Etikett: Tingstäde

Tingstäde socken ligger i inre norra Gotland.
Gårdsnamn: Annexen, Austris, Bryor, Furbjärs, Gartarve, Karls, Lunds, Myrvälder, Nystugu, Rosarve, Smiss, Trädgårds, Träskvälder, Västris.

Publicerat

68 gotlandsfältskyttar i riksmästarklassen.

Uppgift från skytteförbundet.
Från skytteförbundet har nu inkommit uppgift om de skyttar, som under 1943 skola tillhöra riksmästarklassen i fältskjutning.
G. Larsson, Bara, Bo Larsson, Dede, Marcus Larsson, Dede, Emanuel Glifberg, Ekeby, Henning Bergström, d:o, Anders Bergström, d:o, Reinhold Angelöv, d:o, Kjell Åke Smedberg, d:o, H. Gustafsson, Endre, Fr. Nilsson, d:o, Gustaf Medbom, Fardhem, Erik Hammarström, Fårö, Gunnar Broström, d:o, Gustaf Olsson, d:o, Emil Brogren, d:o, Birger Larsson, Fårö Östra, Anton Karlström, d:o, B. A. Larsson, d:o, Martin Ekman, d:o, Evald Hellgren, d:o, Vilh. Ekström, d:o, A. Larsson, d:o, O. V. Nilsson, Grötlingbo, Gustaf Nilsson, d:o, .A. Uddin, d:o, Allan Rohnander, Hablingbo, I. Hallgren, d:o, H. Persson, d:o, K. M. Hansson, Havdhem, Th. Larsson, d:o, E. Hedergren, d:o, Gösta Levander, d:o, Sigurd Kraft, d:o, Albin Larsson, Hemse, E. Korsman, d:o, Axel Sundberg, d:o, E. Olsson, d:o, A. Melin, d:o, V. Eriksson, d:o, T. Konrads-son, d:o, I. Kviberg, d:o, Josef Hägg, Klinte, Claes Endre, d:o, Hj. Andersson, d:o, Emil Andersson, d:o, A. Pettersson, d:o, H. Persson, d:o, Herb. Hallgren, d:o, J. H. Emilsson, KA 3, Gustaf Karlsson, Rute, Vald. Lundgren, Stånga, Bertil Klint, d:o, Gustaf Persson, d:o, Willy Persson, d:o, Bernhard Larsson, Tingstäde, Gösta Stenström, d:o, Gustaf Boberg, Tingstäde, Gunnar Tallqvist, Visborgs, Knut N. Norman, d:o, 0. V. Andersson, d:o, Bror Fritz, Visby, Felix Eriksson, d:o, Verner Stengård, d:o, Thure Gerentz, d:o, T. Stärner, d:o, A. Herlitz, d:o, Helge Bodin, Väte, K. G. Hoffman, d: o.

5-klass-skyttarna år 1943.
C. A. Broander, Bara, Emil Pettersson, d:o, Kjell Åke Smedberg, Ekeby, Emanuel Glifberg, d:o, Bertil Johansson, Etelhem, Gustaf Medbom, Fardhem, Erik Hammarström, Fårö, Gustaf Olsson, d:o, Gunnar Broström, d:o, Emil Brogren, d:o, K. A. Tofftkn, d:o, Birger Larsson, Fårö Östra, K. M. Hansson, Havdhem, Albin Larsson, Hemse, Herbert Hallgren, Klinte, J. H. Emilsson, KA 3, Martin Kronlund, KA 3, Berthil Bonde, Slite.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 februari 1943
N:r 29

Publicerat

Fältskjutning

anordnar TINGSTÄDE SKYTTEGILLE söndagen den 7 febr. vid Rosarve fr. kl. 9-12.
Anmäln. kl. 9-10.
Allmänheten varnas att beträda området som begränsas av i söder landsvägen Tingstäde—Othem och norr Gullauser—Ronkelsmyr.
Skottriktning ost och nordost mot Kussmyr.
Styrelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27

Publicerat

Ulla Billquist

turnén besöker följ. platser:
Lärbro IOGT:s lokal Lördagen den 6 febr. kl 7,30 e. m.
Fårösund Roybiografen Söndagen den 7 febr. kl. 2 e. m.
Kappelshamn Folkets hus Söndagen den 7 febr. kl. 8,15 e. m.
Tingstäde Gymnastiksalen Måndagen den 8 febr. kl 8,15 e. m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26

