Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Innehåller allt om olyckor på Gotland.
i Rone vardt häromdagen en person så illa skadad i ögonen derigenom, att skottet under laddningen brann af, att han förlorar synförmågan. Laddbulten, som han höll i handen, flög bort utan att skada hand eller hufvud, ehura den snuddade tätt vid det senare.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Januari 1883
N:r 3
skrifves till Gotlands Allehanda: Vid bergandet af strömmingarn ötanför S:t Olofsholm under en svårstorm omkommo nyligen fiskarena Alfred Hellström, Sudergårda i Hellvi, och Gustaf Hellström, Vägume i Lärbro, den förre 22 och den senare 28 år gammal. Ett par timmar efter deras utfärd dref båten kantrad i land. De omkomnes lik hafva ännu ej anträffats, oaktadt draggningar företagits och pålandssjö varit rådande. De drunknade, som voro ogifta, efterlemna föräldrar. En den förstnämdes nittonårige broder, som var sjöman, omkom tre månader förut genom drunkning i Lübeck.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 November 1882
N:r 94
tillhörde såsom matros besättningen å den utanför norska kusten 5 dennes sjunkna Oskarshamnsskonerten »Björn»; om hvilken sjöolycka utförligt omnämts i ett föregående nummer. Fartyget sjönk omkring 5 mil från land, sedan besättningen räddat sig i en båt; befälhäfvaren Holm ville dock ej öfvergifva sitt fartyg, med hvilket han omkom. Sedan båten drifvit några timmar, varseblefs den af ett norskt fartyg, å hvilket de skeppsbrutne uppsogos, hvarefter de landsattes i Kristiansand. I förra veckan ankom besättningen till Oskarshamn, der sjöförklaring aflades i måndags. Det har väckt uppmärksamhet, säger Oskarshamns Posten, att matrosen Stenström, som genom olyckan blifvit alldeles utblottad, af fartygets redare, skeppsklareraren J. E. Hagström icke erhållit ens så mycket understöd, att han kunnat uppehålla sig de dagar, som föregått Bjöförklaringens afgifvande, utan måst för sitt uppehälle anlita stadens fattigvård.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 November 1882
N:r 94
aflides i förgår inför härvarande rådhusrätt af i Simrishamn hemmahörande barkskeppet Ingegerds befälhafvare M. P. Vickman angående den i måndags härstädes timade sjöolyckan.
Sjöförklaringen innehåller, att barkskeppet, tätt, godt och starkt samt i alla afssendsu väl utrustadt för den till Medelbafvet tillämnade resan, låg väl förtöjdt under yttre hamnens vågbrytare för att intaga sin låst; att vid stormens utbrott på måndags f.m. de starkaste förtöjningar anbragts och alla möjliga försigtigtighetsmått vidtagits; att kl. omkring 1/22 e. m. pollare akterut sprang af genom häftigheten at den till orkan öfvergående stormen, hvarjämte nästan samtidigt bägge att terkablarne brusto, så att fartyget svängde upp för styrbords ankarketting, som var fast gjord i laud; att skeppet derpå häftigt stötte på grund och samtidigt blef påsegladt af inkommande Visbyskonertan Otto, som borttog en del af kajuttaket och tre plankor från babords låring, hvarjämte ett ristjern utdrogs ur mesanriggen; i samma ögonblick sprang äfven styrbords ankarketting, som likaledes var fastgjord å land, hvarvid skeppet kom i drift, släpande med sig babords ankare och 30 famnar ketting, och dref på skonaren Otto, som redan då hade grundstött; att skeppets hela styrbordslåring blef inbräckt vid sammanstötningen; att fartyget derefter dref mot stranden och kastades så mycket öfver åt styrbords sida, att relingen kom till vattenytan; att lotsbåt utkommit strax derefter för att ilandberga besättningen, som måste fasthålla sig vid från riggen utgåeude ändar för att ej falla öfver bord; att kaptenen efter en stunds vägran jämte besättning steg ombord & lotsbåten och fördes i land; samt sintligen att den timade olyckan icke uppkommit genom fel eller försunmelse hos kaptenen eller besättningen.
Ofvannämda af befälhafvaren Å skeppet afgifna sjöförklarings öfverstämmelse med sanna förhållandet bekräftades med ed af fartygets kapten och styrman, en timmerman och matros.
— De bäda strandade fartygen qvarstå i samma läge som förut. Från skonaren har en del af lasten ilandförts.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 November 1882
N:r 90
Ångfartyget Gotland hade i söndags natt en svår resa härifrån. Hafvet var nämligen häftigt upprördt af dyningar från en föregående storm. Ombord på ångaren befanno sig några hästar, som på Fridhem begagnats af prinsessan Eugenie och nu skulle återföras till sin egare, hyrkusken G. Joulin i Stockholm. Ena af dessa var vid ankomsten till Södertelje så sjuk, att han måsto föras i land. Han dog sedermera, och vid företagen undersökning af liket har det visat sig, att djuret dödt till följd af sjösjuka, under hvilken uppkastningar stockat sig i matstrupen och vållat qväfning, berättar »Gripen».
