Gotlands läns landsting har i dag öppnat sitt lagtima möte för år 1932.

Landstingets sammansättning.
Först förrättades upprop, var vid befanns, att samtliga ledamöter voro närvarande.
Länets landsting består i år av följande ledamöter:
för norra häradet: riksdagsman Gunnar Bodin, Grausne i Lokrume, f. riksdagsmannen Hugo Karlström, Mörby i Lokrume, lantbrukaren J. O. Geselius, Angelbos i Lärbro, gjutaren Herm. Engström, Slite, f. folkskolläraren Th. Erlandsson, Bunge, riksdagsmannen Arvid Gardell, Stenstu i Endre, nämdemamnen O. Thomaason, Kärrmans i Kräklingbo, arbetsförmannen Hj. Johansson, Rute och lantbrukaren E. Svensson, Diskarve i Roma;
för södra häradet: riksdagsmannen Th. Gardell, Gans i Näs, lantbrukarna K. J. Levander, Bola i Havdhem, Johan Ahlsten, Koparve i Alva, Lars Hansson, Gangvide i När, Rud. Wallenberg, Vallbys i Hogrän, Rud. Bolin, Gandarve i Alva, Aug. Jacobsson, Allmungs i Havdhem, och Karl Olofsson, Magnuse i Väte, samt
för Visby stad: konsuln Carl E. Ekman, gasverbeldaran Karl Sandgren, redaktören Gust. Svedman och snickaren K. F. Söderdahl.
Av dessa har som bekant hr Karl Olofsson i år inträtt i landstinget som representant för bondeförbundet efter avlidne häradsdomaren Johan Olsson.

Ålderspresidenten hälsar tinget.
Öppnandet skedde under övliga former. Länsstyrelsen hade förordnat konsul Carl E. Ekman att öppna förhandlingarna och före ordet till dess ordförande blivit vald. Konsul Ekman, som efter avlidne häredsdomaren Johan Olsson är landstingets ålderspresident, har tillhört landstinget sedan 1910 eller lika länge som riksdagsman Th. Gardell, men är till levnadsåren äldre än denne.
Konsul Ekman hälsade de församlade landstingsmännen med ett anförande.

Talaren förklarade enligt sitt uppdrag landstingets förhandlingar öppnade och hälsade samtliga dess ledamöter välkomna till årets lagtima möte. Han vände sig därvid först till landshövdingen, som genom sin ställning, sin möjlighet att i god tid taga kännedom om ärendena och genom sina personliga insikter är i stånd till att verksamt stödja landstingets arbete. Vidare hälsade han landstingets ledamöter, som från sina vardagliga sysselsätt, ningar kommit tillsammans från skilda delar av ön för att avgöra så många viktiga frågor. Även till landstingets tjänstemän framförde han en välkomsthälsning, varvid han också erinrade om landstingets avgångne kamrer, som i plikttrohet och ordning varit en förebild och som gjort sig högt förtjänt om länets affärer.
Orsaken till att jag i dag fått äran öppna landstingets förhandlingar är, förklarade ålderspresidenten, att vår gamle kamrat och vän Johan Olsson i Hallvards, eller Ro-vidder som vi så länge kallat honom efter hans gamla gård, gått bort, sedan vi sist möttes på detta rum. Jag tror mig tala på allas vägnar när jag säger, att det är med djup tacksamhet och uppriktig saknad, som vi nu tänka på honom. Han var en gute av gammal god typ, klok, insiktsfull, arbetsam snabb i omdöme och säker i handling. Vi minnas hans sakliga inlägg i debatterna. Han talade efter eget sunt förstånd och icke för att behaga en ofta otillräckligt informerad väljaremassa, antingen denna vore att söka i bygden eller i partiet.
Jag vill hoppas, att något av denna anda må besjäla oss vid avgörandet av de viktiga ärenden, som äro oss förelagda. Näringarnas tillbakagång och det i följd därav sjunkande skatteunderlaget bjuda oss att noga pröva de framymna förslagen, särskilt om de äro nya el er improduktiva och falla utanför landstingets skyldigheter. Det gäller att skala bort det endast önskvärda eller tärande för att giva tillbörligt rum åt det nödvändiga eller närande. Detta så mycket mera som ett stort och kostbart förslag ligger på vårt bord, ett förslag, sim omfattar ett som det synes oundgängligt behov och rör en omvårdnad, som enligt lag påvilar landstinget, och som vi nog måste på något verksamt sätt föra närmare sin lösning, ty vi kunna ej utan ett visst våld på våra samveten likgiltiga gå det förbi.

