Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Martebo socken ligger på nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.
Lördagen den 11 Augusti kommer offentlig auktion att förrättas å nu växande fodertägten å Träskbottnar i Martebomyr. Samlingen sker på vanligt ställe å Landträsk der auktionen tar sin början kl. 9 f. m.; godkände inropare erhålla anstånd till den 11 September, andra betala kontant.
Bro den 1 Augusti 1888.
JOHAN EKELÖF.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Augusti 1888
N:r 62.
Onsdagen den 18 innevarande Juli kl. 10 f. m. låta landtbrukarne O. Björkander och O. Björkegren, Pajse i Martebo, medels frivillig auktion till den högstbjudande försälja i mindre lotter hötägten å omkring 240 tunl, god och bördig myrmark i den så kallade Nodermyr i Martebo socken att under sommarens lopp afverkas. Till spekulanters kännedom meddelas att samlingen sker vid Qvie.
Betalningsanstånd lemnas för funt kända och tillförlitliga köpare till den 20 Oktober detta år.
Tingstäde den 12 Juli 1888.
P. HÖGBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Juli 1888
N:r 56.
med anspända fordon börjar idag och fortgår till och med 7 Juli.
Batteriet marscherar härifrån om onsdag för att på torsdag och fredag verkställa skarpskjutning på Martebo skjutfält.
Gotlands Allehanda
Måndagen 2 Juli 1888
N:r 53.
har Gotlands artillerikår fått för sina öfningar i sommar, nämligen Martebo myr.
Som bekant har artilleriet hittills utfört sina skarpskjutningar med kanoner på det fält söder om Visby, hvilket benämnas Ladugårdshällar.
Sedan emellertid de gamla framladdningskanonerna blifvit ersatta med Kruppska bakladdningskanoner, kvilka, på samma gång de utmärka sig för såväl större träffsäkerhet som större projektilverkan, jämförda med de gamla kanonerna, betinga eldens utsträckning på längre distanser än förut, har det hittills begagnade skjutfältet blifvit otillräckligt och militärbefälhafvaren har måst skaffa ett annat.
Ett lämpligt sådant har emellertid nu erhållits i Martebo myr, som genom välvilligt tillmötesgående af jordägarna upplåtits för skjutningar 5 och 6 nästa Juli Fältet, som kommer att begagnas, gränsar i söder till vägen mellan Nickelgårds och och Skäggs samt sträcker sig derifrån, med en längd af omkring 1/3 svensk mil öfver Rollums träsk i riktning mot Martebo kyrka, kvilken dock liksom deromkring liggande hus på grund af det stora afståndet, 2/3 mil, blifva alldeles oberörda.
Under alla skjutningar blir skjutbanan bevakad af poster. Artilleribefälhafvaren väntar att allmänheten skall rätta sig efter dessas tillsägelser. För all skada som göres t. ex. genom beträdande af obehörig mark lemnas ersättning enligt värdering af hrr Larsson, Skäggs, och ingenjör Strömberg.
Om någon spetskula ej sprungit sönder och icke heller kunnat anträffas af posterna bör den, om den sedan af någon anträffas, lemnas orörd, enär den efter skottlossningen är färdig till sprängning och sålunda mycket farlig att handtera. Underrättelse om dess påträffande bör i stället lemnas å Skäggs.
Att under pågående skjutning passera skottliniens förlängning i sjelfva myren norr om Rollums trakt bör undvikas.
Tiden för skjutningen blir mellan kl. 8 f. m. och 2 e. m.
Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Juni 1888
N:r 48
Dessa regniga och mörka dagar ue oss mer anledning in vanligt att tänkas på lyse. Undertecknad, som i 30 år har bott vid Elinghemskanalen, har haft tillfälle att studera de massor av vatten som här rinna fram, på de senare åren ökade ofantligt sedan kanalen blev nygrävgi. Kanske vattnet rent av kommer att fördubblas när dikningsföretagen bli färdiga genom Martebo och Lokrume myrar. Allt detta vatten störtar i havet år efter år utan att åstadkomma någon vidare nytta; blott en liten del användes för drift av Ihre kvarn, dk en fallhöjd av ungefär 4 meter utnyttjas.
