Etikett: Olyckshändelse

Innehåller allt om olyckor på Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik, 9 Juni.
Eldsvådstillbud.
Den 2 innevarande måvad omkring kl. 5 e. m. observerades at en förbiresande, att eld fattat i ett intill en handlandes på Burgsvik salubod befintligt fastage, fyldt med makuleradt pspper, halm och sopor m. m. Tillskyndande personer lyckades snart släcka elden, och befans det då, att elden förtärt innehållet i fastaget, kolat det sistuämdas nedre del, hvarjämte bestrykningen å väggen till saluboden upphettats så, att om icke elden så tidigt varseblifvits och dämpats, bodlokalen inom en kort stunod stått i låga. Orsaken till uppkomsten af elden, som, eget nog, tyckts börjat nedifrån i fastzget, är ännu obekant, såvidt eder brefskrifvare vet, men en polisundersökning, som här tyckes vara på sin plats, torde måhända kunnat lemna upplysning i saken; och berörda undersökning borde, enligt min tanke, utan förutgången anmälan i sådant syfte kunna företagas, då, såsom det säges, ortens länsman just varit den, som observerat elden, — Hade elden fått gripa omkring sig, så hade icke allenast bodlokalen med sitt varulager gått förlorad, utan äfven det derintill stående magasinet med ett större spanmålslager i hög grad hotats och antagligen blifvit rof för lågorna, synnerligen som berörda bygnader äro uppförda af trä och i den pu rådande torra och varma väderleken lätt antändliga. Nämda bygnader lära vara försäkrade i Gotlands Södra Härads Brandstodsförening.
För någon tid sedan nedbrann en bodlokal, stående på samma plats, der den nu varande bodlokalen står.
Förat på samma dag, då nu berörda händelse inträffade, nedbrann ett i sandstensbrotten vid Burgsviksvägen befintligt, af stenhuggarne under ogynsam väderlek användt skjul täckt med foder, och om det är som ryktet mäler näml., att denna brand tillkommit gevom någre pojkars okynne, så torde detta särskildt påkalla laga undersökning och befordran till rättvis näpts, för att söka hindra upprepandet af dylikt ofog och förekomma svårare olyckor af dylik art. — Nu berörda händelser tyckas kenske för en eller annan vara så obetydliga, att saken må begrafvas i det tysta, men hvarje eldsvåda börjar ju så ringa och åstadkommer, om den får utveckla sig, ofra förskräckliga ödeläggelser och förluster; så ock med okynnet och lättsinniga bandterandet af eld och eldfarliga ämnen — stäfjas det icke i tid, kan det bafva de sorgligaste följder.
Anförda händelser rekommenderas derför till undersökning åt ortens polismakt samt socknens kommunalnämd, och hvilken säkerligen icke skall försumma att genom en grunlig undersökning söka få reda och ljus i saken, i så väl det ena fom andra fallet, helst som bägge händelserna timat i närheten af samma plats, eburu de bägge ställena, der elden uppkom, voro så långt ifrån hvarandra, att eldens uppkomst å det ena stället med säkerhet icke kunnat vara orsak till den andra.

Mellersta Gotland, 10 Juni.
Skördeutsigterna.
Äfven på dessa trakter är man särdeles öfverväntande på något vått från höjden. Under det att på andra delar af ön man dock till sist hugnats med regn, har här en ständig torka varit rådande, och landtmannen väntar med hvarje dag någon nederbörd, som skulle vara så välkommen och välgörande särdeles för växtligheten å klöfver- och timotejvallarne, hvilken synbarligen gjort strejk ock ej vill återtaga sitt arbete förr än hon fått sig några droppar ofvanefter.
I förra veckan inträffade några frostnätter, så att marken tidigt på morgnarne presenterade sig hvit, och det nyligen utspruckna asklöfvet svartnade. Någon egentlig skada tyckes den ej hafva åstadkommit.