Tinget konstitueras.
Då därefter val av presidium skulle företagas, återvaldes till landstingets ordförande enhälligt och med acklamation riksdagsmannen T h. Gardell, Gans i Näs.
Ordföranden tog därefter till orda och höll ett anförande.
Han uttalade sitt tack för förtroendet och underströk de minnesord, som ålderspresidenten förut yttrat över hr Johan Olsson samt fogade därtill några minnesord över f. landstingsman Adolf Wedin. Vidare framförde han landstingets tack till den avgående kamreraren, direktör Leo Olsson. I sin välkomsthälsning till landstingets ledamöter vände han sig särskilt till den nye ledamoten av landstinget, hr Karl Olofsson, och han framförde även en hälsning till landshövdingen.
Genom en oskriven lag hava företagare och arbetare vid industrier och andra företag tilltvingat sig avlöningsförmåner, som betydligt överskrida jordbrukets betalningsförmåga, framhöll han. Följden har blivit att städer och industrisamhällen blivit överbefolkade åå landsbygdens bekostnad. Genom dessa ???bildningar hava kraven på sociala anordningar ökats. Även till länets landsting har i år framställts krav Då ökade sådana sociala anordningar, krav som på ett eller annat sätt måste lösas. Då landstingets ledamöter nu var för sig gå att grundligt pröva förslagen, som delvis först i dag kommit dem tillhanda, tillåter jag mig fästa uppmärksamheten på, att genom jordbrukets sjunkande betalningsförmåga avsättningsmöjligheterna för industriens produkter äro förminskade. Därigenom står industrien inför det läget att på sina håll minska eller delvis nedlägga driften. Kanske att de också i likhet med staten komma att sänka avlöningarna. Genom de svåra härjningar i vissa skogar, som stormen förorsakat, hava vissa fastighetsvärden betydligt förminskats. Man måste även hava i minne, att riksdagen beslutat att sänka procenten på fastighetstaxeringen från 6 till 5 proc. Landstinget får sålunda räkna med att skatteunderlaget blir mycket mindre.
Jag skall därför, sade ordföranden. livligt instämma i de ord, som finnas anförda i hushållningssällskapets framställning, där det bl. a. står, att det ansett som en bindande plikt att så långt som möjligt inskränka anslagskraven. Jag hoppas innerligt, att landstinget i handling följer denna fingervisning.
Till vice ordförande återvaldes enhälligt f. folkskolläraren Th. Erlandsson, Bunge.
Vidare förrättades val av ledamöter i utskottet, varvid dessa fingo följande sammansättning:
sjukvårdsutskottet: hrr Carl E. Ekman (sammankallande), Gunnar Bodin, Hugo Karlström, K. J. Levander, Herm. Engström sch Johan Ahlsten;
under visningsutskottet: hrr Th. Erlandsson (sammankallande), Arvid Gardell, Hj. Johansson, Aug. Jacobsson och Karl Olofsson;
lagutskottet: Gust. Svedman (sammankallande), Lars Hansson, Karl Sandgren, Rud. Wallenberg och O. Thomasson;
jordbruksutskottet: hrr Th. Gardell (sammankallande), J. O. Gamlins, E. Svensson, Rud. Bolin, K. F. Söderdahl;
finansutskottet: hrr Carl E. Ekman (sammankallande), Th. Gardell, K. J. Levander, Herm. Engström och Aug. Jacobsson samt valutskottet: hrr Carl E. Ekman (sammankallande), Th. Gardell, J. O. Geselius, Karl Sandgren och E. Svensson.

