Kärleksdramat i Slite.

Fröken Bergboms tillstånd bättre.
Gärningsmannen häktad.

Förhören med gärningsmannen till det hemska mordförsöket i Slite i söndags morse, Helge Johannes Karlsson, pågingo till halv 6-tiden i går eftermiddag och leddes av landsfogde G. A. Broms. Något egentligt nytt utöver vad vi förut meddelat framkom därvid ej, utan händelseförloppet vid dramat var i stort sett så som vi i går meddelade. Karlsson medgav visserligen vid förhören, att han utdelat slaget med en yxhammare, men något motiv för sitt dåd kunde han icke bestämt anföra. Han sade sig ha varit så upphetsad, att han ej visste vad han gjorde. Det är emellertid konstaterat, att Karlsson enträget uppvaktat fröken Bergbom, som emellertid avvisat honom, vilket Karlsson tagit så hårt, att han beslutat att ta så väl sitt eget som hennes liv. Samma dag som den sorgliga händelsen utspelades skulle Karlsson sluta sin anställning, som han sagt upp för en månad sedan. Efter sitt hemska dåd sprang han till skogs, medtagande en slaktmask, men så han glömt skott, kastade han slaktmasken ifrån sig och irrade omkring på måfå. Som förut känt påträffades han i Gothem och fördes till arresten i Slite. Karlsson, som förefaller åtskilligt överspänd, får betyg såsom varande skötsam och ordentlig i sitt arbete. I går eftermiddag förklarades Karlsson, häktad och införpassades till kronohäktet, där han nu avbidar rannsakning inför norra häradsrätten.
Från lasarettet meddelas i dag på vår förfrågan, att den skadade fröken Bergboms tillstånd är bättre och icke inger några farhågor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176

Ett drama i Slite.

Tjänsteflicka svårt skadad. – Gärningsmannen fast.
Vid halv 8-tiden i går morse utspelades ett sprgligt drama i Slite. Enligt vad vi inhämtat hade tjänsteflickan Alva Bergbom, anställd hos slaktaremästare Sem Andersson i Slite, på morgonen varit sysselsatt med mjölkning. Då hon dröjde väl länge sökte man henne och fann henne liggande medvetslös och med ett sår i huvudet. Hon infördes vid halv 11-tiden till lasarettet, där det konstaterades, att hon fått huvudskålen intryckt, vilket antagligen förorsakats av ett trubbigt föremål. Gärningsmannen hade omedelbart efter sitt ohyggliga dåd begivit sig till skogs medförande en slaktmask; i ett efterlämnat berv meddelade han, att han ämnade taga sitt liv.
Spaningar efter den försvunne igångsattes omedelbart, och under gårdagens lopp deltogo omkring 150 man i dessa. Spaningarna, som pågengo till framemot 5-tiden och leddes av landsfogden med biträde av landsfiskalen kriminalkonstapel Strage och ortens polismän, lämnade dock ej något resultat. Strax efter kl. 5 kom emellertid meddelande till vederbörande i Slite, att en man observerats i Gothem, där man sport om händelsen i Slite. Det befanns också mycket riktigt att det var den efterspanade, 27-årige gårdskarlen Helge Johannes Karlsson, som liksom fröken Bergbom var anställd hos slaktaremästare Andersson i Slite. Karlsson, som verkade virrig, var på väg till sitt hem i Lye, infördes till arresten i Slite, där landsfogden i dag håller förhör med honom. Han har erkänt att det var han som utdelade slaget.
På vår förfrågan meddelas från lasarettet, att den skadade fröken Bergboms tillstånd är oförändrat. Hon är vid fullt medvetande, men huruvida det går att rädda hennes liv är ännu ovisst.
Enligt vad som upplysts oss torde motivet till händelsen vara att söka i någon kärlekshistoria. Karlsson, som i flera omgångar haft plats hos hr Andersson, beskrives som en mycket skötsam och ordentlig man.
Polisförhör hålles i dag av landsfogden.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 augusti 1932
N:r 175

Allmänna valmansförbundet på Gotland

hade på lördagen sammanträde å Stadshotellet under redaktör Gust. Svedmans ordförandeskap. Vid sammanträdet diskuterades kandidatlistorna. Därvid förelåg från kapten Fredrik Nyström, Slite ett avböjande svar på gjord framställning om antagande av kandidatur. Listornas definitiva fastställande hänsköts till ett nytt sammanträde, som skall hållas nästa måndag.
Till sekreterare och ombudsman under den förestående valrörelsen har förbundets styrelse antagit major E. E. Malmgren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 augusti 1932
N:r 175

Slite.

