Etikett: Stora Karlsö

Stora Karlsö är en ö omkring sex kilometer utanför Gotlands västkust. Ön tillhör Eksta socken.

Publicerat

Minnesmärke å Stora Karlsö över Willy Wöhler.

Karlsö jakt- och djurskyddsförenings aktiebolag höll i går årssammanträde å Stora Karlsö under konsul Carl E. Ekmans ordförandeskap. Sexton aktieägare voro närvarande.
Förvaltnings- och revisionsberättelserna föredrogos därvid, och ansvaesfrihet beviljades styrelsen. Till ledamöter i denna omvaldes konsul Carl E Ekman, bankdirektör Ad. Dahlbäck, kaptenerna E. E. Malmgren och T. Ytterberg samt nyvaldes f. landsfiskal M. E. Svallingson. Till suppleanter i styrelsen omvaldes överste G. Gadd och nyvaldes grosshandlare C. I. Kolmodin, och till revisorer utsågos jägmästare Ragnar Melin.
Vid sammanträdet fattades beslut att å Stora Karlsö uppsätta ett minnesmärke över framlidne direktören Willy Wöhler, vilken som bekant under lång tid med stor hängivenhet verkat för vårdande av Karlsöarna och deras djurliv. Minnesmärket skall erhålla formen av en bronsplatta med portätt och inskription och skall uppsättas å bergväggen vid Hien. Avtäckningen beräknas komma att äga rum nästa sommar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Augusti 1928
N:r 180

Publicerat

Reserv anländ till Oxelösund.

Ångaren Reserv, som i onsdags morse togs af grundet vid Stora Karlsö, anlände vid 3-tiden i går morse till Oxelösund.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1915
N:r 41

Publicerat

Strandningen vid Stora Karlsö.

Den i Söderhamn vid Stora Karlsö strandade ångaren Reserv står ännu kvar på grundet. Bärgningsångaren Herakles anlände vid 11-tiden i lördags afton till strandningsstället och har upptagit arbetet med haveristens bärgning. Man håller för närvarande på med att kasta en del af stenkolslasten öfver bord.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Februari 1915.
N:r 37.

Publicerat

Strandning vid Stora Karlsö.

Rederiaktiebolaget Nordstjernans ångare Reserv har under rådande tjocka i natt strandat vid Söderhamn å Stora Karlsö. Ångaren, som för tillfället föres af kapten Axel Herlitz, gotl., är på resa från England till Oxelösund med kollast. Reserv är en jämförelsevis gammal båt. Den hette förut Merkur och är inköpt från England, där den bygdes i W. Hartlepool 1882. Ångaren är något läck. Den mäter 1,326,99 registerton netto.
Bärgningsång. Herakles har afgått från Oskarshamn till strandningsstället för att assistera.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 februari 1915
N:r 36

Publicerat

Ringmärkta måsar återfunna.

Från Gudhjem på Bornholm meddelar fiskaren Alexander Tranberg i bref af 30 okt., att han skjutit en ringmärkt mås, som bar numret 5314. För att bestyrka detta hade hr Tranberg äfven godheten insända ringen. Enligt Riksmuseets protokoll ringmärktes en ung gråtrut 26 juni 1914 med denna ring på Stora Karlsön af hr Bengt Berg. Ifrågavarande gråtrut hade alltså ännu ej hunnit företaga någon längre färd från son hemö, när den ertappades.
Genom bemedling af lektor Hj. Möller, Västervik, har underrättelse ingått till Riksmuseum om, att ännu en märkt gråtrut ertappades. Detta ifrågavarande exemplar har skjutits af lotsen Lanzén vid Fröklabben under Idö 21/10. Sistnämda ö ligger ¾ mil sydost om Västervik. Ringnummer för denna fågel var 5761, och den hade märkts af gr Bengt Berg på Stora Karlsön den 26/6 i fjol.

Gotlands Allehanda
Lördagen 9 januari 1915
N:r 6

Publicerat

Skydd för fågellifvet på Stora Karlsö.