Utskottsbetiinkandena tryckas.
Till justeringsmän för landstingets protokoll valdes hrr Gunnar Bodin och Johan Ahlsten med hrr Herman Engström och Rud. Bolin som ersättare. Justeringen skall äga rum den 15 sept.
Landstingets förvaltningsutskott hade föreslagit, att landstinget måtte gå i författning om tryckning av utskottsbetänkandena och dessas utdelning till ledamöterna. Dessa tryck skulle så vitt möjligt föreligga senast kl. 9 på onsdagsmorgonen, varefter landstinget sammanträder kl. 12 på dagen. De ärenden, som icke hunnit tryckas, skulle föredragas först på torsdagen, varigenom tingets förhandlingar möjligen kunde komma att försenas något.

I denna fråga uppstod en kort debatt, varunder hr Svedman uttalade farhågor för, att den föreslagna anordningen skulle komma att haka upp sig. Redan nu hade det varit trassligt med trycket. Han efterlyste också en utredning rörande kostnaderna. Landstingets sekreterare, länsnotarie Ragnar Jacobsson, framhöll, att det nu föreslagna systemet tillämpas inom andra landsting. Utskottet hade räknat, att
kostnadsökningen skulle uppgå till endast 150 kr. Hr Svedman fann detta överraskande billigt och hade personligen ej något emot den ifrågasatta tryckningen. Hr Erlandsson uttalade sina farhågor för, att det icke skulle gå så väl i lås, varemot hr Ahlsten talade för bifall till förvaltningsutskottetsförslag.

Landstinget biföll förvaltningsutskottets förslag.
— En del berättelser som inkommit till landstinget lades till handlingarna.
Sedan förhandlingarna sålunda avslutats, demonstrerade landshövding Rodhe för tingets ledamöter ritningar och förslag rörande ombyggnaden av lasarettet.

I lasarettsfrågan
har till länets landstingsting ingivits en framställning, undertecknad av fruarna Gertrud Rodhe för Fredrika Bremerförbundet och Röda korset, Hanna Damielson för Visby husmodersförening, Elsa Ytterberg för Gotlands moderata kvinnor, Alma Sandgren för Visby, socialdemokratiska kvinnoklubb och Emma Nilsson för Kooperativa kvinnogillet i Visby. Framställningen är av följande lydelse:
Undertecknade föreningar av gotländska kvinnor vilja till länets landsting rikta en vädjan att genom länslasarettets tillbyggnad sörja för att vård kan givas åt de barnaföderskor från länet, som äro i mest trängande behov härav. Om än de ekonomiska förhållandena för närvarande göra att planen på en självständig barnbördsavdelning vid lasarettet har måst ställas på framtiden, skulle dock den nu av direktionen föreslagna utvidgningen giva möjlighet att mottaga de förlossningsfall, som av läkare anses böra sta under uppsikt, samt dem, särskit från landsbygden, som sakna andra möjligheter tall vård.
Om det nu framlagda förslaget till lasarettets utvidgning antages av landstinget, och enligt däri uttalad mening ett mindre rum kunde avses för förlossningar — dessa måste för närvarande emellanåt försiggå på allmän sal — erbjuder Visbykretsen av Svenska Röda Korset att ställa till lasarettets förfogande lämplig inredning till detta förlossningsrum.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Arbetslösheten på norra Gotland i vinter.

