för året äro nu bestämda att hållas 20 Maj i Lärbro, 27 Maj i Hangvar, 3 Juni i Öja, 17 Juni å Fårö, 24 Juni i Ejsta, 1 Juli i Wamlingbo, 8 Juli i Hejde, 15 Juli i Vänge och 29 Juli Klinte.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 April 1894
N:r 53
Från landsbygden.
Vamlingbo, 31 Mars.
Pastoratets sparbanks hufvudmän hade i går sitt första ordinarie sammanträde, under ledning af Johan Pettersson, Stenstu, då den af revisorerna afgifna berättelsen öfver sistlidet års räkenskaper och förvaltning upplästes och — när ingen anmärkning förekommit — godkändes hvarefter ansvarsfrihet beviljades.
Socknens kyrko- och skolkassors räkenskaper föreligga nu reviderade, Kyrkokassans behållning från 1892 utgjorde kr. 231:40 och uppbörden under år 1893 kr. 505:75, samt öfr ga inkomster kr. 12:85.=kr. 750. Utgifterna under samma tid belöpte sig till kr. 330: 66 och behållningen blef alltså till 1894 kronor 419: 34.
I skolkassan var behållningen från 1892 kr 624:59 och inkomsterna genom uppbörd och statsbidrag m. m. kr. 2,946: 68=kr. 3,571:27. Årets utgifter voro, lärarepersonalens löner inberäknvade, kr. 1,839:38, betald sparbanksskuld kr. 1,675 och behållningen till detta år kr. 56:89. För närvarande häftar skolkassan i skuld bos banken med 800 kronor.
Olyckshändelse timade i går å Burgsvik, der en arbetare med ena foten fastnade emellan några stenblock i dervarande sandstensbrott och afbröt benet eå att han måste bäras hem. På natten forslades den skadade till läkare, meddelas det vidare.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 April 1894
N:r 50
Från landsbygden.
Barlingbo, 26 Mars.
Blodigt uppträde. Påskdagen på aftonen inkommo några dikesgräfvare jämte andra ynglingar i ett kök på Unsarfve gård och bådo om litet vatten. De erhöllo det äfven, oaktadt de icke voro nyktra, hvilket tycktes misshaga vågra der i köket varande ungdomar.
Dikesgräfvarne aflägsnade sig emellertid, men då de hunnit ett stycke på vägen kallades de tillbaka genom hvisslingar. Utan att era något ondt vände de åter och öfverföllos genast med käppar och stenkastning; på en blef benet afslaget, så han måste samma natt forslag in till lasarettet. Då vagnen, på hvilken den skadade blifvit upplagd, satte sig i gång, sprungo två af de vilda sällarne efter, höllo in hästen och började på nytt bearbeta de i vagnen varande, samt äfven några andra fredliga vandrere, sem åsågo uppträdet.
Vamlingbo, 27 Mars.
Störd gudstjenst. Då i lördagskväll predikant Nilsson från Norrköping höll föredrag i Järvarande missionshus, blefvo såväl talare, fom åhörare på ett pinsamt sätt störda af en hernsad tjenstedräng härifrån socknen. Denne började, så snart han kommit in genom dörrep, med högljudt tal, råa ord och svordomar falla predikanten i talet. En af åhörarne försökte då med förmaningar få honom att aflägsena sig, men detta misslyckades. Då måste till sist ett par handfasta karlar föra ut fridstöraren. Väl utförd en gång, försökte han komma in igen, men pu hade man satt en bom för stora dörren, så att han trots alla bultningar måste stanna utanför. När han väg sig utestängd från mötet promenerade han rundt ikring huset framsjungande de rysligaste svordomar, så att det ibland öfverröstade predikantens tal.
Ett slags nänst fick dock,samme man senare på kvällen då har ofredade några yoglingar utanfför en salubod och botade dessa med stryk. Medan han strök en yngling kring munnen och skräflade och hotade väldiga, klappade en annan till honom midt i ansigtet, så att blodet rann om honom. Ett blodsprängdt öga och ett uppsvullet ansigte, förutom några smärre skråmor är hvad han bar till minne af denna oroliga kväll.
