Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Stora Karlsö är en ö omkring sex kilometer utanför Gotlands västkust. Ön tillhör Eksta socken.
Lotsstyrelsen har konstituerat e. fyrbiträdet på fyrskeppet Östra Kvarken J. H. Brändström att från 1 april vara fyrbiträde vid Gotska Sandöns fyrplats. Från samma dag har extra tjänstemannen vid Understens fyrplats E. O. Mattsson konstituerats som fyrbiträde vid Stora Karlsö fyrplats. (P.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Januari 1938
N:r 19
En fyrbiträdesbefattning vid Stora Karlsö fyrplats sökes av fyrbiträdet K. R. Vigsten, Gotska Sandön, t. f. fyrbiträdena E. P. V. Lindholm, Närs fyrplats, E. O. Mattsson, Understen, och A. Ekman, Måsknuf, samt e. fyrbiträdena B. G. Rutkvist, Sydostbrotten, H. A. Rydberg, Hävringe, och J. W. Molin, Grundkallen.
Lotskaptenen förordar Mattsson, vilken är den ende av de sökande, som uppfyller föreskrivna fordringar för anställande vid fast fyr, där radiofyr är anordnad. (P.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 december 1937
N:r 296
på Stora Karlsö skall skyddas från hotande förstörelse.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/02/19370628-02-01.jpg\")
Som Gotlands Allehanda redan omtalat, har trädgårdsdirektör Pehr Boierth från Uppsala i dagarna besökt Stora Karlsö för att på anmodan av Karlsöklubben undersöka möjligheterna av en plombering av Linnés ask på Storöns hjässa. Den märkliga trädsilhuetten, bekant för åtskilliga tusental resenärer till ön, torde enligt dir. Boierths uttalande kunna bevaras för många år framåt genom en sakkunnigt verkställd plombering av asken. Bilderna härovan äro tagna under dir. Boierths besök på Karlsö av fotografen Einar Åström från Stockholm, själv känd KarLsöentusiast. Nederst till vänster synes asken i bronsåldersröset och till höger därom ses dir. B. med sakkunnig min inspektera det månghundraåriga trädet. Bilden ovanför visar en av de plomberade almarna vid Söderhamn, vilka vid samma tillfälle inspekterades av den tillkallade sakkunnige.
Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Juni 1937
Nr 145
Räven skyddad under fem år framåt.
Kungörelse om tillfällig fridlysning av ån del djur har nu utfärdats, varigenom en del tillägg och ändringar gjorts i nu gällande bestämmelser.
För Gotlands län är följande att observera:
Hare är fridlyst 1 februari-30, September; på Fårön är jakt efter hare förbjuden även under oktober.
Räv är fridlyst inom länet intill utgången av 1942.
Ekorren är fridlyst under tiden 16 februari-31 oktober.
Tjäder är fridlyst under hela året, likaså ripan, medan jakt efter orrhöna är förbjuden i Gotlands län intill utgången av år 1938.
Rapphöns äro fridlysta i länet 1 januari-30 september samt 1 november-31 december.
Fasanen är fridlyst 1 november-15 oktober.
Grågås, sädgås och fjällgås äro fridlysta. 1 mars-31 augusti.
Ejder är fridlyst 1 januari-31 mars samt 21 april-15 september.
Alfågeln är fridlyst i länet — med undantag av Stora och Lilla Karlsö, vid vilka öar jakt efter alfågel är förbjuden under hela året — 1 februari-31 mars och 21 april-31 augusti.
Ängsknarr (kornknarr) är fridlyst i hela riket under hela året och orre i hela riket till utgången av 1940.
Berguven är fridlyst i vad avser annan mark än kronans 1 mars-31 augusti.
Kungörelsen träder i kraft den 15 juli då den tidigare kungörelsen angående tillfälliga fridlysningstider för vissa djurslag med däri sonare vidtagen ändring skall upphöra att gälla.
Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Juni 1937
Nr 145
Deras gåta blir aldrig löst. — Deras skallar ha försvunnit ur de arkeologiska samlingarna.
Nya Dagligt Allehanda ger offentlighet åt en sak, som hittills varit känd endast i vetenskapsmännens krets, men som nu fått ny aktualitet inför det arbete, som dr Hanna Ryd är i färd med att utarbeta om fynden från Stora Karlsö. Detta vetenskapliga arbete, vilket bygger på de forskningar, som dr Rydhs make i första giftet, dr Bror Schnittger, gjorde i grottan Stora Förvar, väntas komma ut inom en ganska snar framtid.
I Stora Förvar har man som bekant hittat åtskilliga intressanta saker — den märkligaste utan tvivel de kluvna människoben, som givit våra arkeologer anledning till antagandet, att grottan i själva verket skulle ha varit bebodd av kannibaler, något som för våra breddgrader betecknas som en verklig sensation. Det hade också varit ett ytterst intressant kapitel för våra vetenskapsmän, om de varit i tillfälle att lista ut, av vad för slags ras de människor voro, som här levt. Det hade icke heller varit omöjligt, ty vid grävningarna på 1890-talet hittade man i grottans metertjocka kulturlager tre människokranier av en lågt stående människotyp, ett slags neanderthal-människor vid Östersjön. Man ansåg sig redan vid den preliminära besiktningen kunna fastslå, att de icke varit av germansk stam. Hade man kunnat lösa deras gåta, så hade kanske en annan ännu större gåta kunnat klarna: Vad voro de första människorna i Skandinavien av för härkomst?