Vägarbeten planeras för dess avhjälpande. — Länsstyrelsen begär förskottsvis 100 000 kr, av bilskattemedlen.
Länsstyrelsen härstädes har nu till k. m:t inkommit med förslag rörande vägföretag, som i enlighet med i k. m:ts cirkulärskrivelse den 17 juni angivna grunder borde ifrågakomma för erhållande av förskott å bidrag av automobilakattemedel. I ärendet ha även yttranden avgivits av länets båda vägstyrelser samt av vägingeniören i länet. För egen del anför länsstyrelsen följande:
På sätt som framgår av bilagda yttranden från vägstyrelsen i länets södra häradsväghållningsdistrikt torde arbetslösheten inom nämda distrikt ej vara av någon mera betydande omfattning och torde ej heller någon nämvärd ökning av arbetslösheten inom distriktet vara att förvänta.
Vad åter länets norra härads väghållningsdistrikt angår ställa sig förhållanden aannorlunda. Inom detta distrikt ligga flera kalkbrott ävensom Slite cementfabrik och Vallevikens cementfabrik. Under massakonflikten, då. leverans av kalksten till massafabrikerna i Norrland var avbruten, har allt arbete vid flertalet kalkbrott legat nere, och har därigenom ett stort antal arbetare blivit arbetslösa, särskilt inom Lärbro och Hellvi socknar. Vid Vallevikens cementfabrik i Rute socken har driften under året varit betydligt inskränkt och för närvarande ligger så gott som allt arbete vid fabriken nere; vid fabriken bruka under nor mala förhållanden sysselsättas 180 å 200 man, av vilka dock en del äro bosatta i Hellvi och Lärbro socknar. Slite cementfabrik, som tidigare sysselsatt 235 inom Othems socken bo• satta larbetare, har jämväl nödgats göra avsevärda inskränkningar i driften, och enligt inhämtade upplysningar torde fabriken under instundan. de vinter icke kunna komma att sysselsätta mera än ett 60-tal arbetare.
Genom massakonfliktens hetande ha visserligen kalkbrotten åter kunnat sätta igång arbetet, men man räknar med att brytningen ,icke kan fortsätta längre än framåt jul för att sedan återupptagas i april nästa
Bedömer man arbetslöshetssituationen efter siffrorna över de hos de olika arbetslöshetskommitteerna inregistrerade arbetslösa, får man, säger länsstyrelsen, en fullkomligt felaktig uppfattning av de faktiska för. hållandena. De arbetslösa låta av olika skäl icke inregistrera sig, ett förhållande, som låter förklara sig bland annat därav, att (man icke är van därvid på grund av att tidigare icke i dessa trakter rått någon större arbetslöshet. Under sommaren torde det jämväl ha varit lättare för de arbetslösa att hjälpligen draga sig fram. Arbetslöshetskommitteerna ha också hittills i endast ringa omfattning varit i tillfälle anvisa arbete, och med kännedom härom ha de arbetslösa underlåtit att anmäla sig.
Av allt att döma bli förhållandena på arbetsmarknaden under instundan. de vinter ganska allvarliga inom industrisocknarna på norra Gotland. Länsstyrelsen har inhämtat uppgifter från arbetslöshetskommitteerna i socknarna samt från arbetsledningarna vid de industrier, det här gäller, för att söka bilda sig en uppfattning om huru stor arbetslösheten kan vara att befara under vintern. Enligt dessa upplysningar kan det förväntas att delvis under hösten och sedermera under vintern följande antal arbetslösa komma att finnas, nämligen i Othem 200,ifellvi 100, Ruta 130, Lärbro 105 och i Bunge 70.
Jämväl inom andra närgränsand.e socknar är att räkna \’med en viss arbetslöshet, påpekar länsstyrelsen.
Under sådana förhållanden och då de berörda kommunerna, vilkas ekonomiska bärkraft i och för sig icke nu är vidare stor, torde med det starkt sjunkande skatteunderlaget få det synnerligen svårt att möta den hotande arbetslösheten, har länsstyrelsen ansett dat nödigt att göra en framställning om förskott å bidrag av automobilskattemedel för igångsättande av vägarbeten för att därigenom i någon mån bereda arbetstillfällen. Med hänsyn till de för närvrrande länsfonden. tillgängliga medel och till de normalt till densamma inflytande belopp torde statsbidrag icke kunna ställas till förfogand i sådan omfattning att sysselsättning i större utsträckning därmed skull kunna beredas de arbetslösa.
För norra häradets väghållningsdistrikt torde man alltså vara hänvisad till att anlita förskott å de länsfonden tillkommande automobilskattemedel., Till vägarbeten av den art, som framhållits i den iovannämda cirkulärskrivelsen, är enligt länsstyrelsens mening att hänföra omläggning och förbättring dels av vägen Lärbro-Kappelshamn och dels av vägen Vikers-Gothem. Eägge företagen ha ansetts under alla förhållanden böra rne,dtagas i nästa treårsplan.
Vad den förra vägsträckan angår ligger den särskilt väl till för de socknar, där den största arbetslösheten är att förvänta, ach vad vägen Vikers—Gothem angår utgör densamma fartsättningen på vägen Boge—Vikers, vars förbättring ingår i nuvarande treårsplan, och det torde med Ansyn till de arbetslösas sysselsåttatide med för dem lämpat arbete vara mycket påkallat att arbetet å hela sträckan Boge—Gothem göres i ett sammanhang. Kostnaderna för. dessa två företag beräknas sålunda: Lärbro—Kappelahamn, 93,003 kr. plus marklösen 5,000 kr., statsbidrag 73,500 kr., Vikers—Gothem 90,700 plus marklösen 7,000 kr., statsbidrag 73,000 kr.
Sammanlagda statsbidraget för de båda företagen skulle alltså uppgå till 146,500 kr. Då en del av de i länsfonden inflytande medel torde kunna användas för dess vägarbeten och det jämväl är att antaga att särskilt beträffande vägen Vikers—Gothem åtskilliga förenklingar skulle kunna: genomföras, borde för de bägge arbetenas fullbordande under åren 1932-1933 icke erfordras förskott av statsbidrag från automobilskattemedel med högre belopp än tillhopa högst 100,000 kr., frånsett mark lösan, som gäldas först senare.
Länsstyrelsen hemställer därför på åberopade skäl om att k. m:t ville förskottsvis bevilja bidrag av automobilskattemedel till utförande av ovannämda två vägarbeten Lärbro—Kappelshamn och Vikers—Boge under åren 1932-1933 med ett belopp av tillhopa 100,000 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Rute Biografen.

