Etikett: Olyckshändelse

Innehåller allt om olyckor på Gotland.

Publicerat

Havereradt Visbyfartyg.

Tisdagen 18 dennes kl. 8—9 f.m. under våldsam storm inträffade på höjden af Häradsskärs fyr, att jakten Ina härifrån Visby, förd afskepparen Karlsson, seglade riggen öfver bord. Olyckan berodde derpå, att fartyget, som nyss förut fått kronlots ombord för att kunna vid Häradsskär inkomma i skärgården, måste pressas hårdt med segel. Fartyget dref med vinden och observerades från Häradsskär, hvarifrån lotskuttern utgick och bergade besättninsom landsattes på Bokö, hvarifrån kronolotsen J. A. Boqvist, skepparen Ad. BjörkIund och sjömanneu Oskar Fångqvist samt fartygets befälhafvare med verklig lifsfara i den rådande höga sjön i en öppen båt utgingo för att berga fartyget, hvilket i sista stund lyckades genom en särdeles hurtig manöver, i det, sedan två af de i båten varande kommit ombord, de öfriga, genom båtens segel pressade fartygets stäf förbi ett skär som i nästa ögonblick passerades så nära att man från båten kunde stiga derp& och hvarest inom ett ögonblick fartyget skulle ha krossats. Fartyget bergades i hamn söder om Torrö lotsgård.
Segel och rigg blefvo med stor svårighet nupphalade på däck; detta hade annars måst kapas för att kunna manövrera skrofvet. Som både ankrarne med en del ketting gått förlorade, erhölls ett ankare till lång från i hamnen liggende galeasen »Ida Matilda»

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Juni 1889
N:r 72

Publicerat

Från landsbygden.

Öja, 19 Juni.
Hoburgskretsen, som består af 21 medlemmar, och hvartill kyrkoherdarne i Vamlingbo, Öja och Grötlingbo anslutit sig, hade sitt sommarmöte 14 Juni i Öja, der kretsen på invbjudving af kyrkoherden Gadd samlades först i prestgården, hvarefter det egentliga mötet tog sin början med bön och predikan i kyrkan, dervid kyrkoherden Gadd talade öfver 1 Petr.
5: 6,7. frarhållande i allvarliga och till hjertat gående ord, »det ödmjuka bjertats falla öfverlåtande åt Herren i allt !» Derefter togo mötets förhandlingar sin början med tvänne proflektioner: i »geografi», globlära med folkskolans lärjungar af skoll. Dahlqvist Fide, och i »ljudmetoden» med småskolans lärjungar af lärarinnan Emma Gadd, tr. Hafdhem.
Vid det samtal, som öfver dessa 1 ktioner hölls, anknöts en ganska liflig diskussion om fördelar och olägenheter af ljudmetoden ijämförelse med stafmetoden och ansågos de förra i öfvervägande, nämligen om lärarinnan rätt förestår sin sak. I sammanhang härmed uttalade sig kretsen för att skolan bör med all makt söka utrota det orena uttalet af vissa ljud i folkspråket.
Härefter företogs till, diskussion frågan: »Hurna bör läsdagarnes antal, då skolan »bort» vara i verksamhet, rätteligen beräknas?» Efter en stunds diskussion enades kretsen om följande: lästiden 34,5 veckor mångfaldigas med 5, då den tid skolan »bort» vara i verksamhet erhålles, hvarifrån sedan lof- och helgdagar frånräknas, hvarvid den tid skolan »varit» i verksamhet erhålles, Härmed afslöts förmiddagens förbandlingar och alla mötesdeltagare blefvo af kyrkoherden på stället välvilligt inbjudna till gemensam middag i prestgården. På e.m. fortsattes diskussionen öfver följande frågor: »Fylla d.s. k. repetitionsskolorna, sådana de för närvarande äro organiserade, sitt ändamål». Tvänne olika åsigter gjorde sig gällande under diskussionen.
1.) repetitionsskolorna, såsom de nu oftast äro anordnade, d. v. s. i samband med uadervisningen i folkskolans öfre afdelning, fylla icke sitt ändamål, utan verka tvärtom till afbräck för den egentliga folkskolan, enär föräldrarne beräkna att repetitionsekolan skall fylla hvad barnen icke hunnit inhämta i folkskolan och derför allt för tidigt låta dem afslata undervisningen derstädes, utan bör hellre repetitionsskolan hållas på särskild tid och anordnas såsom fortsättningsskola.
2). repetitionsskoloraa verka till välsignelse och böra, tills egentliga fortsättningaskolor blifva obligatoriska, hållas isamband med folkskolans tvänne öfversta årsklasser och upptättas i alla skoldistrikt så framt ej anmälda barns antal öfverstiger tio, då repetitionsskola bör hållas å särskild tid.
»Anses den dagliga lästiden för lång och skulle det vara ändamålsenligt att hafva lästimmarne i sammanhängande tidsfölj I, utan något längre middagslof?»
Om denna fråga uttalades skiftande åsigter, Den dagliga lästiden kunde icke inskränkas, såvida ej lördagsläsnivg anordnades; lästidens förläggande mera till förmiddagen, utan längre middagsrast, ansågs bättre passa för städerna än för landsbygden med de ofta långa skolvägarne som hindrar barnen från att kl. 8 vara tillstädes i skolan.
Andra förmenade, att en daglig lästid af fem timmar vore tillräcklig, och att läraren under färre timmar skulle med större friskhet och lit kunna sköta undervisniogen och lärjuugarne med större intresse tillegna sig den samma, och att läsningen derför borde pågå från kl. 8 f. m, till kl. 1 e.m., åtminstone under den varma årstiden, Läraren borde ock vara mera tillfreds med fem tria eftermiddagar än med endast en lördag fri i veckan.
Mötet afslöts på öfligt sätt med bön och psalmsång.

