Till ordförande

i årets bevillningsberedningar har länsstyrelsen utsett: för Visby stad härädskrifvare Nordahl, för norra fögderiet kronofogden Calissendorff, för södra landsförsamling samt Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Levide, Burs, När, Alskogs och Garda pastorater, häradsskrifvare Bergman, samt för Hafdhems, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Hablingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.

Eskelhem: födde 192 (6 m. 6 q.); döde 11 (5 m. 6 q.); inflyttade 38 (22 m. 16 q.); utlyttade 41 (26 m. 15 q.); vigde 5 par; folkmängd 31 Dec. 742; minskning 2.

Tofta: födde 11 (4 m. 7 q.); döde 10 (8 m. 2 q.); inflyttade 25 (12 m, 13 q.); utflyttade 26 (13 m. 13 q.); vigde 1 par; folkmängd 31 Dec. 719,

Öja: födde 23 (13 m. 10 q.); döde 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 37 (16 m. 21 q.); utflyttade 35 (15 m. 20 q.); vigde 5 par (lyst för 8 par); folkmängd 31 Dec. 894; ökning 20.

Hamra: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttade 3 (1 m. 2 q); utflyttad: 6 (4 m. 2 q.); vigda 1 par (borgerligt vigsel); folkmängd 31 Dec. 330; minskning 3.

Barlingbo: födda 8 (3 m. 5 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttads 65 (32 m. 33 q.); utflyttade 70 (37 m. 33 q.); vigde 6 par; folkmängd 31 Dec. 307; minskning 9.

Ekeby: födda 10 (4 m. 6 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 17 (9 m. 8 q.); utflyttade 20 (5 m. 15 q); vigda 4 par; folkmängd 31 Dec. 272; ökning 4.

Burs: födda 13 (8 m. 5 q.); döda 14 (7 m. 7 q.); inflyttade 34 (22 m. 12 q.); utflyttade 48 (22 m. 26 q.); vigde 4 par; folkmägd 31 Dec. 806; minskning 15.

Stånga: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 13 (9 m. 4 q.); inflyttade 45 (19 m. 26 q.); utflyttade 50 (23 m. 27 q.); vigde 3 par; folkmängd 31 Dec. 643: minskning 9.

Atlingbo: födda 4 (2 m. 2 q.); döda 4(3 m. 1 q.); inflytttde 16 (8 m. 8 q.); utflyttade 18 (7 m. 11 q.); vigde 0 par; folkmängd 31 Dec. 213; minskning 2.

Roma: födde 11 (8 m. 3 q.); döde 8 (3 m. 5 q.); inflyttade 83 (51 m. 37 q.); utflyttade 88 (52 m. 36 q.); vigde 1 par; folkmängd 31 Dec. 564; ökving 3.

Björke: födda 0; döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 36 (21 m. 15 q); utflyttade 26 (16 m.
10 q.); vigde 0 par; folkmängd 31 Dec. 187. ökning 7.

Garda: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 35 (15 m. 20 q.); utflyttade 40 (19 m. 21 q.); vigde 2 par; folkmängd 31 Dec, 464 (211 m. 253 q.).

Etelhem: födda 13 (9 m. 4 q.); döda 11 (6 m. 5 q) inflyttade 37 (20 m. 17 q.); utflyttade 42 (24 m, 18 q,); vigde 1 par; folkmängl 31 Dec, 515 (243 m. 272 q.).

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1

Från landsbygden.

Sanda, 28 Dec.
Ett ganska talrikt besökt nykterhetsmöte, anordnadt af Blåbandsföreningon W. S. M., har i dag hållits vid Anderse. Föredrag hölls af skolläraren A. Rosvall i Eskelhem, som till text valt några verser i Efeserbrefveta 5 kap.
Med ledning af nämde text, der apostelen talar om ett rätt familjelif, påpekade talaren hura rosdryckerna vore ett af de svåraste hindren för ett lyckligt familjelif, både vid dess ingående, stadfästande och i dess fortsättning, Föredraget som med rätta kunde kallas en utmärkt ungdomspredikan afhördes med spänd uppmärksamhet och lemnade säkerligen ett djupt intryck på de närvarande.
Talaren uppmanade slutligen de unga: »Börja aldrig ett äktenskap med rusdrycker, ty der rusdrycker flitigt begagnas kan aldrig en (geten kärlek finnas». Sedan framstäldes till allmänt samtalsämne: »Om rusdryckerna såsom fridstörare», hvarvid följande fråga framkastades: »Om samhällets och hemmets frid hindras genom afskaffande af rusdryckerna såsom pjatningsmedel?» hvilken fråga efter ett lifligt samtal och sakrika skildringar besvarades med ett allmänt nej. Efter det offentliga mötets slut hölls förenings- och styrelsesammanträde hvarvid några personer ingingo i föreningen, som räknar 50 medlemmar.