Karlsö jakt- och djur- och djurskyddstärenings aktiebolag anhåller hos k. m:t om utfärdande af förbud för all jakt omkring Stora Karlsö å vattenområdet, äknadt från den linje, där strandrätten upphör och intill 3,000 meter från stranden, utom å den ena sidan af ön, som vetter åt Lilla Karlsö, där jakt skall vara förbjuden intill halfga afståndet emellan båda Karlsöarna, endast med undantag för den jakt å alkor, som Karlsöklubben anordnar en gång årligen.
Då klubben stiftades 1880 — framhålles bl. a. i skrifvelsen voro redan flera där förut häckande fågelarter utrotade, men ha så småningom, åter infunnit sig tack vare det oförtrutna skyddi, som klubben ägnat dem. Sillgrisslan var nära att utrotas, ty där fans endast kvar ett 20-tal ex. af denna att, och af Lord alen ett hundratal par. Båda arterna ha ökats i hög grad, hvilket särskildt beträffande sillgrisslan är af största intresse, då Karlsbazna utgöra hennes sista och enda häckplats i hela vårt land. Tordmulen finnes ju äfven häckande i mindre antal på några få andra öar. Ejder häckade då endast i ett fåtal par men har äfvenledes ansenligt ökats, fastän icke, till tusentals häckande par, Såsom klubbens stiftare hade tänkt sig. Men den har i istället härifrån talrikt blifvit spridd längs med stora sträckor af Gotlands västkust där den förut saknades eller blott sparsamt förekom: De grunda kuststräckorna lämna här gynsammare existensvilkor än Karlsö kan bjuda, där vitt, nets stora djup nödgar den att dyka långt efter födan.
Svärtan fans för 50 år sedan ännu häckande på Karlsö, men var vid klubbens stiftande utrotad sedan många år tillbaka. Först in på 1900-talet visade hon sig åter, hvar efter hon årligen ökats i antal. Grafanden, som anländer tidigast bland samsläktingarna, har tyvärr så småningom ansenligt ned gått i antal. Båda arterna äro värda allt det skydd som kan åstadkommas.
För Sveriges fauna skulle det särskildt — framhåller klubben till stöd för sin framställning om jaktförbud —vara. en svårersättlifg förlust, om sillgrisslan åter skullE nedgå i antal. Farhågor för dess utrotande — liksom för ett 30-ta. år sedan — kunna anses föreligga. Fågelbeståndet, kan också i sin helhet sägas vara af den art, att det är i högsta grad önskvärdt, att detsamma icke blott skyddas och fredas å ön och inom det ringa vattenområde, som strandrätten omfattar, utan äfven tillräckligt långt därutanför. I den mån som skjutrvapnen förbättrats och blifvit billigare och lättare att förvärfva ha svårigheterna att skydda fågellifvet å öar tilltagit i oroväckande grad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 februari 1913
N:r 27

Publicerat

Kungörelse

angående ökning af aktiekapitalet hos Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings Aktiebolag.
Vid fortsatt ordinarie bolagsstämma i Stockholm den 30 decemix 1912 beslöts § 5:
Beslut fattades enhälligt om att öka bolagets till fulla inbetalda. aktiekapital, 20,000 kronor, med 2,000 kronor. Förutvarande aktieägare skola äga företrädesrätt att teckna de nya aktierna i tärhållande till hvad en rivas förut äger i bolaget och skall företrädesrätten begagnas inom 4 veckor från det kungörelsen införts i tidningarne enligt lagens, paragraf 41. Aktie bgtalås med 100 kronor. I händelse al öfverteckning fördelas, sedan aktieägare erhållit sin här ofvan anmärkte. företrädesrätt, tecknade aktiebelopp i proportion till hvad en hvar tecknat.
Ur gällande bolagsordning meddelas:

§ 2.
Bolaget har till ändamål att efter inköp af andelar i Karlsöarna eller någon af desamma och beredande af uteslutande dispositionsrätt till jagten, å samma öar skydda jagten och djurlifvet därstädes, så att därigenom dels de sjöfågelarter, isynnerhet Ejder, Grafgås, Tordmul och Grisla, hvilka der trifvas, må kunna föröka sig och blifva föremål för en förnuftig duntägt och jaga, dels ock att jagt å annat vildt måtte med fördel och nöje för delägarns der bedrifvas.

§ 3.
Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 20,000 kronor och högst 60,000 kronor, färdeladt i aktier, hvarje lydande å 100 kronor. För öfrigt skall med a, selande på, aktiebrefvenss innehåll iakttagas, att § 4 mom. 1 i bolag ordningen uti aktiehrelvet skall intagas.

§ 10.
Vid bolagsstämma harva delägare rösträtt i mån af antalet tecknade aktier; och må delägare, för sig ställa ombud, som har del i bolaget.
Vid röstning såväl vid bolagsstämma som inom styrelsen varder pluralitetens mening gällande, med undantag af de fall, hvarom i §§ 18 och 19 förmäles.

§ 17.
Om behållning för något år inträffar, må denna eller någon del däraf icke utdelas bland delägarne utom i det fall, att bolaget upplöses, och då först efter det bolagets samtliga skulder infriats.

§ 18.
Beslut om ändring af balagsardningens bestämmelse i afseende på föremålet för bolagets verksainhet eller om sådan ändring af ordningen att aktie med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslut fattats å två på hvarandra följande bolag ammor, därvid minst – ordinarie; och å dan stämma, som sist hållits, bittädts af minst tve fjärdedelar af de röstande med ett sammalagdt aktiekapital af minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet.