Publicerat

Tingstäde tyngdlyftningsklubb

höll lördagen den 23 jan. sitt 11:e årsmöte under god tillslutning från medlemmarnas sida. Mötet öppnades av ordf. Gillis Pettersson som även ledde förhandlingarna, med Bror Andersson vid protokollet.
Medlemsantalet har under året ökats till 40. Av årsberättelsen framgick att klubbens aktiva deltagare i de flesta distriktstävlingar av olika slag som finnas på programmet. Bästa placeringarna nåddes vid skidtävlingar och framförallt i tyngdlyftning, där klubben erövrade 6 av 12 DM. Även i orientering överraskade Videgren med att vinna oldboys-klassen. Under året ha avlagts 20 prov för Riksidrottsförbundets märke. De två senaste åren har klubben hemfört förbundets distriktspris för idrottsmärkesprov.
Till styrelse för år 1943 valdes: Gillis Pettersson, ordf., Ernst Pettersson, v. ordf., Nils Boberg, sekr., Gustaf Boberg, v. sekr., Karin Johansson, kassör övriga ledamöter: Sven Söderström, Allan Liljegren, Elsa Selinus och Kerstin Persson; suppleanter: Bror Andersson och Lennart Larsson. Att representera klubben vid idrottsförbundets årsmöte utsågs Gillis Pettersson och Henry Bendegard. Idrottsmärkes-kontrollanter för 1943 blevo Gillis Pettersson och Nils Boberg.
Till de olika sektionerna utsågos med ordf., som sammankallande: skidor Elsa Selinus, Lennart Larsson och Åke Eliasson, orientering: Ernst Pettersson, Kerstin Persson, Gustav Boberg, tyngdlyftning: Allan Liljegren, Sven Söderström, Erik Schilberg, friidrott: Gustav Boberg, Bror Andersson, Valter Jacobsson, Karin Johansson och Kerstin Persson, ungdomsidrott: Gillis Pettersson, Torsten Jacobsson och Kurt Jönsson.
Prisutdelning hölls för klubbmästerskapstävlingar. Resultat: Damer: löpning 80 m. Karin Johansson, längdhopp Elsa Selinus, höjdhopp Kerstin Persson och slungboll Inez Nilsson. Ungdomsavd. Löpning 80 m. 14-16 år Alf Malmkvist och 11-13 år Bo Malmkvist, kulstötning Bertil Jonsson, höjdhopp 11-13 år Charles Pettersson och 14-16 år Bror-Henry Jacobsson, stavhopp 11-13 år Ove Pettersson och 14 -16 år Bengt Lundberg. Bästa poängplockare på ungdomens friidrottsdag: Manliga Gunnar Pettersson, kvinnliga Sonja Norman. KM för herrar: Gustav Boberg, Nils Boberg, Allan Liljegren, Sven Söderström och Valter Jacobsson (samtliga erhöllo medaljer.)
KM i tyngdlyftning, fjädervikt Harry Malmkvist, lättvikt Erik Schtiberg och mellanvikt Allan Liljegren. Ett stipulationspris hemfördes av K. G. Pettersson vid JDM (distriktsrekord i samtliga grenar).
Ståtliga stipulationspris för allmän idrott ha skänkts av KaféGertrud. De utdelades för första gången och tillföllo löpning Gustav Boberg, i hopp Nils Boberg och i kast Allan Liljegren.
Sedan en del ”lättare” inslag i programmet avverkats tackade ordf. för det gångna året och uppmanade alla att träna med största intresse och omtanke så att klubben under det kommande året måtte bli ännu kraftigare både inåt och utåt. Till sist hurrades för klubben och för svensk idrott.
B. A.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26

Publicerat

Skor kampanj för ungdomsidrotten.

