Gott och näringsrikt livsmedel, som bör uppskattas.
Det kanske är en och annan, som rynkar på näsan, när man talar om mesost. Men detta beror nog mest på att man inte lärt sig att äta mesost, som mest förekommer i vissa län på fastlandet. På Gotland har oss veterligt aldrig mesost tillverkats tidigare. Och detta gör väl sitt till att omsättningen på mesost är tämligen ringa på Gotland. Vilken handlare man än frågar, så får man den upplysningen att mesost är en ganska ringa artikel här på ön.
Mesost är emellertid ett både hälsosamt och näringsrikt livsmedel, som det kan vara skäl att lägga på minnet, i all synnerhet som denna slags ost kan köpas utan kuponger. Hur litet vanlig ost man får på kupongerna är ju allom bekant. Det har tidigare genom ”Ostveckor”’ etc. propagerats väldeliga för ökad’ ostkonsumtion, men eftersom livsmedelssituationen just nu inte tillåter någon ostkonsumtion att tala om, så få vi nu slå ett slag för den goda mesosten, som numera tillverkas även på Gotland nämligen hos Norra Gotlands Mejeri A/B i Tingstäde.
Vi göra en avstickare till Tingstäde, sedan vi frågat disponent Nils Persson, om man får ta en titt på mesosttillverkningen. Hr Persson visar oss gärna anläggningen, som givetvis är av modernaste slag.
- Men, säger disponenten, då han visar oss lokalen där mesostkokningen sker, utrymmet är ju inte riktigt tillfyllest ännu, därför att mejeribyggnaden skall utvidgas, så man kan säga att den här lokalen är tämligen provisorisk.
900 kilo mesost tillverkas pr vecka.
Fastän lokalen ifråga kanske inte är så rymlig, som den sedermera skall bli, pågår dock mesosttillverkningen f fullt. Det tillverkas redan nu 900 kilo mesost och messmör pr vecka, men det är ju troligt att man så småningom utvecklar produktionen. Från starten av mesostkokeriet, vilken skedde i slutet av augusti förra året, till årets slut 1942 tillverkades sammanlagt cirka 15,000 kg. mesost och messmör. Produkterna ha vunnit en mycket god marknad och ampla vitsord ha inkommit i legio. Under sådana förhållanden är det också självfallet att efterfrågan på den goda varan är större än tillverkningen.
Som kanske är bekant tillverkas mesost och messmör av vasslen, som uppstår vid ystningen. Men eftersom varslen inte har något vidare värde förrän den förädlats, har en ström av vassle runnit ut från mejerierna till ringa eller ingen nytta.
I Tingstädemejeriet har man nu tvenne grytor för tillverkning av mesmassa. De fyrkantiga grytorna, som äro av rostfritt stål, rymma vardera sammanlagt mer än 1,200 liter vassle – en om 700 liter och en om 500 och uppvärmningen sker med ånga. Grytorna äro överbyggda och ångorna sugas ut genom trätrummor i taket ovanför grytorna. När man har god fyr under grytorna svämmar vassleskummet högt och ibland händer det till och med att skummet pressas över de höga trätrummorna på taket. Vasslen får koka i omkring fyra timmar, men när vattenångorna dunstat av i så stor grad att innehållet i grytorna börjar bli trögflytande, röres massan mycket omsorgsfullt hela tiden till dess man fått önskad konsistens. Om inte grytornas innehåll röres omkring ordentligt, kunde det brännas vid. Och det duger förstås inte.
När mesostmassan är färdig, föres den över till primärblandaren – som ser ut ungefär som en stor cylindrisk metallgryta – vars roterande ”spadar” sköter om blandningen, som fortgår ungefär en och en halv timme.
Äggvita och socker i koncentreradform.
