Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Linde
Linde socken ligger norr om Hemse på södra Gotland.
Gårdsnamn: Amlings, Annexen, Autsarve, Duckarve, Hägvalds, Hässelby, Kauparve, Kälder, Myrungs, Odvalds, Petes, Rangsarve, Salands, Smiss.
Sömmerskan Maria Lindström, Myrungs i Linde, avled i fredags efter endast en veckas sjukdom i en ålder av 77 år. Hon var född i Linde, där hon bott hela sitt liv, under en lång följd av år alldeles ensam i sin stuga vid Myrungs. Stilla och försynt levde hon sitt liv och tillhörde sedan ungdomen Linde friförsamling, där hon i sin krafts dagar nedlade ett intresserat och fruktbärande arbete. Så länge hon orkade var hon också en trägen besökare av församlingens möten. Vid sitt frånfälle efterlämnar hon inga släktingar.
Gotlands Allehanda Måndagen den 7 november 1938 N:r 258
Vår älskade maka och moder Josefina Budin f. Engström avled lugnt och stilla fredagen den 4 nov. kl. ½ 4 f. m. i sitt 71:a levnadsår, lämnande oss i gränslös sorg och saknad, varder härmed släkt och vänner tillkännagivet. Rangsarve i Linde den 4 nov. 1938. VIKTOR BUDIN. BARN och BARNBARN.
Allting bleknar, allting brister, livets röda tråd är skör, den man håller av man mister, den vi älska mest den dör.
Gotlands Allehanda Fredagen den 4 November 1938 N:r 256
Onsdagen den 21 sept. 1938 kl. 10 f. m. kommer genom auktion, som förrättas å stället, att försäljas all sterbhusets efter B. Lindgren, Myrungs, Linde, tillhörig egendom, bestående av lägenheten Myrungs om 12,69 ar samt något lösöre. Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 31 dec. 1938 för lösöret. Villkoren för fastighetsförsäljningen tillkännagivas vid auktionen. Auktionsförrättaren.
Gotlands Allehanda Fredagen den 16 september 1938 N:r 214
Burgsviksvägarna och Hertavägen iordningsställas. Årets andra ordinarie vägstämma med Gotlands södra vägdistrikt har i dag. hållits i Hemse kommunalrum under ordförandeskap av folkskollärare Herman Stengård i Linde. Länsstyrelsen representerades av landshövding Rodhe och stämman bevistades även av vägingenjör Wiborgh, 4,600 röster voro representerade från samtliga kommuner inom distriktet utom Hemse. Som första ärende förelåg ett av civilingenjör Harald Sellergren upprättat förslag till omläggning och förbättring av följande vägar i deras sträckning inom Burgsviks samhälle, nämligen Hemse—Burgsvik, Burgsvik—Hoburgen, Olofs—Roes, Karlshäll—Ronnarve och till Burgsviks station samt till Burgsviks hamn, Inom samhället är det meningen att gångbanor skola anordnas. Förslaget slutar på 64,400 kr. och tillstyrktes av stämman. Vidare hade stämman att ta ställning till ett förslag till iståndsättande på det allmännas bekostnad av väg från allmänna vägen Burs—När till Herta fiskeläge. Ingenjör Sellergren hade uppgjort fyra alternativa förslag, av vilka det första slutade på 36,400 kr., det andra på 24,400, det tredje på 30,300 och det fjärde på 21,900 kr. Vägstyrelsen hade förordnat alternativ II. Stämmans beslut krävde votering beträffande det önskvärda i att överhuvud taget en väg anlades på denna plats. Med 3,582 röster mot 729 beslöt man att vägen skall utföras under förutsättning att mark tillhandahålles gratis och befintliga tunar flyttas på markägarnas bekostnad, Stämman beslöt vidare utan votering att förorda alternativ II. Ersättningen åt stämmans ordförande för år 1939 fastställdes till samma belopp som nu. Även för. valtningskostnaderna bestämdes till samma belopp som nu eller 18,000 kr. Inkomst- och