Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Näs socken ligger vid sydvästra kusten av Gotland och omfattar halvön Näsudden.
Gårdsnamn: Amfunds, Annexen, Båtels, Drakarve, Gans, Jakobs, Levide, Lingsarve, Martarve, Ogges tomt, Olsvenne, Rangsarve, Siglajvs Lilla, Siglajvs Stora, Sigsarve, Sigvards, Skåls, Tomsarve.
inträffa väghinder:
tisdagen och onsdugen 15 och 16 en bro å kommunikationsvägen från Näs kyrka till landsvägen, då i stället gamla prestvägen kan begagnas;
samma dagar en bro å kommunikationsvägen från Burge till Hestlunds i Hafdhem, då i stället kan begagnas vägen förbi vestra korsgata;
torsdagen och fredagen 17 och 18 en bro utanför Fagerdala i Fide, då kommunikationsvägen genom Fide i stället kan begagnas.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 11 November 1887.
N:r 90.
inom Gotlands län nästkommande år 1888 komma att
I norra fögderiet:
I södra fögderiet:
Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.
brandstodsförening hafva försäkringsbeloppenStyrelsen beslöt, att sammanskott, fyra
(4) öre på 100 kronor försäkringsvärde, hvaraf två öre till betäckande af förestående skade-ersättring och två öre till betalning för en del assurans-sprutor, skulle uppbäras.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 30 September 1887.
N:r 78.
I södra kontraktet av Visby stift skall enligt departementets utkast till ny pastoratsindelning de nio pastoraten minskas till sju. Pastoraten skulle enligt detta utkast bli följande:
Fardhems pastorat skulle tillföras Levide och Gerums församlingar o. få en kyrkoadjunkt. Eksta skulle som förut nämnts, gå till Klinte.
Ardre skulle föras till Garde pastorat, som därigenom likaledes skulle kunna få en kyrkoadjunkt.
Närs och Burs pastorat skulle sammanslås till ett pastorat med komministratur troligen i Burs.
Hemse pastorat skulle minskas med Eke men få behålla sin komminister.
Hablingbo och Silte skulle bilda pastorat tillsammans med Näs.
Havdhems pastorat skulle bestå av Havdhem, Grötlingbo och Eke.
Öja pastorat skulle som nu ha kyrkoherde och komminister men utökas med Fide församling.
Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.
Lärbro, 3 Aug.
I söndags sågs ett rådjur helt lugnt gå och »beta» tillsammans med ägarens af Angelbos gård nötkreatur i den s. k. »Nysan».
Skrämd at ett par i närheten samtalande personer sprang rådjuret åt skogen.
En olyckshändelse
med dödlig utgång inträffade för några dar se’n vid Barshage i Othem, En arbetare från Hangvar, som skulle deltaga i slåttern å nyssnämde gård, hade qvällen förut gått upp på höskullen för att taga sitt nattlogi, men råkade, obekant med stället som han var, ramla ned genom luckan till logevinden, dervid han skadade så illa, att han efter några timmar afled.
Afmejandet af rågen
kålles nu på som bäst här. Höslåttern kan i det närmaste sägas vara slutad.
Den har på många ställen ej lemnat den afkastning, som man tänkte. Så har åtminstone på kronholmen Skenholmen varit förhållandet; 75—80 häckar utgör minskningen i år. Att det för lottägarne af holmen blir dyrt hö, kan man lätt fiona, då t. ex. för 1/4 af en lott betalas omkring 30 kr. Arbetskostnaden går lågt beräknadt till omkring 40 kr. efter 1,50 pr par, och portionen till 1 kr. paret i 8—10 dagar; dertill kommer hemforslandet af höet 11/2 mils väg; samma summarum 73 kr. Valutan derför 2 häckar hö — 50 kr. Hvarje häck går då till 36,50.
Att burgne jordbrukare, hvilket här är fallet, kunna ligga och föröda sin tid å nyssnämde holme ett par veckor, är oförklarligt. Under ogynsamt väder dröjer det ända till 3 veckor, innan elåttern är slutad och höet hemfördt.
—a—
Grötlingbo, 2 Aug.