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 September 1882
N:r 78
under rätt egendomliga omständigheter egde rum vid 10-tiden i förgår qväll, i det från Stockholm kommande slupen Anna Sofia, hemmahörande i Burgsvik och förd af Sagar K. P. Gufstafsson, törnade på grund vid stranden utanför studentallén, Skepparen lär hafva blifvit vilseledd af skenet från en i allén tänd lykta, hvilket sken han antagit komma från fyren å vågbrytaren, Då grundstötvingen inträffade, rådde jämförelsevis lugnt väder, hvarigenom besättningen, bestående af skepparen jämte två man, samt största delen af lasten kunde räddas i land. Af lasten, som bestod af tjugu centner dynamit och en låda knallhattar samt ett mindre parti styckegods, ilandfördes allt med undantag af en mindre del af styckegodset. Några anstalter att få skutan flott gjordes ej och torde äfven hafva tjenat till intet, enär inom kort ett ganska hårdt väder utbröt, hvarigenom häftiga brottsjöar, som omöjliggjorde allt närmande till strandningsstället, öfverspolade fartyget, hvilket vid grundstötningen dessutom blef svårt läck. Under nattens lopp tilltog stormen i häftighet, så att fartyget inom några få timmar blef fullständigt sönderslaget. Igår morse var stranden betäckt af spillror från den krossade skutan, som lär hafva varit gammal och föga sjöduglig. Fartyget var oförsäkradt, hvarigenom dess egare drabbas af en känbar förlust.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 September 1882
N:r 70
å ogifta Maria Kahlqvist från Vesterhejde, hvilket i onsdags påträffades i badhusparken, undergick i lördags yttre läkarebesigtning. I protokollet öfver besigtningen nämnes, att intet spår till yttre våld förafans, hvadan qvinnang död antagligen orsakats af fallandesot, hvaraf hon länge lidit, samt af berusning af starka drycker, hvilka hon ofta till öfvermått begagnade. På grund häraf förklarade rådhusrätten, att intet hinder för begrafning af liket förefans.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Augusti 1882
N:r 65
af ogifta Maria Kahlqvist från Vesterhejde påträffades vid 5-tiden igår på morgonen i badhusparken. Något yttre tecken till våld, begånget mot qvinnan, har ej kunnat upptäckas. Vid förhör i dag inför rådhusrätten blef ingenting utredt om dödsorsaken; ett par personer hade påträffat liket, liggande framstupa med ansigtet, som var blårödt, djupt nedtryckt ot bröstet. Förhöret uppskots till i morgon, och kommer liket att undergå yttre besigtning af läkare.
Maria Kahlqvist hade i förgår såsom försvärslös förpassats härifrån till Vesterhejde, der hon har hemortsrätt, men sent på qvällen i onsdags åter begifvit sig till staden. Hon lär under de senaste åren hafva lidit af fallandesot.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Augusti 1882
N:r 64
rasade i tisdags vid Munkebos i Norrlanda, hvarvid inom fyra timmar dervarande ångsåg och qvarnverk samt en stallbygnad nedbrunno. Elden utbröt vid 12 tiden på middagen å såghusets yttertak, hvars spån ögonblickligen antändes, hvarigenom bygnaden inom en halftimme var omhvärfd af lågor; inom kort fattade äfven qvarnen och stallbygnaden eld, oaktadt alla försök till eldens hämnande gjordes. Etter fyra timmar hade såg- och qvarnhusen, med maskiner och inventarier, samt stallbygnaden, med deri förvarade 20 parlass klöfver och timotej, tvänne hästar, sex höns och omkring 40 dufvor, fullständigt nedbrunnit. Derjämte blefvo närbelägna 259 kastar ved och 10 tusen kubikfot sågadt timmervirke lågornas rof. Eld utbröt äfven, genom den af vinden från bygnaderna förda brinnande asfaltpappen, i den tätt intill belägna skogen, hvilke. eld dock snart släcktes.
Genom klockrigning i Norisada och Anga kyrkor kungjordes olyckshändelsen för ortens befolkning, som i stor mängd ditkom och biträdde vid släckningen, som bedrefs med raskhet.
Huru elden uppkommit, har ej med bestämdhet kunnat utrönas, men antages såsvm sannolikt, att gnistor från skorstenen å såghuset antändt detsamma.
Hr Johan Edmark, egare af stället, hade sågen och qvarnen försäkrade i bolaget Skandia för 20 tusen kronor samt stallbygnaden i norra häradets brandförsäkriogsbolag för 925 kronor, hvaremot veden, timret och hästarne voro oförsäkrade.
Å brandstället och den närbelägna skogen, hvarest eld på flere ställen uppstod under aftonens förlopp, hölls vakt under följande natt af femtio man, dertill uppbådade af ortens kronolänsman.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Juli 1882
N:r 58
vid Klintebys skrifves till oss: Den under räddningsarbetet skadade unge mannen, en rask bondson i granskapet, är högst obetydlig skadad och utom all fara.
Vinden, som ifrån början var N. (svag), kastade senare om på sydlig, men då var lyckligen bränvinsmagasinet, som låg alldeles intill vedgård och bränneri, utom fara. Nederlaget åter ligger 700 alnar från bränneriet och var aldrig utsatt för att antändas.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1882
N:r 54