Söndagen den 4 sept. kl. 5 och 8.
Kronans Kavaljerer.
Fridolf Rhudin, Waldemar DahlaVist, Weyler Hildebrand, Britta Appelgren i huvudrollerna.
En stor liudfilm, där ett rikligt överflöd av komiska scener serveras. N. D. A.
Barnbiljetter säljas endast till första föreställningen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 1 September 1932
N:r 202

Dödsfall. Axel Filip Andersson

Min älskade make vår lilla älskade pappa Axel Filip Andersson lämnade oss idag i en ålder av nära 52 år; djupt sörjd och saknad och i tacksamt minne bevarad av oss, släkt och vänner.
Rute den 20 aug. 1932.
Karolina.
Martin och Thyra.

\"\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 augusti 1932
N:r 193

Åter oväder över ön.

Under den gångna natten har ett nytt oväder gått fram över stora delar av ön med regn och åska i följe. I Visbytrakten dundrade det rätt friskt ett slag, och blixtarna avlöste varandra titt och tätt, medan regnet skvalade ned. Inte mindre än 32,5 mm. uppmättes i morse härstädes, men rekordet togs dock i Rute, där nederbörden i natt uppmättes till 37,4 mm. Även i Stånga föll regnet i strida strömmar åtföljt av åska, och regnmängden där uppmättes till 33,1 mm. Neråt Hoburgstrakten har under det senaste dygnet fallit 17,4 mm., men där har man sluppit ifrån åskan. Att här och där nå ön blixtarna varit intensiva, därom vittna bl. a. att telefonledningarna åt Fåröhållet liksom mellan Katthammarsvik och Östergarn blivit försatta ur brukbart skick, i det åskskyddet kring kablarna sönderbränts. Några rapporter om annan materiell skada genom åskslag ha dock hittills icke ingått. Regnet är naturligtvis icke välkommet för lantmannen, vilka nu rätt allmänt hålla på med rågskörden.
Vid 12-tiden i middags var kajen till Fårö åter klar. Därifrån rapporterades att åskan varit synnerligen kraftig och att regnmängden uppmätts till 27,5 mm.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 augusti 1932
N:r 182

Ett ganska krattigt oväder

drar i dag fram över Gotland till föga glädje för både turister och alla lantbor, som just nu hålla på med skörden. Ruskvädret började med kraftig blåst under efternatten, och på morgonen kompletterades nordan med strida regnskurar och åska. 6,8 mm. nederbörd har det i skrivande stund kl. 12 fallit här i staden. På Fårö har det varit ett verkligt skyfall med ganska stark åska. Klockan åtta i morse uppmätte man 2,8 mm. där ute, men sedan kom det inte mindre än 21 mm. på två timmar. Vinden är frisk mellan O och SO. Även i Rute har man fått sin släng av sleven, om än icke i samma omfattning som på Fårö. 17,4 mm. regn plus åska. Ute på Sudret tycks man kommit lindrigast undan, såvida inte ovädret kommer dit så småningom. Emellertid made man icke hört någon åska därute på förmiddagen, och nederbörden inskränkte sig till några skurar, som kanske medfört ett par millimeters regn. Men vinden var dock ganska frisk även på det hållet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 augusti 1932
N:r 181

Fornminnesinventeringen går i rask takt.