Vid Ihre finnas möjligheter att med en modärn anläggning utnyttja en fallhöjd av 20 meter. Vi kunna nog lite var förstå, vilken kraft som här på elektrisk väg Iran utvinnas; den skulla räcka bra till för både lyss och kraftbehov för de närmaste omkringliggande socknarna. Visserligen kan under de torra sommarmånaderna vattentillgången bli knapp, men då är iu behovet av lyse mindre.För övrigt så finns det u goda möjligheter att med litet reservkraft uppehålla driften den lilla tid som kan komma ifråga.
Vore det ej att tänka på, att de kommuner, som kan ha nyttan av en sådan anläggning, badade ett bolag för inköp av vattenfallen, och så få en anläggning till stånd. Det är nog ed sa titet pengar pr år som gå till utlandet för lyse och kraft, medan vår egen fotogen så att såga får rinna ut havet. En vattenkraftanläggning måste säkert bära sig, och det med ett rimligt pris på elektrisk ström, och nog vore det önskligt om lite var började inse de fördelar, som ett sådant företag kan medföras.
Oskar Andersson.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 28 november 1928
Nr 280
Länsstyrelsen tillstyrker hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av vägstyrelsen i Gotlands norra härad gjord framställning att bidrag ur automobilskattefond lämnas med 2/3 av de beräknade kostnaderna till vissa vägarbeten. Dessa äro ombyggnad av en bro över Vägomeån i Lärbro å landsvägen Othem—Hellvi, grundförbättring å landsvägen Visby-Etelhem mellan avtagsvägen till Sjonhem och avtagsvägen till Halla samt grundförbättring och breddning av bygdevägen Martebo kyrka—Martebo järnvägsstation. Bidraget av automobilskattemedel skulle efter ovannämda beräkningsgrund bli sammanlagt 39,446 kr. 67 öre. Därest bidrag till samtliga företag icke kan på en gång lämnas, böra desamma komma i åtnjutande av sådant i ovan nämd ordning.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 22 november 1928
Nr 275
föreligger i den just utkomma Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens årsbok för 1928. Redogörelser lämnas för fornminnesvården å olika områden, för vården och undersökningarna av fornlämningar, samlingar etc. Fornminnesinventeringen har fortsatt bl. a. å Gotland, där hr T. Carlson och E. Åström inventerat sammanlagt 3,667 fasta fornlämningar. I följande socknar ha följande antal fasta fornlämningar inventerats genom nämda personer, nämligen: Boge 60, Bro 565, Bäl 309, Gothem 407, Hejnum 230, Hörsne med Bara 320, Källunge 93, Lummelunda 286, Martebo 16, Vallstena 505, Västkinde 876, därav dock endast Bro och Västkinde äro slutinventerade. Ett stort antal fornlämningar ha på förekommen anledning besiktigats och utlåtande över desamma avgivits. Likaså ha en del yttranden och anvisningar rörande kyrkorna på Gotland, kyrkogårdar och kyrkoinventarier etc. lämnats.