Åskan
mullrade förliden gårdag vid 6-tiden på morgonen, och från vester börjatle det mörkna tills ett ödgörande regn föll, dock alltför sparsamt.
Höskörden
är lyckligt bergad och rågen börjar skäras. — Den af entomologen Lampa om ock ej först bemärkta dock af honom mycket bekantgjorda hvetemyggan härjar hvetesfälten. Så har eder brefskrifvare på en honom tillhörig åker, som prof på en qvadratfots yta med 40 ax och omkring 30 korn på hvarje, på hvarje ax räknat 4 korn (eller kärnor med de små, gula larverna) förstörda. Ehuru ej särdele3 nedslående sker dock derigenom ett ej obetydligt afbräck i ökningen af detta sädesslag. Nu lyster blott se hvari medlet kommer att bestå att utrota denna iasekt, som folket anser lika med rost.
Bland den mävgd i senare tid uppförda nya folkskolehus i södra tredingen tilldrager sig såväl hvad läge som sjelfva husst och inredningen angår
Grötlingbo folk- och småskolehus
den resandes uppmärksamhet med det vackra läget ej långt från men ej heller alldeles vid den vackra landsvägen söderut till Hoberget. Kanske undantagandes Klinte, Linde och Lärbro skolor torde denna skolgård vara förnämst. Läraren har derstädes fått åt sig uppförd egen vacker villa i en, naturlig park, under en prestgården lydande äng. Lägg dertill församlingens sköna kyrka,som med rätta blifvit kallad >Söderns domkyrka, till hvilken blott en sak fattas — så kan denna socken vara stolt öfver dessa båda offentliga bygnader.
Bland sanningens profeter
här ute i trakten och kanske långt bort är onekligen kyrkoherden i Ejsta kanske den störste i mer än en mening. Hvilken rikdom på träffande bilder, ett vårdadt och på samma gång fängslande språk, allt på tri hand eller utan konsept: alltså en lycklig predikant.
Vacker skörd.
En landtbrukare vid Katlunds i Gröttlingbo har på 4 tunnland erhållit 25 häckar klöfver.
Detta så mycket mera anmärkningsvärdt, som det allmänt klagats att klöfvern ej gått till i år och på vallar, insådda ifjor, lemnat mycket dålig skörd.
Näs, 2 Augusti.
En råbock
var häromdagen synlig vid Drakarfve i Näs. Äfven i Grötlingbo har bocken låtit se sig.
En myrstack,
mätande 6 fot i höjd och.10 fot i omkrets vid marken, fins i en äng härstädes. Den väldige stacken är en riktig »kung» i sitt slag och är värd att beses, der den ligger så fridfullt inbäddad i en skön löfdunge.
Hastigt sjukdomsfall.
En person, som häromdagen var sysselsatt med höslåttern i närheten af sitt hem, träffades af ett slaganfall så häftigt, att han inbars liflös. Personen ifråga lär nu emellertid vara på bättringsvägen.
Strömmingsfisket
här har varit gauska lönande nu. Somliga nätter ha erhållits öfver 100 valar på båt.
Priset har varit 25 öre valen.
Hemse, 7 Augusti.
På torgdagen
här i går var stark tillförsel af kreatur, och omsättningen var tämligen bra, helst på slagtfet nötboskap. Prisen voro i allmänhet låga, de utgjorde för hästar, af hvilka var minsta omsättningen, 100—300 kronor, allt efter beskaffenhet, och för oxar 80—130 samt för kor 40—90 kronor.
Rågskörden
pågår nu som bäst. Den börjades häri måndags och fortgår alla dagar gynnad af vackert väder. Gårdagen hotade dock med svarta moln och åskan lät äfven höra sig, men vi fingo helt obetydligt af regnet, som gick vesterut.
