Etikett: Sproge

Sproge socken ligger vid Gotlands sydvästra kust.
Gårdsnamn: Allmännings, Alvegårds, Annexen, Bosarve, Botrajvs, Butvier, Gandarve, Hägsarve, Kruse, Lindarve, Matsarve, Mårtens, Norrgårde Lilla, Norrgårde Stora, Skogs, Snoder, Stymnes, Tjängdarve, Urgude, Vattskog.

Publicerat

Vid Hablinge och Hemse hushållsgille

upplystes att treskifte allmänt brukades inom området. Vid Bolske i Eke hade foderbetsodling begynt. Doktor Sätervall lemnade några upplysningar om frökontrollen. Öfvergödning af ängarne förordades, äfvensom körsel med tjurar samt begagnande af särskilda oxselar, hvilka kunde erhållas genom Gotlands djurskyddsförening. Premiering af hästar, särskildt unghästar om 2 år ansågs önskvärd och borde prisen utgå med ett å 25 kronor för hingst, sex å 5 kr. för unghästar samt tre frisedlar för ston. Kreatursförsäkring, bygd på ömsesidigt förtroende, ägde rum inom Ejsta och Sproge socknar. Sympatier uttalades för fruktutställning i Visby.
I fråga om det vid föregående gillen diskuterade förslaget till ny skärpt skogslag, ansåg detta gille en sådan obehöflig för detta gillesområde och ville sålunda ej tillstyrka densamma. Man ansåg att här kunde ingen skogssköfling ifrågakomma, då inom Hablinge ting ställningen bland landtmännen var sådan att man icke behöfde öfver höfvan afverka skogen, som förökats under de senare åren, och inom Hemse ting skog fans endast till husbehof. Dock påpekades den skogssköfling som jultiden äger rum å den vackraste unga granskogen.
Till gillets ordförande återvaldes doktor Sätervall samt till. ledamot i nötpremieringsnämden dr Boman. I fårpremieringsnämden insattes P. L. Sundahl, Stjernarfve i Ejsta. Ersättare för båda blef A. Pettersson, Hulte.
Nästa års möte kommer att hållas i Sproge.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Juli 1890
N:r 107