Sliteångarna.
Motorfartyget Dalhem anlände den 28 d:s till Montevideo i Sydamerika från Antwerpen. Ångaren Othem anlände den 26 d:s till Rudkjöbing i Danmark från Boston i England.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 30 Juni 1932
N:r 148

Trafikbilägarnes inköpsförening

har vid sammanträde härstädes i dag till ombud vid rikskongressen i Stockholm på måndag och tisdag valt hr Gillis Jonasson, Visby, med hr G. Boberg, Slite, som suppleant.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Juni 1932
N:r 147

Till ledamöter av länsprövningsnämden

för årets taxeringar har länsstyrelsen utsett stationsinspektoren Gottfrid Johansson och agronomen A. G. Olofsson i Visby, förvaltaren G. Stare, Lörje i Hellvi, smedarbetaren Harald Seden, Slite, lantbrukaren Fredian Wahlberg, Qvie i Bro, landsfiskalen Svante J. Lindström, Burgsvik, lantbrukaren Malkus Andersson, Stjärnarve i Eksta, handlanden C. A. Wlessman, Vamlingbo, och nämdemannen K. V. Palmqvist, Domarve i Vall.
Till suppleanter ha utsetts snickaren K. F. Söderdahl, Visby, folkskolläraren Aug. Höggren, Hejnum, nemdemannen J. P. G. Endrell, Läcks i Akebäck, handelsföreståndaren Artur Torgin, Stånga, och lantbrukaren Ant. Jakobsson, Bölske i Eke.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Juni 1932
N:r 147

Olof Immanuel Fåhræus.

På Slite på Gotland föddes år 1796 förre statsrådet Olof Immanuel Fåbræus, tvillingbroder med sin efterträdare vid konungens rådsbord, sedermera generaltulldirektören Johan Fredrik Fåhræus. Ätten leder sitt ursprung från en gammal bondeslägt från Fårö.
Söner till en landtbrukare, som tidigare i likhet med far och farfar idkat handel, hade de icke i börd och relationer det goda stöd, som ofta hjelper duglighet och goda anlag fram i verlden och stundom reder sig rätt väl dem förutan. Och dock stego de begge till samma plats i konungens råd, fingo hvar sin adeliga sköld och hvar sitt blåa band; och båda skapade de en vigtig del at Sveriges utvecklingshistoria under det de åt sig sjelfva skapade ett namn, som af samtiden äras och följer Sveriges häfder till efterverlden.
Efter fem års studenttid inskrefs Olof Immanuel Fåhræus i konungens kansli år 1815 och begynte snart derefter att tjenstgöra äfven i de embetsverk, som lyda under General-Tullstyrelsen. Så småningom stigande inom de lägre tjenstemannagraderna erhöll ban redan nu offentliga uppdrag, hvilka vittnade om förtroende och tillit. Så bade han vid 25 års ålder under en utländsk resa uppdrag för såväl magasins-direktionen som riksgälds-kontoret och lade hand vid slutbetalningen med svenska statens holländska fordrings egare. Några år senare förordnad till sekreterare i en svensk-norsk komité för ordnandet af de förenade rikenas inbördes handelsförhållanden, fördes han derigenom i nära beröring med statsrådet grefve Wirsén, grefve Wedel-Jarlsberg, sedermera Norges riksståthållare, och statssekreteraren Skogman; \”och mer än något annat har samarbetet med desse utmärkte män gilvit rigtning åt hans framtida offentliga verksamhet\” heter det derom i det af honom sjelt skrifna meddelande till Svenskt Biografiskt Lexikon, som vi för denna uppsats följa.
Chef för Vestra tulldistriktet 1826, användes Fåhræus \”ofta i kongl. komitéer för redandet af bandels- och tullförhållanden och redigerade merändels komiterades betänkande, erhöll kommunala uppdrag o. s. v., tills ändtligen tiden var inne, då han i högre värt skulle pröfva sin administrativa förmåga. Striden om näringsfrihet fordrade en lösning: minnena från fordom, då staten var en \”uppfostringsanstalt\”, statsborgarne i allt skulle handledas och en hvar, klass eller enskild, som det mägtat, skaffat sig någon företrädesrättighet på de andras bekostnad, hade mer och mer förlorat sitt välde öfver de styrdas öfvertygelse; och när bland de styrande ändtligen en man blef nödvändig, som mägtade genomföra reformen, kallade den åldrige Carl Johan tulldistriktehefen Fåhræus till sitt rådsbord, der han den 16 maj 1840 ötvertog Civildepartementsportföljen. En mängd nyttiga reformer och genomgripande initiativer vittnade, under hans något mer än sjuåriga statsrådstid, såväl om hans outtröttliga verksamhet, som om hans berömliga sträfvanden att gå jemna steg med tiden. Vi påminna endast om de första landtbruks-
och navigationsskolorna, hvilka under denna tid anlades; ombildningen af Landtbruksakademien; utfärdandet af en ny handels, fabriks- och handtverksordning, med upphäfvande af skrå inrättningarna m. m. — Adlad 1842, kunde Fåhrens äfven som riksdagsman från sin bänk på riddarbuset ingripa i det offentliga
liftvets utveckling, och när han efter sju och ett halft års statsrådsmödor fick lemna dessa åt sin tvillingbror, utnämndes han till landshöfding öfver Göteborgs- och Bohus län. Hans verksamhet der, som först af pensionsåldern afbröts, har i alla afseenden ländt länet till gagn och i afskedets stund från innevånarnes sida framkallat uttryck af en ovanlig tillgifvenhet.
Oaktadt så ingripande statsmannabestyr och så mångartade embetsåligganden har Fåhræus aldrig upphört att fortsätta sina från ungdomen älskade naturhistoriska studier och i en gren af dessa erhållit vetenskapligt namn. Det är som entomolog (insektkännare), Fåhræus blifvit svenska Vetenskaps akademiens och många in- och utländska vetenskapssamfunds medlem. Vid det första af de skandinaviska naturforskarmötena, som hölls i Göteborg 1839, var Fåhræus sekreterare. Vid nionde allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg 1860 var han förste ordförande, då redan i 12 år hedersledamot af Kgl. Landtbruksakademien, som af Fåhræus som statsråd blifvit helt och hållet ombildad. Och både i detta och andra af sina verk har Fåhrseus fått se sitt arbetes frukter och njuta den lön, som ligger i medvetandet af en ädelt verksam lefnad oeh utvecklingens vittnesbörd om sanningen af de idéer, för hvilkas genomförande han kämpat.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 Juli 1875
N:r 53