Nykterhetsmöte
hölls i söndags kl. 4 e.m. i missiopshuset. Till ordf. utsågs O. Nilsson från Rone och till sekreterare J. Romin från Hemss. Derefter höll skoll. Fredin i Linde ett föredrag belysande dryckenskapens uppträdande i des första början samt huru nu staten, kyrkan, skolan och hemmet borde hjelpas åt att motverka dess härjningar. Sedan töretogs diskussion öfver 1:sta och 2:dra frågorna på programmet, hvilka ansågos stå i beröring med hvarandra och derför sammanslogos. De hade följande lydelse: Hvilka uppgifter hafva nykterhetsförenivgar och för öfrigt nykterhetsvänner i allmänhet och är rusdrycksbanteirngens utrotande det enda mål, hvartill nykterhetsvännerna böra sträfva? Diskussionen inleddes utaf ordföranden, hvarefter yttrade sig folkskollärare Lingström från Öfverrum, Hoffman, Hemse, Löfgren, Mästerby, skoll. Fredin, Linde, predikant Elfström och A. Lindgren, Hemse. Nykterhetsvännerna borde icke gå ut på slump. Icke likna vissa föreningar, som ansåge det för dyrbart att arbetarne få en sup, under det man sjelf tog både en och två, utan föregå med absolut afhållsamhet. Uppgifterna voro lösta, då ingen drinkare mera fans i landet, men innan dess borde man söka inverka i hemmet, skolan, kommunen, landstinget, kyrkan och riksdageo. Som passande ombud föreslogs landtbrukaren J. Johansson d. y., Gardarfve i Fardhem, till nu blifvande val af riksdagsman. Mod och tålamod behöfdes, mod att stå och tålamod att hålla ut, äfven om gamla vänner sveko. Det är för öfrigt kärleken till våra medmenniskor, som bör vara driffjedern i nykterhetsarbetet, på samma gång det är af alla största vigt att hvar och en vet och utför de åligganden i denna sak, som komma på bangs lott. Derefter företogs nästa fråga: Är det vid alla tillfällen möjligt vara vänlig mot alla enligt Matt. 5:45 och 1 Kor. 18:4? Häröfver talade landtbr. J. Wessman, Öja, ekollärarne Fredin och Lingström. Frågan hade tillkommit på grund af ett särskildt fall inom Öja blåbandförening, då det vore fråga om att upprätthålla tukt inom föreningarne, hvarför dess besvarande utföll i samma riktning. Det vore möjligt allrahelst, då en fallen skulle upprättas, och icke vore det alltid rätt att tega borgerliga lagen till hjelp.
Mot slutet bestegs talarestolen af arb. Pettersson från Småland (vanligen förut Smålandspelle kallad), som nu blifvit en nykter monniska och med anledning deraf ville tala några varnande ord till de församlade. Derefter talade skoll. Lingström med anslutning till 1 Petr, 5:8, hvarefter hvar och en i goodtemplarnes lokal undfägnades med kaffe, och så var denna dag tillända.
Barlingbo, 4 Aug.
Våldsverk.
För någon tid sedan inkommo ett par oxar, tillhörige en hemmänsägare i Ekeby, genom angränsande ägares bristfälliga stängsel i en Dalhem socken tillhörig beteshage. En pergon, hvara namn nu är kändt, tog sig då det orådet före, att under det han dref oxarne ur hagen med en yxa tillfoga den ene af dem ett flere tum bredt, djupt sår i länden, på samma gång han gaf den andre oxen ett hugg på högra bakfoten, så att han vardt obrukbar till arbete och måste säljas till slagt. Nu frågas: ehuru våldsverkaren förlikt sig med kreaturens ägare, har icke åklagaren både rätt och skyldighet att ingripa?
Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Augusti 1887
N:r 62.
Hablingbo, 23 Juli.
Hvetemyggan
grasserar äfven i eödret. Igår påträffade eder brefskrifvare å flere hvetefält ax, angripna af larver. Å 3 ax, som togos, befunnos ända till 10—15 rörliga larver.
Den på villospår komne
Råbocken
härute i södret har för uågra dagar sedan spatserat å Näsudden. I tisdags hadeden gjort en tripp till Hablingbo, der den syntes betande i allsköns ro å den s. k. holm-myr. Sedermera fram på dagen kom rådjuret fram till en båtsmanskoja, der det helt lugnt gick och betade tätt vid den slutna förstugudörren. Flere personer åsågo med stort nöje råbocken, en god stund, men till sist tog han till fots — med ett väldigt hopp från torpet, öfver landsvägsgärdesgården af minst 16—20 fot.