I sina riksdagspetita hemställer vitterhetsakademien om ett anslag å 10,000 kr. till fortsättande av fornminnesinventeringen i landet. Detta arbete har under det gångna året bedrivits i rask takt.
Under nämda tid ha inventeringsarbeten pågått inom bl. a. följande kommuner, nämligen Hall, Hangvar, Hellvi, Lärbro, Tingstäde, Othem, Fårö, Rute, Fleringe och Bunge. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 augusti 1932
N:r 177

Bungemuseet jubilerar.

Inför 25-årsfesten den 10 juli.
Söndagen den 10 juli firar Kulturhistoriska museet i Bunge sitt 25-årsjubileum. Visserligen ha sommartingen i Dunge \’klivit en så test och bestående institutin, att dat hör gammal tradition till, att gotlänningarna i stora skaror den dagen shia möta upp där ute vid museet, men det kan likväl icke undgås, att sommartinget i år får en högtidligare prägel än vanligt. Denna jubileumsdag inbjuder nämligen till en återblick över det arbete, som verkställts under det gångna kvartsseklet, och i belysningen av detta får arbetsresultatet, d. v. s. museet i den forul, som det nu framträder, sin rätta uppskattning.
Det första uppslaget till startande av detta museum utgjordes av en i Gotlands Allehanda den 18 sept. 1906 införd artikel, vari folkskolläraren Th. Erlandsson framlade en plan till ett friluftsmuseum på norra Gotland. Förslaget vann genast livlig anslutning och i januari påföljande år utsändes ett upprop till Gotlands befolkning för tecknande av bidrag. Denna vädjan var undertecknad av dåvarande landshövdingen Aug. Wall, redaktör Aug. Weström i Visby, kyrkoherden Arvid Jakobsson i Rute, f. folkskolläraren Gustaf Kellström i Bunge, ingenjören Fritz Nilsson i Bläse samt förslagets upphovsman, folkskolläraren Th. Erlandssan i Bunge.
Uppropet inbringade för övrigt ett belopp av 1 564 kr. År 1907 kan alltså räknas som året för muséets stiftande år 1908 valde kommunalstämman i Bunge den första styrelsen, som kom att bestå av hrr G. Kellström, K. Smitterberg och Th. Erlandsson i Bunge, Fritz Nilson, Bläse, samt Carl Bergbom och Otto Ahlqvist i Rute. Genom beslut av k. m:t erhöll museet mot en årlig avgäld sin vackra och ändamålsenliga museiäng för all framtid avsöndrad från annexhemmanet i Bunge.
Så gällde det, att upptaga samlararbetet. Det behöver icke sägas — det vet i varje fall varje gotlänning — att detta arbete liksom museets skapande i övrigt vilat på folkskollärare Th. Erlandsfion, \’som där nedlagt ett outtröttligt, men också framgångsrikt arbete. Följden har också blivit, att detta gotländska museum blivit ett av det främsta i sitt slag i hela landet. Det har blivit något mer än ett museum för norra Gotland, det är en institution, som länet som sådant har heder och ära av i tävlingen med andra provinser i riket. Själv har stiftaren förklarat, att detsamma dock aldrig kan bliva vad det bort vara, emedan det startats för sent. Mycket av det, varom de gamla veta att berätta, står icke numera att anskaffa. Men den lösen, iefter vilken han och hans medarbetare arbetat, har varit rädda vad räddas kan.
Och dock är det, sam sagt, icke litet de lyckats att bringa tillsammans i museiängen. Det är sålunda icke mindre än ett 20-tal olika byggnader, som efter hand där grupperat sig. Den förnämsta av dessa är Gammalgården med den bekanta Lunderhagestugan från Fleringe samt ekonomibyggnader från Biskops i Bunge, Snäckersstugan från Hangvar, fiskarstuga från Hall och hantverkarstuga från Sanda. Den sistnän.da hör ju liksom Snäckerastugan till museets senaste förvärv och detsamma är fallet med museets rusgift. Därjämte har museet för icke länge sedan förvärvat färjemansbostället påi Fårösund, vilket dock alltjämt ligger kvar på sin gamla plats. Vidare har museet såg verk både för vattenkraft och vindkraft, Låda nu unika i sitt slag, vidare en gammal husbehovskvarn för vattenkraft från Alskog, valka för vattenkraft från Slite, en 8-kantig knuttimrad väderkvarn från Hablingbo och en väderkvarn av sten, som fått stå kvar på sin dominerande plats på backen ovanför Fårösunds samhälle. Strandbodar av Olika typer finnas representerade från bunge: från Lickershamn i Stenkyrka och från Storungs i Lärbro, vilka kompletteras av en gammal fiskefyr, strandjung, från Hablingbo. Vidare finnas givetvis lambgift och »såidä», men det saknas icke heller varken kolarloja eller kalkugn, hemgarveri eller bränneri. Det är sålunda en verkligt allsidig representation för den gamla allmogekulturen, sam här rekonstruerats.
Få torde också de gotlänningar vara, som icke hittat vägen till Bunge-museet och beskådat dass skatter, för de gamla en kär påminnelse om svunna tider från deras barndom, för de unga en intressant lektion deras förfäders levnadsförhållanden. I synnerhet ha ju sommarfesterna haft en stor förmåga att samla människor. Det kommer säkerligen i. högre grad än vanligt bli fallet i år. Det är icke blott ett själviskt nöje för besökaren, det blir också en uppmuntran och en hedersbevisning mot den och dem, som av brinnande kärlek till uppgifterna byggt detta vackra minnesmärke över gammal gotländsk allmogekultur.
Men även programmet vid det stundande jubileet synes ha förmåga att locka folk. Sålunda komma både landshövding Rodhe och fru Gertrud Rodhe att medverka liksom även professor Nils Lithberg med tal och föredrag över olika ämnen. Likaså skall det väcka allmän glädje, att kantor Aug. Fredin, Loftahammar, ännu i sin ålders höst Vill göra ett besök på sin fosterö och spela sina gamla låtar, åt vilka han ägnat sitt live mest krävande arbeta och största intresse, för sina kära gutar. Men därjämte kommer fru Valborg Beer att sjunga ett antal gotlandsvisor till ackompanjemang av direktör Friedrich Mehler och även Slits manskör kolumer att medverka. Prggrammet utfyller med gutamålshistorier och med tävlingar i gamla folklekar. Men främst bland attraktionerna står givetvis, som redan sagt är, det jubilerande museet självt.
Heder åt den och dem, sam byggt Kulturhistoriska museet i Bunge! Väl mött till museets jubileumsfest den 10 juli!

