Borgenärerna

uti handlanden Karl Gummessons i Stenkyrka och handelsidkerskan Johanna Hööks i Kappelshamn konkurser kallas att sammanträda å stadsfogdekow oret i Visby tisdagen den 16 instundande februari i Gummessons konkurs kl. 1 och i Hööks konkurs kl. 1: 30 e. m. för att besluta om underhåll åt gäldenärerna, pröfva eventuella anbud å bodvarulager samt för att fatta beslut i andra konkursboen rörande frågor.
Slite den 23 januari 1915.
Thure Holmqvist,
Rättens ombudsman.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Anslag till hamn- och brobygnader.

K. m:t har beviljat nedannämda statsbidrag utan återbetalningsskyldighet till utförande af följande företag inom Gotlands län: fullbordande af utvidgning och förbättring af Slite hamn 39,300 kr.; ombyggnad af hamnbryggan vid Katthammarsvik 16,000 kr.; ombyggnad af hamnbryggan id Klintehamn 7,600 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Anslag till hamn- och brobygnader.

K. m:t har beviljat nedannämda statsbidrag utan återbetalningsskyldighet till utförande af följande företag inom Gotlands län: fullbordande af utvidgning och förbättring af Slite hamn 39,300 kr.; ombyggnad af hamnbryggan vid Katthammarsvik 16,000 kr.; ombyggnad af hamnbryggan id Klintehamn 7,600 kr.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 28 januari 1915
N:r 22

Konkursärende.

Första förhör i handlande Knut Westöös i Lärbro konkurs hölls i lördags. Den därvid beedigade staten utvisar i rundttal:
tillgångar kr. 33,150
skulder kr. 63,199
brist kr. 30,049

Till godmän i konkursen utsågos konsul Fr. Degerman och handlanden Eljas Krokstedt å Slite, och till godman för gäldenärens hustru förordnades handlanden K. F. Smitterberg å Fårösund samt till rättens ombudsman kronolänsman Thure Holmqvist å Slite.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 januari 1915
N:r 19

Borgenärerna

uti handlanden Karl Gummessons i Stenkyrka och handelsidkerskan Johanna Hööks i Kappelshamn konkurser kallas att sammanträda å stadsfogdekonroret i Visby tisdagen den 16 instundande februari i Gummessons konkurs kl. 1 och i Hööks konkurs kl. 1: 30 e. m. för att besaita om underhåll åt gäldenärerna, pröfva eventuella anbud å bodvarulager samt för att fatta beslut i andra konkursboen rörande frågor.
Slite den 23 januari 1915.
Thure Holmqvist,
Rättens ombudsman.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 januari 1915
N:r 19

Sliteångaren Othem,

kapten Gust. Myrsten, framkom i går till Sevilla i Spanien med trälast.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16

Slite.

En högtidlig likbegängelse äde rum här i går middag, då stoftet af handlande och skeppsredaren J. N. Myrsten igdes till den sista hvilan. Begrafningsakten, som ägde rum i Othems kyrka, hade en ovanligt stämningsfull prägel och stundens högtidliga alvar förhöjdes ytterligare genom vacker solosång, som utfördes från orgelläktaren af ett par beväringsmän. Jordbäfningen förrättades af kyrkoherde G. A. Gradelius, hvarefter sjöngs ps. 452:2.
Å Slite flaggades allmänt på half stång såväl af enskilda som å fartygen i hamnen. Landstormsmän följde processionen genom Slite.
En rik skörd af kransar hade nedlagts å båren såsom en minnesgod gärd af saknad och hågkomst. Bland dessa märktes särskildt följande: en praktfull från Köpmansgillet (I vördnadsfullt minne); en från Föreningen Gotländsk idrott (blå och gula band); en från Mobiliserade landstormsmän i Slite (blågula band); vidare en jättekrans från Skepparegillet, försedd med följande inskrift å de blågula banden:

Tack, du redlige vän, för allt du för sjöfarten verkat.
Stilla gick de din väg och bröd gaf din sträfvad åt många.
Stolt och käckt var ditt mål; att sända från gutniska hamnar.
Sköna seglande flottor fjärran bort öfver hafven.
Skepparegillets annaler skola bevara ditt minne.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Allekvia 18 januari.)
För snatteri tilltalade belgiske undersåten Mauritz Gyselink skulle idag inställas genom åklagarens försorg, men hade ej kunnat anträffas. Han har troligen farit till sitt land igen.
Domstolen meddelar yttrande vid nästa sammanträde.

Fylleri. Värnpliktige O. G. Andersson fr. Södertelje hade uppträdt öfverförfriskad i Slite och tilltalats af allm. åklagaren. Han nekade vid förre rättegångstillfället och uteblef idag. Vittnen hördes emellertid, som itsordade, att A. vid omstämda tillfället varit onykter och våldsam och satt eig till motärn då han skulle omhändertagas af fjärdingsman. Målet uppsköts till 15 mars.

För samma förseelse stod landstormsmannen Anton Aug. Person från Skäggs i Veskinde tilltalad. Han erkände, att han varit full, men ej å offentlig plats, och företedde bevis, att han för fylleriet varit internerad i militärhäkte, hvarför han ansåg det orättvist att för samma förseelse ”åka in” en gång till. Åkl. erhöll uppskof till 15 febr. för att styrka sina påståenden.