Strömmingfisket
vid fisklägena härstädes har varit gifvande, nnder denna vecka, Vissa båtar ha ånyo ilandkommit med 150—175 valar af god boskaffenhet.
Gotlands Allehanda
Måndagen 25 Juni 1887
N:r 59.
Hemse, 18 Juli.
Åskluft
med tryckande värme har nu de ssnaste dagarne varit rådande. Gårdagen inträdde dock annan temperatur, med mera svalka, då ett välgörande regn föll; välgörande isynnerhet för de afslagna fodervallarne, som i år troligen komma att gifva en lika god andra, som första skörd. Äfven för vårsäden i allmänhet och potatisen i syunerhet kommer det att verka godt. Hvad vårsäden beträffar, så såg den dessförinnan ganska lofvande ut och den har flerestädes skjutit rätt betydligt på strået, ändå till 5 fot och derutöfver, så att man kan binda henne i »skupar».
Andungsjagten
har i år bedrifvits med mindre vanlig ifver, hvilket är beroende af att den lemnat klena resultat; dertill har nog också det myckna vattnet, som i år finnes i myrarne, batydligt bidragit. Vissa år slår dock andungsjagten bättre ut, ty en skytt kan då på några timmar fånga ända till ett 50-tal andungar, under förutsättning af en skicklig hund.
Näs, 15 Juli.
Skörden
i år tycks blifva god i våra trakter. Höst, hvilket man uu håller på attafmeja, står ganska vackert och kommer att lemna god skörd, om det blir godt bergadt.
Rågen ser någorlunda bra ut, bättre än man vågade hoppas i höstas, ty den blefsentsådd.
Den börjar redan hvitna, bebådande skördetidens ankomst.
Hvetet står ovanligt vackert härstädes och lofvar god skörd. Man kan icke i mannaminne ihågkomma den bättre än hvad den nu är.
Äfven koru ock hafreselofvande ut. Likaså rotfrukterna.
Södra Gotland, 15 Juli.
Strömmingsfisket
har under denna vecka varit mycket gifvande särskildt på vestra kusten af sydligaste Gotland. På ett båtlag har till och med på en natt fångats ej mindre än 170 valar på s. k. vrakfiske, och det är vackert så, helst som strömmingen är af utmärktaste beskaffenhet.
ge har å denna vara varit 33—38 öre valen.
Fartygsstrandning.
Under svår tjocka strandade gistl. torsdags morgon vid 7-tiden, i närheten af Hoburgs ref, engelska ångaren »Nicosian» från Leith, lastad med stenkol. Dykeribolaget Neptunas ångare »Hermes» ankom samma dags eftermiddag till. strandningsstället, men har, när detta skrifves, ännu icke fått öfvertaga bergningsarbetet. Ryktet vill veta att samma ångbåt har grundstött för omkring 10 måna der sedan någonstädes, då »Hermes» flottagit densamma, för ett pris af — som det säges — 54,000 kronor.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Juni 1887
N:r 57.
Hemse, 10 Maj.
Vattenbrist
är det allaredan mångenstädes, så att en och annan måste köra vatten till kreaturen. I dag på morgonen fingo vi en liten »växtmyr», men dock otillräcklig för att lemna något för brunnarne.
Festligt emottagande.
I söndags qväll vid elfvatiden ankom hit från Slite öfver Barlingbo med extra tåg doktor Nyberg med sin brud. Oaktadt den sena timmen voro vid tågets ankomst flera hundra personer närvarande. Derefter troppade folkmassan ut åt läkarebostället, som af hemmavarande vänner blifvit klädt och smyckadt, hvilket företedde en ståtlig anblick af flaggor och vimplar samt kulörta lyktor. Kronan på verket satte dock det praktfulla fyrverkeriet af bengaliska eldar och smattrande raketer, som på åskådarne gjorde ett behagligt intryck. Det hela slöt efter ungefär en timmes förlopp, då folkmassan skilde sig åt, belåtne med sin afton.