Publicerat

Skolgången

inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62

Publicerat

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Februari 1890
N:r 21

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1890:
När: födda 19 (13 m. 6 qv.), döda 20 (9 m. 11 qv.), vigda 6 par, inflyttade 40, utflyttade 47; minskning 8; folkmängd 1,105.
Lau: födda 11 (6 m. 5 qv.), döda 5 qv., vigda 0 par, inflyttade 23, utflyttade 23; ökning 6; folkmängd 529.
Atlingbo: födda 2, döda 8, vigda 4 par, utflyttade 26, inflyttade 15; minskning 12; folkmängd 215.
Ejsta: födda 10, döda 5, inflyttade 42, utflyttade 27; minskning 10; folkmängd 615.
Sproge: födda 7, döda 4, inflyttade 18, utflyttade 21; minskning 0; folkmängd 358.
Rone: födda 26, döda 10, vigda 9 par, inflyttade 71; utflyttade 67; ökning 20; folkmängd 1,070.
Eke: födda 5, döda 6, vigda 0 par, inflyttade 22, utflyttade 28; minskning 7; folkmängd 258.
Martebo: födda 3, döda 3, inflyttade 16, utflyttade 35; minskning 19; folkmängd 291.
Lummelunda: födda 9, döda 4, inflyttade 36, utflyttade 31; ökning 10; folkmängd 396.
Stenkyrka: födda 13, döda 10, vigda 4 par, inflyttade 37, utflyttade 37; ökning 3; folkmängd 800.
Tingstäde: födda 8, döda 6, vigda 1 par, inflyttade 35, utflyttade 49; minskning 12; folkmängd 499.
Rute: födda 11, döda 7, inflyttade 20, utflyttade 35; minskning 11.
Fleringe: födda 13, döda 5, inflyttade 17, utflyttade 28; minskning 3.
Bunge: födda 18, döda 14, inflyttade 55, utflyttade 28; ökning 26; folkmängden sammanlagdt i Rute, Fleringe och Bunge 1,525.
Endre: födda 7 (5 m. 2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), vigda 5 par, inflyttade 61 (25 m. 36 qv.), utflyttade 47 (21 m. 26 qv.); ökning 17; folkmängd 3855 (170 m. 185 qv.) Hejdeby: földa 2 (1 m. 1 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), vigda 1 par, inflyttade 14 (9 m.
5 qv.), utflyttade 11 (3 m. 8 qv.); ökning 1; folkmängd 208 (105 m. 103 qv.).
Källunge: födda 2 qv., döda 2 qv., vigda 0 par, inflyttade 43 (23 m. 20 qv), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), ökning 14; folkmängd 241 (123 m. 118 qv.). Äldste församlingsmedlemmen öfver 93 år.
Vallstena: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), vigda O par, inflyttade 20 (12 m. 8 qv.), utflyttade 23 (13 m. 10 qv.); minskning 1; folkmängd 361 (170 m. 191 qv.) Vall: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 5 (8 m. 2 qv.), vigda 1 par, ioflyttade 26 (12 m. 14 qv.), utflyttade 83 (17 m. 16 qv.); minskning 7; folkmängd 293 (188 m. 155 qv.).
Hogrän: födda 7 (8 m. 4 qv.), död 1 qv., vigda 3 par, inflyttade 24 (13 m. 11 qv.), utflyttade 22 (8 m. 14 qv); ökning 8; folkmängd 338 (156 m. 182 qv.).
Sanda: födda 8, döda 18, vigda 5 par, inflyttade 47, utflyttade 50; minskning 13; folk mängd 825 (878 m. 447 qv.) Mästerby: födda 5, döda 2, vigda 1 par, inflyttade 22, utflyttade 28; minskning 3; folkmängd 395 (188 m. 207 qv.).
Vestergarn: födda 5, döda 4, vigda 2 par inflyttade 25, utflyttade 30, minskning 4; folkmängd 337 (167 m. 170 qv.). Alla inom pastoratet födda barn äkta.
Bro: födda 2 (1 m. 1 qv.) döda 4 (1 m. 8 qv.), vigda 4 par, infiyttade 27 (16 m, 11 qv.), utflyttade 32 (18 m. 14 qv.); minskning 7; folkmängd 275 f m. 138 qv.).
Veskinde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), vigda 1 par, inflyttade 50 (27 m. 23 qv.), utflyttade 63 (28 m. 35 qv.); minskning 15; folkmängd 613 (282 m. 331 qv.).
Vänge: födda 11 (8 m. 3 qv.), döda 7 (5 2 qv.), vigda 8 par, inflyttade 27 (19 m. 15 qv.), utflyttade 29 (12 m. 17 qv.) ökning 2; folkmängd 589 (286 m, 303 qv.).
Buttle: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), vigda 5 par, inflyttade 18 (7 m.
11 qv.) utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), ökning 2; folkmängd 364 (167 m. 197 qv.).
Guldrupe: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 5 3 m. 2 qv.), vigda 2 par, inflyttade 15 (12 m. 3 qv.), utfyttade 19 (11 m. 8 qv.), minskning 3; folkmängd 272 (123 m. 149 qv.).
Othem: födda 26, döda 14, vigda 4 par, inflyttade 72, utflyttade 60, ökning 24; folkmängd 1,030.
Boge: födda 5, döda 8, vigda 4 par, inflyttade 23, utflyttade 18; ökning 2; folkmängd 467.
Klinte: födda 35 [16 m. 19 qv.], döda 10 R m. 6 qv.], vigda 10 par, infiyttade 92, utlyttade 113 [från utlandet ha hemflyttat 9 personer utvandrat ha 19, alla, utom en till Tyskland, till Amerika]; ökning 4; folkmängd 1,178 [527 m. 651 qv.].
Fröjel: födda 11 [8 m. 3 qv.], döda 11 [6 m. 5 qv.] vigda 5 par, inflyttade 20, utflyttade 31, deraf 3 till Amerika; minskning 11; folkmängd 592 [293 m. 299-qv.].
Hejde: födda 12, döda 12, vigda 1 par, inflyttade 26, utflyttade 43; minskning 17; folkmängd 634.
Väte: födda 10, döda 5, vigda 1 par, inflyttade 33, utflyttade 33; ökning 5; folkmängd 579.
Alskog: födda 9, döda 7, vigda 5 par, inflyttade 29, utflyttade 37; minskning 6, folkmängd 483.
Lye: födda 5, döda 0, vigda 3 par, inflyttade 13, utflyttade 20; minskning 92; folkmängd 290.
Garda: födda 7 [5 m. 2 qv.], döda 7 [4 m. 3 qv.], vigda 3 par; inflyttade 31 [13 m.
18 qv.), utflyttade 25 [14 m. 11 qv.]; ökning 6; folkmängd 460 [208 m. 252 qv.].
Etelhem: födda 15 [10 m. 5 qv.), döda 5 [1 m. 4 qv] vigda 1 par, inflyttade 39 [15 m. 24 qv.), utflyttade 35 [12 m. 23 qv.]; ökning 14; folkmängd 503 [229 m. 274 qv.].