Till nämdeman för Banda ting har i dag enhälligt — med 24 afgifna röster — omvalts den afgående nämdemannen Jakob Ferdinand Sahlstén, Sallmunds i Mästerby.
Fråga om bildande af ett kreatursförsäkringsbolag inom Mästerby hade väckts till Decemberstämman och uttalade stämman sig allmänt för ett sådant, hvarefter valdes en interimstyrelse hvilken Åck i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m. m.

Wamlingbo, 29 December.
Ett groft och straffvärdt okynne utfördes sistlidne Juldags qväll, under det då rådande intensiva mörkret, utanför Missionshuset härstädes, Några ynglingar företogo sig nämligen, under det en mängd folk voro församlade till en bönestund, att utanför huset, just der folket vid utgåendet skulle passera fram, upplägga en hel hop större stenar ofvanpå hvarandra, hvaruti voro instuckna gärdsgårdsstörar o. d. Stenarne hade de hemtat från en s. k. »stenvast» ett godt stycke derifrån, och var det väl de råa sällarnes mening att det utströmmande folket skulle skada sig å hindret i mörkret, Lyckligtvis upptäcktes ofoget då ett par flickor kommo gåeende, hvilka, under det de passerade bredvid stenhögen, af en pojkbyting motades uppå densamma, då de högeligen föeskrämda under rop störtade in i huset. Spaningar efter de verkliga upphofsmännen lära pågå och blifva de, såvida de anträffas, nog åtal lade på laglig väg för sitt oförsvarliga beteende det de må erhålla en välförtjent näpst. Flera gånger förut lära grofva upptåg af likadan art utöfvats på samma plats, under pågående sammankomster.

Från den i dag hållna ordinarie kommunalstämman kan följande antecknas: Debiterings- och uppbördslängderna granskades och godkändes. Till stämmans ordförande för 4 år utsågs genom omröstning hemmansegare N: L. Olsson Nora och till ordförande i kommnnalnämd och fattigvårdsstyrelse, likaledes genom omröstning hemmansegaren Oskar Hansson Bonsarfve. Till ledamöter i sparbanksstyrelsen invaldes handl. Lars Krusell, hemmansegarne Adolf Kristiansson Sigreips och Jakob Johansson Storme. Till deputerade i sparbankestyrelsen utsågos landtbrukarne Oskar Nilsson Tana, Olof Kristiansson Gervalds, Oskar Jakobsson och Olof Nilsson Bjerges. Styrelseledamöter i magasinet blefvo P, Olsson Nora, Hans Södergren Sigfride och Oskar Lårsson Stenstu, För ett pris af 28 kr. 50 öre åtog sig nuvarande postföraren Daniel Hansson Sigfride att äfven nästa år ombesörja postföringen A linien Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan.
På framställning af magasinsstyrelsen beslöt stämmans ledamöter att instandande vår försälja 25 procent råg och 20 procent korn af den inneliggande fonden.
Till revisor i kreatursförsäkringsförenivgen otsågs kyrkoherde P. R. Kullin.

Burgsvik, 28 December.
I en kinkig belägenhet var en person härifrån trakten då han var på väg åt hemmet från krogen med sitt julbränvin, Under det på qvällen rådande mörkret, råkade nämligen mannen, som inmundigat så pass af den svenska nektarn, att gärdsgårdsstörarna vid vägen här och hvar fingo bastanta »örfilar» när marschen gick framåt, att göra en försvarlig kullerbytta i ett dike, till hälften fyldt med vatten, dervid hjelten under sina många försök att krafla sig app krossade åtskilliga i fickorna instufvade flaskor, hvilkas innehåll naturligtvis ökade våtvarorna i diket, Ursinnig öfver det lidna nederlaget och drypande af vätan lyckades ban omsider att komma på det torra igen och fortsätta den afbrutna promenaden. Plötsligt snafvar han åter, denna gång mot en större step, dervid sjelfva »kuttingen» som han bar i handen fick en så våldsam stöt att korken flög ur och ett egendomligt läte gaf tillkänna att innehållet rann bort. Ändtligen efter många mödor och besvärligheter, och sedan minst hälften af spritförrådet gått »putz weg», lyckades han få »kaggen» sin i den rätta ställningen och or korkhålet, samt åter knoga i väg emot hemmat, som ock efter många slingringar utan några vidare äfventyr lyckligt uppnåddes.