§ 19.
Beslut om annan, ändring af bolagsordningen eller bolagets upplösning af annan orsak än i § 54 af gällande lag om aktiebolags sägs, vare ej gilligt med mindre samliga aktieägare förenat sig därom eller bislut fattats å två på nvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hållits, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande.
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 februari 1913
N:r 27

Publicerat

De gotländska raukarna och deras bevarande.

Stockholmsbrev till Gotlands Allehanda.
Svenska Naturskyddsföreningen höll på torsdagsaftonen sitt årsmöte i samband med den nu pågående »Skogsveckan» i Svenska Läkaresällskapets stora sal, härstädes under professor R. Sernanders ordförande skap. Utom de sedvanliga årsmötesärendena upptog föredragningslistan tvänne föredrag, nämligen av fil. kand. Hugo Osvald och professor Henr. Munthe.
Det kan nämnas att föreringen vid årsmötet valde till sin första hedersledamot d:r Emil Bäcklin i Göteborg, känd som icke blott en energisk naturvän utan också som en givmild och omtänksam medlem av Naturskyddsföreningen, i det han vid flerfaldiga tillfällen riktat föreningena arkiv med fotografier och dess årsskrift med flera artiklar.
Den förstnämda höll ett längre, med ekioptikonbilder belyst, synnerligen intressant föredrag om en av Sydsveriges största högmossar, den på gränsen mellan Jönköpings och Älvsborge län liggande Komosse.
Professor Munthe höll efter kand. Osvald ett, likaledes med skioptikonbilder belyst föredrag om Gotlands Raukar.
1917 hade tal. fått i uppdrag att göra och fullgjort en undersökning beträffande rankar, jättegrytor, jätterullblock o. dyl. och erhöll därvid ett rikhaltigt bildmaterial. Tal. som nu mera beskrev de visade bilderna än höll ett direkt föredrag, gav först en liten inblick i rankarnas tillkomst, därvid visande bilder från strandpartier på Gotland och Öland. Raukarne finnas som bekant av flera slag, dels sådana som uppkommit genom havsvattnets inverkan
på stenlager med hårdare och lösare partier dels sådana som uppkommit genom förvittring och ras.
Den förstnämda av havet utförda raukbildning, som är specifikt gotländsk, har väckt rätt stor uppmärksamhet. Den första som ägnade dem någon uppmärksamhet var Linné som omnämner raukarna i sin »Gotländska Resa». han som var föregångsman på så många andra områden av naturforskning. Tal. citerade vad Linné i sin skildring säger om raukarne och utpekade, sedan med hjälp av kartan de olika mera utpräglade raukorådena på Gotland, såsom Fårö, Lergraf i Rute,
Slite, Kyllej, Lickershamn, Karlsö, Lau och När, Vamlingbo och Sundre m. fl. platser.
Bland de första bilder tal därefter visade från en rundtur kring ön var Högklint, där ju en raukbildning finnes i Getsvältan. I Slite finns en hel del väldiga raukbildningar bl. a. vid Lännaberget. Bilder följde sedan från skilda platser: Lickershamn, Lilla Karlsö, där tal. framhöll den egendomliga låga raukbildningen på själva Stranden.
Man har på senare åren uttalat farhågor för bl. a. en 18 meter hög rauk på Lilla Karlsö, den man ansåg hotades av söndersprängning av en stor oxel, som växer utefter väggen. Likaså befarade man att den vackra raukporten i Lergrav i Rute skulle taga skada av sprängningar i närheten, men i båda fallen hade tal. gjort sig säker om att ingen fara hotade.
Den intressanta rundfärden Gotland runt upptog vidare bilder från Hellvi, Östergarn, (gubben på bergklinten) de bekanta raukarne vid Kyllej m. fl. platser.
Av raukar, sådana som vattnet icke medverkat till att skapa, visade tal. bl. a. en på 11 meter vid Omberg, men även Gotland har en hel del av dessa formationer att uppvisa, såsom vid Östergarn, vid Rövar Liljas håla söder om Visby m. fl. platser.
Mot slutet av sin intressanta förevisning framhöll tal. det stora intresse som gotlandsallmogen, hyser för Gotlands raukar och naturminnesmärken i övrigt, vilket intresse i och för sig är en god vakt omkring desamma. Gotlandsbefolkningens intresse för bevarandet av raukarne tog sig t. ex. uttryck härom året då ett bergsprängningsföretag i Slite som hotade raukarne möttes med allmän indignation och också inhiberades.

Gotlands Allehanda
Lördagen 20 Mars 1920
N:r 67

Publicerat

Hemse.

Hemsebio ger på söndagen mellan kl. 5,30 och 8 e. m. föreställningar, vid vilka progrommet upptager ett bekant svenskt lustspel, Surrogete, med Karin Molander i huvudrollen, och bland aktualiteterna bl. a. bilder från Stora Karlsö.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 April 1920
N:r 99