Norra Gotland, 20 Juni.
Hastigt dödsfall. Nyligen afled hemmansiä garen F. Björkegren, Gräne i Stenkyrka, Mannen hade frisk och kry lagt sig på aftonen, och då hustrun vaknade påföljande morgon, fann hon ett lik liggande bredvid sig. Ett slaganfall hade oförmärkt ändat den 62årige mannens lif.

Regn kom nu ändtligen för ett par dagar sedan och afbröt den långa torkan! Växligheten tycks ha tagit fart häraf.

Vattenbrist råder på sina ställen härstädes.

Senaste stormen beröfvade fiskare många af deras utsatta strömmingsgarn.

Södra Gotland, 20 Juni.
Återigen har en strandning inträffat å södra Gotlands kuster. Denna gång var det Londoaångaren »Katy» kapten Paton, som i tisdagsqväll vid half tio tiden törnade å grundet Flytan utanför Sundre, men kom åter flott med samma, hvarefter fartyget omedelbart derpå delvis vattenfyldes så att kurs måste sättas på s. k, »Sandviken» på gränsen mellan Sundre och Vamlingbo socknar, der ångaren kort derpå stod fast. Fartygets styrman och en man gingo derpå i land och inträffade på natten vid Others gård i Sundre, der skjuts bestäldes till Burgsvik. Under tiden underrättades Neptunbolagets ombud på p:atsen som genast infann sig, sedan han vederbörligen unperrättat bolaget on den timadestrandningen, hvilket genast beordrade sina båtar »Eol» kap, Wolff från Slite och »Poseidon» kapten Vicksell från Kalmar till strandningsstället. »Eol» ankom till platsen kl. 2,30 e.m. på orsdagen och började genast länespumpningen. På qvällen anlände äfven »Poseidon» som äfven förde sin. slangar ombord på haveristen och började verkställa pumpningen med den påföljd att vattnet sjönk helt hastigt i »Katy»; hvarefter en del af lasten, som bestod af steokol, kastades öfver bord af det biträdande arbstsmanskapet från land. Medan lastez lossades lågo de båda bergningsångarne vid havaristens sida sysselsatta med länspumpniog och dykareundersökning. I dag, sedan »Poseidon» halat »för öfver» om haveristen lyckades det vid pass kl. 2 e.m. att med förenade ansträngningar draga ångaren ef grundet, hvarefter, sedan den blifvit provisionelt tätad af dykare, »>Poseidon bogserade densamma till Oskarshamn för att derstädes undergå besigtning. Den engelska ångaren som mäter omkring 1,400 registertons var stadd på .esa från Shields i England till Kronstadt i Ryssland, då han så oförmodadt rände på i tjockan här på kusten.

