Etikett: Rone

Rone socken ligger på södra delen av Gotlands östkust.
Gårdsnamn: Autsarve, Botes, Burge, Davide, Domerarve, Findarve, Frigsarve, Gerete, Getor, Gullgårde, Hallbenarve, Halor, Hägdarve, Jakobs, Jaksarve, Lauritse, Lillgårds, Magnuse, Malms, Mattsarve, Ogges, Prästgården, Roes, Sigdes, Smissarve, Stale, Tomte, Tronhage, Uggårde, Vinarve, Ålarve, Änggårde.

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 7 Mars.
Hvad en illmarig piga kan åstadkomma.
På ett ställe här i närheten har sedan i början af sistlidne Januari månad inträftat åtskilliga besynnerligheter, som kommit folk att tro på trolleri och spöken.
I det ifrågavarande huset funnos två qvinliga tjenare, en för att sköta sysslorna inomhus, en för att efterse husbondefolkets lilla ladugård och öfriga utgöromål. Den förra kunna vi kalla E.
Nå, allt gick sin gillla gång från 24 Oktober till julhelgen. Husbondefolket reste då bort, och flickorna skulle vara ensamma hemma. Så skulle de på julaftonen dela julklapparne sins emellan, men då var det slut med sämjan, ja de råkade till den grad i delo med hvarandra, att hon som sköte ladugården förklarade, att inte en dag längre blef hon i huset tillsammans med E., utan flyttade hon långt derifrån. Ja, hon skulle ej stanna förrän bon kommit till — Finland.
E. stannade emellertid qvar på egendomen och åtog sig att för tillfället sköta ladugården. En annan ung flicka kom snart som medtjenarinna.
Men det gick icke länge för E. med ladugårdssysslorna. Hon började tala öm att det bestämdt inte stod rätt till i ladugården. Den flyttade pigan hade bestämdt kommit fram till Finland och der i förargelsen sändt trolldom hit till henne. Det var rent för galet! Hvad hon gjorde i ordning ute hos kräken på qvällen, det befans andra morgonen kastadt huller om buller. Hon sade sig se besynnerliga syner och då hon sent en afton varit derute och haft lykta med sig, kom hon alldeles förskräckt inrusande och berättade darrande, att lyktan hastigt släckts af någonting som dessutom raspat henne i ansigtet. Nu var hon säker på att det var hennes förra kamrat V., som ju hade lofvat att bara hon kom till Finland skulle det inte blifva någon fred i huset.
Husbondefolket lät på allt sätt undersöka ladugården. Det syntes, att det varit folk — eller någonting anoat — der och strött omkring allt som fans der, men inga spår syntes i snön, så att det var alldeles obegripligt.
Så hände för någon kortare tid sedan, att husbondefolket skulle resa bort på begrafning och nu ville de båda flickorna icke vara ensamma, utan båda en ung väninna i grann skapet att stanna hos dem den lilla tid herrskapet skulle vara borta. Nå, flickan i fråga var hvarken skrockfull eller rädd. Men knapt bade mörkret inbrutit och de båda flickorna voro i köket samt E. inne i kammaren och bäddade, förrän plötsligt ett par hårda slag dunkas på kammarfönstret. E. rusar förskräckxt nt i köket och de båda andra blefvo också rädda. Lamporna släcktes och flickorna kröpo ner i en sädesbinge, som stod invid köksfönstret, samt höjde ett täcke öfver sig. De hade dock ej legat länge förrän det blet likadant oväsen på köksfönstret, upprepade gånger, allt värre och värre.
Der lågo nu flickorna i ångest hela natten och dagen derpå skyndade den främmande töFm hem till sin mor, alldeles förskrämd och förbi.
Så fortfor det att dunka på fönstren hvarje qväll så snart det blef mörkt i rummen. Undersökningar gjordes, men utan resultat. Det var omöjligt att få någon hvila förrän efter midnatt.
För att om möjligt fördrifva spökerierna, beslöt man sig för att båda dit annat folk om nätterna, men de fleste vågade sig af förskräckelse icke dit. Man anmodade då en gammal jägare. Denne infann sig med bössa och revolver. Spöken måste väl fly för eld och krut. Spökena generade sig emellertid inte för honom. »Dunk, dunk!» — sade det på fönstret tätt bredvid honom. Han aflossade ett skott. Genast började oväsendet på husets andra sida. Ingenting stod att upptäcka den natten. Följande natt tog jagaren sin spårhund med sig. Kanske den gick på epöken också! Men då var allt tyst.
Nu har man fått förklaring på gåtan. E. har för sitt husbondefolk fått bekänna, att det har varit hon, kom hela tiden spelat spöke! Hon hade kastat omkring allt i ladugården och då det blifvit mörkt i rummen, hade hon oförmärkt kastat en guttaperkaboll på fönstren, hvarefter hon skickligt uppfångat den, Så hade hon gått på, till dess hon blef sömnig och icke orkade längre. Orsaken till sitt beteende har hon förklarat vara den, att hon ville ha såväl husbondefolket som alla andra att tro, att den flyttade flickan åstadkommit trolldom!