Det religiösa lifvet
är härntåt starkt utveckladt. Om man under den gångna vintern i allmänhet haft litet att bestyra med detta jordiska, så ha desto mera tid och krafter egnats åt andliga värf, och det har dervid mer än någonsin visat sig ett stort virrvarr i den kyrkliga saken. Bönemöten hafva jämt och stävdigt hållits än här än der, och det gifves exempel på att ifvern till och med gått så långt, att qvinnor uppträdt som predikanter. På sina sammankomster gå de tillväga på ett nästan frälsningsarmé-aktigt sätt. Mötet öppnas vanligen med psalmsång. Sedan uppträder någon person, som tyckes hafva fått profetians gåfva, läger några bibelverser och talar derötver. Derpå sjunges och bedes och bedes och sjunges, hvarvid icke sakuas lifliga åtbörder; ty der stampar och bugas och viftas med armar, näsdukar och hattar. Och skulle det då finnas någon gammal gubbe eller gumma, som ej är riktigt så exalterad uch ej orkar lyfta armarne så högt sig bör, så fattar pågon af de yngre bakomstående tag i den gamles armar och börjar vinka af alla krafter. — Den religiösa lifaktigheten är vi-st icke att klandra, men nog kunde och borde den yttra sig på mindre teatraliskt sätt.

Näktergalen
lär låta sig höras vid Tass i Hejde, dit många menniskor vallfärda, för att se och höra den sällsynta gästen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Juni 1886
N:r 47.

Publicerat

Tillbud till eldsvåda

yppade sig i onsdags morgse vid 3-tiden uti boningshuset på Hemse annexhemman hos enkan Sandström. De inneboende märkte vid sagda tid eld utvänd.gt på husets gafvel, hvarom grannarne underrättades. Med deras tillbjelp vardt elden snart släckt utan att hafva gjort nämnvärd skada.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Juni 1886
N:r 47.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 27 Maj.
Eldsvådor
hafva i denna månad på flere ställen inträffat, dock lyckligtvis af mindre farlig art, Så ägde härom dagen eldsvåda ram i skogen på Stånga malm på minst tre tunlands vidd; elden, som troligen uppkommit genom. gnistor från lokomotivet, släcktes snart. Å Alfva myr afbrändes mycket fort starr och gammalt gräs på 3—4 tunland. Tre s. k. bodar med deri förvarade redskap, häckar och vagnar hafva nedbrunnit på Rone yttre holme troligen genom oförsigtighet med eld af dem, som besökt holmen. Alla dessa eldsvådor hafva inträffat: midt på ljusa dagen. I fredags på f.m. syntes tvänne skogseldar, visserligen af mindre betydenhet, på båda sidor om Buttle station.

Utan föda i sjutton dygn
var nyligen en sjuk qvinna i Rone, En annan sjuk qvinna på ett annat ställe var utan föda sistl. vinter i 23 dygn, och hennes sjukdom slöt med döden. I förbigående vill jag nämna, att hos allmogen den tron är rådande, att om en person ej intager någon föda på ett par eller tre dygn under någon opasslighet eller sjukdom, han då är nära döden. Huru falsk denna tro är visar ofvanstående.

De anförda besvären
öfver det välbekanta nämdemansvalet i Hafdhem hafva af klaganaen, Nyman, Sigers, återtagits.

Näktergalen
har anvländt till Eke, der enligt hvad Ekebor berätta man kan höra hans drillar mycket tidigt om morgnarne.

Hönsungar i ett kråkbo.
En gosse i Alfva tog alla äggen ur ett kråkbo och lade dit hönsägg. Kråkan låg på dessa och utkläckte fem hönsungar, hvilka nu är väl; de hafva nu flyttats från styfmodren.

Sista processen.
Den här och på många andra ställen välbekanta fjolliga enkan Aona Erasmidottor, vanligen »Smissmor» kallad, förut omnämd i Gotl. Allehanda för sina många egenheter och sin Amerikaresa m. m., afled i förra veckan i sin stuga vid Smiss i Eke, antagligen af lunginflamma:ion, som på fem dagar ändade hennes lif. Hou återfick sitt falla förstånd under sjukdomen och var redig in i det sista. Allt sedan hon kom hem från Amerika, var hon mera lugn och stiila, ja ibland till ucia med vänlig. Liksom förut besökte hon tis ligt häradsrättens sammanträden vid Skogs i Levide, der hon både skonsamt och förståndigt bebandlades af vederbörande; hon var också närvarande vid senaste sammanträdet 10 dennes vid landstingsmannavalen och då yttrade hon följande: »nå lägger ja ner saki — ja har sätt af Wulfeå o Pontus o Enman o så far ja bo på mitt skiftä — Pål är bortä, nå är dä släut.» Kanske hon anade sitt nära förestående slut, ty hon talade något om att samla ihop bandlingarne och förvara dem i kopparskrin. Nu är det emellertid slut både med gumman och hennes processer.