Ett tiotal propagandamöten ingå i planerna.
Gotlands idrottsförbunds styrelse hade i går sammanträde på förbundets kansli under ordförandeskap av kapten Ivar Sellergren. Därvid behandlades bl. a. frågan om träningsverksamheten i sommar och man beslöt att försöka få hit en tränare som kunde stanna en längre tid och besöka även landsbygdsföreningarna efter ett i förväg uppgjort program.
Från ledaren för skolidrottssektionen, folkskollärare Ivar Larsson hade framlagts en detaljerad plan för att få i gång ungdomsidrotten och styrelsen beslöt att omedelbart försöka effektuera denna plan. För ändamålet tillsattes en kommitté med hr Larsson som ordförande samt Gustaf Dahlström och Gust. J. G. Pettersson som övriga ledamöter.
För att väcka intresset för ungdomsidrotten föreslår hr Larsson att agitationsmöten skola anordnas på tio platser, nämligen Fårösund, Lärbro, Tingstäde, Slite, Visby, Roma, Klintehamn, Hemse, Burgsvik och Ljugarn. Dessa möten skulle ordnas av idrottsföreningen på platsen utan kostnad för denna och samarbete skulle därvid sökas med andra föreningar. Till dessa möten skulle inbjudas ungdomsledarna från samtliga föreningar och samfund på platsen samt ungdom från kringliggande orter. Programmen skulle uppta föredrag om ungdomsidrott, underhållning av olika slag, bl. a. filmförevisning. På dessa platser skulle senare i sommar anordnas ungdomsidrottstävlingar.
Det är sålunda en stort upplagd plan som nu skall genomföras, och den är ytterst betydelsefull, då det hittills varit mycket svårt för idrotten att få kontakt med ungdomen i åldern 14-18 år, den ålderskategori som omfattas av den nu beslutade propagandaplanen.
Vid sammanträdet förelåg vidare en av tyngdlyftningssektionen uppgjord plan för ny rekordtabell i tyngdlyftning. Planen som innebär en del mindre justeringar av nu gällande rekord godkändes.

Junior-DM i brottning
kommer i år att anordnas av Slite IF på söndag. Det är nu två år sedan något JM i brottning arrangerades och därför väntar Slite ett talrikt deltagan, de från såväl stadens civila klubbar som från militärföreningarna. Det bör påpekas att en nyhet för året är bestämmelse att endast brottare födda 1918 eller senare äga rätt att delta. Anmälningstiden utgår på torsdag den 4 febr. Slite IF har flera goda juniorer att sända i elden på söndag och man hoppas nu att köpingens brottningssupporters samt övriga intresserade skola infinna sig mangrant på biografen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26

Publicerat

DANS

Skyttepoviljongen,
Tingstäde,
lördagen den 30 jan. kl. 8 e. m. Musik av Östlings Swingkvartett.
T. S.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 28 januari 1943
N:r 22

Publicerat

Mejeriet i Tingstäde tillverkar mesost.

Gott och näringsrikt livsmedel, som bör uppskattas.
Det kanske är en och annan, som rynkar på näsan, när man talar om mesost. Men detta beror nog mest på att man inte lärt sig att äta mesost, som mest förekommer i vissa län på fastlandet. På Gotland har oss veterligt aldrig mesost tillverkats tidigare. Och detta gör väl sitt till att omsättningen på mesost är tämligen ringa på Gotland. Vilken handlare man än frågar, så får man den upplysningen att mesost är en ganska ringa artikel här på ön.
Mesost är emellertid ett både hälsosamt och näringsrikt livsmedel, som det kan vara skäl att lägga på minnet, i all synnerhet som denna slags ost kan köpas utan kuponger. Hur litet vanlig ost man får på kupongerna är ju allom bekant. Det har tidigare genom ”Ostveckor”’ etc. propagerats väldeliga för ökad’ ostkonsumtion, men eftersom livsmedelssituationen just nu inte tillåter någon ostkonsumtion att tala om, så få vi nu slå ett slag för den goda mesosten, som numera tillverkas även på Gotland nämligen hos Norra Gotlands Mejeri A/B i Tingstäde.
Vi göra en avstickare till Tingstäde, sedan vi frågat disponent Nils Persson, om man får ta en titt på mesosttillverkningen. Hr Persson visar oss gärna anläggningen, som givetvis är av modernaste slag.

  • Men, säger disponenten, då han visar oss lokalen där mesostkokningen sker, utrymmet är ju inte riktigt tillfyllest ännu, därför att mejeribyggnaden skall utvidgas, så man kan säga att den här lokalen är tämligen provisorisk.