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Januari 1890
N:r 3

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Uppträdena sistlidne stortorgdag voro i dag ånyo före. Olof Hjalmar Larsson, Anglarfve i Träkumla, hade inkallat Olof Hagvall och Johan Hallgren som vitten, hvilka intygade att Larsson ej varit öfverlastad, hvilket deremot extra kon staplarne Enogström och Andersson ansågo att han varit. Larsson dömdes för fylleri och oljud samt motstånd mot polis att böta 50 kr. samt hans kamrat Per Karlsson 25 kronor.
— I målet mot plåtslagaren G. A. Viderström och hemmansägaresonen Albert Enogström, Anglarfve i Träkumla, rörande slagsmål, hördes två vittnen, som intygade att Engström ej varit berusad och ej heller gått anfallsvis tillväga mot någon, utan endast försvarat eig mot Viderström. Konstaplarne, som tagit dem i försvar, ansågo att de båda varit berusade. Viderström fick böta 15 och Engström 10 kronor.
— Rörande uppträdet mellan husbonden Lars Alfred Olsson, Orleifs i Alskog, och snickaren Adolf Jönsson Lönnroth, intygade vittnet Adolf Vestman, att Lönnroth varit den af Olsson förfördelade, såsom Lönnroth vid föregående rättegångstillfälle uppgifvit, hvadan åklagaren återtog sitt yrkande om ansvar mot Lönnroth och vände det mot Olsson, som dömdes att böta 30 kronor.

För våld mot arbetaren Dahlgren från Roma dömdes Karl Hemström att böta 20 kronor samt att ersätta målsägaren med 10 kronor.

Byggmästare Kihlberg var i dag afallmänna åklagaren instämd för det han utan vederbörligt tillstånd vid Mellangatan anlagt en bygnadssnickerifabrik med ångmaskin, hvilken inrättniog vore eldfarlig och menlig för grannarne. Aklagaren yrkade att Kihlberg måtte vid vite åläggas att borttaga åvgmaskinen. Svaranden bestred genom ombud att fabriken vore sådan eldfarlig inrättning, som omförmäles i § 54 bygnadsordningen. Bygnadsnämden, dit svaranden gjort anmälan, hade ej haft något emot ångmaskinens insättande i särskildt maskinhus samt hade för sjelfva fabrikens ordnande hänvisat svaranden till helsovårdsnämden, som emellertid ej ansett sig ha med saken att göra. Ångmaskinhuset låg föröfrigt genom gata skildt från andra bygnader, och svarandens mening hade varit att så fort sig göra låter flytta fabriken. Åklagaren begärde och erhöll 8 dagars uppskof för att styrka att fabriken i eldfarlighet vore likstäld med tändsticksfabrik.

Frikänd blef i dag på grund af bristande bevisning ogifta Johanna Rosengren från beskyllvingen för skörlefnad.

I bergningsmålet rörande finska förolyckade skonerten Kuopio afkunnades i dag utslag, hvarigenom kärandena N. Olsson, Nore i Vamlingbo m. fl. såsom bergare tilldömdes i ersättning en tredjedel utaf värdet å fartyg och last, den senare uppskattad efter besigtning till kr. 2,526: 50, hvarjämte svarandena ådömdes att utbetala rättegångskostnaderna.