Dödsfall. E. N. Lundin

Vår käre fader, vår älskade son E. N. Lundin lämnade oss idag efter ett tåligt buret lidande i en ålder av 46 år, djupt sörjd och saknad av oss, syster, släkt samt en stor vänkrets.
Slite den 25 juni 1932.
Olga, och Arne Lundin.
Inga-Britt.
Hermanna och Jacob Lundin.
Anna.
Sv. Ps. 661.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 juli 1932
N:r 145

Bungemuseet jubilerar.

Inför 25-årsfesten den 10 juli.
Söndagen den 10 juli firar Kulturhistoriska museet i Bunge sitt 25-årsjubileum. Visserligen ha sommartingen i Dunge \’klivit en så test och bestående institutin, att dat hör gammal tradition till, att gotlänningarna i stora skaror den dagen shia möta upp där ute vid museet, men det kan likväl icke undgås, att sommartinget i år får en högtidligare prägel än vanligt. Denna jubileumsdag inbjuder nämligen till en återblick över det arbete, som verkställts under det gångna kvartsseklet, och i belysningen av detta får arbetsresultatet, d. v. s. museet i den forul, som det nu framträder, sin rätta uppskattning.
Det första uppslaget till startande av detta museum utgjordes av en i Gotlands Allehanda den 18 sept. 1906 införd artikel, vari folkskolläraren Th. Erlandsson framlade en plan till ett friluftsmuseum på norra Gotland. Förslaget vann genast livlig anslutning och i januari påföljande år utsändes ett upprop till Gotlands befolkning för tecknande av bidrag. Denna vädjan var undertecknad av dåvarande landshövdingen Aug. Wall, redaktör Aug. Weström i Visby, kyrkoherden Arvid Jakobsson i Rute, f. folkskolläraren Gustaf Kellström i Bunge, ingenjören Fritz Nilsson i Bläse samt förslagets upphovsman, folkskolläraren Th. Erlandssan i Bunge.
Uppropet inbringade för övrigt ett belopp av 1 564 kr. År 1907 kan alltså räknas som året för muséets stiftande år 1908 valde kommunalstämman i Bunge den första styrelsen, som kom att bestå av hrr G. Kellström, K. Smitterberg och Th. Erlandsson i Bunge, Fritz Nilson, Bläse, samt Carl Bergbom och Otto Ahlqvist i Rute. Genom beslut av k. m:t erhöll museet mot en årlig avgäld sin vackra och ändamålsenliga museiäng för all framtid avsöndrad från annexhemmanet i Bunge.
Så gällde det, att upptaga samlararbetet. Det behöver icke sägas — det vet i varje fall varje gotlänning — att detta arbete liksom museets skapande i övrigt vilat på folkskollärare Th. Erlandsfion, \’som där nedlagt ett outtröttligt, men också framgångsrikt arbete. Följden har också blivit, att detta gotländska museum blivit ett av det främsta i sitt slag i hela landet. Det har blivit något mer än ett museum för norra Gotland, det är en institution, som länet som sådant har heder och ära av i tävlingen med andra provinser i riket. Själv har stiftaren förklarat, att detsamma dock aldrig kan bliva vad det bort vara, emedan det startats för sent. Mycket av det, varom de gamla veta att berätta, står icke numera att anskaffa. Men den lösen, iefter vilken han och hans medarbetare arbetat, har varit rädda vad räddas kan.