I dag har härstädes hållits årsstämma med Rone mejeribolag under ordförandeskap af A. M. Eneman och med Nils Broander sekreterare. Under året ha uppköpts 137,187 liter mjölk för kronor 9,220, hvarför aktieägarne erhållit ett medelpris af 6 7/10 öre för liter samt icke aktieägare 6 3/10 öre litern. Af denna mjölk har tillverkats 5,520 kg. smör och har till hvarje kilogram smör åtgått 24, 85 liter mjölk; 5,499, 80 kg. smör ha försålts för kr. 10,030: 37 eller ett medelpris af kr. 1: 82 för kg. Af skummjölksost har tillverkats 1,448 kg., hvilket försålts för kr. 333: 84 eller ett medelpris af 23 öre för kilogram. Af skum- och kernmjölk har försålts 86,857 liter för kronor 1,578: 46 eller 1 och 8/10 pr. liter.
Fråndrages från behållningen af denna rörelse bolagets löpande utgifter och diverse utskylder, så uppstår en vinst för året af kronor 697: 95. Revisorerna tillstyrkte stämman att bevilja styrelsen full ansvarsfrihet, hvilket också med tacksamhet beviljades. Det för 87 aktier af 51 delägare upptagna lån hade nu nedgått till hälften eller kronor 2,175.
Likaså lånet i Närs sparbank som nedgått från 4 till 2 tusen kronor.
Af årets vinst beslöt stämningen afskrifva 800 kr. på inventariekontot. Åt mejerskan öfverlemnades en gratifikation af 15 kronor och åt hennes biträde 10 kr samt 250 äronor afsattes till reservfonden. Åt verkställande direktören bestämdes ett arvode af 100 kr. Den afgående styrelsen omvaldes enhälligt äfvenså suppleanterna. Revisorer blefvo K. J. Grönström, Rone, och Karl Petterson, Stumla, Alfva.
Rörelsens totalomsättning för året har varit 12,570 kr.
Som mjölkmängden ännu torde kunna uppdrifvas, beslöt stämman att uppdraga åt styrelsen, tillse huruvida icke några mjölkbud på bolagets bekostnad försöksvis kunde i vissa trakter hämta mjölk, enär många förklarat sig vilja lemna, om de bara finge sända af mjölken, och beslöts att två sådana mjölkbud skulle u sändas.
Bolaget tyckes vara lifskraftigt och energiskt och alla stämmans ledamöter voro måna om dess framgång och förkofran trots det att många motigheter legat hindrande i vägen.

Gotlands Kreaturförsäkringsbolag har under det nu slutade försäkringsåret här haft 25 delägare med en delaktighetssamma af 10,000 kr. Nu hade nog detta fördubblats i det kommande året, om ej en annan föreniog, som äfven försäkrar emot brand och åskslag, uppkommit och som dragit många till sig. Godt vore emellertid, om alla förenade sig om vårt solida och korrekta gamla bolag, så hade årspremierna svart blifvit sänkta till hälften.

Södra Gotland, 7 Mars.
I förtid, höll jag på att utropa, när jag tittar på både land och strand, ha vårens budbärare staren och lärkan, som här i trakten verit synliga i dagarne, kommit. Hvart skola väl de stackars varelserna taga sin tillflykt för att ej förgås at köld och hunger? Men deras slägtingar, sjöfåglarne, äro ej mycket bättre lottade nu, när sjön så hårdt frusit till. I egtora flockar synas de oroligt kretsa omkring i luften för att få syn på den allraminsta remna i isen, der de kunna slå sig ned för att åtkomma någon näring. Men alla dagar ha dessa stackare ej lyckan att finna någon liten vak på den isbelagda sjön. Ty när stiltje rådt en natt ha alla dessa små öppningar, som möjligtvis funnits, blifvit isbelagda, och de få uttröttade af sökandet tumla ned på isen, för att efter en kort stund åter på nytt om och om igen förnya spanandet. Ett par dagars blidväder har nu varit rådande, men åter i går på qvällen sjönk termometern långt under fryspunkten. I sanning trefliga utsigter!

Ett större eldsken observerades vid sjutiden sistl, lördags qväll i vestlig riktning härifrån utåt sjön, af ett par personer. Som man med säkerhet kunde antaga att det ej härledde sig från något fartyg, har man förgäfves undrat på hvad det kunde vara för en eld som syntes ute vid horisonten. Kanske att det kunde härleda sig från någon eldsvåda på Öland?
Vi få i sådant fall hoppas att genom tidningarne framdeles kommo till visshet härutinnan.