Hemse arbetareförenings understödskassa
är namnet på en härvarande förening, hvars syftemål är att bilda en sjuk- och begrafaingskassa, der hvarje medlem under sjukdom har att uppbära; penningebidrag, med fem kronor i veckan, dock frånräknade de sex första dagarne. Vid medlems död erlägges af hvarje efterlefvande médlem 50 öre. Inträde i föreningen vinner hvarje man eller qvinna inom Hemse och Alfva socknar, som erlägger en bestämd afgift. Föreningen, som är nybildad, räknar redan ett stort antal medlemmar af alla samhällsklasser. Den lilla afgift, man här erlägger, är för den friske en småsak, men mången gång kan den vara för den sjuke en välkommen hjelp.
Kärleksäfventyr med snöpligt slut.
Om en viss småländing, hvarom här länge varit tal, vill jag nämna några ord, emedan slutstrofen i dagarne utspelts. Den här ifrågavarande personen hitkom för ett par år sedan, då han såsom varande kunnig i ett yrke blef antageu hos en mästare, hvilken så att säga födde upp ormen vid sin egen barm. Länge hade vår man ej varit på stället förr än denne kom i ett intimt förhållande till mästarens kära hälft, Hvilket förhållande häraf uppstod i familjen kan man lätt tänka sig; det gick ända derhän att mästaren måste taga till reträtten och söka sig annan bostad. Detta var nog också det första mästerstycket vår gesäll utförde — Men i förra månaden tog saken en annan vändning, ty gesällen gjorde ett grepp som var förbjudet, så att han fick göra bekantskap med rättvisan och hvad följden blef veta vi redan: katastrofen med åtta månaders fängelse.
En ilsken orm.
Följande historia torde förtjera omnämnas. Den förefaller otrolig men är dock öfverensstämmanne med verkliga förhållandet.
För en tid sedan hände sig en dag, att en person, som var ute på jagt, kom i delo med en huggorm af värsta. slag, ty denne lät ej skrämma sig utan började eftersätta jägaren med otrolig hastighet, så att denne3ej hann vända sig om och gifva honom en salut. Så fortsattes jagten en stund, tills skytten fick så långt försprång att denne hann ge reptilen en svärm hagel, som bokstafligen förvandlade honom till trasor.
Strömmingfisket
på ostkusten är nu ganska gifvande och storamängder utbjudas här dagligen. I förra veckan såldes här strömming för 20 öre valen.
Fide, 10 Maj.
Det största sandstensblock,
som hittills veterligen blifvit upptaget ur stenbrotten: här, forslades häromdagen till Hemse jernvägsstation, f. v. b. till Visby, af en hemmansägare vid Sigdarfve i Näs, för god betalning. Men så var det heller ingen annan i orten, som ville eller kunde åtaga sig samma forsla för tyngdens skull, som sannerligen fordrade verkligt starka redskap och dragoxar.
Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.
nr 188, sockvarne Si!te, Hablingbo Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre, hörande värnpligtige af första klassen, d. v. 8. de af 1868 års klass och sådana af äldre års klasser, som förut icke vapeuötvats, skola, för afgång till vapenöfningsplatsen Wisborgs slätt och uvdergående af 30 dagars vapenöfning, samlas å kompaniområdets samlingsplats Korsby i Hafdhem, torsdagen den 19 innevarande Mej kl. 1e.m., medbafvande inskrifningsböcker och inskrifniogssedlar.
Burgsvik & Fide den 2 Maj 1887.
Hugo Wennemo,
Kompanuiområdesbefälhafvare.
Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.
Hemse, 3 Maj.
Ett nykterhetsmöte
hölls i förgår i Rone och öppnades af Emil Johansson från Rone med en välkomsthelsning till de närvarande. Till ordförande utsågs nämde Johansson och till sekreterare J. Rumin. Öfverläggning om nedannämda frågor vidtog derefter.
Första frågan: Skulle det ej vara ändamålsenligt att en gång i månaden hålla gemensamt diskussionsmöte med alla södra Gotlands nykterhetsföreningar?