Grötlingbo, 25 Maj.
En sorglig olyckshändelse
inträffade härstädes sistl. söndagsmorgon. Arbetaren Johan Bergström, ynglingarne Olof Olofsson, i tjenst vid Rombs, och dennes broder Vilhelm (söner till arbetare Olof Olofsson i Botvide), samt syskonen Emma, Josefina och Mattias Öhman (barn till hemmansägaren Olof Öhman vid Rombs) begåfvo sig nämligen på en mindre båt från Fluntinge fiskläge ut till en mindre holme Tattarne, der de uppehöllo sig omkring en timme. Vid återfärden fastnade båten på ett ref men kom dock snart åter loss, hvarefter färden mot land fortsattes. En af ynglingarne råkade oförsigtigt att för mycket luta sig öfver relingen, hvarvid båten kantrade, så att alla sex kommo i vattnet, som der var omkring sex fot djupt. En af de äldre ynglingarne Bergström, som var simkunnig, lyckades komma upp på en sten, så att ban fick hufvudet öfver vattenytan, och den yngste gossen Mattias Öhman höll sig fast i årtollen, under det båten flere gånger hvälfde omkring med honom. De andra fyra försvunno deremot inom kort under vattnet. En lycka i olyckan var, att en ung rask kronobåtsman kom ned till fiskläget för att efterse sin båt, hvarvid han fick syn på den kantrade båten. Raskt rodde han ut till de nödstälde och upptog i sin båt Bergström och Mattias Öhman. Så fort sig göra lät, upptogos sedan liken af systrarna Öhman och bröderna Olofsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 18 Maj.
Aflöning
för arbete efter det för litet litet sedan härutanför strandade skeppet Marta hölls häromdagen, och det kan sägas, att arbetarne i allmänhet blefvo nöjda med sina daglöner.
Vid andra aflöningar — innan Neptunbolaget ingått på visst ackord med härboende kustbor — förekom ofta oenighet och icke alltid försiggick en aflöning utan att något slagsmål uppstod, måhända mycket derför att arbetarne grunodligt förplägades, hvilket på aflöningarna numera lyckligtvis icke förefalla. Hvarj duglig arbetare lär hafva erhållit 10 kr. för dygnet.
I sammanhang härmed kan berättas, att det vid inträffade fartygs-strandningar är hvars och ens kustbos svaga sida att till ortens kommissionär först oder bod derom, hvilket bud betalas med kr. 20. Vid nyligen inträffad etrandning hände det att ett expressbud gick till orätt konsul och abetalades med ett — munspel, under det att ett annat bud, som färdades mycket kortare väg, men som gick till rätt kommissionär, utfick sina 20 kr.

En ljusstake
af brons hittades i denna socken under gräfning i en åker, vanligen kallad digeråker. Denna fornlemning, utmärkt arbetad och drifven, kom först i dagen, då arbetarne kommo 3 1/2 fot i jorden och har man nu sökt efter flere fynd; men detta sökande har varit förgäfves.

Utsatta för äfventyr
voro socknens samtlige fiskare, då de morgonen 14 dennes måste ut för att »drägä gavi», Då de qvällen förut »satte gani», kunde de ej veta, att stormen var så nära förhanden; men stormvana och modiga, som kustborna i allmänhet äro, läto de sig ej af stormen och den svåra sjögången förskräckas; utan det bar ut i de brusande, susande, oroliga böljorna, Genom försigtighet och ihärdigt arbete kommo dock alla, fast dagen nära på gick åt till kampen mot den svåra sjön, välbehållna i land, Icke många kommo i land der de utgått utan måste de trävga sig dit, hvarest vågorna ej voro så oemotståndliga. Någon olyckshändelse från denna dag bar ännnu ej försports. Strömmingfisket bär i Sundre är ytterst litet lönande. Vid »norebod» har man under de sista dagarne fångat betydligt med strömming.