Mellersta Gotland, 7 Mars.
Allt mera klagas öfver kölden i kyrkorna på vinterdag, och klagomålen äro icke obefogade, Man sitter hellre hemma om söndagarne i sitt varma rum och tänker på Gud så varmt och så godt man kan, om det ock icke blir så högtidligt till sitt yttre.
Om församlingarna tycka sig icke hafva råd att bestå sig uppvärmning i sina tempel under vintertid, hvarför icke utverka s.g vederbörligt tillstånd att då få förlägga den allmänna gudstjonsten till de numera här å orten rymliga skolsalarne? Det vore bättre än att presten skall nödgas stå och tala för stumma väggar.
I min ungdom (för femti år sedan) var man van, äfven som gosse eller yngling, ty tukten var litet strängare då än nu, att regelbundet gå i kyrkan om söndagarne. Predikanten var en af de bäste, Likväl längtade man ständigt att han snart skulle rfäga amen.
Ty det var en ren omöjlighet att sitta stilla på sin bänk. Man skakade och våndades i hela sin kropp och man var nog taktlös att slå takt med både tänder och fötter.
De svåra och allmänna frossfebrarna från den tiden torde till en del haft sin rot i det allmänna kyrkobesöket vinterdag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Mars 1893
N:r 38

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 4 Mars.
Enkan Kajsa Lisa Hansson, hvars stuga lördags på morgonen brann ned, är nu död Hon dog i måndags troligen till följd af åtskilliga brännskador, som i förening med under eldsvådan uppkommen förskräskelse påskyndade hennes slut.

Rapphönsen, som denna vinter lidit svårt, påträffas ibland döda liggande i snön. En del har nog också blifvit mat för hök och räf.

Hemse, 5 Mars.
En lyckad tillställning ägde rum i går afton i härvarande folkhögskolas stora sal till förmån för de nödlidande i Norrland. Föreställningen, som inleddes med ett gedigert föredrag om Norrland, hvarvid talaren, kandidat Lundgren, isynnerhet framhöll Lapplands natur, näringar, folk och den nöd, som rådde deruppe, omväxlade med åtskilliga tablåer af såväl allvarlig som humoristisk natur och af qvartettsång, utförd af folkhögskolans elever, samt af pianomusik. Föreställningen, som upprepades söndagsafton för öfverfullt hus, inbragte omkring 65 kr.
För samma goda ändamål har äfven i pastoratets kyrkor insamlats 45 kr.

Väte, 4 Mars.
Ett missfoster af kalf framföddes häromdagen af en ko vid Sorby gård. Kon måste vid förlossningena slagtas och det befans då att fostret utgjordes af två kalfvar, fammanväxta midt på kroppen. Missfostret hade endast ett hufvud och en mage men 8 ben och bakdelen fullständigt utvecklad och motsvarande två kallvar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Mars 1893
N:r 37

Publicerat

Från landsbygden.

Ardre, 25 Februari.
För att med en ringa skärf kunna bidraga till hindrande at nöden i Norrland var häromdagen anordnad en enkel fest hos N. Jakobsson, Kopungs, hvilken godbetsfullt upp lät lokal för angifna ändamål. Glädjande var att se, med hvilket intresse denna anordning omfattades af alla, både rika och fattiga. Salen var inom kort fyld af deltagare, hvilka med lifligt intresse följde hvad som der försiggick. Längst uppe i salen tronade det vackert ordnade kaffsbordet med sin unadfägnad, och orgelns toner ackompavjsrade af gitarrer och åtföljla af friska qvinno- och mansröster brusade den inträdande till mötes. Fescen öppnades af komminister Hawré: med ett stämningsfullt poem, i hvilket deltagarae helsades välkomna, och hvari skildrades våra lyckliga förhållanden, framkallade genom föregående års rika skörd, och norrlänningeas vanlottade med ty åtföljande nöd, förorsaktad af der inträffad missväxt. Föredrag hölls äfver ämnet: Norrlund, då dess yta, klimat, naturprodukter, näringar och öfriga förhållanden skildrades.
Den i allo lyckade tillställningen afslöts med ett kort religiöst föredrag och bön af Fosterlandsstiftelsens reseombud Pedersén. Den enkla festen inbragte 82 kronor 10 öre, hvilken summa ytterligare blifvit tillökt med omkriog 13 kronor, utgörande detta ett bevis för att det lilla Ardre har ett folk, som ömmar för sina nödstälda likar.

Hangvar, 22 Febr.
En fågeljagt på Östersjön vintertid. Följanrde historia har barättats mig från en grannsocken hästädes. Häromdagen, då en jägare skulle begifva sig ut på sjöisen för att skjuta fågel, var lyckan ej honom mera gynsam än att han, kommen ut ett ganska långt stycke från land, på ungefär 12 alnar djupt vatten, råkade att trampa igenom isen med den påföljd, att han genast sjönk ned. Men strax uppkommen på samma ställe fattade han med händerna fast uti iskanten, hvilken dock brast sönder, så att han ånyo för andra gången sjönk ned. Sedermera uppkommen kunde han dock ehuru utmattad krafla sig upp på isen, lemnande skjutvapnet i sticket. Olyckan, som varseblefs af en qvinna från stranden, kunde dock ej antagas vara så farlig förrän genom några rop den nödstälde gat sig tillkänna. Tillskyndande hjelp hann dock ej fram, u:au mötte den nedisade och stelfrusne mannen på vägen, som begaf sig till närmaste boniog, der kläder genast måste ombytas. Tilläggas kan, att mannen varit ute för ett något så när liknande äfventyr för några år sedan.