Massan måste blandas väl så att kristallerna, som uppstå vid kokningen, krossas. Massan blir därigenom smidig och kännes ganska fet, då man smakar på den. Sker inte blandningen tillräckligt omsorgsfullt, känns massan på något sätt grynig och smälter inte i munnen så lätt som den bör göra. Mesost och messmör innehålla samma ämnen – äggvita och mjölksocker – och skillnaden är endast, att mesostmaissan får koka längre, och blir därigenom något mörkare och får kraftigare smak. Messmöret är ljusare och smidigare och har litet mildare smak. Båda sorterna äro emellertid mycket delikata, det hade vi tillfälle konstatera. Och eftersom mjölksocker och äggviteämnen äro av allra största värde för vår diet, så får man hoppas att mesosten och messmöret får många flera vänner än hittills. Mjölksocker och äggvita äro nu synnerligen svåråtkomliga beståndsdelar, så när man kan få dem i så smaklig form som i här nämnda produkter, bör man förse sig därav. Näringsfysiologerna ha sedan länge varit överens om att mesost och messmör äro lättsmälta och hälsobringande produkter som passar både barn och vuxna.
De hygieniska förhållandena vid tillverkningen äro fullt tillfredsställande. Mjölken och sedermera vasslen kommer inte i beröring med människohänder. Vasslen rinner från ysteriet ut till en behållare i mesostkoken. Och från sistnämnda behållare tappas vasslen i de väl övertäckta grytorna. När mesostmassan är färdigältad pressas den ned i den maskin som formar och skär av massan i önskade storlekar. I Tingstädemejeriet tillverk- bitar om 111, 112 eller 1/4 kg.-1 . Varje mesost slås först in i stanjolpapper, och förpackas sedan i en prydlig pappkartong försedd med Gotlands vapen och diverse upplysningar om innehållet. Stanjolpapperet bör sitta kvar på osten till sista biten, står det bl. a. på kartongen. Man behöver således inte kladda osten med händerna utan bara skaka fram den ur kartongen och skära av vad som går åt. På så sätt får. man ett aptitligt och gott smörgåspålägg.
Norra Gotlands Mejeri A:-B. utvidgar.
Tingstädemejeriet är ett av de största mejerierna på Gotland, varför vi under vårt besök även titta på mejerilokalerna. Maskinerna äro alla av modernaste slag, vilket numera fordras i alla mejerier. Det är givetvis mycket dyrbara maskiner, men det blir dyrare för mejeriet om det värdefulla smörfettet inte kan tillvaratagas helt och hållet.
Den maskinella utrustningen är sålunda förstklassig, men själva mejeribyggnaden motsvarar inte nutidens krav och rymmer inte så stora lokaler, som numera fordras. Det är ganska länge sedan byggnaden uppfördes, varför man inte heller kan begära att den skall hålla måttet för en under årens lopp fortlöpande ökad produktion. Från 230 leverantörer i Tingstäde och kringliggande socknar kommer det stora kvantiteter mjölk. Under förra året invägdes sålunda 2,034,837 kilo mjölk. Osttillverkningen i Tingstäde mejeri är större än i något annat mejeri på ön, men ostlagringslokalerna äro allt annat än tillfredsställande, varför ostlagret och en del andra lokaler komma att nybyggas helt och hållet. Osttillverkningen i fjol var 70,439 kg. medan smörtillverkningen blev cirka 74,000 kg.
Enligt ritningarna till den planerade byggnaden, skall elev- och personalrum, som nu är i samma våning som mejerilokalerna, inrymmas i övre våningen – eller nuvarande disponentbostaden. Och disponentbostaden uppföres i särskild fastighet några steg från mejeribyggnaden. Om allt går efter beräkning skall det nya mejeriet vara färdigt att tagas i bruk 1 oktober i år. Och då få vi säkert anledning åter göra en visit i Norra Gotlands Mejeriaktiebolags byggnader. Under tiden kalasa vi på den delikata och kupongfria mes osten och messmöret från Tingstäde.
Geo.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 januari 1943
N:r 19