O. Nilsson, Jaxarfve, som var mycket glad öfver nykterhetsarbetet, ansåg att alla nykterhetsföreningar, blåbandister och goodtemplare borde öfverenskomma att hålla ett gemensamt möte hvarje månad. — Predikant Alqvist, som intresserade sig mycket för saken, ville att man skulle hugga i med kraft för att hämma dryckenskapen i vårt land, J, Nilsson, Rone, kunde ej riktigt gilla den förste talarens framställning — O. Nilsson: Alla dessa tre föreningar måste sluta sig till hvarandra för arbetets främjande.
Mötet beslöt att ett möte skulle hållas en gång i månaden.
Andra frågan: Hvilken är den lämpligaste tiden för nykterhetsmötens hållande?
Man enade sig att lämpligaste tiden vore söndagen på e. m.
Tredje frågan: Hvad bör göras mot den här i söder gängse oseden att handlandena bjuda sina kunder köpsup?
O. Nilsson, Jaxarfve: Då lagligt förbud funnes mot denna osed, vore bäst att följa lagen. Då frågan dock vore besvärlig, vore bästa sättet att få haudlandena till nykterhetsvänner.
predikant Alqvist framhöll också det lagliga förbudet. Bäst vore om alla blefve nyktre, då handlandena slupp2 att bjuda på denna sup.
O. Nilsson, Jaxarfve, hade jämte andre sökt bortskaffa krogen på Ronehamn, men blifvit öfverröstad. Nykterhetsvännerna borde slå sig tillsammans för att fullfölja lagen. Der ingen åklagare funnes, funnes ingen domare.
Frågan bordlades till nästa månadsmöte.
Under öfverläggningens uppehåll utförde Rone sångförening under ledning af snickare Ganström flere vackra sånger.
Mötet afslöts med bön af predikant Alqvist samt med sång.
Nästa möte skall hållas hos N. Valby, Davide i Rone, första söndagen i Jåni kl. 4 e.m., då alla vykterhetsföreningar inom södra Gotland äro välkomna. Diskussionsfrågor kuona insändas till O. Nilsson, Jaxarfve i Rone.
På tal om möten
så hölls ett sådant i Hemse sistlidne lördag för att bilda en husbondeförening till attreglera arbetslönerna. Mötet var icke mycket besökt och berodde väl detta mest på att eo sådan reglering icke låter sig utföra i verkligheten. Deremot vore det bra, om föreningens öfriga program: bränvinssupandet och de oriktiga orlofssedlarnes inskränkning kunde förverkligas. Men det kan väl gå utan att man behöfver betala hvarken inträdesafgift eller årsafgitt. I dessa svåra tider är allmogen rädd om sina 50-öringar, och det är derför icke troligt att många komma att ingå i föreningen. Icke vet man heller bestämdt hvartill de insamlade årsafgifterna skulle auvändas eller om de skulle komma att uppgå till någon så stor samma, att dermed kunde uträttas något godt för landtbruket.
Wamlingbo, 7 Maj.
Vårlik
ter sig väderleken här för närvarande, fast luften hittills varit af kylig beskaffenhet. Frost, af rätt allvarsam art, förekom äfven natten mellan sistl. måndag och tisdag, hvilket i hög grad menligt inverkar på den flerstädes gröna kornbrodden. Vårsådden anses nu vara afslutad för året, och flere landtmän ha allredan satt sin potatis.
Baptistbegrafning.
För några dagar sedan jordades å Sundre kyrkogård stoftet af en derstädes afliden bondhustru, som under lifstiden tillhört baptistervas samfund, utan något presterligt biträle, ej heller tjenstgjorde församlingens klockare vid tillfället; allt försiggick tyst och stilla. Jordfästningen, om jag så kan kalla den, förrättades af ett par af samfundets medlemmar med några ord och böner samt afsjungande af åtskilliga sånger.
Aprilnarri i — Maj.