Ifråga ,om tillväxten under år 1927 av statens historiska museum och myntkabinettet lämnas uppgift på följande föremål från Gotland:
Gravfynd från järnåldersgrav, undersökt av dr J. Nihlén; fibula av brons med silverbeläggning ett 60-tal bronsföremål, fem järnbeslag etc., allt från Roes i Rone; järnspjutspetsar, järnkniv med bronsknapp på fästet, funna i grustag i Lau backar; lerurna, armungar av silver, bronsölja och bronsbeslag från Tänglings i Etelhem; bronsvikt, funnen i en trädgård vid Bottarve i Fröjel, bronsspänne av ostbalisk form från Kyrkoby i Etelhem; bärnstenspärla ooh fingerring av snodd bronstråd från Dacker i Bro; stenåldersfynd från flera platser, bl. a. från Gotland, gåva av statsgeologen dr H. Munthe; yxor och yxfragment av grönsten, spjutspets av gul flinta, järnvikt, överdragen med brons, allt från Nygårds i Vallstena; djurhuvudformat bronsspänn från Smide i Väte: järnbetsel från Ansarve i Tofta; armbygel av silver från Strands i Öja; bronsbeslag till två dryckeshorn, bronsfibula m. m. från Roes i Rone: lerkärl fragment från stenåldern, funna i St. Yxne träsk på 1 meters djup, gåva av förvaltare Herming på, Skäggs gård i Vestkinde; guldbrakteat från Gerete i Fardhem; gravfynd från förgtörd brandgrav vid Myrungs i Linde; guldbrakteat från Timans i Roma; gravfynd från Tule i Ganthem; ett tjugutal glasflusspärlor, brons- och järnfragment från Kylver i Stånga; bronsring från Amlings i Linde: bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Tungelbos i Levide; ringspänne av brons från Myrungs i Linde; bronsspännen från Stora Hästnäs; spirallagd guldring från Tuna i Väte; silverbeslag från vikingatiden från Botes i Rone; armbygel av brons från Kumla i Ganthem; dosformigt bronsspänne från Suderbys i Bro; djurhuvudformat bronsspänne från Västerbjärs i Gothem; silvermynt från Boge socken; stigbygel av järn från Nygårds i Dalhem; trävirke från bulverket i Tingstäde träsk; bronsnål från Stenstu i Fardhem; flintyxa och grönstensyxa från Viea i Västkinde; järnringar från Stenstugu i Bro; gravfynd från Dikarebacke, Utalskog i Alskog; mosaikpärla från Bogs i Stånga; ringspänne av brons och bronsring från Stenstu i Fardhem; bronsspänne, funnet väster om Gunnfjauns japell i Ardre; järnsvärd från järnåldern från Smissarve i Rone; gravfynd från järnåldersgrav vid Roes i Rone; fingerring av guldtrådar från Bryer i Tingstäde; skafthålsyxa av grönsten från Smiss i Stenkyrka; trindyxa och skifferyxa från Bryer i Tingstäde.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 November 1928
N:r 263
Visby rådhusrätt.
(Kronohäktet).
En vidlyftig yngling.
Rannsakning har i dag hållits å kronohäktet härstädes med en 16-årig yngling Gustaf Eddy Ek från Stenkyrka, vilken anhållits av polisen i Norrköping och nu hittransporterats för rannsakning. Han hade ett synnerligen omfattande syndrregister att svara för.
Ynglingen, som var född 1912 i Stenkyrka och redan under skolåldern gjort sig skyldig till snatterier, hade under sommaren haft anställning i Martebo. För någon tid sedan hade han inköpt en cykel av en velocipedreparatör i Lummelunda, därvid betalat 45 kr. kontat och skrivit avbetalningskontrakt för återstoden. Cykeln hade sedan förkommit, själv uppger svaranden, att han blivit frånstulen densamma vid Lummelunds bruk och vidhöll denna uppgift inför rätten. Både målsägaren och åklagaren trodde däremot, att han sålt cykeln för att skaffa pengar. I halva september lämnade han sin tjänst. Ungefär samtidigt gick han en kväll in i en redskapsbod vid en gård i Martebo och fann där en storkavaj, vilken han tillgrep. Efter förmedling av arbetsförmedlingsanstalten erhöll han plats vid Österby utanför Visby och stannade där i tre veckor. En dag tillgrep han emellertid 15 kr. ur husbondens kläder, vidare en resväska, en överrock, ett par byxor, samt strumpor, skjorta, halsdukar, handskar och därtill en cykellykta samt cyklade ned till båten, vilken han omedelbart medföljde till Nynäshamn. Under uppehället vid Österby hade han haft en cykel. Denna hade han, enligt vad han uppgav vid rannsakningen, lånat av en reparatör i Visby. Han hade därvid begärt att för sin fosterfars räkning få låna cykeln ett par timmar, men sedan icke återlämnat densamma. Då han gav sig i väg med båten, lät han cykeln ligga kvar på kajen, där den sedan blev tillvaratagen. Från Nynäshamn begav han sig över Stockholm till Södertälje, varvid han vid ett tågombyte kvarglömde den stulna väskan med dess innehåll på tåget. Då hans pengar nu voro slut, tillgrep han i Södertälje en cykel, med vilken han begav sig landsvägen till Norrköping för att söka arbete. Han sökte där realisera den stulna cykeln, och då köparen begärde, att cykeln först skulle inregistreras hos kriminalpolisen, inställde sig Ek hos denna. Därvid togs emellertid Ek närmare i förhör, varvid hans äventyr kommo i dagen. Någon anmälan till polisen hade då ännu icke gjorts av målsägarne på Gotland.