Våldgästning. Då i går eftermiddag en yngling jämte sällskap begaf sig till sitt hem — en bondgård der han innehade tjenst möttes de af fyra arbetare vid Hoburgen, som utan vidare misshandlade och slogo honom till marken. Derefter tvangs han att följa dem till sitt hem och der bjuda på hvad han ägde hemma af spritvaror. Husmodren der han tjenade — husbonden var för närvarande ej hemma — tvangs ock att traktera dem med mjölk och kaffe, för den kära halfvan. När då drängen, trots deras höga hotelser, ej kunde lemna mera spritvaror, ingingo de till granngården och sökte äfven der tvinga hus bonden å stället fram med spritvaror; då de till yttermera visso framkastade en femkrona. Då denna svarade att han ej bölla någon krogrörelse, svuro de att de skulle klappa fram bränvin från de dj-a bönderna. Detta tal jämte deras utmanande åtbörder, uppväckte en häftig vrede hos ägaren på stället, så att han blixtsnappt grep den ene i strupen och utan vidare kurs, med ef vreden och förtviflan uppeggade krafter förpassade honom utom dörren. Denna kraftåtgärd förskräckte så de andre, så att de trote sin fylla ansågo rådligast att förpassa eig sjalfva utom dörren. Senare på kvällen, då husborden å förstnämda ställe åkte hem, dertill hemtad med skjuts af personer från det våldgästade bemmet öfverföllos de med stenkastning, men möttes af ett så kraftigt motstånd att de måste taga sin tillflykt till skogen. Den öfverfallne lär vara hvad man kallar alldeles rådbråkad så att han på väl på en längre tid ej lär vara fallen till något göromål. Ha bland angriparne lär varit en ung Visbybo.
Hemse, 24 Mars.
Sorglig förlofningsfärd. En arbetare från södra delen af ön hade i dag på morgonen begifvit sig hemifrån på väg till Visby der han under påsken skulle ingå trolofning med sin hjertans kär. Ringar hade han försett sig med, och det var nog så bra. Men hvad han kunde ha undvarat på färden det var konjaks- eller bränvinsflaskan, som han emellertid sett till att få väl fyld. Under det han satt på skjutsen anlitade han flaskan alltför flitigt med den Påföld, att han, ungefär vid ångsågen härstädes, stöp från skjutsen ned i marken, hvarvid han mycket illa skadade sig.
Och så blef den förlofningafärden omintetgjord.
Fardhem, 25 Mars.
Fardhems kommnalnämd har enhälligt afslagit en af handl. J. H. Auchér inkommen ansökan om rättighet till maltdrycksutskänkning vid auktionen i Fardhems prestgård den 5 — 6 nästkommande April.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1894
N:r 47
Från landsbygden.
Vamlingbo, 22 Mars.
»Låtom oss skiljas» Så lyder i kortket den sats som står på dagordningen för härvarande baptist- och s. k. frireligiösa samfanden. Allt sedan det (i hufvudsak af Valdenströmmarne) uppförda s. k. missionshuset blef uppbygdt, hafva de bägge samfuaden i broderlig endrägt och kärlek »delat ljuft och ledt» ifråga om lokal för sina sammankomster, men ou tyckes en annan vind börja blåsa, som fört baptisterna derhän att de beslutat bygga eget kapell, och detta i närheten af — missionsbuset. Det finnes många som påstå att sjelfva grunden till skilsmessan hufvudsakligast skulle bestå deruti att några af ena eamfundet »nyväckta» medlemmar öfvergått till det andra samfundet och tvärtom, hvilket naturligtvis väckt afund och hat. Det ofvannämda kapellet kommer att uppföras med det första, enligt hvad Eder meddelare hört.