Ett utmärkt godt och välgörande regn föll på södra landsbygden natten till sist). tisdag och äfven under loppet af samma dag. Den naturliga ängsvallen trifves nu och växer som bäst, helst på de låga markerna, äfvenså öfriga sädesslag och rotfrukter, som ej fått dödsknäppen förut.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 Juni 1889
N:r 70

Publicerat

Ett litet missöde

kunde i onsdags ha träffat utgående ordinarie morgontåget till Hemse. I närheten af Sylfaste stod nämligen midt öfver banan en kärra med några vattentunnor, hvilka skulle ha forslats upp till en i närheten arbetande lokomobil. Men hästen slet sig och kärran kunde man ej få ur fläcken. Så kom tåget. Dels på grund af en skarpare kurva, som banan här gör och dels till följd af stigningen varsnades ej hindret förrän så sent att man nätt och jemt fick tid att stanna tills vattenlasset blifvit bortskaffadt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 Juni 1889
N:r 70

Publicerat

Från landsbygden.

Ejsta, 15 Juni.
Läraremöte. Hemsekretsen i närvaro af skolrådet härstädes och några lärare utom kretsen hade sitt första ordinarie möte för året i Ejsta skolhus, der lektioner höllos: (af lärarinnan) på småskolans område i räkning och folkskolans (af läraren) i geografi.
Sedan förra protokollet, hållet i Linde, blifvit uppläst ooh godkändt, hölls den sedvanliga kritiken, dervid skäl för och emot framhöllos, särdeles med afseende på den s. k. preparationen.
Nu gafs en timmes middagesrast, hvarefter man en stund aftågade till kyrkan för att afhöra den dagen förut invigda, nya orgely, bygd af Åkerman å Lund i Stockholm.
Derefter vidtog ötverläggning om följande, från föregående möte hvilande ämnen:
1:o Hvad kunna lärarne å sin sida göra för söndagsskolan? och
2:o Är sambandet emellan skola och hem sådant det bör vara?
Till svar å båda spörsmålen framhöllos många behjertansvärda ord. Särskildt med afseende å det senare hoppades kretsen genom framställning att det skulle komma under öfverläggning vid det blitvande stiftemötet sommar 6 och 7 Augusti.
I solnedgången utfördes några fosterländska sånger och man skildes, men för att åter mötas i höst.

Under två månader hade här ej fallit något regn, utom ett litet dugg. Men 12 den: nes blef det en liten ändrivg. Termometern, som hela tiden hållit sig mest emellan 25—30 gr. Cels., sjönk plötsligt, luften vardt afsyld och himlen grå. Mellan kl. 12 och 3 nämde dag var det något rart, hvarmed den torra skapelsen undfägnades. Regnet föll visserligen icke i tillräcklig mängd, men hoppet började åter qvickna för landtmanoen. I går var åter luften betydligt tryckande. Åskmoln visade sig åter i nordost, likeom de senare tiden ofta gjort, särdeles i öster och sydost.

Eldsvåda. Klockan 5 på e.m, i torsdags gafs från kyrkoklockan härstädes brandsignal.
Snart fick man veta att elden brutit lös i snickaren Frans Bergvalls på Lerdartve grund en åttondels mil vester om kyrkan belägna man- och flygelbyggnader af trä under spåntak.
Manskap, medhafvande både allmänna och enskilda sprutor och spann, var inom kort tillstädes. Men inom två timmar voro bygpader och lögören, utom en del af de senare, gom räddades jämte ladugårdsbuset, förvandlade till en ask- och grushög.