Olycksfall
inträffade fredagsaftonen 14 dennes vid Tomase i Sundre, då en yngling derstädes råkade få sin venstra hand under en af knifvarna på en hackelsemaskin, hvaraf följden blef att hela hauden nästan genomskars.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Maj 1886
N:r 41.

Publicerat

Dödsfall Charles Fredrik Wallander

Charles Fredrik Wallander, född den 11 December 1855, omkom vådligen i Stockholm den 13 Maj 1886; innerligt: sörjd af moder, trolofvad, syskon, syskonbarn och många vänner.
Joh: 15 kap. 13 v. Ps. 492, 8 v.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Maj 1886
N:r 41.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 15 Maj.
En olyckshändelse
timade häromdagen hos en hemmansägare i Vamlingbo, då dennes dotter, en 1 års gammal flicka, med en käpp kullstjelpte en kokande kaffepanna, med den påföljd att belainnehållet öfverspolade den lilla och skållade både ansigtet och en stor del af kroppen. En gumma, flickans farmoder, som vid tillfället var ensam hemma, hade på ett ögonblick någon syeselsättning vid bordet, hvadan hon ej observerade flickan, förrän olyckan inträffat. Någon fara för lifvet lär dock, såvidt mig är bekant, dock icke för närvarande förefinnas.
Sens moral: Se noga efter barnen!

Ur djurens lif.
En landtbrukare hade tvänne får, som hel nyligen på en och samma tid framfödde hvar sitt lam, dervid det egendomliga inträffade, att. den ena tackan, utom sitt eget, äfven öfvertog den andra tackans unge, och delade moderskärleken mellan dem bägge, der de nu trifvas förträtfligt. På ett annat ställe inträffade äfven ett ganska säreget fall. En tacka, som en natt ibland de öfriga gårdens lam framfödde en unge, vardt af en annan, som ävnpu icke fått någon sådan, beröfvad densamma, och detta utan att man ens anade rätta förhållandet. Ungen diade den orätta modren, men fick dock icke den näring han behöfde, hvadan han dog omkring 14 dagar efter födseln. En vecka derefter framfödde denna tacka sitt eget lam, som trifdes och erhöll den välbehöfliga modersmjölken.

Ett helt tjog »tumlare»
eller s. k. Marsvin iakttogs i förgår af ett par fiskare, som voro sysselsatta med utläggning af torskanglar på vestra kusten i trakten af Hoburg. De syntes i omedelbar närhet af båten lustigt tumla om med hvarandra. Gamla fiskare påstå, att en sådan företeelse bådar storm, och det slog också verkligen in, ty igår hade vi skarp nordostlig blåst. Att de visat sig i så stort sällskap, lär dock, så vidt någon kan minnas, ej förut varit fallet.

Från sjön.
För motvind inkommo igår tvänne fartyg, som lagt sig till ankar på vestra kusten utanför Vamlingbo; de qvarligga ännu när detta skrifves. — En monitor syntes långt till sjös för några dagar sedan på väg norrut. — En ångare, bogserande en mudderpråm, passerade härförbi Hoburg i måndags, styrande kurs söderut. Bergvingsångaren Neptuu bar nu utbogserat den i Burgsviks hamn förankrade haveristen »Martha Birnie» till trakten af Sundre, hvarefter skeppet sedan ensamt fortsatte resan till destinationsorten, Sundsvall.

Vårsådden
är nu till större delen afslutad å söder. Mångenstädes är kornet redan uppkommet ur jorden för åtta dagar sedan. Btebrodden har denna vår till följd af den kyliga väderleken blifvit mycket illa åtgången, men repar sig nog, om vi blott få varmt. Nattkylan har dock numera försvunnit; och i dag råder stark tjocka härstädes.

Dyra lån.
För lån af spanmål i Vamlingbo kyrko- och sockenmagasin erlägges icke mindre än 10 säger tio procents ränta. En och annan af kommunens medlemmar lär vara betänkt på att vid en blifvande stämma framlägga förslag om nedsättning af denna ränta, såsom man af tidningarna sett att man ne i flere andra socknar, der likväl räntan blott varit 8 proc, Nu i dessa skrala tider skulle sådant af många emottagas med glädje.