Södra Gotland, 24 Febr.
»Hvad gör en kyss, när ingen det ser, när du den gett, du mins den ej mer», heter det ju i »Hin ondes besegrare», Till denna, oss allom bekanta text, sökte en ungersven häromsistens, i en af socknarna här på söder, göra ett slags tableau vivant. — tackars unge man! Han var ju så glad och lifvad vid detta tillfälle. Han hade fått sig »ett lite glas», ty det var ju hans årsdag idag — som sagdt, han var så glad, så glad och der kom ju — hon.
Han möter nämligen på qvällsqvisten »föamålet för sin ömma låga», som det ju så vekert heter — dock lär ej det der »föremåla» besvara hans böjelse. Ungersvennen stäler sig midt i vägen för den unga flickan och spärrer såmedels hennes »vidare befordram; fäster på henne ea ntmenande blick och säger: »en kyss och en klapp, eller du kommer ej längre!» Men, som ni sett, finnes ingen böjelse hos den sköna för den uppge mannen och i konseqvens dermed protesterar hon på det ifrigeste. Ynglingen ger sig ej! Han måste ha lösen som skulle bestå i form af kyssar och klappar (som orden lära ha fallit sig). Salig »Kajsa Varg» i verlden, »Gud frögde hennes schel dárr ha liggar !» sade ju en gång de mycket bevingade orden: »man tager» och ynglingen — han tog — då flickan ej godvilligt ville gifva honom det önskade.
Nu tyckte emellertid tösen att det gick långt öfver konvenansens lagar. Hon betraktar ömhetsbetygelsen som öfvervåld, hvarför hon också i sin vrede börjar ropa på hjelp. Folk tillströmmar och fråga efter anledningen till hennes »nödrop», hvarpå flickan förklarar, att det är henne omöjligt komma byvägen fram med mindre än hon först skall visa vissa ömhetsbetygelser till den der unge mannen, som ännu, oaktadt folkmassan, håller sitt ideal krampaktigt om lifvet och vädjar hon nu till de närvarande om »handräckning» för att bli sin af »tjäderlek» halft vansinnige antagonist fri, en sak som också genast beredvilligast beifrades. — Flickan kom nu på »fri fot» igen samt fortsätter i lugn och ro sin väg. Den älskogskranke odalsonen förständigades att omedelbarligen lemna valplatsen samt att på inga vilkor vidare förfölja sin sköna, så framt han ej slutligen ville ha’ sin ursprungliga önskan realiserad, på så vis nämligen, att blifva af tunga och grofva karlahänder »grundligt kringklappad».

Rone, 25 Febr.
Eldsvåda. Enkan Kajsa Lisa Hans onstuga på Ronehamn nedbrann i dag 25 Febr. Gumman, som vanligt ensam och frusen, fyrade på duktigt hvarvid elden genom den dåliga skorstenen troligen fattat i lofter. Den gamla förstod ej hvad som var på färde och hade nog blifvit innebränd, om ej folk sparkat upp dörrarna och burit henne ut. Hon försörjes på socknens bekostnad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Februari 1893
N:r 33