En »svart» räkning erhöll en person från en grannsocken för litet sedan. Deri fans nämligen fordran på en svart häst, en svart stut och en svart gris. Så att nog såg det svart ut alltid för den mannen!

Roma, 27 Dec.
Dödsfall. Den 25 dennes afled i Björke skolgård folkskolläraren derstädes Petter Ferdinand Lindström i en ålder af något öfver 52 1/2 år, L., som var född i Hejde, aflade folkskollärareexamen i Visby 1858, hvarefter han tjenstgjorde som informator hos grefve Seth å Varplösa och hos öfserstelöjtnant Gahne i Bäl samt vikarierande lärare i Väte, tills ban 1864 kallades till folkskollärare | Björke, Den klena gestalten besatt en otrolig arbetsförmåga och viljekraft. Nitisk osh samvetsgrann som lärare, räckte han Kiven till att sköta de kommunala a inom sin församling, Men derjämte bistod han ständigt sina enskilda församlingsbor med råd och hjelp och blef också i hög grad älskad och athållen.
På återvägen från ett besök kos en kollega sanne han i en svår lunginflammation. Efter ett 14 dagars lidande utandades han på julmorgonen sin sista suck, Hans ädla väsen och gagnande verksamhet hafva lemnat efter sig ett kärt minne, och sörjande kring hans bår stå derför ej blott den efterlefvande makan och 4 barn utan äfven många vänner, hvilkas hjertan förenas i dessa ord: »Älskad i lifvet, saknad i döden».

Burgsvik, 29 Dec.
Blodförgiftning? En bondhustru från Öja, som en dag före jul skulle intaga några till torkning uthängda kläder, råkade derunder sticka sig i ena fingret å en tagg på en krusbärsbuske. Ej aktande det lilla såret, ur hvilket något blod flöt, fortsatte hon obekymrad sitt arbete, tills hon fick erfara att små sår ej äro att förakta. Under häftiga plågor svulnade inom kort handen och armen till förskräcklig storlek, hvilken svulst sedermera gick in åt bröstet. Enligt hvad sports, lär qvinnan i går forslats till larsarettet.
Under symptomer tydande på blodförgiftning afled kort efter jul en äldre mansperson i Fide socken, hvilkens död orsakats genom vårdslösande af ett obetydligt sår.

Vadan af att lägga brinnande tobakspipa i fickan fick nyligen en person härifrån trakten erfara. En halftimme efter pipans nedläggande tyckte mannen att kläderna kändes ovanligt heta, men utan att bry sig derom fortsatte mannen sin väg tills han nödgad af brandlakt och olidlig hetta å v.nstra sidan beqvämde sig att efterse orsaken, Det befanns då att fickan och innantyget å tröjan jämte byxorna å venstra sidan voro alldeles förkolnade, så att mannen hade stor möda att släcka »elden under askan».

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201

Mönstring

inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo med beväringsmännen från Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 10 f. m, vid Lingsarfverum i Vamlingbo med beväringsmännen från Öje, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Burgsvik & Fide den 6 Dec. 1891.
Hugo Wennemo,
kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
För fylleri och öfverdådig framfart å allmänna vägen från Ljugarn var instämd hemmansägaren Jakob Pettersson, Stenstu i Ala. Han frikändes af, brist på bevisning.

För barnuppfostringshjelps utfående hade Josefina Östergren från Sanda i Östergarn instäm tdrängen Gustaf Andersson, Uggårds i Fole.
Sedan upplyst blifvit att detta mål redan under sistlidne vårting varit anhängiggjordt af käranden, som då gick under namn af Hedda Helena Östergren och målet då förlikts, förklarade rätten sig icke kunna ånyo upptaga detsamma till pröfning.
— Till edgång dömdes drängen August Myrsten från Hall i Fleringe, instämd i ett barnunoppfostringsmål af Emma Österberg dersammastädes.

Till 15 kronors böter för ärekränkning dömdes Laura Yttergren, Hejdes i Fole, enär hon ett psr gånger i flere personers närvaro yttrat att Vendela Klintberg dersammastädes varit på kuren.

För åverkan hade landtbrukaren P. Stare, Bunge i Lummelunda, instämt husbonden L. P. Björkegren, Pajse i Martebo. Som det icke, mot svarandens bestridande, styrkts att han afverkat annan eller mera skog än hoom kontraktsenligt tillkom, ogillades käromålet.