Södra häradsrätten.
(Länsfängelset).
På rusdryckernas konto. Såsom vi för någon tid sedan omtalade införpassades till härvarande fängelse arbetskarlen Johan Olof Karlsson, hvilken 7 Oktober på aftonen med knif huggit brunnssprängaren Johan August Pettersson å Klintehamn. Rörande detta våld hölls i lördags ransakning.
Sedan polisprotokollet, som endast innehöll ett par vittnesberättelser, blifvit uppläst fick den häktade berätta, huru vid våldstillfället tillgått. Han gjorde det klart och redigt och gaf intryck af att tala fullkomlig sanning.
Den 7 Oktober hade Karlsson, hvilken en tid bortåt haft arbete med kanalgräfning vid Lilla Norrgårda i Sproge, begifvit sig derifrån till Klintehamn, bland annat för att hos en träskomakare Larsson beställa sig ett par träskor. Han hade vid tillfället en kassa af 25 kronor samt en ksppsäck, hvari låg en tredjedelsliterbutelj med bränvin, hvilket han ett par månader baft liggande orördt.
Utanför Krokstedts försäljningslokal hade Karlsson mött tvänne personer, målsägaren Pettersson samt en dräng Karlsson, hvarvid denne sistnämde till sin följeslagare yttrat, att »der går en fastländing». Tilltalade Karlsson och Pettersson hade då stanvat och börjat samtala om något känalarbete i Alfva, då Karlsson bjudit Pettersson en sup ur den medförda buteljen, hvilken tömts. Derpå hade de skilts. Karlsson hade hämtat sina träskor, köpt en fällknif och en rakknif, hvarpå han vid 1/2 4-tiden gått upp till bagare Johanssons gård, der Pettersson varit sysselsatt med något tillfälligt arbete. När P. fått betalt för detta, bjöd han den tilltalade på en flaska öl samt bad honom så följa med hem, Då de inkommit i Petterssons rum, hade Karlsson sedan det öfverenskommits att han skulle logera hos Pettereson, framtagit enliter bränvin han köpt samt Pettersson mjölk och ett bar kaffekoppar, hvarpå de båda druckit bränvin och mjölk tillsammans, till dess Karlson ej mera visste till sig. Det begångna våldet kunde han hvarken erkänna eller neka till, han mindes ingenting; han hade ej haft medvetande om att han blifvit häktad af länsmannen förrän han redan var nära staden. Så länge Karlsson var vid sina sinnens bruk, hade dock han och Pettersson varit vänner. Hur osämjan uppkommit kunde han, som sagdt, ej göra någon reda för, Han antog att det möjligen kunde haft sammanhang med att Pettersson sagt sig vara ovän med en karl, hvilken vid tillfället bjelpt ett folk flytta från ett rum i samma hus, der Pettersson bodde. Något ondt ord dem emellan hade dock ej fälts.
Petterssons uppgifter voro väsentligen olika. Han nekade för att på f.m. ha talat vid Karlsson, sade att Karlsson kommit upp till bagare Johanssons, frågat efter målsägaren samt begärt logis, hvilket han blifvit lofvad. Vidare sade han, att han under hela tiden ej varit berusad, ingen ordväxling hade heller ägt rum. mellan honom och Karlsson, utan hade denne, när Pettersson kommit in, efter att ha varit ute för att köpa kött, utan vidare huggit honom under högra ögat med ett hvasst tillbygge, då han genast förlorat sansen. Vittnena vid polisförhöret hade sedan sett Karlsson sparka Pettersson i förstugan.
T. f. domaren, v. häradshöfding Bergström, gjorde Pettersson uppmärksam på det osannolika i denna berättelse, som dessutom var mycket sväfvande och stundom motsägande. Karlsson bedyrade att han sagt sanningen. Åklagaren framstälde till Karlsson frågan, huru mycket penningar han haft med sig till Klintehamn. Karlson sade det varit något mera än 25 kronor; 6 kronor hade han köpt upp; vid häktningen innehade han blott något öfver 16 kronor. Hvart det öfriga tagit vägen kunde han ej erinra sig, och Pettersson förnekade att K. inne hos honom haft penningar framme.
Rörande sina lefnadsomständigheter berättade Karlsson att han var född 9 Januari 1866 i Ljungby församling af Kalmar län, der fadreo, som ännu lefver, är torpare under herregården Kranklösa. Vid 2 års ålder hade han intagits på socknens fattiggård, der han vistats till konfirmationen 1880. Uader fem år tjenade han sedan på flere ställen å Öland.
Ett par vintrar hade han sedan arbetat med grundläggning i Stockholm, kom våren 1888 till Gotland, der han arbetat vid Botvide i Öja, Mickels i Hablingbo och från slutet af Mars till Juli vid cementfabriken härstädes samt sist ute på vågbrytaren, innan han fick arbete hos husbonden Per Mattson, Lilla Norrgårda i Sproge. Der hade han, enligt Mattsons uppgift, uppfört sig väl, arbetsamt och nyktert.
För vidare utredning uppsköts målet till andra rättegångsdagen af rättens tredje sammanträde vid Skogs, d. v. s. till i morgon. Karlsson försattes emellertid på fri fot, enär rätten ansåg hans brott ej vara af den art att han längre derför kunda hållas häktad.

Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Oktober 1889
N:r 124

Publicerat

Upphittadt.

Under vrakfiske söder om Stora Karlsö har hittats 3 st. Strömmingsnät och ett stycke af ett fjerde; ett försedt med märket IX. Emot annonskostnaden kan ägaren återfå desamma hos Göran Jakobsson,
Snoder i Sproge.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Oktober 1889
N:r 117

Publicerat

Landsbygden.

Södra Gotland, 8 Oktober.
Ett mera märkligt fornfynd
gjordes för några dagar sedan i en åker tillhörande Snoders hemman i Sproge. Husbonden Jakob Göransson var vid tillfället sysselsatt med plöjning, då plogbillen stötte emot något hårdt föremål, som vid närmare efterseende befans vara en större spiralformig guldten. Jämte denna fann den lycklige upphittaren ännu ett par mindre guldtenar, alla tre sammanlagt vägande omkring ett halft skålpund.
Jakobsson har gehom länsstyrelsen hembjudit fyndet, som i penningvärde torde motsvara 400 kronor, åt staten till inlösen.

Från lamsamlingen i förra veckan härstädes kan antecknas, att en stor mängd köpare hade infunnit sig, hvilka på åtskilliga ställen der konkurrens uppstod bjödo verkliga öfverpris för fåren. Så t. ex. betaltes från 5 ända till 8 kronor för en ungbock och från 7 till 15 kronor för ett gammalt får allt efter beskaffenhet. (Priset å fårkött har här gält 838 till 40 öre pr kilo.) Till följd af de höga prisen på lammen återvände mången mera försigtig köpare hem med oförrättadt ärende: Såsom särskildt glädjande för djurvänner kan omtalas att största delen af lamhandlandena voro försedda med sådana fordon stt lammen fingo åka fristående i vagnen, och icke såsom förr alltid varit fallet ligga i en trång karm eller dylikt tätt sammanpackade med fötterna hopsnörda.

Sjöfynd. Åtskilliga tjogtal tolfter vackra bräder ha i förra veckan ilandflutit utanför Sundrekusten, der de af kustborna ilandbergats och sedermera anmälts på närmaste tullinspektion.

Våra fiskare ha de sista dagerna fått glädja sig åt tämligen vackra fångster af utmärkt vacker torsk, från 5 till 25 tjog på båtlag.

Från Hemse stortorgdag i förra veckan kan äfven antecknas att kor, rätt vackra exemplar, såldes för det enormt billiga priset af trettiofem, säger trettiofem kronor stycket. På tal om kor rann mig just i minnet en trasslig handel med en dylik samma dag, hvartill Eder meddelare delvis var åsyna vittne, Det var nämligen en fattig man från en söderut belägen socken gom legde en icke fullt normal person att gå till torgdagen med sin enda ko, och framkommen dit utbjöd han henne på torget till salu för 50 kronor. Uttrycklig tillsägelse hade djurets förare erhållit att ej sälja djuret för mindre än 45 kr., men en re köpare som märkte den stackars enfaldiga förarens tillstånd, passade på och knep djuret för 35 kronor. När sedermera den verklige djurägaren kom till städes, yrkade han, att antingen nä skulle återgå, eller ock att han måtte erhålla en tillgift af 10 kronor, hvilket dock bestreds af köparen, som derefter aflägsnade sig med djuret trots den »förre» ägarens protester. Af de flesta närvarande personer uttalades enhälligt att en sådan handel vore orättvis, ja rent af bedräglig, och jag hörde tillfälligtvis af en person att han vore villig, i händelse den gamle djurägaren i denna tidning upgifver sin adress, hos domstol åtala den orättvisa köparen.
Ficktjufvar hade också infunnit sig på platsen, hvilka i folkmassan här och der gjorde sig byte. Så berättas att en person förlorade sin klocka, en annan sin portmonnä.