Publicerat

Frågan om ett ångmudderverk för landthamnarne

har i dag varit föremål för en öfverläggning mellan delegerade från samtliga landthamnarne inför länsstyrelsen.
Denna fråga är redan en mansålder gammal.
År 1860 hade nämligen handlande och skeppsredare å lere gotländska landthamnar medgifvit att i händelse ett mudder verk för landthamnarnes räkning kunde anskaffas genom andra medel än landthamnsfondens tillgångar, de sjelfva för den tid verket vid de olika hamnarne komme att anlitas, ville bekosta hvad för dess drifvande erfordrades. Genom bref 20 Oktober 1860, 11 Nov. 1861 och 16 Januari 1893 hade k. m:t tillåtit, att under vissa vilkor, hvaribland att muddring skulle bedrifvas under 12 års tid, dels 30 tusen rår för anskaffainde af ett ångmudderverk åt Gotlands landthamnar finge utgå af handels- och sjöfartsfonden och dels att hvad utöfver dessa 30 tusen rdr möjligen erfordrades till fyllnad i kostnaden för verkets anskaffande, utrustning, underhåll och transporterande från en hamn till annan finge bestridas af de utöfver reserverade 50 proc. af brobygnadskostnaderna befiatliga och uppkommande besparingar å gotländska landthamnsfonden.
Detta var, kan man väl säga, ett frikostigt anbud, som dock icke skulle leda till något resultat.
Vid sammanträde inför k. bfhds in kommo i December 1863 possessionaten Wöhler och handl. Snöbohm med anbud om att i öfverensstämmelse med ofvannämda k. bref anskaffa, drifva och underhålla i 12 år ett ångmudderverk i Gotlands landthamnar. Ett verk om 12 hästkrafter «kulle kosta 45 och ett om 10 bästar 42 tusen rår, hvarjämte hrr Wobhler och Snöbobm fordrade respektiva 950 och 900 rdr i månatliga driftkostnader, 1,200 rdr i årliga underhållskostnader och 500—1,000 rdr för verkets transport mellan hamnarne.
Särskildt den beräknade drifikostnadan hads länsstyrelsen faonit för hög och der för velat låta handlande och skeppsredare deröfver yttra sig.
De förklarade sig nu icke alls hugade för något mudderverk, om kostnaden för driften skulle från deras sida utgå. Dessutom anförde de, att fråga vore väckt och ännu på k. m:ts pröfning beroende, om öfverflyttande på handlandena vid landthamnarne af rättigheten att förfoga öfver der inflytande hamninkomster, dels hvad Slite angår; denna hamns brobygnadsarbete vore nödvändigt att fullborda, hvilka förhållanden de ansågo omöjliggöra att landtmannafonden kunde för nu ifrågavarande ändamål tagas i anspråk. Emedan sålunda driftkostnaderna voro för höga, emedan länsstyrelsen fann den allmänanda som förut varit rådande, numera hafva upphört och icke ville utsätta sig att för mudderverkots skull råka i rättegång med hrr handlande, emedan k. m:t icke tillåtit att mer än driftkostnaderna för mudderverket finge tagas af landthamnfonden, emedan denna fond för bestridande af alla utgifterna vore så liten, att mudderverket icke kunde drifvas oafbrutet längre än till 1869 och sedan först med så långa mellantider, att de 12 muddringsåren förat skulle sluta 1895, då verket ej länge vore brukbart och slutligen emedan enligt det gjorda anbudet länsstyrelsen sjelf skulle bli tvungen att ombesörja borttransporten af muddren, sedan den blifvit uppkastad på land, ett bestyr, som hvarken entrepreoörerna eller hrr handlande och skeppsredare ville åtaga sig, fann länsstyrelsen sig förbindrad att antaga de af hrr Wöhler och Snöbom gjorda anbuden.
Länsstyrelsen ville emellertid hålla frågan vid lif såsom ytterst vigtig och hemstälde derför till k. m:t, att k. m:t ville tillåta, antingen att frågan om statsansla gets disponerande för ifrågavarande ändamål måtte få stå öppen till dess landthamnsfonden kunde samla sådan tillgång att den, utan att så medtagas att nödiga bygnadsföretag i hamnarne blefve alldeles förhindrade, kunde inköpa och för hamnarnes räkning begagna och bibehålla ett eget ångmudderverk, eller ock att de 30 tusen rdr måtte genast få på landthamnsfonden öfverflyttas, hvarigenom tiden för mudderverkets anskaffande medels förrän tande af dessa och landthamnsfondens egna tillgångar kunde i betydlig mån förkortas.
K. m:t afslog — och icke att undra härpå— båda dessa framställningar, då k. m:t redan 2 gånger beviljat utsträckning af den tid, inom hvilken mudderverket, för att statsanslaget skulle utgå, borde anskaffats och k. m:t alldeles saknade skäl att bifalla äfven det senare alternacivet, hvadan alltså avslaget indrogs.
Detta var år 1863.
Sedermera hyrdes, som bekant, på 70 talet mudderverket »Baltic», som verkstälde muddring i alla landthamnarne.
Frågan har nu upptagits på den basis, att af landthamnsfondeos reservfond skulle tagas medel att inköpa ett muddierverk, dook af betydligt blygsammare storlek än år 1863 var fråga om. Kostnaderna för dess drift skulle sedan utgå af hvarje hamns medel der muddring verkstäldes.
Ännu då tidningen lägges i press är öfverläggningen i ärendet oafslutad.
I öfverläggningen ha deltagit handl. Snöbohm och Smitterberg från Klintehamn, V. Hansén från Burgsvik, G. Cramér från Rone, F. Nyström från Slite och V. Vestberg från Kappelshamn.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Februari 1893
N:r 28

Publicerat

Dödsfall Katarina Kristina Lovisa Alfvegren

Att framlidne kyrkoherden i Rone E. G. Alfvegrens efterlemnade maka, vår älskade moder, Katarina Kristina Lovisa Alfvegren, född Lyth, efter längre lidande fridtullt afled i Ejsta prestgård onsdagen den 25 Januari 1893 kl. 6 f. m. i en ålder af 80 år, 1 månad och 12 dagar, varder endast på detta sätt slägt och vänner tillkänna ifvet.
Den aflidnas barn.
Dav. Ps. 90: 10.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Januari 1893
N:r 14

Publicerat

Kronouppbörden

för året äger rum i norra fögderiet:
Januari 30 kl. 9 f. m. med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 31 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes;
Febrnari 1 kl. 9 f. m. med Östergarns pastorat vid Kräklings i Kräklingbo; 2 kl. 9 tf, m,. med Norrlanda svcken och Kräklingbo pastorat dersammastädes; 3 kl. 9 f. m. med Dalhem pasterst i Dalhem skolhus; 4 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling och Endre pastorat å kronofogdekontoret; 6 kl. 10 f. m. med Barlingbo pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 f. m. med Roma pastorat dersammastädes; 8 kl. 10 f. m. med Follingbo pastorat tersammastädes; 9 kl. 10 f. m. med Fole pastorat dersammastädes; 10 kl. 10 f. m. med Veskinde pastorat dersammastädes; 11 kl. 10 f. m, med Martebo pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 f. m. med Stenkyrka socken dersammastädee; 14 kl. 10 f. m. med Hörsne pestorat dersammastädes; 16 kl. 10 f. m. med Tingstäde socken vid Myrväller; 17 kl. 9 f. m. med Hangvar pastorat hos M.
Osterman, Snäckere; 18 kl. 9 f. m. med Lärbro socken bos handlanden H. Hägvall, Storunge; 20 kl. 9 f. m. med Fårö pastorat hos fru Sandström, Fårösund; 21 kl. 9 f. m. med Rute pastorat dersammastädes; 22 kl. 10 f. m, med Helvig socken vid Norrgårda; 23 kl. 9 f. m, med Boge och Gothem socknar i värdshuset vid Slitehamn; 24 kl. 9 f. m. med Othem socken dersammastädee; 25 kl. 9 f. m. år Källunge och Hejnum pastorater vid Gute;
Mars 3 kl. 10 f. m. med arrendatorerne af kronans domäner å kronofogdekontoret.