Äter berättas. om ett olycksfall bland kreatur som inträffat i denna vecka här på söder. Då en ung landtbrukare på morgonen kom i stallet för att fodra sina hästar, slet ett sto sig löst, ryckande med sig foderkrubban och sprang ut på gården genom den öppna dörrep, uti hvilken krubban fastnade dervid djaret störtade omkull, för att dock ögonblicket derpå åter resa sig från hindret. Efter några hopp stöp åter det ystra djuret, denna gång för att ej mera resa sig, ty under fallet afbröts högra frambenet nedom knäet och ägaren, hade ej annat än att tillkalla hjelp för att släpa djuret in, hvarpå det måste nedslagtas, till stor förlust för mannen, enär han uraktlåtit att försäkra djuret.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Mars 1894
N:r 46
Visitationer
komma under året att af biskopen hållas inom norra kontraktet i Hangvar (jämte installation), Fårö och Lärbro; inom Medelkontraktet i Vänge, Hejde (jämte installation), och Klinte; inom Södra kontraktet i Ejsta (jämte installation), Öja och Vamlingbo.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Mars 1894
N:r 32
Från landsbygden.
Fide, 26 Februari.
Den på dagordningen här inom socknen stående frågan, är det nu pågående laga skiftet. Det har gått rätt raskt undan, tack vare der goda väderleken på senhösten, som gjorde att mätningen och graderingen hann afslutas. På det senaste sammanträdet; var det fråga om häfdförteckningen, d. v. s. om allt var rätt upptaget, samt om alla undan tag, som kunde komma i fråga. På sistone kom ock i fråga att skiftesdelägarne skulle yttra sin mening, hvar de ville hafva sina skiften förlagda, och somliga voro rätt belåtna, när de utan protester från vederbörandes gida, fingo anamma de bästa bitarne, Måtte de bara bli lika nöjda när de sedan, i slutet af nästa månad tror jag, få se sina planer på kartan.
Väderleken har nu en tid bortåt varit någorlunda öfverensstämmande med årstidens tordringar, d. v. s. kallt, så att det har blifvit litet käle i jorden; men snö bar varit sällsynt att få se. I dag snöar det dock rätt duktigt.
En ko, som får två kalfvar, hör nog inte till det alldagliga. Häromdagen, öfverraskade dock en dylik sin ägare med ett par välskapade och krya exemplar.
Sundre, 27 Febr.
Vårtecken ha vi många härute i det sydligaste sudret, ty länge ha vi haft barjord med tämligen mildt klimat och sedan 14 dagar tillbaka ha här passerat större och mindre ångare, ibland i flottor om 6 till 8 stycken, de flesta kommande öster ifrån »with full speed» med kurs på sundet. Af segelskutor ha vi deremot ej sett en enda.
Starens, den efterlängtade käre sångarens ankomst hit är ju också ett tvärsäkert vårtecken.
På tal om staren, har en hans vän och beskyddare, boende här i socknen, låtit å olika odalgårdar uppsätta ett 50-tal hålkar förutom de 75—100 st. som han uppsatt kring sin bostad. Ett bevis på hans välvilja mot den pyttige och sällsksplige sångaren, som manar oss lite hvar till eftertöljd.
»Ett guldland dock det är». För de »midlandsinfödingar», som t. ex. från det natursköna Dalhem, Hörsne etc. om sommaren hedra oss Sundrebor med en visit i löfprydda häckar, ter vårt lilla Sundre sig nog ganska Sibiriskt och öde. Inte ett träd, eller en grön buske. Endast sten, sten och åter sten å en stor, ofantlig öde slätt med lite förbränd alf å den öfverallt i dagen stickande hällen. Ja, så ungefär, tycker den resande, Men, Sundre har nog sina små eden ändå. »Det maa de vaere rolig for, Far» ty just af dessa stenmassor förtjena vi pengar! Vid fabrikör Lindströms storartade stenhuggeri å Hoburgen gå de flesta af sockenboarna och arbeta — så många som möjligen kunna komma från hemmet så äro de der — ja, man går ibland »man ur huse» i det att karlarna arbeta i huggeriet och »kjoltygen» köra den huggna stenen, Pengar tjenas i hvarjs hem; dels genom arbete i brotten, dels genom körning för desamma och dels genom försäljning af föda åt de många arbetarna. Ja, tack vare hr Lindström, stå vi oss mangrant bra. Han har realiserat den gamla sagan att å Hoburgen skulle finnas en skattkammare — och den har han nu öppnat åt oss.