Elden började i flygeln, der Bergvalls hustru höll på med att koka kaffs och der hon (mannen har flyttat till Amerika) för tillfället hade snickare, hvarför golfvet låg täckt af hyfvelspån. Ingen var tillstädes när denna antändes.
Vinden var sydvest. Hade tå ej fallet varit, skulle bandlanden K. A. Anderssons bygnader, belägna blott några meter från branden, objelpligen fått dela samma öde. :
Barnmorskan Bergvall uppgifver att hon i tid kunnat ensam släcka elden, då hon åter från sin söm inträdde, om det funnits ett epann vatten tillhands.

Fastän de gotländska brandstodsföreningarne åtnjuta stort förtroende af allmänheten, och detta med rätta, så kan icke underlåtas anmärka, att man saknar en ordnad brandkår med schef. Vid sådana tillfällen springa många omkring bufvudyra, utan att kunova jgöra det gagn, som erfordras.
Vid vådelds uppkomst på ofvan beskrifna sätt borde hvarje familjnedlem, yngre och äldre, förut kunna hafva kännedom derom, att man, cm möjligt, tager en sängdyna eller ett tjockt täcke och kastar öfver den nyss påbörjade elden, då den fort qväfves. Reglementet borde ock förbjuda att nyttja eld i det rum man har hytvelspåv, så vida man vill hafva sin egendom försäkrad.

Fisket vid härvarande stränder gifver nu ibland något, ibland intet. Så berättade nyss för mig en hemvändande fiskare.

Skördeutsigterna äro ej alldeles förbleknade, utom på torra örbackar, der t. o. m. rågen står hvitnande.

När, 15 Juni.
Hög ålder.
När församlings tldste medlem, enkan Anna Maria Dillman afled 13 innevarande Juni, 97 år 2 mån. gammal, Sedan 1865 var hon enka efter förre busbonden Petter Fredriksson Folke. Hon har vårdats hos sonen P. Pettersson och var under de senaste 10 åren mestadels sängliggande; syn- och hörseltörmåga äfvensom själsförmögenheterna voro mot slutet betydligt försvagade.
Den äldsta person numera uti denna församling är enkan Maria Palmberg 92 år gammal, åtojutande sedan flere år tillbaka full försörjning af kommunen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Publicerat

Af en nedfallande bjälke

tråffades i fredags afton arbetaren J. M. Rehn under det hen var sysselsatt med rifningsarbete ute vid cementfubriken. Stocken träffade honom i hufvudet, så att han alldeles domnade af. Sansen återfick han dock genast och inga yttre skador kunde förmårkas, men hela kroppen hade af slaget förlamats.
Rehn fördes genast till lasarettet, der han nu vårdas. Han befinner sig lyckligtvis på bättringsvägen. Det torde dock dröja innan han follkomligt hämtar sig efter det våldsamma slaget.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 10 Juni.
Väderleks- och skördeförhållanden. Allmän sorg och klagan spörjes öfverallt både när och fjerran öfver den långvariga och hårda torkan, som nu gjort sig gällande. Klena utsigter för erhållande af foder och föda till ett kommande år, förefinnes mångenstädes. På torra och högländta åkerfält står rågen redan hvitnad såsom till skörd; klöfver- och timotejvallarne se ut som elden härjat dem. De svaga kornbroddarne, som förmått skjuta upp ur jorden, stå der med hängande hufvud och vissna och dö bort för hvarje dag af brist på vätska. Hvetet följer exemplet på många ställen. Den tryckande hettan, som ofta stigit öfver 30 gr. C. i skuggan, bidrager äfven, i icke ringa mån, att påskynda alla sädesslags förintelse och död. Brunnar och bryor börja utsina, så att fara är för handen att det blir vat enbrist både för folk och kre.tur, mångenstädes. Landtmännen skåda med förhoppningsfulla blickar på hvarje molntapp på himlafästet, att den åtminstone måtte skänka någon droppe regn, men förgäfves, de försvinna åter lika som de kommit för att åter lemna ram för solens brännheta strålar. Särskilda förböner ha i åtskilliga landskyrkor hållits dessa dagar med anledning af den stora bristen på regn.