I södra fögderiet:
Februari 3 kl. 8 f. m. med Garda och Alskoga pastorater i Etelhems skolhus; 4 kl. 9 f. m. med Närs pastorat i Närs skolhus; 6 kl. 9 f. m. med Burs pastorat i Rone skolhus å hamnen; 7 kl. 9 f. m. med Rone pastorat å samma ställe; 8 kl. 9 f. m, med Hafdhems och Hablingbo socknar i Hafdhema skolhus; 9 kl. 9 f. m. med Öja pastorat och Fide socken i Öja sockens skolhus å Burgsvik; 10 kl. 9 f. m. med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 11 kl. 9 f. m. med Grötlingbo och Näs socknar i Grötlingbo skolhus; 17 kl. 9 f. m. med Levide pastorat samt Fardhems och Löjsta socknar; 18 kl. 9 f. m. med Ejsta pastorat och Silte socken; 20 kl. 9 f. m. med Alfva pastorat och Linde socken, alla å Burge gästgifvaregård; 21 kl. 9 f. m. med Klinte pastorat i Klinte sockens skolbus å hamnen; 22 kl. 9 f. m. med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 23 kl. 8 f. m. med Sanda pastorat i Sanda skolhus; 24 kl. 9 f. m. med Eskelhems pastorat i Eskelhems skolhus; 25 kl. 9 f. m. med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 28 kl. 1/210 f. m. med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus;
Mars 15 kl. 5 e, m. med Visby södra landsförsamling och arrendatorerne af kronans domäner å södra kronofogdekontoret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Januari 1893
N:r 10

Publicerat

Den arktiska kölden fortfar

icke blott, utan synes vilja blifva allt skarpare. I natt har termometern I Visby visat — 16 grader, i Rone 22, i Klinte 23, i Lärbro 27, i Etelhem 31,5 och i Buttle — 32 grader.
I dag ha vi på middagen haft 9 grader härstädes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Januari 1893
N:r 10

Publicerat

Vintern fortfar

med en köld, hvars stränghet man icke på mycket länge kan erinra sig ett motstycke till Att här i Visby vid öppet haf såsom igår skedde räkna fjorton och natten till idag 17 köldgrader är något nästan exempellöst. En annan sak är, om vi hafva hafvet fullt af drifis. Då sjunker temperaturen lätt ned.
Sannolikt få vi gå tillbaka så långt i tiden som till 1829, innan vi fiona analoga förhållanden med de nuvarande. Ty 1881, som också var en sträng isvinter, bjöd dock icke på något dylikt.
På Gotlands landsbygd, exempölvis i Etelhem, uppgick kölden i går till 24 grader.
Här utmed Gotlands vestra kust ha vi öppet vatten hela vägen, mea på östra kusten finnes mycket drifis, exempelvis i Rone, der man knapt kan se öppen vak. I Slite inkommo dock i dag på morgonen två ångare, den irrande norska ångbåten »Valhall», som nu för andra gåvgen besöker Slite efter att förgäfves bafva sökt angöra Oxelösund, äfvensom Göteborgsångaren »Skarton» likaledes destinerad till Oxelösund i barlast.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Januari 1893
N:r 9

Publicerat

Från landsbygden.

Hemse, 9 Jan.
En större söndagsskolefest firades i härvarande missionshus i går afton. Festen som var talrikt besökt af både gamla och unga öppnades at predikant Nord med bön och tal till barnen, föräldrarne och lärarne. Derefter utfördes musik, på tvenne violiner, flöjt och guitarr, till etor glädje isynnerhet för barnen, hvilka sjelfva emelllanåt äfven fingo uppstämma en och annan sång. Sedan barnen derefter undfägnats med kaffe, kakor och andra goda eaker, utdelades premier bestående af Nya testamenten och andra goda böcker. Till siet talade några af lärarne till barnen öfver ämnena: »Ljuset» och »Sorg öfver synden», hvarvid isynnerhet fröken Hulda Eoeman på ett enkelt och okonstladt sätt drog barnens uppmärksamhet till sig; och säkert hugfästade sig hennes ord i deras sirnen. Festen, som derefter afslutades af hr Nord med bön, hvarefter musiken åter lät höra sig, qvarlemoade säkert ett angenämt intryck hos alla, hvarom äfven de glada ansigtena buro vittne.