Skogsåverkan skall Karl Andersson Kanalen i Lummelunda ha gjort sig skyldig till på Skäggs A.-B. tillhörig mark i det han afhuggit och bortfört för 20 kr. skog. Svar. har påstått, att han ej vetat annat än att marken tillhörde Kambs i Lummelunda. Nu marken tillhör Skäggs. Målet öfverlämnades med yrkande om ansvar från åklagarens sida, hvaremot målsägaren ej hade något yrkande.

Öl-lust i Slite. Fru Sofia Bingmark, gästgifvaregården i Slite, åtalad vid novembersammanträde för olaga ölförsäljning, uteblef då, men var nu tillstädes genom ombud, som erkände, att förseelsen begåtts, men att detta skett, emedan svar. vore så gammal att hon ej kunde öfvervaka tjänarnas åtgöranden. Åkl. invände däremot, att svar. nu stod för tredje gången tilltalad för samma förseelse.
Utslag 15 februari.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 19 januari 1915
N:r 14

Minnen från mobiliseringen 1904.

Den kontigent landstorm som för närvarande bestrider bevakningen af våra kuster här på Gotland består till största delen af Visbybor.
Då nu snön ligger på marken och vinden hviner i knutarna, så att öfningarna ej kunna fortgå, och endast vaktposterna fullgöra sina pass, sitta vi inne helt sysslolösa, och tankarna gå de tillbaka i tiden till tillfällen som upplefvats under liknande förhållanden.
Jag åsyftar här mobiliseringen 1904. Bevakning var då ordnad öfver norra Gotland och bestriddes af första uppbådet växelvis från de olika rullföringsområdena.
Den 1 mars inlastades A. 7:s 4:de batteri (positionsbatteriet under kapten Zetterlings befäl) på järnväg och fördes ut till Slite.
Till en början förlades hela batteriet vid Länna gård, men där var trångt, hvarför de flesta af beväringen förflyttades till några af kronan nere på Slite förhyrda rum. Det var bra kallt de dagarna och mycket snö, och litet hvar kommer nog ihåg, hur det gick till vid eldningen på Länna i de stora öppna spislarna. Någon sågning och huggning af veden förekom icke förr än dåvarande sergeant F. upptäckte den stora åtgången däraf. Då blef det annan ordning, hvarför det mesta som gjordes de närmast tre veckorna framåt var vedsågning och huggning. Där stodo vi och knekade på träna, och stora P. hade nog rätt i sin anmärkning, att den konsten kunde vi snart. Bilden af när kanonerna transporterades från stationen till Länna är väl inristad. Vi drogo dem i långa linor och voro omkring tjugu man om hvarje pjäs. Det var en syn att se oss plumsa fram i snön som gick oss till knäs. Josef H. och en del andra passerade på tillfälle och knäppte af karavanen, så bilder finnas nog kvar från det tillfället.
Myrstenska spritvaruförsäljningen existerade då och droppar hämtades nog ofta där för att lifva humöret, och det gick friskt till ibland. Jag mins, att sämjan mellan infanteristerna, som lågo förlagda i Boge, och artilleristerna icke alltid var den bästa, utan ibland arrangerades en och annan liten stilla batalj. Det stora allvaret och samhörighetskänsla som nu gör sig gällande tycktes ej förefinnas då.
Skarpskjutningen på lotsberget, då fönsterrutorna skramlade ut, har väl ej heller glömts.
Bland dem som var med var äfven Henrik med sitt glada gemyt och sina historier, som ofta ”drogos” på det lilla marketenteriet på Länna. Han låg bland oss nere i Slite, men då han en dag kom ut från staden med några hundar, så uppskattades ej sällskapet till fullo, hvarför han flyttade tillbaka till Länna.
Han och tvänne andra prissar företogo en gång en mycket lustig åktur efter ett par skenande oxar. Munterheter var stor, då herrarne kommo susande fram och förbi oss, där vi stodo uppstälda.
Då de skulle stiga af skjutsen, som var i stark fart, stod H. på hufvudet i en snödrifva och applåderades på det kraftigaste.
Enholmsvakten är ej att förglömma. Färderna dit och tillbaka vid aflösningarna hade åtskilligt med omväxling att bjuda på. Ibland var det hög sjö och ibland is som lade hinder för bekvämligheten vid öfverfarten; allting gick dock väl, och humorn var alltid med som svit.
En afton då vi just voro i färd med att gå till kojs väcktes vår uppmärksamhet af klockringning. Vi sprungo nyfiket ut att höra hvad som stod på. Det var bestämdt eldsvåda i trakten, men någon eld stod ej till att upptäcka. Ringningen som hördes nedifrån varfvet, fortsatte likväl. Hvad kunde vara å färde? Förklaringen kom. De herrar som hade vakten den natten på Enholmen hade det trist och då en af dem erinrade sig, att handlanden i Slite hade bemärkelsedag den dagen, kommo de snart öfverens om att till hans ära kimbe ett slag på den för tillfället på holmen upplagda klockbojen, förklarade de. Historien fick sitt lilla efterspel, men då slutet är godt är allting godt, och så skrattades åt det hela.
Ja, litet hvar hemförde nog ett och annat gladt minne från den tiden, då vi 5 april blefvo aflösta af mannar från ett annat rullföringsområde.
43:an.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 januari 1915
N:r 7