Lärbro, 14 Maj.
Eldsvåda.
I måndags nedbrann för arbetskarlen Nordahl, Vägome i Lärbro, hans bostad jämte hela deri befintliga lösegendomen. Blott några skjortor och litet mjöl hann man rädda. Elden, som under husfolkets trånvaro på arbete, utbröt vid 2-tiden på e.m., märktes först af en åkande, då dörrarne måste sprängas upp, ehuru för sent för att kuona släckas. Orsaken till eldens uppkomst är okänd.
Ingenting var brandföreäkradt.
En lista är utsänd för insamlande af bidrag åt dem, som så hastigt blefvo husvilla.

Ejsta, 13 Maj.
En tröst
i sorgen bereddes oss i onsdags 12 dennes då vid Kronvalls fiskläge liket efter den vid återfärd från L:a Karl ö 4 Mars vådligen om komne hemmansägaren Olof Jacob Edvard Jakobsson, Hägur i Ejsta, hittades flytande på hafsytan af Jakob Jakobsson, Bjerges, ungefir på det ställe der kantringen skedde. Den sorgligt omkomne har i nära 10 veckor legat i hafvet, men var ännu vid påträffandet lätt att igenkänna. Kläderna befannos oskadade, men deremot var det ena ögat skadadt och försvunnet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Maj 1886
N:r 40.

Publicerat

Tvänne personer drunknade

i fredags afton i viken öster om Skepps- och Kastellholmarne vid Stockholm. Om förloppet vid olyckshändelsen meddelas: Ångaren Askur låg förtöjd vid den stora duc-d\’alben i nämda vik för att justera sin kompass. När detta var gjordt, ombads förre sjömannen Karl Alfred Wåblin, eom i sin roddbåt utkommit till ångaren för att aflemna öl, att kasta loss förtöjningsändarne från ducd\’albev. Vid verkställandet af detta arbete råkade Wåhlin från duc-d\’alben falla i sjön och kunde ej sjelf hjelpa sig upp i sin båt. Förste styrmannen på Askur, Charles Frodrik Wallander, kastade sig då, så fort han varseblef att Wåhlin kommit i sjön, från ångaren ned i vattnet för att rädda den nödstälde, Denne grep emellertid så krampaktigt om sin räddare, att räddningeförsöket misslyckades och han drog snart räddaren med sig i djupet. Från ångaren utkastade ändar samt en räddningsboj kunde ej nås af de drunknande. De blefvo om en stund upptagna på fartyget, fortfarande fast sammanhängande med hvar andra och liflösa. Tre läkare, som hastigt kallats om bord, måste efter under en timmes tid pågående ihärdiga upplifningsförsök förklara de förolyckade döda, hvarvid ångarens flagg sänktes på half stång. Den i och för sig stora olyckan gjordes ännu svårare att åse för de ombord varande deraf, att styrman Wallanders fästmö (målarinnan Anna Palm, dotter till professor G. V. Palm), som var om bord på Askur på besök, kom att vara åsyna vittne till sin trolofvades död. Det var blott med svårighet de omkringstående kunde hindra henne att kasta sig i sjön efter honom. När läkarne förklarat honom vara död, föll hon i vanmakt.
Vallander, född 1855 å ett Göteborgsfartyg i engelska kanalen, hvilket fördes af hans fader, bördig från Gotland, har genomgått Visby navigationsskola samt ansågs såsom en rask och duglig sjöman. Han sörjes närmast af moder, boende i Ljugarn, tvänne systrar och en broder.
Vallanders lik hitkom i dag med ångfartyget Gotland.
— Från Pite telegraferas i fredags: Sjöfarfarten till Pite är nu obehindrad, sedan hafsisen genom de senare dagarnes nordliga vindar satt ut från land. TIure fjärdens isbälte är högst obetydlig och lätt att forcera. Iotsuppsyningen börjar i morgon.
— Från Malmö skrifves i fredags: En slättoppad skonert har sjunkit i natt sydost från Bredgrund på 87 fots djup, med Falsterbo fyr i sydost till syd och sydvestra Bredgrundspricken i ost till nord. Salningarne i vattenytan. Tolf fots vatten på skrofvets högsta delar. Vraket utmärkes tills vidare medels en hvit lanterna.
— Från Lule telegraferas i lördags: Ångaren Flink hitkom i går vid niotiden på aftonen från Altappen. Sjöfarten derifrån och hit är följaktligen öppnad. Från Altappen har sedan ett par dagar vaken synts öppen till norra Espen. Vid Liggskär är endast ett svagt isband.
— Sjöfarten på Storsjön i Jämtland började i förgår.
— Från Hernösand skrifves i fredags: Stora ismassor omöjliggöra för närvarande sjöfarten till nordliga orter. Sålunda inkom i vår hamn i onsdags afton Göteborgs-ångaren Agnes, som är stadd på resa till Skellefte. Åvgaren hade sökt uppnå destinatiousorten, meu hindrats af drifis och ej kommit längre än i närbeten af Sydostbrotten, hvadan den slutligen måste uppsöka hamn. Ångaren qvarligger ändu i hamnen. Från lotsstugan å Hernön telefonerades i går afton, att omkrivg 2 mil från land var fullt med drifis. Med Örnsköldsvik har ångbåtsförbindelzea blifvit afbruten. Hernösand II skulle derifrån afgå i går men måste vända emedan oöfverskådliga ismassor stängt inloppev, hvadan ångaren, enligt hit ingånget telegram, måste afvakta gynnande vindförändring.
— I lördags skrifves: Mycken drifis är det fortfarande i Qvarken, Sålunda berättades å ångaren Suudsvall, som i dag hitkommit, att isen sträcker sig intill Ulföp, belägen söderom inlopp till Örnsaöldsviks hamn. Synnerligast efter svenska kusten äro stora ismassor sammanpackade. En af befälet å nämde ångare ansåg det vara möjligt för åvgfartyg att uppnå t.ex. Skellefte, men i så fall måste man först gå till Finland och fortsätta resan norrut efter fioska kusten, der det är endast obetydligt med drifis.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Maj 1886
N:r 40.