En julklapp, bestående af en vacker gungstol, förärades härvarande lärarinna, fröken Karolina Norrby, af skolbarnen. Det är ej första gången sagda lärarinna uppmuntrats på detta sätt af de små och väl för!jent häraf är hon ock, icke allenast genom sin skicklighet i att undervisa utan äfven genom sin tjenstvillighet och uppoffring mot barnen. Så bar hon nu, oaktadt hon är klen till sin helsa, i flere år hvarje lördeg undervisat skolflickorna i handarbeten utan någon ersättning från kommnnens sida.

Rone, 8 Jan.
Vid kommunalstämma i Rone ha valts till ledamöter i kommunalnämden hemmansägarne O. Jacobson, Malms, P. Persson, Burge, V. Hansson, Stahle, Jakob Hansson, Smissarfve och J. Grönetröm, Roes.
Till elektor i vägnämden valdes hr G. Cramér med N. Nilsson, Åhlarfve till suppleant.
Till kreatursförsäkringsnämd utsågs Nilsson, Jaxarfve, K. Rosendabl, Davide, A. Johansson, Roes och H. Ahlberg, Sigdes.
Utdebiteringen för år 1893 belöper sig till 78 öre på fyrk, hvilket hufvudsakligen är för att betäcka kostnaden för en större reparation på kyrkan, som skall företagas under året.
Till ordförande i magasinsdirektionen valdes hemmansägaren J. Grönström, Roes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Januari 1893
N:r 6

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 December 1892.

Endre: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (1 m. 5 qv.), inflyttade 56 (27 m. 29 qv.), utflyttade 39 (19 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 357, ökning 16.

Hejdeby: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 13 (9 m. 4 qv.), utflyttade 12 (7 m, 5 qv.), vigda 1 par, folkmängd 190, ökning 4.
Pastoratets folkmängd 547.

Grötlingbo: födda 13 (6 m. 7 qv.), döda 13 (9 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 31 (14 m. 17 gv.) vigde 7 par, folkmängd 623, minskning. 13.

Fide: födda 6 (4 m, 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 319.
Pastoratets folkmängd 942.

Hafdhem: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 34 (19 m. 15 qv.), utflyttade 34 (18 m. 16 qv.), vigde 1 par, folkmängd 668, ökning 6.

Näs; födda 5 (1 m, 4 qv,), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 2 qv., utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), folkmängd 390, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,058.

Roma: födda 12 (10 m. 2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 65 (28 m. 37 qv.), utflyttade 63 (27 m. 36 qv.), vigde 4 par, folkmängd 574, ökning 10.

Björke: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.), utflyttade 35 (16 m. 19 qv.), folkmängd 180, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 754.

Fardhem: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 25 (16 m. 9 qv.), vigde 3 par, folkmängd 337, minskning 4.

Linde: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 2 m., inflyttade 52 (27 m. 25 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 6 par, folkmängd 297, ökning 38.

Löjsta: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 23 (8 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 283, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 917.

Ejsta: födda 10 (4 m, 6 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 11 (6 m. 5 qv.), utflyttade 19 (9 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 598, minskning 10.

Sproge: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 10 (6 m. 4 qv.), utflyttade 19 (8 m. 11 qv.), vigde 5 par, folkmängd 359, minskning 10.
Pastoratets folkmängd 957.

Eskelhem: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 17 (8 m. 9 qv.), inflyttade 31 (20 m, 11 qv.), utflyttade 43 (22 m. 21 qv.), vigde 6 par, folkmängd 719, minskning 23.

Tofta: födda 12 (9 m. 3 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 28 (11 m. 17 qv.), utflyttade 39 (24 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 708, minskning 11.
Pastoratets folkmängd 1,427.

Garda: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 2 m., inflyttade 21 (9 m. 12 qv.), utflyttade 31 (19 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 456, minskning 8.

Etelhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 12 (4 m. 8 qv.), inflyttade 31 (14 m. 17 qv.), utflyttade 41 (20 m. 21 qv.), vigde 1 par, folkmängd 502, minskning 14.
Pastoratets folkmängd 958.

Kräklingbo: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 10 (6 m. 4 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 401, minskning 5.

Ala: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 11 (7 m. 4 qv.), utflyttade 14 (8 m. 6 qv.), folkmängd 304, minskning 4.

Anga: födda 3 (1 m. 2 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 8 (4 m. 4 qv.), utflyttade 10 (1 m. 9 qv.), vigde 2 par, folkmängd 286, minskning 10.
Pastorats folkmängd 991.

Hörsne med Bara: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 3 (2 m, 1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 23 (I1 m. 12 qv.), vigde 5 par, folkmängd 375, ökning 0.

Burs: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 22 (8 m, 14 qv.), inflyttade 47 (23 m. 24 qv.), utflyttade 44 (22 m. 22 qv.), vigde 6 par, folkmängd 798, minsknning 8.

Stånga: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 13 (5 m. 8 qv.), inflyttade 52 (28 m. 24 qv.), utflyttade 29 (9 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 665, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,463.

Alskog: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 15 (7 m. 8 qv.), inflyttade 22 (9 m. 18 qv.) utflyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 468, minskning 8.

Lye: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 (1 m. 6 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 8 (5 m. 3 qv.), vigde 2 par, folkmängd 292, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 760.