»Tryse» och »slok» hade husbonden O. Öman, Norrbys i Vänge, kallat O. Sjögren derstädes, Han dömdes att böta å kronor.
Med ersättningspåstående hade nämdemannen Anshelm Pettersson, Ardags i Ekeby, ingetämt hemmansägaren L. O. Hellgren, Säggeby i Källunge. Käranden hade 28 Aug. sistlidet år låtit forsla en lokomobil öfver Säggeby bro, som svaranden är skyldig underhålla, Sedan några plankor brustit under lokomobilens tyngd, hade en del af bron rasat samt lokomobilen nedfallit och skadats, Som emellertid lokomobilens tyngd var flerdubbelt större än den, för hvilken bron var afsedd, och käranden det oaktadt ej vidtagit några särskilda försigtighetsmått, och det icke visats att bron, som vid vägsyn lemnats utan anmärkning, haft andra brister än en del af röta angripna plankor, kande den omständigheten att lokomobilen nedstörtat och skadats, icke för svaranden medföra ersättningsskyldighet, utan ogillades käromålet.

För fylleri å sabbat samt för vägran att åtlyda jernvägsmans tillsägelse att aflägsna sig från bangård dömdes drängen A. Lindström, Sallmunds i Vänge, att böta 20 kr, För den förra förseelsen dömdes drängen Hjalmar Ahlqvist, Kyrkljufves i Vänge, att böta 10 kr.

För olofligt beträdande af jernväg söndagen 7 sistlidne Juni dömdes drängen Johannes Svantesson, Möllbos i Halla, att böta 5 kr.

För misshandel mot hustru Auna Larsson i. Ala — ett slag med flata handen, hvaraf ej skada följt — dömdes snickeriarbetaren Adolf Hellgren, Bjerges i Ala, att böta 5 kronor.

Södra häradsrätten.
För olaga rapphönsjagt under December månad i fjor var instämd drängen Theodor Martell, Unghanse i Öja. Han nekade, men som half bevisning förebragts, ådömdes han edgång.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Oktober 1891
N:r 155

Från landsbygden.

Norra Gotland, 5 Okt.
Ett par inbrottsstölder ha i sommar och höst föröfvats härstädes. Rofvet har blifvit diverse matvaror. Om flere tjufvar operera på en gång är ovisst. En vet man dock med säkerhet, och det är väl både juridiskt och moraliskt orätt att låta denne gå fri! Häromdagen hittades t. ex. i hans bostad en bleckflaska, som full af mjölk bortstals från ett ställe i somras, men i stället för att angifva personen i fråga, nöjde man sig med att återställa flaskan till ägaren.

Hos landtbrukaren Karl Anshütz, Binge, Martebo, finnes ett besynnerligt fjäderfä, kläckt ur ett vanligt hönsägg. Fågelns hufvud är en tupps — bakdelen en hönas, Fastän 2 år gammal har aldrig »tupphönan» värpt.
På ett ställe i Stenkyrka finnes en höna som i stället för kam har en blåsa, liknande en mindre gummiboll.

Ovanligt för årstiden. I herr Aunshitz trädgård i Martebo plockades för 14 dagar sedan mogna jordgubbar. Samma stånd bar såväl mogna »gubbar» som kart och blommor!
Å samma ställe har i år vindrufvan mognat å kalljord.
Vid Bjers i Stenkyrka hittades förra veckan ett potatisstånd med ej mindre än trettiofem (35) fullt utbildade jämnstora potatisar.
Årets andra klöfverskörd blef lika god och å nya vallar rikligare än första skörden.

Hvete- och rågfälten frodas väldeligen. Potatisen håller man som bäst på att taga upp och synes den bli både god och riklig. Ändå en tröst i dessa dyra tider!

Fisket har hela sommaren och hösten varit mycket dåligt, om man undantager en natt förliden vecka, då strömming fiskades i massa. En båt fick t, ex. 75 valar! Priset kommer i år bli dyrare än vanligt.

En ovanlig högtidlighet ägde i går rum i Stenkyrka kyrka, i det att Allmänna barnhusets silfvermedalj med diplom efter gudstjenstens slut tilldelades tunnbindaren Söderberg, Sorby.
Kyrkoherde Reuser höll dervid ett vackert tal till den dekorerade, som ej blott på i hans vilkor hedrande sätt uppfostrat ett barnhusbarn, utan jemväl oegennyttigt insatt detta till arfvinge af egendomen.