Publicerat

Liket

efter hemmansägaren Olof Jakobsson, Hägur i Ejsta, hvilken jämte hemmansägaren Olof Hansson drnoknade 4 sistl. Mars utanför Kronvall i Ejsta, hittades i förgår af fiskare vid stranden i samma socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Maj 1886
N:r 39.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 1 Maj.
Vinter-vår
har vi nu sedan början af denna vecka fått vid kännas. Snö och regn har fallit i ej så ringa mängd, och kölden varit så skarp, att 1 1/2 tums Re ig finnes på vattnet, Stark nordostlig blåst har rasat ett par dagar, hvilket dock pumera öfvergått till sydlighållet. Såningsarbetet, som härstädes var till större delen i gång, har pu måst afbrytas till följd af våtvädret, och för dem, som hafvalåga jordar, är ejutsigt att få så så snart, fastän tiden för detta arbete numera är tämligen långt framliden. Klagan öfver brist på foder åt kreaturen har försports från många, ja, en och annan har till och med redan varit nödsakad att utsläppa sina kreatur på marken, der de under nuvarande väderleksförhållanden ej lära ha mycket att få till föda; men nöden har ingen lag som man säger! Laudtmännen emotse med spänd väntan blidare väderlek, hvilket äfven behöfs om jorden skall må bra och kunna framalstra hvad som behöfves både till folk och kreatur.