För ett tämligen groft narrspel var en person från trakten utsatt för en kort tid sedan.
Till honom anlände näml. från utrikes ort ett värdebref, som då det vid framkomsten af adressaten utlöstes på postkontoret, befansinnehålla blott några papperslappar och skräp.
På en lapp stod skrifvet: »Grosshandlaren Z. får nu lång näsa.»

Om våldet mot handl. J. Bokström, som var mycket lömskt och otäckt, talas mycket och man hoppas att genom ifriga spaningar komma gerningsmannen på spåren, att han må få välförtjent näpst. Polisförhör om saken har hållits med hemmansägaren O. Nilsson från Ringume i Alfva såsom misstänkt och af B. uppgifven som gerningsman. Vidare voro hemmansäg. Jakobsson från Ringume och arbet. Isak Svensson dersammastädes inkallade att höras, emedan de varit synliga i den förstnämdes sällskap å Högby samma qväll öfvervåldet skedde. Men ingen bestämd upplysning ledande till upptäckt har med förhöret kunnat vinnas. Allmänna meningen tror sig dock känna hvem som är den skyldige, på grund af hotelser, som under sommarens öv fälts och som en gång öfvergingo till handling, då stenar kastades mot B:s fönster, ehuru utan att göra skada, enär markisen tog emot.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 9 Oktober 1889
N:r 116

Publicerat

Ett svårare öfvervåld

föröfvades i måndags afton vid Klintehamn, dervid ovanligt nog för våra lugna trakter knifven utgjorde anfallsvapnet.
Arbetarne Johan Olof Karlsson och Pettersson voro kamrater från ett kanalgräfningsarbete i Sproge, derifrån de i söndags begifvit sig till Klinte, hvarest de qvardröjde äfven öfver måndagen. Hela den dagen voro de båda vännerna tillsamman och söpo, men kommo så småningom osams, enligt hvad det uppgifves på grund af att Karlsson beskylt Pettersson att ha stulit penningar af honom.
Tämligen beskänkta anlände de vid 5-tiden till Petterssons logi vid hamnen, då Pettersson gick in till sitt. Karlsson rusade i vredesmod efter, men hindrades af Pettersson att komma längre än in i förstugan. Karlsson blef då alldeles vild, drog knif och började med denna på det förskräckligaste bearbeta Pettersson i ansigtet och hufvudet.
Folk kom till under tumultet och slet den vilde sällen från hans offer, hvarpå Karlsson gick hem och lade sig att sofva.
Telefonbud hade emellertid afgått till t. f. länsman E. Eneman i Fardhem, hvilken så fort sig göra lät ankom till stället och sökte upp Karlsson. Denne sof fortfarande, och då han väcktes samt fick veta hvad det nu var fråga om, blef han &nyo alldeles vild, så att tre karlar fordrades för att öfvermanna honom.
Karlsson häktades genast och fördes under stark bevakning samma natt till härvarande läasfängelse. För länsmannen vägrade han uppgifva sitt namn, men tycktes på vägen till häktet ha kommit på bättre tankar.
Karlsson, som nu afbidar ransakning härstädes, är enligt sin egen uppgift född 1866 i Ljungby socken af Kalmar län.
Den illa tilltygade Pettersson vårdas för närvarande i Klinte. Fara för lifvet lär dock ej förefinnas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 9 Oktober 1889
N:r 116

Publicerat

Landsbygden.