Södra Gotland 3 Okt 1891.
Mikaeli församling, hölls härstädes i går 2:a dennes. Som vanligt var den besökt af en hel mängd köpare från när och fjerran, långt flere än föregående åren och hade en del rest en 5 å 6 mil blott för att få sig en fet suderbagge. Med anledning af den större tillströmningen af köpare visste ock säljarne taga bra betalt för sina får. Priset var för unga 8—10 kr. och för gamla 12—15 kr. st. hvilket i förhållande till prisen föregående åren kan sägas betydligt stegrats varande ock i år tåren i allmänhet betydligt feta. Såsom för djurskyddsvänner säkerligen glädjande pyhet kan nämnas, det köparne vid hemforsliegen af sin lefvande vara, i allmänhet utmärka sig för mera mensklighet mot de värnlösa. Visserligen finnes ännu en och annan gom forslar fåren på det gamla, för kassarne beqväma, men för de arma offren högst smärtsamma sättet att sammanbinda alla fyra benen. Men att som fordom packa de bundna stackarne i trånga åkdon och sedan i fyllan och villan i fyrsprång köra åt hemmot, så att ena fåret tappas här och det andra der å vägen för att af etterkommande skjutsar i mörkret öfverköras och stympas, har nu dessbättre ej afhörts. Någon enda syns väl ännu som tagit långt flere köpsupar än upphandlade får, styra kosan åt norden, men hos desse saknade fåren åtminstone ej utrymme, emedan de ej ägde mer än ett eller två bundna stackare i sina rymliga åkdon. De fleste köparne hade dock sina fordon inrättade till burar der fåren fritt få röra sig omkring. Dessa köpares handlingssätt visar såväl djurvänlighet, som ock klok omtanke om sin egen vara emedan fåren betydligt försämras af grym behandling.
Apropå får kan nämnas det en hemmansägare från Öja, som häromdagen besökte sina på bete gående får, fann ett tiotal af dessa somliga liggande utsträckta på marken och andra stapplande rundt omkring. Mannen lät genast nedslagta de angripna djuren. Då det ej är första gången får på samma bete drabbats af af likadant missöde, är troligen orsaken att finna i gräset.

Grymt djurplågeri har nyligen i Burgsvikstrakten föröfvats mot en tacka.
Den hittades nämligen af sin ägare, med båda låren afslagna liggande gu marken der djuret hade vid hungerns qval uppätit både grässtrån med rötter och mull och en liten på stället växande enebuske, under det ungen ängsligt sprang omkring modren utan att få någon di. Som djuret städse visat stark böjelse att beta på annans mark, tros att någon niding till jordägare, hvilkens mark djuret inkommit, på detta grymma och barbariska sätt velat hämnas på dess ägare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Oktober 1891
N:r 155

Från landsbygden.

Vamlingbo, 29 September.
Från sportverlden. För att i någon mån upplitva de gamla gotländska folklekarne, hade denna sockens manliga ungdom till i söndags e. m. uppbjudit samtlige äkta män inom samma sccken, att med dem deltaga uti ett »våg», hvilken bjudniffg äfven antagits af de utmanade, På sagde tid samlades snart, på en grön och vacker plats intill Gorvalds gård, en skara lifvade män, unga och gamla, äfvensom en massa åskådare, och så var man i full fart med öfvandet af »manlig idrott» på våra förfäders vis. Till »frispel» hade ynglingarne för sin del uppstält »hankdragning» hvaruti ett tiotal af båda partierna deltogo. Såsom särskildt hedrande, förtjenar nämnas att flera gubbar af öfver 70 års ålder med spänstiga steg och ntmanande hållning äfven framträdde för att ta att »styrkatag» med de unga och afgingo t. o. m. med seger. Omsider blefvo dock ynglingarne segervinnare i denna idrott. Derefter xom de äldres »frispel» som bastod uti boll eller pärkspel i ordningen, och nu må man tro att det blef lif och rörelse på platsen, Här drogo de yngre det kortaste strået, till gubbarnes stora förnöjelse. Ett tredje täflingsspel, det s. k. »samspelet» måste nu gå af stapel och blef det genom lottning bestämdt att varpkastning skulle ega rum. Snart såg man de täflande i skilda grupper, man emot man, med säker hand slunga de tunga varpstenarua fram till målet, med det resultat att »gubbarne» togo en lysande seger, och dermed var — så att säga dena officiella delen af-dagens täfling afslutad.

Södra Gotland, 29 Sept.
Rågåkrarna se i allmänhet klena ut till följd af regnbrist. En del landtmän härstädes hafva ännu ej kunnat så sin råg på grund af i hållande torka. De små regnskurar, som föllo förra veckan voro ej tillräckliga.