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 juli 1932
N:r 145

Förlovade.

Gösta Lind
Killan Tingström.
Vänge.
Midsommarafton.

Artur Ekström
Linnea Olsson.
Midsommarafton.

Thure Gabrielsson
Linnea Hägg.
Buttle.

David Högberg
Rut Havdelin.
Rute. Hangvar.

John Cedergren
Anna-Brita Blomqvist.
Karlskrona.

Bertil Löthberg
Ruth Lindholm.
Ljungby. Växjö.

Oswald Bergström
Ruth Pearson.
Stockholm. Stockholm.
Slite Midsommardagen.

Ragnar Frid
Gerda Löfström.
Eksta. Sproge.

Jonas Andersson
Ragnhild Olofsson.
Sala. Visby.
Midsommarafton.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 juli 1932
N:r 144

Förlovade

John Jacobsson, Stenkyrka och Ingeborg Enström, Gotl, Kaik.

Karl Johansson, Lärbro och Elsa Westöö, Rute. Midsommarafton.

Eric Svensson, Visby och Lilly Jakobsson, Hogrän.

Helge Pettersson, Visby och Esther Johansson, Roma.

Arvid Olsson och Svea Jakobsson, Vallstena.

Karl Nordström, Halla och Vera Lindkvist, Katthammarsvik.

Ivar Laurin, Lau och Agnes Pettersson, Eskelhem.

Thure Olofsson, Lye och Linda Gardsten, Etelhem.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 23 juli 1932
N:r 143