelsen hade mycket arbete och tidspillan, vore det ju klart att alla dessa skulle hafva lön för sin möda; men då kunde banken icke bära en sådan utgift. Derför vore bäst att sluta upp medan man hade sina resurser »klara» så ginge man ej i förlust. Det beslöts utan omröstning att banken skulle upplösas och afvecklas på en sid af 5 år. För att af sakkunnig person inhemta råd och upplysningar i fråga om bankens afveckling på ett tillfredsställande sätt, både för låntagare och insättare, utsåg stämman kyrkoherde Kallin, stämmoordf. N. L. Olsson, Nora och sparbanksdeputerades ordf. Joh. Pettersson Stenstu, hvilka finge i uppdrag att framlägga förslag i ämnet.
Då Suadre kommunalstämma icke varit I tillfälle att bli hörd öfver den föreslagna »upplösniogsfrågan» uppdrog kom.-stämman åt sin ordförande att meddela stämmans ordförande i Sundre om dagens beslut, för att den äfven skulle få uttala sig i frågan.

Ur djurlifvet förtjerar att antecknas följande. En på söder bosatt jordägare hade nyligen en broder ifrån fastlandet på besök. Denne senare hade en särdeles klok hund, då de begge bröderna en dag voro ute tillsammans på jagt cirka 3/4 mil från hemmet, kastade hundens ägare, oförmärkt för djuret, bort en af sina handskar, hvarefter färden fortsattes åt hemmet. Kommen dit visar han sin hund den bara handen med tillsägelse att söka rätt på den förlorade handsken. Genast bar det i väg och se, efter en kort stund återkom det trogna djuret, bärande den bortkastade handsken i munnen. Ett ganska ovanigt prof på detta djurs klokhet.

Burgsvik, 9 November.
En mängd straffvärda ofog ha nu under ett årstid föröfvats hos en hemmansägare här i socknen. Början gjordes en natt med att en vagn skildes åt och delar af densamma sönderslogos eller bortburo. En natt kort efteråt söndersloges ett par nya värdefulla grindar jämte några mindra andra ofog. Sedan dess har blott med några dagars mellanrum större eller mindre skador gjorts, såsom nedtagning af gärdesgårdar eller förstörandet af landtbruksredskap och dylikt. En ny fotsack å en resvagn kom också en natt i nidingarnes händer och sönderskars i remsor. Kronan på verket gjordes dock häromnatten, då en person ljudlöst smög sig in i sofrummet genom de olåsta dörrarna och obemärkt lyckades tända eld å ett på bordet stående ljus. Vid utgåendet förorsakade han dock något buller så att de i rummet sofvande personerna vaknade och skyndade efter den nattlige fridstöraren, men denne hade för långt försprång, så att man ej lyckades fasttaga honom ehuru man tyckte sig i den flyende personen igenkänna en yngling i närheten. Allt tyder ock på att det måtte varit någon närboende, som var väl lokaliserad och som genom fönstret iakttagit hvarest ljuset hade sin plats då det släcktes. Flere dylika ofog kunna nämnas, men kan det sagda vara nog.
Att söka motivet till de föröfvade illbragderna i yttring af hämd, är föga troligt, utan är det väl blott illasinnade nidingar, som drabbats af en kronisk förstörelselusta.
Sista akten kommer väl att utspelas vid vederbörande domstol.

Ett ovanligt högt hafsvattenstånd, har varit och är ännu i höst, såsom det ej varit på flere år.

Hafstång eller släke har i höst flutit i land och till följd af det höga vattenståndet långt upp på land och detta i ymnighet. Klagade strandägarne i fjor öfver missväxt å hafstången, så ha de i år ej skäl dertill, ty då det allaredan kommit så mycket till lands är det bevis på att det är godt om detta ypperliga gödningsämne i hafvet.

Fisket har i år ntfallit ganska ringa i allmänhet. Visserligen händer det någon natt att en och annan kan få sig några valar strömming eller tjog torsk, men detta är nästan undantagsvis, så att t. o. m. fiskeriidkande parsoner måste köpa fisk till eget behot. Den stormiga och ogynsamma väderleken gör ock sitt att lägga hinder i vägen för ett jämt sökande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 November 1893
N:r 175

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo 6 Nov.
Stöld föröfvades natten till sistlidne söndag hos hemmansägaren M. P, Frödal, Rems i Vamlingbo, då ett parti fårkött bortstals. Köttet förvarades i en obebodd manbygnad hvartill dörren ej var läst. Till följd häraf kunde tjufvarne också föröfva sitt dåd utan att förorska något buller, som kunnat väcka de, i den tätt intill stående manbygnaden, sofvande husbondefolket. Hvem eller hvilka tjufvarne varit äger man ej kännedom om, men skäl finnes för antagandet att det varit någon person med kännedom om förhållandena.

Torskfisket som idkatsa härutanför har gifvit medelmåttigt resultat, omkr. 7—8 tjog pr man hvarje morgon.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 November 1893
N:r 174

Om Oss Drivs med WordPress