Mogen frukt och fullt utslagna blommor syntes 27 dennes på ett och samma äppleträd i Öja prestgård.

Gotlands missionsförening firade en s. k. skördefest i Öja kyrka lördagen och söndagen 26 och 27 dennes, och började första dagen kl. 4 e. m. med predikan af kyrkoh. Jakobsson i Grötlingbo. Derefter talade kolportörerna Björkdahl och Sandell. På aftonen omkring kl. 7 hölls auktion i skolan å åtskilliga jordbruksalster m. m., som välvilligt skänkts till förmån för förenipgen. Auktionen inbragte något öfver 65 kr. — Festen fortsattes på söndagen från kl. halt 3 då Sandell och Björkdabl predikade, hvarefter en half timmes uppshåll gjordes. Sedan ljusen blifvit tända i det med sädeskärfvar och blommor smyckade templet, som för ett år sedan undergick en grundligare reparation invändigt för omkring 2,000 kr., och som kan kallas ståtligt för att vara en landskyrka, höll kyrkoh. Gadd en varm och gripande afslutniogspredikan. Festen var bägge dagaraa besökt af en stor skara menniskor.

Hoburgskretsens möte i Fide skolhus började med en kort, innehållsrik predikan i kyrkan af pastor Husander, som med ledning at Matt. 18: 1—6 talade öfver ämnet: »Vill du blifva verkligen stor? — Då måske du först varda liten.»
Sedan mötesdeltsgarne, bestående af ett tjugotal kretsmedlemmar och en stor del sockenbor, hunnit samla sig i det nya och präktiga skolhuset, helsades alla välkomna at ordf.
skoll, Hartman, Hamra, hvilken strax derpå gaf en liten lektion i katekes, under hvilken behandlades frågan: »Hvad är helgelse?» Med anledning af den hållna lektionen, utspann sig en liflig diskussion angående metoden vid katekesundervisningen. Da fleste, som deltogo i meningsutbytet, ansågo, att läraren vid en lektion borde låta barnen hafva läroböckerna uppslagna, för att de lättare måtte fatta och förstå, eåväl lärobokens egna ord som ock bibelversernag, Derigenom vunnes mera tid. Härför talade pastor Husander, skoll, Gahnström, Dahlqvist och Laurin. Kyrkoherde Jacobsson och lektionsgifvaren tycktes utgå från den kända satsen: »Hvad man vinner i tid förlorar man i kraft.» Skall ropet om den »dödande katekesutanläsningen» tystna, måste läraren väl hafva genomträngt sitt ämne, så att han kan kort och tydligt framlägga deas sanningar, utan att, vare sig han eller barnen, derför behöfva vara bundna af läroboken alltför mycket. Om qvantiteten för läsåret blir mindre, blir qvaliteten desto bättre.
Efter intagen middag fortsattes mötet med” diskussion, först öfver frågan: »Böra folk och småskolans lärare och lärarinnor inom stiftet bilda en sjukbjelpsförening?» Frågan, som något dryftats vid södra tredingens möte i Augusti, ansågs af flere talare vara för lärare öch lärarinnor en litsfråga, hvarför de allra flesta önskade hennes snara realisering.
Tredingsmötets förslag, att kretsarne borde utse komiterade, hvilka gemensamt skulle utarbeta detaljeradt förslag i frågan, antogs och valdes till ombud för Hoburgskretsen skoll.
K. H. Ganström, Hafdhem.
Derefter öfvergick man till frågan: »Är examen detsamma som inspektiop?» Frågan inleddes af fröken Berglund, Sundre, som påvisade att så icke var, och derför borde läraren eller lärarinnan sjelf examinera samt äga rättighet att hålla sig inom läsårets lärokurs.
Sedan några kretsens egna ärenden blifvit afgjorda, omvaldes till ordf, för nästkommande år skoll. P. S, Hartman, Hamra och till sekreterare för samma tid skoll. H. Dahlqvist, Fide.

Rone, 30 Sept.
Ett exempel, som manar till att efterföljas af dem, som äga stora arbetareskaror, som släpa året rundt utan att erhålla någon som helst uppmuntran, kan förtjena omtalas härifrån trakten. Landtbrukare L. Duse å Davide hade fredagen 25 dennes inbjudit hela sin arbetspersonal till en enkel festlighet sagda dags e. m. som var fri från arbete. Man samlades å gården, der husbonden vänligt samspråkade med sitt folk och inbjöd sina gäster i salen hvarest frun välkomnade med kaffe, hvarefter bordet dukades och man afåt en gemensam aftonmåltid. Värdfolket gjorde Pier bästa och »gästerna» funno sig mer än belåtna.