Men nu äro dessa skallar helt enkelt förkomna. Det har skett redan någon gång vid sekelskiftet och det har sedan dess varit en offentlig hemlighet bland arkeologerna.
Skallarnas försvinnande tillgick i korthet så, att när gamle riksantikvarien Hildebrand fick upp fyndet från Stora Förvar någon gång omkring 1900 — och skallarna voro då med —lät han Gustaf Retzius, den store antropologen, få hand om skallarna för närmare utrönande av vilken ras de kunde tillhöra. Hildebrand förde ett högst personligt regemente och gav utan tvivel. Gustaf Retzius utan någon som helst skriftlig förbindelse r de saker han ville att R. skulle undersöka. Retzius tog hem till sig skallarna i ett paket — och sedan äro de för alltid borta. Troligen ha de slängts på sophögen bland annat \”skräp\” från den store antropologens vind eller källare efter hans död.
Beklagansvärt är det emellertid att så skett. Varifrån kommo grottmänniskorna, vad tillhörde de för ras, när levde de på ett ungefär ? Svaret skulle ha bidragit till lösandet av högst intressanta problem när det gäller Nordens och speciellt östersjösträndernas första människor. Nu är det dyrbara materialet borta.
Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Juni 1937
Nr 145
hit idag märkes M. och Mme Blanchardis. M. Blanchardis är chef för Wagons-Lit-Cook i Paris. De stanna här till midsommardagen. I dag hitlände vidare trädgårdsdirektör Boierth i Uppsala, som under de närmaste dagarna kommer att besöka Stora Karlsö för att giva råd och anvisningar rörande ev. konservering av \”Linnes ask\” samt för besiktigande av en del planterade askar vid Suderhamn.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Juni 1937
Nr 141
avgick igår eftermiddag härifrån till Stora Karlsö, Hoburgen och Faludden samt beräknas återkomma hit på torsdag.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 15 Juni 1937
Nr 135
ALSKOG, 8 juni.
En ovanligt lärorik och angenäm skolresa fingo barnen i Alskogs folkskola vara med om i går, då de jämte äldre syskon och andra begåvo sig till sago- och fågelön Stora Karlsö. Utfärden företogs med buss och bil till Klintehamn, där tvenne båtar lågo sakta gungande, färdiga att på de blåa böljorna föra både gamla och unga resenärer till dagsmålet för resan. Alla sågo med spänning mot de i fjärran liggande \”holmarna\”. Havet var så gott sona spegelblankt, och solen värmde från en molnfri himmel, vadan färden blev en storslagen upplevelse. Så nåddes målet efter en och en halv timmes båtfärd. Under gott ciceronskap fingo vi börja en rundvandring, vilken gärna kan kallas en riktig upptäcktsfärd i den oerhört rika fågelvärld, som Stora Karlsö kan uppvisa. På nära håll fingo vi se häckande ejderhonor ligga kvar i sina reden, och hela kolonier ay sillgrisslor täckte på många ställen bergets avsatser. Ett mycket stort antal andra fåglar svävade över våra huvuden. Oräkneliga massor av \”vilda flygare\”, som just vid denna tid på \’dagen togo sig ett middagsdopp eller rent av åto sin middag, kunde skönjas utan för på vattnet. Säkerligen skola denna dags många intryck skapa ljusa minnen i resedeltagarnas medvetande. För de ungas del medför nog en dylik resa större längtan att få se och personligen uppleva vårt fosterlands stora sevärdheter. Är färden nu blott ett ljust minne, så vilja vi dock uttala, att vi inget ha emot att än en gång få se Karlsöarna.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 9 Juni 1937
Nr 130
Nyutnämde chefen för Skansens biologiska avdelning, intendenten Alarik Behms efterträdare, fil. mag. Carl Fries, skicklig fågelkännare och inom parentes redaktör för Svenska Turistföreningens årsskrift, har sedan pingst vistats på Karlsö i sällskap med hr C. Ryberg, Stockholm, landets främste expert på färgfotografering. Ett urval av de färgfotografier, som därvid tagits på ort och ställe, kommer att ingå i mag. Fries stora verk om Sveriges natur, som väntas föreligga färdigt inom fem år.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 3 Juni 1937
Nr 125
Fru Elvira Eriksson har erhållit tillstånd att under vanliga villkor utskänka pilsnerdricka i Slottsträdgårdens pensionat under månaderna juni, juli och augusti i år. Liknande tillstånd har meddelats fru Betty Söderberg för tiden 1 juni-15 sept. å Pensionat Granebo i Västerhejde, fru Maria Nordström till 30 sept. å Stora Karlsö samt fr. Erika Lundberg t. o. m. 30 sept. å pensionat i Slite.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 3 Juni 1937
Nr 125