Sistl. onsdag 4 dennes spred sig i trakten ett rykte att ett fartyg strandat vid Hoburgsref i Sundre, Nu må man tro att det blef lif och rörelse i den eljes så lugna nejden; alla skulle på strandningsarbete för att förtjena sina modiga 10 kronor om dygnet, hvilket ju är en vacker dagspenning i dessa tider att erhålla; men de hade »uppgjort räkningen utan värden», ty förhållandet var helt aunorlunda. Ett ryskt skonertskepp var verkligen i närheten af retvet, hvilket det till följd af den svåra tjockan ej observerat förrän i sista minuten, men dock så tidigt att ett ankare hann fällas för att förekomma grundstötning, och efter det att åtskilliga Sundrebor varit på platsen, fortsatte det sin resa, utan att anhålla om någon hjelp från land. Bud om »strandningen» hade äfven afgått till Neptunbolagets på platsen boende arbetsförman, hvilken i sin ordning derom på telegrafisk väg underrättade bolaget, som hitskickade en sin bergningsbåt, hvilken, då ingen strandning inträffat, inlöpte i Burgsviks hamn på torsdagsmorgonen.
Näs, 5 Maj.
Man ifrar
för närvarande härstädes med bygnadsarbete. Gamla bygnader nedrifvas och nya uppbyggas istället. Det är väl icke heller att undra på, att en sådan bygnadsfeber tagit öfverhand, ty många hemmansägare skola flytta, och då vilja de hafva sina nya bygnader färdiga så fort ske kan.
Lunginflammation
herskar härstädes i vida kretsar. Många sjukdomsfall hafva inträffat, men intet dödsfall.
Vårsådden
är nu på det närmaste afslutad. Den har i år försiggått under gynsamma förhållanden, ty jorden har varit lös och bra, och väderleken utmärkt vacker.
Fårösund, 7 Maj.
F. nämdemannen och kyrkovärden
Johan Stuxberg,
som afled vid Siux i Bunge 18 April, var född på samma ställe 1811, der föräldrarne voro hemmansägaren Jakob Rasmusson och dennes hustru Brita Lena Jakobsdotter. Den förre omkom genom drunkning i Fårösund 1829 efterlemnande familjen, enka jämte 3:ne söner och en dotter i torftiga omständigheter. S. lärde snickeriyrket i Visby 1828, men måste vid fadrens och brodrens nästan samtidigt inträffade död (den senare omkom äfven i Fårösund) vända hem för att ö!vertaga gården. S. var en mycketverksam, driftig, sparsam, nykter och ordentlig man, hvilka egenskaper satte honom i stånd, att icke allenast helt och hållet ombygga gården, som var förfallen, utan ock att dertill samla en icke obetydlig förmögenhet. S:s verksamhetsbegär dref honom ock att sätta sig in, bland annat, i urmakeriyrket, hvarmed han i orten betjenade allmogen, sålänge synförmågan dervid bistod honom. Som 8. var kunnig i hvarjehanda arbeten användes han vanligen såsom arbetsförman vid bygnadsföretag; sålunda var han föreståndare och utförare af Buuge kyrkas, efter kapten G. Laurins planläggning och ritning, ombygnad 1857 till sitt nuvarande utseende. För denna kyrkas vård var 8. särdeles nitisk, och då målning at dess orgel samt läktare fördröjdes och försvårades, lät S. utföra detta på egen bekostnad, äfvensom han skänkte till kyrkan en ljuskrona, värderad till omkring 100 kr. S., gift vid 19 års ålder och sedan längre tid enkeman, var fader till intendenten vid Göteborgs museum, deltagaren i Nordpolsexpeditionen dr Anton Stuxberg, hvars studier hans idoga och försakande lif satte honom i tillfälle fullborda, och har således måhända vetenskapen åtskilligt att tacka mannen i arbetsdrägten för, som lade grunden i det tysta och anspråkslösa och i hvars öga någon gång sågos tårar af rörelse och glädje, då talet fördes på sonen. S. hade 2:ne äldre söner, en lets och en jordbrukare härstädes.
Hän är ett bevis på hvarthän ett efter tillgångarne lämpadt lif jämte nämda egenskaper gradvis kan föra, ett exempel värdi att framhålla i dessa tider.
S. ägde ett humant och gladt väsen och var oafbrutet verksam, tills några dagars sjukdom med döden ändade den ännu kraftige mannens lif.
Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Maj 1887
N:r 37.