Illa stångad i hufvudet af en ilsken ko blef en 14-årig gosse härstädes i förra veckan så det var fara för lifvet. Sedan läkaren doktor Krook numera behandlat gossen är han mycket på bättringsvägen.

Ett par hästar, som förspända en årder råkade i sken på en åker, hade så när alldeles förderfyat sin ägare igår. Mannen, sysselsatt med arbete, skulle fly, men detta lyckades ej bättre än att han kom under dervid billen på ådern, som högg tag gång på gång ihans ansigte och der gjorde förfärliga skråmor särdeles bredvid munnen. Ändtligen befriad fördes ban till läkaren som hade stort besvär med att rensa såren från mull och orenlighet.
Någon fara för lifvet lär dock ej vara för handen.

Till poststationsföreståndare i Burge efter A. Elfvius, som derifrån blifvit uppsagd af generalpoststyrelsen, har blifvit befullmäktigad handl. Anton Jakobsson i Korsgata, Levide, dit stationen är förlagd från och med 1 Okt.

Lojsta, 1 Okt.
Djurskyddsmöte. Ledamöterna inom Fardhem pastorats djurskyddsförening hade sistl.
söndag sitt sjunde årsmöte. Sammanträdet hölls i en vid Linde kyrka närbelägen äng.
Sedan bön förrättats och en anslående djurskyddsberättelse blifvit föreläst, böll skollärare Fredin ett föredrag öfver samma ämne. Efter föredragets slut förevisades åtskilliga djurskyddseffekter och utdelades skrifter. Från den för sitt djurskyddsintresse väl bekanta fröken Viktorine Hägg hade 10 kronor erhållits, hvilka genom skoll. Fredin utdelades till 10 af distriktets barn och ungdom såsom en uppmuntran för visadt nit om djurens skydå och vård. Föreningen räknar nu 80 inskrifna ledamöter inom Fardhem, Linde och Lojsta.
Söndagen förut hade pykterhetsvännerna inom samma socknar anordnat nykterhetsmöte på det beryktade Stånga slott, der längre och kortare föredrag höllor af skollärarne Fredin, Stengård och Lingström. Musik utfördes af Klinte messingsqvartett.

Till vikarierande lärarinna i socknens småskola har skolrådet antagit fröken Alertha Nyström från Mästerby.

Laga skifte pågår nu som bäst inom vår socken och arbetet utföres så raskt, så att det troligen kommer att slutas i nästa vår.

Här och hvar i Lojsta hed synas spår efter senaste åskvädret, i det en mängd tallar och granar äro söndersplittrade.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1891
N:r 152

Till vikarierande lärarinna

för två år i mindre folkskolan i Öja, har blifvit antagen utexaminerade småskollärarinnan Ida Hallgren från Hudiksvall.
Medsökande voro: Berta Lundström från Göteborg, senast anstäld som småskollärarinna vid Fredrika församling af Vesterbottens län, samt Augusta Nilsson från Halmstad, senast anstäld vid småskolan i Gunnarps församling af Hallands län. (Den sistnämda efter ansökningstidens slut).

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1891
N:r 140

Borgenärerna

i fabrikören J. W. Fornells konkurs kallas till sammanträde å rådbuset härstädes onsdagen den 15 i denna månad kl. 12 på dagen för att besluta i åtskilliga konkursboet rörande frågor.
Visby 1 September 1891.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i aflidne postmästaren O. Lagergrens i Hemse urarfva konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Letvide tisdagen den 8 nästkommande September kl. 10 förmiddagen, för att bestämma och föreslå förvaltningsarfvoden jämte andra konkursboet rörande frågor.
Domerarfve i Öja den 22 Aug. 1891.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne uti handlanden F. O. Hellmans konkurs kallas att sammanträda å rådbuset härstädes fredagen den 18 innevarande September kl.11 f. m, för att besluta angående underhåll åt gäldenären och andra frågor, som kunna förekomma.
Visby den 2 September 1891.
RÄTTENS OMBUSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 September 1891
N:r 136

Fattigvården inom Gotlands län.