utgiftsstaten för 1939, för vilken vi redogjorde i gårddagens tidning faststäldes enhälligt. I samband härmed påtalade hr P. S.Lindstedt i Klintehamn, de upprepade dödsolyckorna och indrade om inte t. ex. något kunde göras åt de obevakade järnvägsövergångarna. Landsbövdingen manade i ett anförande alla bilförare till ökad försiktighet och framhöll särskilt spritens förbannelse. Bjud aldrig en chaufför på sprit! Slutligen redogjorde vägingenjör Wiborgh för vad lagen säger ifråga om järnvägsövergångarna. Till ordförande i vägstämman för 1939 omvaldes folkskollärare Stengård och även vice ordföranden, kyrkvärden Rudolf Bolin i Alva, omvaldes. Till revisorer utsågos landstingsman Aug. Jacobsson, Allmungs i Havdhem, och lantbrukaren J. D. Mattsson, Löves i Hejde, med nämndeman David Lund, Fride i Lojsta, och lantbrukaren Axel Karlsson, Kube i Stenkumla, som suppleanter. Slutligen bemyndigades vägstyrelsen att upptaga tillfälliga penninglån under år 1939, dels till belopp inom ramen av vad lagen medger utan underställande, dels intill ett belopp av 200,000 kr. att underställas länsstyrelsens godkännande. Härmed var föredragningslistan genomgången ovch efter en kortare diskussion äv detaljfrågor förklarades stämman avslutad.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 31 Augusti 1938 N:r 200
kommer att vid landstingsmannavalet att gå fram; med följande lista i såväl norra som södra häradet: Charles Hansson, bonde, Kräklingbo, Karl Gustav Dannborg, bonde, Linde, Ernst Nilsson, bonde, Dalhem, Nils Ahlström, jordbruksarbetare, Vänge, Hélmer Larsson, bonde, Anga, John Wahlgren, bonde, Klinte. Vid landstingsmannavalet i staden framlägges följande lista: Sven Hedengren, kapten, Agne Fohlström, bilreparatör, Yngve Ottosson, kvarnarbetare; Alfred von Corswant, inspektor, Fredrik Nyman, hamnarbetare. För stadsfullmäktigevalet i: staden har fastställts följande lista: Sven Hedengren, kapten, Agne Fohlström, bilreparatör, Yngve Ottosson, kvarnarbetare, Fredrik Nyman, hamnarbetare, Fritz Ekroth, förman, Fr. Stengård, biträde. — Även bondeförbundet har beslutat att gå fram med särskild lista vid stadsfullmäktigevalet i Visby. Listan är dock ännu icke fastställd.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 31 Augusti 1938 N:r 200
Välbyggda gårdar med gamla anor ha vi ganska gott om på Gotland, kanske flera förresten än det finnes i något annat svenskt landskap. De vanligtvis vitrappade byggnaderna te sig aldrig ståtligare än under sommaren, då den omgivande grönskan framhäver deras färg och linjer. Och det är också en sann njutning att under sommarljusa dagar, när floran prunkar och fältens växtlighet vajar, få färdas genom gotländska bygder. En dylik färd kan anses vara en turistattraktion så god som någon. Hur kan det komma sig, att åbyggnaderna på gotländska egendomar ofta ha stått sig genom årlundraden? På en dylik fråga får mån väl svara: att man på Gotland använt sig av stabilare byggnadsmateriel än på andra håll i landet. Förfäderna murade upp sina hus av kalksten, som var tämligen lätt åtkomligt. Det har ju icke alltid varit så gott om virkesskogar på ön, och lövängarnas träd och buskar ville man naturligtvis ej skövla, då de utgjorde kanske största delen av grödan. Om stenhusen någon gång eldhärjats, ha åtminstone murarna blivit kvar, så att man har kunnat bygga på de gamla lämningarna och efter — i stort sett — ursprungliga linjer. Att sedan de gamla gårdarna gått i arv från släktled till släktled