Strandning
Den 27 April ingick här med snöyra och frisk S. V. vind, som dock vid middagstiden mojnade. Förvillad af snötjockan, hvilken var ogenomtränglig, strandade på Flytgrundet kl.
5, 45 -på morgonen ofvannämde dag skotska barkskeppet Marta, fördt af kapten Keath och på resa mellan hemorten och Sundsvall. Skeppet, som hade en lätt barlast al sand, hade med sin för ränt upp på grundet och i följd häraf lättat sig 8 fot med förskeppet. Akterskeppet var flott, Landsvporna, hvilka samt och synnerligen hade strömmat till med båtar och redskap, vägrades att beträda fartyget före dykareångaren Neptuns ankomst. Kl. 10,30 f.m. framkom nämda ångbåt (som för tillfället låg förankrad i Stockviken i Öja, till hvilken plats ångaren dagen förut hade anländt) till strandningsstället. Nu kommo Sundreborna ombord å Marta, och vidtogs genast lossning af den innehafda sanden, till hvilket arbete omkring 50 arbetare beordrades, Ångaren Neptuns dykare undersökte fartygets läge och det befans vara ganska betänkligt; dykaren menade, att, om storm påkomme, vore fartyget utsatt för att när som helst kantra. Men stormen lät vänta på sig, tills fartyget lyckligt och väl kommit af grundet. Emellertid fortgick lossöingen till kl. 10 e.m. samma dag, hvarefter fartyget kom flott. Den 28 April inföll med frisk N. O. vind, som vid middagstiden öfvergick till storm. Marta bogserades nu af Neptun till Noreviken, der samtliga landsbor ilandsattes. Stormen, som vardt allt våldsammare, gjorde att fartygen icke kunde ligga i Noreviken utan måste de ännu samma dag begifva sig till Burgsvik. Det var påtänkt att föra skeppet till Slitehamn för att undergå reparation af lidna skador. Fartyget (Marta) hade svåra läckor och för att hjelpa besättningen vid pumparne, hade omkring ett tiotal Sundrebor medföljt fartyget.

Tillbud till olycka
uppstod,då arbete med flottagning af keppet pågick, Förhållandet härvid var följande: Bergningsångaren Neptun , kapten Wrigth, som vid tillfället hade sin kabel fast ombord å skeppet, hade åtskilliga gånger under-dagens lopp gjort försök att draga keppet af grundet, men utan framgång. Till hjelp vid flottagningen hade man äfven hissat ett par märssegel å haveristen. Plötsligt flöt skeppet till följd af lossningen samt äfven påverkadt af vinden i seglen sjelft af grundet och dref med ej obetydlig fart rätt ned på den en kabellängd derifrån förankrade Neptun, förrän några åtgärder till förekommanda häraf hunno vidtagas, samt ramponerade åtskilligt på babords sida å ångaren. Flere båtar, som råkade komma emellän båda fartygen och hvilka voro vid skeppet förtöjda, blefvo krossade och delvis sönderslagna. Till all lycka befans icke mer än en enda person i båtarne, hvilken fick fatt i en tågända, hvaruti han höll sig fast vid sidan af skeppet, till dess att hjelp erhölls från de å däck varande arbetare, då han ha lades upp på haveristens däck. Sedan man efter åtskilligt bråk och bestyr fått fartygen klara från hvarandra, och ångaren fått hifva upp sitt ankare, bogserades skeppet ut ett stycke från platsen, der ankaren fäldes, tills det blef dager, då färden fortsattes till Heligholm, der en del af arbetsmanskapet gick i land och fartygen åvyo fälde ankar för att vidtaga anordningar för resan till Slite, hvilken resa dock till följd af allt mer tilltagande nordostlig storm måste inställas, utan inlöpte man i stället på eftermiddagen i Burgsviks bamn, der tjenlig väderlek afvaktas för vida: re bogsering.
Upplysnivgsvis kan nämnas att Marta icke vid grundstötningen erhållit svårare läckor, än att den med egna pumpar kan hållas läns. Neptun afgick i går från Burgsvik styrande kurs norrut; skeppet qvarligger ännu.

Otur.
En hemmansägare i en socken på södra Gotland skulle en dag se åt sina ryssjor, som voro utsatta kort förut, dervid han till sin öfverraskning fann — en död gädda vägande omkr. 5 skålpund, och hvi!ken befans i oätbart skick.. Troligen hade här någon välvillig person varit förut och instoppat fisken i ryssjan, Oivannämde hemmansägares dräng skulle äfven gå ut ett slag på jagt en dag under samma tid, dervid han vid sin »tur i skogen> blir varse sjelfve herr mickel, liggande i en enebuske uti godan ro. Vår jägare kröp försigtigt framå. busken och kommen på vederbörligt afstånd ger han fyr. Räfven blir liggande stendöd, dervid den öfverlycklige jägaren skyndar fram för att taga sitt byte, hvilket han äfven riktigt får tag uti; men räfven var allaredan öfvergången till förruttnelse, och det kan ej undras på, när man fick erfara, att den varit död kanske en längre tid, förrän drängen skänkte honom sitt skott.