Under 1889, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 på landsbygden. Af dessa senare voro 3 indelade i rotar. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med utrymme för 856 personer, deraf ett i Visby för 140, en fattiggård för 30 personer samt 21 mindre fattigstugor for 135 personer, deraf 3 i Visby för 60 personer.
Hela antalet personer, som under 1889 åtojutit kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,402, af hvilka 1,135 tillhörde landsbygden och 267 Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående &r minskats med 37 personer eller 3,2 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för landsbygden 1889 utgjorde 2,54 och understeg fattigvårdsprocenten i länet sålunda medeltalet för landsbygden i riket, hvilket utgjorde 4,47 procent. Högst i detta hänseende kommer fortfarande Vermlands län, der antalet understödstagare uppgick till 6,12 procent af folkmängden och sist Jämtlands län med 2,49 procent. Ser man till samtliga fattigvårdssamhällen i såväl städerna som landsbygden befinnas antalet understödstagare uppgå till endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden i Norrlanda, Anga, Träkumla, Tofta, Öja, Hamra och Gerum fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 367 män och 758 qvinnor, deraf å landsbygden 277 män och 31 qvinnor samt i Visby 90 män och 127 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 277, deraf 227 å landsbygden och 50 i städerna. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 17, moderlösa oäkta 29 samt andra barn 108. Hela antalet barn, som sommaren 1889 åtnjöto fattigunderstöd inom länet, vare sig direkt eller indirekt uppgick alltså till 431. De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 336, af hvilka 55 qvinnor med 85 eller tillhörande barn;
gifta: 224, deraf 63 med 91 tillhörande barn, samt
enklingar, enkor och frånskilda 411, deraf 50 med 101 tillhörande barn.
I afseende på sitt kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 367 mankön och 758 qvinkön. Härvid ger sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förre räknade 77 mankön mot lika många qvinkön, hvaremot af de senare 290 voro män och 681 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 170 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,4 procent; af äldre personer voro 23,5 procent gifta med 7,1 procent tillhörande barn, 15,9 procent gifta med 5,9 procent barn samt 30,1 procent enklingar, enkor och frånskilde med 7,1 procent tillhörande barn. Således inalles 79,9 procent direkta och 20,1 procent indirekta understödstagare.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 202 män och 282 qvinnor med 55 tillhörande barn, deraf å landsbygden 128 män, 212 qvinnor med 55 barn samt i Visby 74 män och 70 qvinnor. Delvis understödda voro 115 män, 351 qvinnor med 172 barn, deraf å landsbygden 104 män, 295 qvinnor med 125 barn samt i Visby 11 män, 56 qvinnor med 47 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 50 män, 125 qvinnor med 50 barn, deraf å landsbygden 45 män, 124 qvinnor med 47 barn samt i Visby 5 män och en qvinna med 3 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 128 mankön och 148 qvinkön med 7 barn, deraf å landsbygden 106 män och 131 qvinnor med 7 barn, samt i Visby 22 män och 17 qvinnor. I sjukvårdsanstalter vårdades 14 män, 27 qvinnor med 1 barn, deraf å landsbygden 11 män, 21 qvinnor med 1 barn samt i Visby 3 män och 6 qvinnor. I egna hem understödda voro 110 män, 335 qvinnor och 163 barn, deraf å landsbygden 100 män, 293 qvinnor med 124 barn samt i Visby 10 män, 42 qvinnor med 39 barn. På annat sätt understödda voro 9 män, 37 qvinnor med 16 barn, alla å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 41 män, 91 qvinnor, med 12 barn, deraf å landsbygden 25 män, 69 qvinnor med 6 barn samt i Visby 16 män, 22 qvinnor med 6 barn. Under fåret afledo 35 män, 45 qvinnor med 3 barn, deraf å landsbygden 26 män, 39 qvinnor med 3 barn samt i Visby 9 män och 6 qvinnor. På annat sätt afgångna voro 33 män, 59 qvinnor med 44 barn, deraf å landsbygden 20 män, 48 qvinnor med 32 barn samt i Visby 13 män, 11 qvinnor med 12 barn. Till nästa år qvarvarande voro 299 män, 654 qvinnor med 230 barn, deraf å landsbygden 231 män, 544 qvinnor med 192 barn samt i Visby 68 män, 110 qvinnor med 38 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1889 utgjorde 65,899 kr., deraf för landsbygden 43,138 kr. (2,134 kr. för hus och inventarier, 38,277 kr.
för understödstagares vård och underh&ll samt 2,727 kr. för öfriga utgifter) samt för städerna 22,761 kr. (1,076 kr. för hus och inventarier, 16,194 kr. för vård och underhåll samt 5,491 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & Gotlands läns landsbygd 38 kr. 1 öre; deraf underhållskostnad 33 kr. 72 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 200 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 102 kronor.
Fördelade på länets båda härader och på Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 September 1891
N:r 135