Svaranden försökte inför rätten svänga sig, men måste vid upprepade tillfällen ändra uppgifter. Själv förklarade han sig intet ha emot en intagning på uppfostringsanstalt, men då fängelseläkaren, d:r Lundahl, i ett yttrande starkt påyrkat att Eks sinnestillstånd skulle undersökas, förklarade rätten efter överläggning målet vilande för sådan undersökning.
Gotlands Allehanda
Fredagen 2 November 1928
Nr 258
har k. m:t beviljat ett låneunderstöd å 24,520 kr. till förbättrad utdikning av Gärdsle myr och delar av Martebo myr i Lokrume Tingstäde, Martebo och Stenkyrka socknar.
Gotlands Allehanda
Fredagen 2 November 1928
Nr 258
Programmet för denna färd är nu fullt klart. Färden anträdes, såsom i går nämdes, från Stockholm lördag kväll d. 8 sept med tåg till Nynäshamn och fortätter med ångaren Drotten. Söndag morgon är man i Visby och börjar genast en färd i turistbussar till de förnämsta av Visbyruinerna, gör en titt i Fornsalen, åker en tur utanför ringmuren och ger sig därefter en god stunds lunchrast. Som huvudintresset av denna färd icke är avsett att inriktas på Visby, som dels är väl känt av många, dels lätt att se på egen hand, ägnas resten av resan åt landsbygden. På söndag eftermiddag ställes färden förbi platsen för årets märkliga undersökningar vid Valdemarsgraven till Bruce-grottan, en boplats från, stenåldern, vidare till Hästnäs med dess sevärdheter, en hällkista från stenåldern, en huslämning, s. k. kämpagrav, från romersk järnålder och ett intressant medeltida hus. Härifrån far man till Bro och Martebo intressanta medeltidskyrkor, i vars närhet också fornminnen finnas, sista mål för söndagen är Gotlands största gravtält vid Stenkyrka med sina omkring 1,000 gravar, bl. a. sådana med ståtliga stenklot. Det blir alltså åt nordvästra delen av ön som söndagen kommer att ägnas. Efter hemkomsten till Visby blir det gemensam middag, och övernattningen kommer att ske på båten, samma hytt får alltså disponeras av deltagarna för hela resan.
Måndag morgon begynner så en långfärd med turistbussarna över Dalhem och Ekeby kyrkor till Hejdeby på östkusten av ön, där har man stenålderssliprännor och kämpagravar att se, men där kommer huvudintresset att samlas kring Torsburgen, denna jätteanläggning, som sannolikt spelat sin mycket stora roll under forna strider om ber väldet över ön. Torsburgen är Sveriges största fornborg, och har icke sin like i imponerande natur och ståtligt upplagda murar. Efter besöket på Tornburgen blir det vila och lunch i Katthammarsvik, vars vackra natur har sin egen lockelse. Vid Gålrum i Alskog beser man ett det mest imponerande bronsåldersröse och ett par väldiga skeppssättningar. Garda, Lau och Stånga kyrkor, alla goda representanter för Gotlands beundransvärda medeltida konst, få ett besök, varefter hemfärden till Visby kommer att läggas över Västergarn eller Roma. I god tid för att äts, middag är man åter i Visby, och så lämnar man samma kväll ruinernas och rosornas stad.
Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1928
N:r 198