Vamlingbo, 27 Febr.
Af intresse för Gotl. Allehandas läsare torde det kanske vara att få höra något om öns sydligaste sparbanksverksamhet under förlidet år. Ur den i dagarne af revisorerna afgifna berättelsen tager jag mig derför friheten anföra följande: Behållningen från år 1892 utgjordes af 449 insättares tillgodobafvande med kronor 77,358 och bankens egen fond med kronor 5,949. Under året ha medel insatte till ett belopp af kr. 8,142. Årsräntorna för insättarne utgjorde kr. 3,095 och sparbankens årsvinst kr. 1,079 eller tillsammans kronor 95,626. Se vi på motsatta kontot fiona vi att under året äro uttagna kronor 8,625, att utgifterna under samma tid varit kr. 291 samt att behålningen till 1894 utgöres at 429 insättares tillgodohafvande med kronor 79,972 och bankens fond kr. 6,737.
Vedpinnarne äro väldigt dyra härute i sudret. Vid en skogsauktion häromdagen betingade t. o. m. ett lass stockved ända till 8 till 10 kr. säges det.
Vamlingbo pastorats kratursförsäkringsförening har i dag haft sitt ordinarie årssammanträde under ordförandeskap af Nils Olsson, Nora. Af revisionsberättelsen framgick, att under år 1893 kreatur varit i föreningen försäkrade till ett belopp at kr. 63,000. Under samma tid har för olycksfall utbetalts 155 kr. och åt biträden vid sjukdomsfall 9 kronor. Ingen extra uppbörd har under året förekommit. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen och räkenskapsföraren.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Februari 1894
N:r 32
Till kyrkoherde
i Hörsne med Bara pastorat valdes igår innehafvaren af andra förslagsrummet pastoratsadjunkten i Katarina församling i Stockholm Sigge Jacobsson med 1,562 röster. Innehafvaren af tredje rummet komminister K. Havrén i Ardre erhöll 1,275 röster. Kyrkoherde Kullin i Wamlingbo, som stod först å förslaget, erhöll ingen röst.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Februari 1894
N:r 27
Från landsbygden.
Wamlingbo, 3 Febr.
Från extra kommunalstämman i går anteckna vi att till hufvudman i pastoratets sparbank valdes hemmansägaren Olof Nilsson i Bjerges. Till ombud för socknens väghållningsskyldige vid sammanträde 13 innevarande månad å Skogs, utsågos stämmans ordtörande, samt kapten H. L. Hansson i Bonsarfve. Ledamöter i årets bevillningsberedning bletvo hemmansägaren N. L. Olson i Nora och Oskar Hansson i Bonsarfve, suppleant Olof Kristianson Gervalds.
Postföringen å lisien Wamlingbo—Burgsvik en gång i veckan har af förutvarande postföraren Daniel Hansson i Sigfride öfvertagits äfven för innevarande år emot ett arvode af 30 kronor.
Olycksfall bland kreaturen förekomma rätt ofta härute i socknarne, så att de små försäkringsföreningarna få rätt dryga ersättningsbelopp att uttaxera af sina delägare. För ett par dagar sedan dog helt hastigt, utan någon nämnvärd föregående sjukdom, en häst tillhörig kyrkoherde Kullin. Djuret var försäkradt i vår förening, så att ägaren blott obetydligt drabbas af förlusten.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Februari 1894
N:r 19
Från landsbygden.
Nordöstra kusten, 23 Jan.