Gammal post
erhålla numera, sedan sommarpostföringen inträdt, de söder om Burgsvik belägna socknar, ty först på lördagen kan man på stationen i Vamlingbo få afhämta sina bref och tidningar, som på torsdagen ankommit till Burgsvik, så att t. ex. en tidning, som tryckes i Visby på tisdagen, blir fyra dygn fammal, förrän prenumeranter å söder erhålla den, från den blott 8 mil derifrån belägna staden, I allmäphetens intresse vore det derför önskligt, att postgången ordnades så, att äfven Vamlingbo erhölle post 3 gånger i veckan, likasom Burgsvik.

Ljugarn, 26 April.
Med vårens ankomst börjades ett gynnande

Laxfiske,
som gaf dess idkäre riklig lön för sina mödor. På onsdagsmorgonen 21 dennes ilandfördes lax för omkring 400 krouors värde af samtlige fiskare här.

Fartygsrörelsen
börjar nu gifva den länge förbisedda Ljugarnshamn dess forna lifaktighet, hvilken den innehade under förra hälften af innevarande århundrade, 4 far:yg äro afgångna med last, det 5:te ligger under lastning och 3 andra väntas lasta så fort sig göra låter.

I Lye
samt kringliggande socknar lemnar Smissmor en ganska god styfver för slagtboskap, som hon åtagit sig att i hvarje vecka å jernväg forsla till en slagtare i Visby, för Visby hospitals och ångbåten Klintehamns behof.

Lönerna
äro flerestädes nedsatta i dessa trakter. Sockenmagasinsräntan nedsattes på Decemberstämman år 1884 trån 10 till 5 proc. och föreståndarens arvode å Marsstämman följande året från 1 till 1/4 proc. af det utlånta kapitalet. Brandstodsskrifvarearvodet nedsattes sistlidne Oktoberstämma från 7 till 5 öre för 1,000 kronors försäkring-värde. Önskligt vore, att de större löntagarne finge syn på allmogens trångmål, att räntefoten å penningelån nedsattes samt framför allt att »dyrtidstillägget», det nu med skål kan kallas »billighetstidsprocenteriet», helt och hållet borttoges.

Hemse, 1 Maj.
En minnesgåfva
förärades »påskafton» 24 April af Alfva nyss bildade sångförenings medlemmar, hvilka då öfverlemnade ett smakfullt och väl arbetadt skrifetui med klockställ — allt i antik formoch af nysilfversamt med inskription — åt derassånganförare skolläraren August Olsson inom nämda församling. Gålvomottagaren tackade på det hjertligaste. Gåfvan öfverlemnades på såvgledamöternas vägnar af kand. T. Pettersson.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 Maj 1886
N:r 36.

Publicerat

Åter en varning

för det onyttiga och lagstridiga bröllopskjutandet gafs, skrifves till Gotl. Alleh, från Tofta, sistlidne Annandag påsk, då i Tofta vid aflossandet af ett pistolskott en 18-årig yngling helt och hållet söndersköt handlaget å sia venstra hand. Pistolen var ej hans; dess ägare, en okynnig pojke från Nasume gård, hade laddat den med så stark förladdning, att han sjelf ej vågade aflossa skottet. Han vidtalade derför den förstnämde derom, och denne, ovan vid skjutande, har för modligen vid hanens spännande för tidigt råkat vidröra trycket. Ea af bröllopsgästerna, som genomgått samaritkurs, förband och hemforslade den sårade till hans föräldrar, hvilka måste inforsla honom, deras enda barn, till lasarettet. Här blef handen amputerad; endast taommen och pekfingret tros ännu kunna räddas. Anmärkas bör att ynglingarne ej tillhörde bröllopsgästerna, utan voro komne till bröllopsgården för att, såsom det kallas, se brud.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 Maj 1886
N:r 36.

Om Oss Drivs med WordPress