Hemsekretsen höll sistlidne fredag i Sproge skolhus sitt tredje sammanträde för årat, hvilket bevistades af de flesta lärarne och lärarinnorna utom andra personer.
Efter afsjungandet af de tre sista verserna i ps. 138 höll kontraktsprosten Alfvegren i kyrkan en kortare predikan med anledning till Lukas 19 kap. 13 v.: »Handlen härmed till dess jag kommer igen»; sade bland annat i utvecklingen att »skolan hade ett tacksamsammare fält att odla än kyrkan, der åhörarne oftast voro mera tillhårdnade än barnen i skolan.» Sedan ordföranden derefter öppnat mötet i den pyreparerade och npymålade skolsalen och sekreterare för dagen blifvit utsedd, höll skolläraren på stället, K. A. Hemmander, tvänne lektioner: den första i ljudmetoden, som åskådliggjordes medels planscher, lösa bokstäfver och sakordsförklaringar; den andra med folkskoleafdelniogen i matematik.
Middagsrast hölls, hvarefter den första lektionen bedömdes och fattade mötet följande resolution:
Ljudmetoden förordas hafva företräde i de skolor, som kunna så ordnas ott den utan olägenhet kan öfvas, eller så att de äldre barnen icke åsidosättas.
Uppå gjord framställning beslöt mötet att icke någon kritik skulle förekomma med afseende på dea andra lektionen.
Ordföranden, skoll. A. Fredin, höll ett anslående föredrag »Om stjernhimmelen», der »Guds eviga makt och gudom varder beskådad i hans verk.»
Fredin valdes ånyo enhälligt till ordförande för nästa år, och bestämdes att nästa möte kommer att hållas i Silte, då läraren på stället kommer att gifva en lektion i katekes.
De lärare, som blifvit utsedde att samla bidrag till »Svenska folkundervisningens historia», skola senast då fullgöra detta uppdrag.
Till öfverläggningsämnen förekomma:
1:o Hvilka hinder möta för bättre rältstafning i småskolan och korrektare rättskrifning i folkskolan?
2:o Om fortsättningsskolor och
3:o Om sångundervisning.
En del ville hafva två, andra tre kretsmöten hvarje år. Den förra åsigten segrade på anförda skäl.
Några andra frågor, af mera enskild natur, afgjordes, hvarefter mötet afslöts.
Nekas kan ingalunda att dylika kamratmöten, så länge deras flärdfria ande finnes qvar, äro stärkande och upplifvande i det vigtiga uppfostringsarbetet. Den plägseden, som existerar, att skolrådet jämväl blir ivbjudet att härvid närvara, torde ingalunda underskattas, emedan hem och skola derigenom komma hvarandra litet närmare, och rådet i och med detsamma kan få se och höra hvad i skolan är att göra, att skaffa fram.
— Ångaren Gestrikland, förd af kapten K. B. Lindborg, kastade natten till i torsdags ankar vid Tjufholmen utanför Sundsvall. Då kaptenen vid 1/2 6-tiden på morgonen kom upp på däck för att låta lätta ankaret och gå in till staden fann han till sin bestörtning att fartygets förskepp sjunkit betydligt. Ea läcka hada på ännu obekant sätt uppstått, genom hvilken vattnet inströmmade. Ena lyckai olyckan var, säger Sundsvallsposten, att fartygets sjunkande så pass tidigt observerades; i annat fall torde fartyget ha gått till botten.
— Ångfartyget L. Runeberg, som i följd af ogynsam väderlek ej inkom till Stockholm för än kl. 7 i lördags afton, råkade vid förtöjning vid Skeppsbron komma för nära en strax utanför kajen liggande moring med dep påföljd att tre blad af propellern afslogos. Ångaren afgick i söndags till dockan för att reparera den lidna skadan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 2 Oktober 1889
N:r 113

Publicerat

Dödsfall Magdalena Siltberg

Att aflidne klockaren Paul Siltbergs i Sproge efterlemnade enka Magdalena Siltberg stilla afled härstädes den 19 Augusti 1889 i en ålder af 91 år, 1 mån., 16 dagar, varder härmed slägtingar och vänner tillkännagifvet.
Den aflidnas barn.
Ps. 90: 10.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 21 Augusti 1889
N:r 95