900 kilo mesost tillverkas pr vecka.
Fastän lokalen ifråga kanske inte är så rymlig, som den sedermera skall bli, pågår dock mesosttillverkningen f fullt. Det tillverkas redan nu 900 kilo mesost och messmör pr vecka, men det är ju troligt att man så småningom utvecklar produktionen. Från starten av mesostkokeriet, vilken skedde i slutet av augusti förra året, till årets slut 1942 tillverkades sammanlagt cirka 15,000 kg. mesost och messmör. Produkterna ha vunnit en mycket god marknad och ampla vitsord ha inkommit i legio. Under sådana förhållanden är det också självfallet att efterfrågan på den goda varan är större än tillverkningen.
Som kanske är bekant tillverkas mesost och messmör av vasslen, som uppstår vid ystningen. Men eftersom varslen inte har något vidare värde förrän den förädlats, har en ström av vassle runnit ut från mejerierna till ringa eller ingen nytta.
I Tingstädemejeriet har man nu tvenne grytor för tillverkning av mesmassa. De fyrkantiga grytorna, som äro av rostfritt stål, rymma vardera sammanlagt mer än 1,200 liter vassle – en om 700 liter och en om 500 och uppvärmningen sker med ånga. Grytorna äro överbyggda och ångorna sugas ut genom trätrummor i taket ovanför grytorna. När man har god fyr under grytorna svämmar vassleskummet högt och ibland händer det till och med att skummet pressas över de höga trätrummorna på taket. Vasslen får koka i omkring fyra timmar, men när vattenångorna dunstat av i så stor grad att innehållet i grytorna börjar bli trögflytande, röres massan mycket omsorgsfullt hela tiden till dess man fått önskad konsistens. Om inte grytornas innehåll röres omkring ordentligt, kunde det brännas vid. Och det duger förstås inte.
När mesostmassan är färdig, föres den över till primärblandaren – som ser ut ungefär som en stor cylindrisk metallgryta – vars roterande ”spadar” sköter om blandningen, som fortgår ungefär en och en halv timme.

Äggvita och socker i koncentreradform.
Massan måste blandas väl så att kristallerna, som uppstå vid kokningen, krossas. Massan blir därigenom smidig och kännes ganska fet, då man smakar på den. Sker inte blandningen tillräckligt omsorgsfullt, känns massan på något sätt grynig och smälter inte i munnen så lätt som den bör göra. Mesost och messmör innehålla samma ämnen – äggvita och mjölksocker – och skillnaden är endast, att mesostmaissan får koka längre, och blir därigenom något mörkare och får kraftigare smak. Messmöret är ljusare och smidigare och har litet mildare smak. Båda sorterna äro emellertid mycket delikata, det hade vi tillfälle konstatera. Och eftersom mjölksocker och äggviteämnen äro av allra största värde för vår diet, så får man hoppas att mesosten och messmöret får många flera vänner än hittills. Mjölksocker och äggvita äro nu synnerligen svåråtkomliga beståndsdelar, så när man kan få dem i så smaklig form som i här nämnda produkter, bör man förse sig därav. Näringsfysiologerna ha sedan länge varit överens om att mesost och messmör äro lättsmälta och hälsobringande produkter som passar både barn och vuxna.
De hygieniska förhållandena vid tillverkningen äro fullt tillfredsställande. Mjölken och sedermera vasslen kommer inte i beröring med människohänder. Vasslen rinner från ysteriet ut till en behållare i mesostkoken. Och från sistnämnda behållare tappas vasslen i de väl övertäckta grytorna. När mesostmassan är färdigältad pressas den ned i den maskin som formar och skär av massan i önskade storlekar. I Tingstädemejeriet tillverk- bitar om 111, 112 eller 1/4 kg.-1 . Varje mesost slås först in i stanjolpapper, och förpackas sedan i en prydlig pappkartong försedd med Gotlands vapen och diverse upplysningar om innehållet. Stanjolpapperet bör sitta kvar på osten till sista biten, står det bl. a. på kartongen. Man behöver således inte kladda osten med händerna utan bara skaka fram den ur kartongen och skära av vad som går åt. På så sätt får. man ett aptitligt och gott smörgåspålägg.