Ofog och öfvervåld. Stor rädsla är rådande här i trakten af Bäl och omnejd allt sedan skjutsen från Tibbles i Hejdeby blef öfverfallen, såsom förut omtalats. Flera nya uppträden hatva ägt rum; troligen af samma personer. En skjuts på väg trån Visby till Gute i Bäl upphanns på vägen dit af några personer, som anropade skjutsbonden; då denne höll, frågade landsvägsriddarne om skjutsen skulle till Gute och denna fråga besvarades af körsvennen med ja. Då kunna vi väl få skjute, lär svaret ljudit med mycket råa tillmälen. Emellertid var mannen slug nog att ej direkt neka, då han anade, med hvilka ban bade att göra. Han svarade: Det kan bli skjufs bara jag kommer utför; jag skall in här ett litet ärende; gå före så upphinver jag er snart. Nu begåfvo de sig af före; när de kommit ett stycke bort, körde mannen efter och tog en stör med sig i åkdonet. För att ej komma i vidare krångel med karlarne skulle vägen tagas åt ett annat håll; detta märkte emellertid dessa och satte efter så fort ske kunde. En af dem lyckades äfven komma fatt skjutsen och höll just på att klifva upp i åkdonet, då körsvennen fattade den medförda stören och med alla krafter tilldelade honom: ett slag i hufvudet så att han föll ned från åkdonet och blef liggande medvetslös å vägen. Ursinninge försökte nu de andra, som sågo sin kamrats öde, att upphinna skjuteen; de uppaloao alla sina krafter men utan resultat. Såvida man få tro ryktet, lära de ha sprungit efter med uppfälda knifvar.
En kvinna, som häromdagen passerat i Bältrakten, lära tre stycken karlar, troligen samma nidingar, på det grufligaste sätt våldtagit och misshandlat.
Burgsvik, 25 Januari.
För ett ganska hotande olyckstillbud var postföraren å linien Hemse—Burgsvik utsatt en natt i förra veckan då ban var stadd på resa åt Hemse, medhafvande post, i det att hästarne blefvo skrämda af några från ett dansgillo hemvändande ynglingar, och satte af i sken, då tistelstången först bräcktes, hvarefter vagnen for i diket och välte, dervid postväskarne och öfriga föremål flögo hit och dit. Lyckligtvis framilade i detta ögonblick en ung rådig man som fattade tag i hästarnes remtyg, och med tillhjelp af den i tömmarna släpande körsvennen, postföraren, hejdade de skrämda djuren. Posten och de öf riga sakerna jämte spillroroa af den betydligt ramponerade vagnen hopplockades nu och inpraktiserades i en närbelägen bondgård, der ny vagn erhölls till låns, hvarpå den så ofrivilligt afbrutna resan omsider kunde for:sättas, En på skjutsen åkande person erhöll vid vagpens kullerbytta i diket några kontusioner i hafvud och på kropp. För öfrigt aflopp alltsammans med blotta förskräckelsen.
Helsgotillständet är fortfarande allt annat än godt här på södra landsbygden. Otaliga fall af infinensa m. fl. sjukdomar förekomma, hvaribland många med dödlig påföljd. Ett exempal må bär anföras. Sistlidne gårdag afled i Hamra en 25-årig hemmansägare, som en kort tid varit bårdt angripen. De öfriga medlemmarne i familjen, utom hans sedan tre månader tillbaka blifna unga hustru, äro fgamtliga sängliggande, hvadan främmande personers hjelp måste anlitas för att sköta och vårda kreaturen.
Blekingelaxfiskarena börja uu anlända, Häromdagen styrde en laxbåt österut förbi Faludden.
Södra Gotland, 25 Jan.
Vådaskott eller vårdslös handtering af skjutvapen. I söndags morgse skulle en yngre landtbrukare från Vamlingbo på jagt och skulle derför före utgåendet se om sitt vapen, en enkel centralbakladdare. Men som bössan ej på en längre tid varit begagnad, var den alldeles tillrostad och hvad som var värst var att tändstiftet, som har sin bana genom slutstycket, hade så rostat fast att det var omöjligt att få att löpa. Då det i sin intryckta ställning bindrade slutstycket och med det hanen att falla ned för patronen och det genom bultning ej kunde fås tillbaka, isatte han en skarpladdad patron samt slog med en hammare på slutstycksgrenen med den påföljd att skottet brann af, — och kastar upp slutstycket samt går tillbaka samma väg hvar ifrån det var isatt, rakt in i ansigtet & skytten. Haglen med förladdning gingo lyckligtvis rätta vägen, men patronen och krutet åt motsatta hållet. Som ett minne af denna profekjutning fick mannen, förutom att hår och hufvudbonad, sveddes äfven ansigtet öfversålladt med blåsvarta prickar. Med denna besynnerliga tatnering, torde mannen få dragas, om ej för alltid, dock för en längre tid.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Januari 1894
N:r 13
Från landsbygden.