Ett hastigt dödsfall omtalas från Habblingbo, der en bondhustru i förra veckan efter det hon vid brunnen hämtat ett ämbar vatten vid inkomsten i köket klagade öfver smärtor i hufvudet. Inom några minuter var lifstråden afklipt. — Såsom anmärkningsvärdt förtjenar nämnas, att den aflidnas moder en mycket åldrig gumma, som var bosatt i Fide socken, lemnade jordelifvet efter en längre tids sängliggande sjukdom samma dag som dottrens stoft invigdes till den sista hvilan i jordens tysta sköte.

Olyckshändelse. En bygnadsarbetare råkade i slutet af förra veckan att med en yxa skada sig så illa i ena foten, att läkarehjelp genast måste anlitas, hvarefter han med skjuts måste föras till sitt hem, der han troligtvis för en längre tid blir sängliggande och urståndsatt till förrättande af något arbete.

Olycksfall å kreatur ha också återigen inträffat på Söder på ett par ställen. En mindre hemmansägare, som ägde ett par oxar förlorade den ena af dessa häromdagen helt plötsligt och på ett annat ställe måste en ko, till följd af hastigt påkommen sjukdom nedslagtas. I båda dessa fall voro djuren — som vanligt — oförsäkrade, alltså kännar förlust för ägarne.

Strömmingsfisket har nu en tid varit alldeles flau å kusterna härute, så att nätt och jämt torskbete kunnat erhållas. Torskfångsten har deremot lönat sig särdeles bra, ända till öfver tjugo tjog för dag på man, och dertill har torsken varit af jämförelsevis god beskaffenhet, i förhållande till årstiden. Äfven flundrefisket har, på åtskilliga ställen, i olikhet med de föregående åren, utfallit tämligen fördelaktigt för fångstmännen.

Från Vamlingbo har jag hört berättas att sprängning af eng. ångaren »Eskdales» förskepp, för att åtkomma den deri qvarligginde lasten, nu pågått under sistförflutna vecka, med den påföljd att en mängd plank (enl. uppgift omkr. 200 tolfter) ha ilandförts. Detta arbete lär dock ännu pågå, alldenstund det i den nu rådande brådskan med jordbruksgöromål varit svårt att erhålla så stort arbetsmanskap som erfodrats. Dagspenningen som förut varit 2 kronor, har nu höjts till 2:50 kr. enligt hvad mig berättats, Konsul Öfverberg, som är ägare af trävarorna, lär ha för afsigt att på stället bortauktionera det ilandförda träpartiet.

Hemse, 13 Juni.
Hemmansägaren Jakob Johansson Asarfve i Hemse äger en tacka, som under en tid af 11 månader haft 6 ungar, d. v. s. 2 gånger trillingar. Af dessa har hvardera gången 1 uppfödts med mjölk i ladugården. En af dessa utackorderade ungar har blifvit så tam, att han som en hund följer husets folk öfverallt.

Rone, 12 Juni.
Konfirmation
af årets nattvardsungdom förrättades härstädes af v. pastor Youngberg i fredags, då barnens föräldrar och en mängd andra församlingsbor voro tillstädes. Tillsammans voro barnen i år 47 till antalet, deraf många från Hemse och andra närgränsande socknar.
Samma dag gick ett starkt åskväder, som det såg ut, öfver mellersta delen af landet, nordvart härifrån, men vi fingo ej något af det så efterlängtade regnet.
Gåfva i form af offer frambar församlingen pingstdagen, då ungdomen begick nattvarden, till pastor Youngberg.
Annandag pingst höll skoll. Rosvall från Eskelhem ett nykterhetsföredrag i skolhuset, som åhördes af en talrik folksamling (fullt hus) och derefter talade i ämnet äfven v. p. Youngberg. Föredraget hade god halt och intresserade åhörarne.