Och dock är det, sam sagt, icke litet de lyckats att bringa tillsammans i museiängen. Det är sålunda icke mindre än ett 20-tal olika byggnader, som efter hand där grupperat sig. Den förnämsta av dessa är Gammalgården med den bekanta Lunderhagestugan från Fleringe samt ekonomibyggnader från Biskops i Bunge, Snäckersstugan från Hangvar, fiskarstuga från Hall och hantverkarstuga från Sanda. Den sistnän.da hör ju liksom Snäckerastugan till museets senaste förvärv och detsamma är fallet med museets rusgift. Därjämte har museet för icke länge sedan förvärvat färjemansbostället påi Fårösund, vilket dock alltjämt ligger kvar på sin gamla plats. Vidare har museet såg verk både för vattenkraft och vindkraft, Låda nu unika i sitt slag, vidare en gammal husbehovskvarn för vattenkraft från Alskog, valka för vattenkraft från Slite, en 8-kantig knuttimrad väderkvarn från Hablingbo och en väderkvarn av sten, som fått stå kvar på sin dominerande plats på backen ovanför Fårösunds samhälle. Strandbodar av Olika typer finnas representerade från bunge: från Lickershamn i Stenkyrka och från Storungs i Lärbro, vilka kompletteras av en gammal fiskefyr, strandjung, från Hablingbo. Vidare finnas givetvis lambgift och »såidä», men det saknas icke heller varken kolarloja eller kalkugn, hemgarveri eller bränneri. Det är sålunda en verkligt allsidig representation för den gamla allmogekulturen, sam här rekonstruerats.
Få torde också de gotlänningar vara, som icke hittat vägen till Bunge-museet och beskådat dass skatter, för de gamla en kär påminnelse om svunna tider från deras barndom, för de unga en intressant lektion deras förfäders levnadsförhållanden. I synnerhet ha ju sommarfesterna haft en stor förmåga att samla människor. Det kommer säkerligen i. högre grad än vanligt bli fallet i år. Det är icke blott ett själviskt nöje för besökaren, det blir också en uppmuntran och en hedersbevisning mot den och dem, som av brinnande kärlek till uppgifterna byggt detta vackra minnesmärke över gammal gotländsk allmogekultur.
Men även programmet vid det stundande jubileet synes ha förmåga att locka folk. Sålunda komma både landshövding Rodhe och fru Gertrud Rodhe att medverka liksom även professor Nils Lithberg med tal och föredrag över olika ämnen. Likaså skall det väcka allmän glädje, att kantor Aug. Fredin, Loftahammar, ännu i sin ålders höst Vill göra ett besök på sin fosterö och spela sina gamla låtar, åt vilka han ägnat sitt live mest krävande arbeta och största intresse, för sina kära gutar. Men därjämte kommer fru Valborg Beer att sjunga ett antal gotlandsvisor till ackompanjemang av direktör Friedrich Mehler och även Slits manskör kolumer att medverka. Prggrammet utfyller med gutamålshistorier och med tävlingar i gamla folklekar. Men främst bland attraktionerna står givetvis, som redan sagt är, det jubilerande museet självt.
Heder åt den och dem, sam byggt Kulturhistoriska museet i Bunge! Väl mött till museets jubileumsfest den 10 juli!

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 juli 1932
N:r 145

Auktion.

Författningsenligt varder härmed kungjort att länsstyrelsen på ansökan den 23 juni 1932 utfärdat nya körkort för nedannämnda personer, nämligen f. d. bilföraren Erik Pettersson-Hardingz i Visby samt plåtslagaren Per Eric Sjöndin i Slite.
Visby i landskansliet den 23 juni 1932.
Lansstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 juli 1932
N:r 145