Fardhem, 12 Jan.
Nyckelbenet bräckt, två refben afbrutna samt nedre leden å ena foten sönderbruten fick häromdagen ynglingen Karl Medbom Kvie i Fardhem, då de hästar han körde kommo i sken och lasset (sågtimmer) gick öfver honom. Han vårdas i hemmet, sedan tillkallad läkare anlagt nödiga förband.
Ganska sjukligt är det f. n. på mellersta Gotland. Influensa och lunginflammation förekomma, äfvenså fall af hjerninflamation. Difteri och fall af nervfeber lära äfven förekomma.
Lif och rörelse har det varit å Mästermyr de senaste dagarne, då flera hundrade stackar med myrfoder å isen körts i land. Priset å sådant foder har i år stält sig till omkring 10 kr. för par- och 5 kr. för enbetshäck.
Wamlingbo, å. 13 Jan. 1894.
Att skenande hästar ibland kunna illa skada sig sjelfva. gafs ett nytt beyis på i torsdags, då ett par tillhöriga landtbrukaren Olsson å Nora härstädes satte at i sken. Genast i början afbröts tistelstången, och huru stumparne af densamma slogo mellan benen på hästarne ramlade dessa ikull öfver hvarandra då den ena, eit sto, afbröt ena frambenet, hvarför det måste nedsagtas, Det var försäkradt i pastoratets kreatursföreningebolag för 250 kr.
En rigtig hundpest har utbrutit härstädes till stor fromma för får och harar. Den ena hunden efter den andra försvinner från de lefvandes antal eller undflyr döden till andra socknar. Epedemiens härd är väl närmast att söka i den höga hundskatten, som är åsatt för innevarande år. Hundskattemedeln beslötogs skulle användas till inrättande af ett lånebibliotek, men få vi ej mera böcker än hundskatten gifver oss medel, till få vi laga om med lektyr.
Ånger. För några år tillbaka höll en här bekant lekman en bönesammankomst på en bondgård. Vid detta tillfälle hade några vilda sällar infunnit sig i akt och mening att riktigt kringklappa predikanten, sedan predikan slutats och han begaf sig ifrån platsen.
Lyckligtvis blef predikanatens dräng, som äfvar med, i tillfälle att få nys om sammansvärjningen, hvilket hade till följd att han vidtalade en sin bekant, som omsider förmådde afstyra den beslutade våldsbragden. Händelsen gom predikanten sedan fick veta af sin dräng hade nu fallit i glömska hos honom till häromsistens sjelfva anstiftaren af det ej fullbordade dådet en qväll vid en bönesammankomst gick fram till vår predikant och erkände sitt uppsåt samt bad om förlåtelse, ty han hade nu fått syn på att han handlat orätt. Naturligtvis fick han förlåtelse för det brott han tänkt begå, och nu är han äfven en framstående predikant. Så kunna tiderna förändra sig!
Hufvudmännen i Vamlingbo pastorats sparbank ha nu haft sammanträde dervid till styrelse uteågos: Skolläraren P. Svellingsson, Hemmansägarne Zakris Johansson i Storms, Lars Olsson i Petsarfve, Lars Lyberg i Austre, Lars Nilsson i Simunde, N. Vestergren i Jufves och N. Luckander i Vestergården, Till revisorer utsågos Hemmansägaren Olof Nilsson i Bjerger, Johan Petterson i Stenstu och Alfred Johansson i Vestergården.
Ersättning tillerkändes såväl styrelseledamöter som revisorer.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Januari 1894
N:r 7