Norra Gotlands Mejeri A:-B. utvidgar.
Tingstädemejeriet är ett av de största mejerierna på Gotland, varför vi under vårt besök även titta på mejerilokalerna. Maskinerna äro alla av modernaste slag, vilket numera fordras i alla mejerier. Det är givetvis mycket dyrbara maskiner, men det blir dyrare för mejeriet om det värdefulla smörfettet inte kan tillvaratagas helt och hållet.
Den maskinella utrustningen är sålunda förstklassig, men själva mejeribyggnaden motsvarar inte nutidens krav och rymmer inte så stora lokaler, som numera fordras. Det är ganska länge sedan byggnaden uppfördes, varför man inte heller kan begära att den skall hålla måttet för en under årens lopp fortlöpande ökad produktion. Från 230 leverantörer i Tingstäde och kringliggande socknar kommer det stora kvantiteter mjölk. Under förra året invägdes sålunda 2,034,837 kilo mjölk. Osttillverkningen i Tingstäde mejeri är större än i något annat mejeri på ön, men ostlagringslokalerna äro allt annat än tillfredsställande, varför ostlagret och en del andra lokaler komma att nybyggas helt och hållet. Osttillverkningen i fjol var 70,439 kg. medan smörtillverkningen blev cirka 74,000 kg.
Enligt ritningarna till den planerade byggnaden, skall elev- och personalrum, som nu är i samma våning som mejerilokalerna, inrymmas i övre våningen – eller nuvarande disponentbostaden. Och disponentbostaden uppföres i särskild fastighet några steg från mejeribyggnaden. Om allt går efter beräkning skall det nya mejeriet vara färdigt att tagas i bruk 1 oktober i år. Och då få vi säkert anledning åter göra en visit i Norra Gotlands Mejeriaktiebolags byggnader. Under tiden kalasa vi på den delikata och kupongfria mes osten och messmöret från Tingstäde.
Geo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 januari 1943
N:r 19

Publicerat

Bäls hushållningsgille

hade i går middag sitt årsmöte i Källunge bygdegård under ordförandeskap av nämndeman Lennart Pettersson, Vallstena. Vid förhandlingarna valdes till ledamot av styrelsen byggmästare Enok Bolin, Källunge, med lantbr. Arvid Thomsson, Bjerge i Vallstena, som suppleant. Till ombud för skörderapporteringen omvaldes för Vallstena lantbr. G. Gutenberg, Bjers, för Källunge Henning Eriksson, Säggeby, och för Bäl A. Hultberg, Stenstu. För Hejnum nyvaldes Lennart Pettersson, Kyrkebys, efter Arvid Björkegren, som avsagt sig uppdraget. Två nya medlemmar invaldes i gillet.
I Gillet beslöt rikta en hemställan till hushållningssällskapets förvaltningsutskott att till 1944 få en häspremieringsplats inom gillet, t. ex. på Vallstenarum. Hittills har man haft Visby och Tingstäde som närmaste platser och detta har medfört olägenheter och tidsspillan.
I samband med årsmötet hölls också några föredrag av konsulenterna Lorensson och Ljunggren som behandlade aktuella frågor och erfarenheter från försöksodlingarna m. m. En film visades även, vilken återgav kalksalpeterns tillkomst och användning.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 21 januari 1943
N:r 16

Publicerat

ARRENDE

Härmed infordras skriftliga, förseglade anbud å arrendering fr. o. m. den 14 mars 1943 av 1/128 mtl Myrvälder i Tingstäde socken.
Upplysningar om villkor m. m. lämnas av Fortifikationsofficerns expedition, S:t Hansgatan 53, Visby, tel. 2445 samt i Tingstäde av skogvaktare Kärrbergh ,tel. ”Militärväxeln”.
Anbud skall vara inkommet till fortifikationsofficern senast kl. 1200 den 1/2 1943.
Visby den 21 januari 1943.
Militärbefälhavaren.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 21 januari 1943
N:r 16

Publicerat

Stenkumla får egen telefonstation.

Abonnenterna i Follingbo få ”petmoj”.
Telegrafstyrelsen har fått tillstånd att i år disponera 11,1 milj. kr. ur förnyelsefonden till automatiseringar och rikskablar m. m., enligt vad som meddelas från Stockholm.
Med anledning därav ha vi vänt oss till telegrafkommissarien G. Dahlin i Visby för att höra om några större nyanläggningar äro å bane för Gotlands vidkommande innevarande år. Så är emellertid inte fallet, även om vissa arbeten givetvis äro planerade. Bland dessa märkas uppläggande av en ny landsledning Visby—Rute och vidare två nya landsledningar Visby—Slite samt som en följd härav byggandet av en ny stolplinje Tingstäde—Glästäde i Lärbro.
Förutom nämnda nyanläggningar, som skola komma till utförande under 1943, kan även nämnas, att telefonstationen i Follingbo under året skall automatiseras för ett beräknat abonnentantal av 40-45, samt slutligen anläggas en ny manuellt skött station i Stenkumla likaledes för 40-45 abonnenter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 januari 1943
N:r 15