Östergarn: födda 21 (9 m. 12 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 16 (6 m. 10 qv.), utflyttade 25 (15 m. 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 679, ökning 2.

Gammalgarn: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 7 (5 m. 2 qv.), utflyttade 11 (9 m. 2 qv.), vigde 1 par, folkmängd 472, minskning 4.

Ardre: födda 4 m., döda 8 (2 m. 6 qv.), inflyttade 13 (3 m. 10 qv.), utfyttade 16 (6 m. 10 qv). vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,634.

Vänge: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 9 (1 m. 8 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 40 (21 m. 19 qv.), vigde 4 par, folkmängd 539, minskning 3.

Buttle: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 4 (2 m. 2 qr.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 1 par, folkmängd 349, ökning 5.

Guldrupe: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 14 (7 m, 7 qv.), folkmängd 277, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 1,165.

Klinte: Födda 23 (16 m. 7 qv.); döda 20 (12 m. 8 qv.), utflyttade 143 (68 m. 75 qv.), inflyttade 91 (38 m. 53 qv.), vigde: 3 par, folkmängd 1,178, minskning 49.

Fröjel: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 17 (4 m. 13 qv.), inflyttade 29 (12 m, 17 qv), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 9 par, folkmängd 577, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,755.

Öja: födda 17 (9 m. 8 qv.), döda 15 (7 m.
8 qv.), inflyttade 46, (24 m. 22 qv.), utflyttade 45 (20 m. 25 qv.); vigde 4 par, folkmängd 897, ökning 3.

Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m, 5 qv.), inflyttade 45 (24 m. 21 qv.), utflyttade 15 (9 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 357, ökning 27.
Pastoratets folkmängd 1,254.

Stenkumla: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 43 (21 m. 22 qv.), utflyttade 33 (19 m. 14 qv.), vigde 4 par, folkmängd 424, ökning 10.

Träkumla: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 5 (1 m. 4 qv.), utflyttade 10 (8 m. 2 qv.), vigde 2 par, folkmängd 208, minskning 6.

Vesterhejde: födda 15 (7 m. 8 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 51 (25 m. 26 qv.), utflyttade 69 (30 m. 39 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,111.

Rone: födda 20 (11 m. 9 qv.), döda 19 (6 m. 13 qv.), inflyttade 87 (38 m. 49 qv.), utflyttade 82 (40 m. 42 qv.) vigde 6 par, folkmängd 1,036, ökning 6.

Eke: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 2 m., inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 4 (3 m. 1 qv.), folkmängd 241, ökning 7.
Pastoratets folkmängd 1,277.

Lärbro: födda 24 (12 m. 12 qv.), döda 19 9 m. 10 qv.), inflyttade 91 (37 m. 54 qv), utflyttade 73 (39 m. 34 qv.), vigde 6 par, folkmängd 1,296 ökning 23.

Helvi: födda 11 (8 m. 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.) utflyttade 14 (5 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 440, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,736.

Dalhem: födda 9 (6 m. 3 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 35 (17 m. 18 qv.), utfyttade 35 (18 m,. 17 qv.), vigde 7 par, folkmängd 487, minskning 1.

Ganthem: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 18 (6 m. 12 qv.), utflyttade 14 (9 m. 5 qv.), vigde 2 par, folkmängd 294, ökning 5.

Halla: födda 2 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 213, minskning 2.
Pastoratets folkmängd 994.

Källunge: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 32 (13 m. 19 qv.), utflyttade 30 (12 m. 18 qv.), vigde 2 par, folkmängd 248, ökning 4.

Vallstena: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 20 (7 m. 13 qv.), utflyttade 20 (11 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 344, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 592.

När: födda 13 (8 m. 10 qv.), döda 20 (9 m. 11 qv.), inflyttade 24 (18 m. 11 qv.), utflyttade 65 (34 m. 31 qv.), vigde 10 par, folkmängd 1,029, minskniog 48.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 4 par, folkmängd 505, minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,584.

Follingbo: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 7 (2 m, qv.), inflytade 68 (37 m. 31 qv.), utflyttade 75 (42 m. 33 qv.), vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 3 personer.

Akebäck: född 1 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 7 (3 m. 4 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 145, minskning 6 personer. Pastoratets folkmängd 628.

Hejde: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 35 (14 m. 21 qr.), utflyttade 43 (23 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 603, minskning 3.

Väte födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.) utflyttade 20 (12 m. 8 qv.), vigde 5 par, folkmängd 582, ökning 2. Pastoratets folkmängd 1,185.

Sanda: födda 16 (10 m. 6 qv.), döda 21 (7 m. 14 qv.), inflyttade 50 (17 m. 33 qv.) utflyttade 51 (22 m. 29 qv.), vigde 4 par, folkmängd 822, minskning 6.

Mästerby: födda 5 (2 m, 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 21 (13 m. 8qv.), utflyttade 28 (12 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 381, minsknivg 11.

Vestergarn: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.), utflyttade 31 (15 m. 16 qv), vigde 5 par, folkmängd 329, minskning 11. Pastoratets folkmängd 1,552.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Januari 1893
N:r 2

Om Oss Drivs med WordPress