får väl tillskrivas en rotad kärlek till fädernetorvan. Det finns som bekant gårdar, vilka sedan 1600-talet — och kanske längre tillbaka — bevarats inom samma släkt. I de allra flesta fall ha släktgårdarnas areal under tidernas lopp växlat. Skogar ha fällts eller växt ut, ängar och myrmarker ha odlats. Om man sålunda jämför en gårdskarta från t. ex. 1700-talet med samma markers nuvarande struktur, är skillnaden högst väsentlig. Mest ha ängsmarkerna efter hand fått vika för odlade åkrar och myrarna ha utdikats och likaledes odlats eller blivit betes- och slåttermarker. v Ännu i dag äro våra ämbetsverk kända för sin, vad vi bruka kalla, byråkratiska behandling av förekommande ärenden, men man måste nog räkna vederbörande tillgodo att terminologin ändrats och blivit smidigare. På 1700-talet — och dessförinnan — var skrivkunnigheten inte så allmän, och de som hade förmågan att avfatta en skrivelse glömde minsann inte att använda språkets ordförråd. Eller vad sägs om följande utdrag ur en köpehandling rörande en del av nuvarande Odvalls i Linde: \”Wi Arvid Fredric Kurck, Friherre, en af Rikets Herrar, President uti Kongl. Maj:ts och Rikets KamarCollegio, Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:ts Orden, Så ock Vice-President, Riddare af Nordestjerne Orden, samt KamarRåd; Göre veterligt, at såsom Hans Kongl. Maj:t, Wår Allernådigaste Konung, genom utfärdad Förordning af then 21 Februari 1789 och Kungörelse af then 24 Januarii 1790 i Nåder behagat uplifva och förnya Kongl. Förordningen af then 19 September År 1723, samt således Allernådigst förklarat hwilka Krono-Hemman och lägenheter måge til Skatte försäljas, och huru thermed förhållas hwad therwid kommer at i akt tagas, såsom ock, at sjelfwa Köpebrefwen af Kongl. Kamar-Colegio skola utfärdas…” Uplåte och försälje till ete. ”Hwi <afhände förthenskul Hans Kongl. samt Sweriges Krono förbemälte … att i Våto och torro narby och fjerran ..” ete. Lika omständigt förklaras i den gamla handlingen, vilket stycke jord det är fråga om. Ett stort antal handlingar från 17- och 1800-talen äro förvarade å Odvalls. Däribland kan vidare nämnas en särdeles prudentligt förd bok med konton för hushåll och jordbruk. Ur denna kan avläsas vad ett jordbruk lämnade i produkter för cirka 100 år sedan. Åkerarealerna voro då till dags ganska blygsamma, och lämnade skördar, som ha föga motsvarighet i vad som kan åstadkommas vid våra dagars lantbruk. Men därmed är icke sagt att jordbrukarna stodo sig sämre förr än nu. Hemmansägaren Th. Hansson, som i 44 år brukat egendomen Odvalls ger oss några upplysningar om hur jordar tillköpts och frånsålts under hans tid på gården. Linde klint hör till Odvalls ägor, och upptager ungefär något över 30 tnld av skogsarealen, som samman-lagt är 130 tnld. En stor del av markerna är bevuxen med grov, avverkningsbar skog över gårdens behov. Dessutom finnes vackert växande ungskog. Åkerarealen består av 70 tnld merändels lermylla med hög växtkraft, och förutom rotfrukter odlas företrädesvis korn och vete. Jorden brukas rationellt liksom husdjursskötgeln. Tidigare har man haft ganska mycket får på betena, meddelar herr Hansson, men eftersom det är besvärligt att ensam hålla stängsel kring fårbetena, har man under senare år decimerat fårstammen. I ladugården finnas utrymmen för ett 25-tal klavbundna boskap samt boxar för ungdjur. I stallet är plats för 6 hästar, varav en del äro varmblodiga. Vid olika tillfällen ha unghästar sålts vid remontuttagningarna.