Åskslag.
En vänlig åskstråle slog 27 sistlidne Maj på morgonen ned i en mindre manbygnad i Eke, Dervid splittrades endast ena hörnet på skorstenen, rispade här och der på dörrar och trappor, men antände ej, ehuru det var spåntak. Det må man kalla en vänlig åskstråle.
I dag har härstädes under 3 timmar fallit ett visserligen icke tillräckligt men godt och välgörande

reqn.
Detta måtte väl komma att svalna de myckna insekter som enligt iakttagelse på såväl höst- som vårsädesfätten i år äro särdeles talrika och hvilka på grund af värmen utvecklat sig med otrolig snabbhet.
Af det i våras sådda kornet har på många fen knappast tredjedelen kommit upp för torkan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Juni 1889
N:r 67

Publicerat

I rapport om skogseldarne

dels i Tofta, dels å Löjstahed och marken under Alstäde hemman samt Mallgårds i Levide angifves, att eldarna ganska snart efter utbrottet hämmades och åstadkom endast ringa skada å de mestadels med ungskog sparsamt bevuxna markerna, hvilkas afbrända ytor å hvardera stället utgöra omkring en hektar.
Vid anstäldt polisförhör 23 Maj å Norrgårda och 2 Juni å Löjstahed har blifvit utrönt, att handelder varit uppgjorda å Norrgårde mark 16 och å Mallgårds 29 Maj invid de ställen, hvarest skogarne fattat eld, samt att bandeldarne efter slutade arbeten med gärdsling icke egnats den tillsyn, som under rådande torka varit nödig och med fästadt afseende på de vid båda eldsvådorna rådande vindförhållanden samt den riktning elden dervid tagit, kan med visshet antagas att de utan närmare tillsyn lemnade bandeldarne gifvit anledniog till dessa eldsvådor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 11 Juni 1889
N:r 66

Publicerat

I sken

råkade i dag på morgonen ett par hästar förspända en fjädervagn. Djuren voro från egendomen Tjouls i Lummelunda. De torde genom någon vridning af åkdonet utanför jernhandl. Grönstrands bod hvarvid i vagnen stående mjölkflaskor föllo af, blifvit skrämda hvarefter de rusade Hästgatan utför i stark fart och upp öfver staketet till doktor Bollings trädgård, der de kommo ikull öfver hvarandra och blefvo alldeles insnärjda i remtygen samt blefvo liggande der tills de lösgjordes.
Efter hvad som sports, lär ingen af hästarne skadats farligt, deremot ramponerades seltyg och åkdon.
Vagnen gick öfver körsyennen, dock utan att skada honom farligare.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 11 Juni 1889
N:r 66

Publicerat

Skogseld

utbröt i lördags förmiddag å skogssträckan mellan Levide och Hejdes gård i Fröjel och spred sig hastigt öfver mer än 3 tunanlands vidd.
Så snart branden. varsnades, började genast ringning i så väl Klinte som Fröjels kyrkor och båda socknarnes brandsprutor ryckte at till eldstället jämte en stor myckenhet folk.
Elden hade då hunnit göra ganska stora framsteg och det såg rätt hotande ut, enär skogen var tät och vinden låg på åt det blott en half fjerdingsväg derifrån belägna Hejdes, som, om elden ej, tack vare energiska ansträngvingar, kunnat dämpas, troligen blifvit utsatt för den största fara.
Sent på attonen till söndagen lyckades man bli herre öfver elden. Vakt går dock fortfarande kring det nedbrända skogsstycket.
Skogen, som nedbrunnit, tillhörde dels hemmansägarev Rudolt Jacobsson, Mallgårds, dels Hejdes gård.
Elden tros ha uppkommit genom vårdslöshet vid tyning.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63

Publicerat

Ett litet missöde

drabbade ångaren Tjelvar vid afgången från Stockholm i lördags afton. Tjelvars propeller råkade nämligen i kollision med engelska ångaren Calypsos akterända, hvilken måste afhuggas. Först efter erhållen dykarehjelp befriades Tjelvars propeller ifrån den intrasslade ståltrådslinan.
På grund af detta missöde framkom ångaren hit först vid 11-tiden i går f.m.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 Juni 1889
N:r 63

Om Oss Drivs med WordPress