500-årigt päronträd. På Odvalls har gammalt och nytt förenats i mycket god harmoni. Manbyggnaden, som uppfördes i början av 1700-talet, har under olika tidsskeden genomgått omfattande restaureringar. Som så ofta är fallet med gamla ståtliga mangårdsbyggnader, har den till Odvalls påbyggts med en våning. Detta skedde under riksdagsman Ingemund Odins tid morfars far till fru Hansson, i vars släkt gården varit sedan omkring 1700-talets — början. <Riksdagsman Odin, vars porträtt i olja finnes på Odvalls, var en av bondeståndets förste och främste representanter. Han nedlade också ett mycket gott arbete för Gotland, och det kan skrivas honom till förtjänst att Hemse erhöll läkaredistrikt. Vidare lyckades han genomdriva att kalkugnarna, som tidigare sorterat under staten, blevo fria. Han var även med om utarbetande av plan för båtmanstorpens slopande. Säkert är att boplats funnits på Odvalls långt innan den nuvarande byggnadens grund kom till, ty på planen framför växer ett jättestort päronträd, som mäter cirka 15 meter i diameter, d. v. s. kronan, och som av fackmän uppskattas vara cirka 500 år. Det gamla ärevördiga trädet har av väder och vind tillfogats rätt stora skråmor, som så småningom bli dess bane. Det ståtliga trädet kan förmodligen räddas för långa tider framåt, om det plomberas på lämpligt sätt. T-a
Gotlands Allehanda Fredagen den 12 augusti 1938 N:r 184
På fredagen fyller kantor Aug. Fredin, Loftahammar, åttiofem år. Den höga åldern bär han med heder, även om den givetvis försöker att taga ut sin rätt och i någon mån minska den utomordentliga arbetsförmåga, som präglat hela Aug. Fredins gärning. Sedan många år bor Aug. Fredin rätt långt borta från sin gotländska hembygd. Fågelvägen är det dock icke så långt över från gotlandskusten till det vackra Tjust, där han nedlagt en stor del av sin mannagärning och tillbringar ön ålders höst. Och omkring hans villa är naturen och vegetationen rätt lik | mn i hans hemsocken Burs — där susa tallar och popplar. Och nedanför ligjer Vievassen, den innersta länken i den milslånga fjärden, som från havet ute vid Storkläppens fyr sträcker sig in till Loftahammars kyrka. Långt boröppnar sig horisonten ut mot vida avet och hemön. I dessa sommardag i synnerhet är det en betagande atur, som här möter besökaren. Här har Aug. Fredin verkat och vistats i snart 40 år, ty det var vid tiden omkring sekelskiftet som han lämnade lärarebefattningen i Linde och därmed också fosterön. I sina yngre dagar hade han redan hunnit med en i många avseenden banbrytande gärning här hemma. Arvet från spelmanshemmet vid Flors förvaltade han troget och nitiskt. Fiolen brukade han till glädje och gamman. Med hänförelse verkade han som sångledare och samlade med stora uppoffringar sina sångare till övning. Den ena tondikten efter den andra skapades av hans musikaliska geni och ännu leva de kvar i gotlänningarnas hjärtan och även på deras läppar — ”Här dvaldes fordom”, Sverige är mitt allt på jorden” (Gotland, fosterö) m. fl. Framför allt skall dock hans stora livsverk på det musikaliska området, den stora uppteckningen av gotländsk folkmusik, bevaras i hågkomst, ett bestående verk, skapat av en brinnande hänförelse för tonerna från fädernas dar och en outtröttlig arbetsvilja, medan svårigheterna och likgiltigheten hopade stenar i hans väg. Det var en glädjens dag för den gamle kulturkämpen, när hans samlingsverk genom medverkan av Sveriges riksdag och Gotlands läns landsting äntligen låg inför offentligheten. Hans verksamhet här på Gotland hade dock även andra drag och hans intresse för aktiv medverkan i de ideella rörelserna kännetecknas bl. a. av hans ledande ställning inom Södra Gotlands nykterhetsförbund och hans verksamhet som styrelseledamot och föredragshållare inom Gotlands djurskyddsförening. Bland landsmännen här hemma på fosterön intar Aug. Fredins namn och gärning en hedersplats inom den gotländska kulturens och den gotländska forskningens område. Många varma tankar gå på Aug. Fredins 85-årsdag över havet till hans hem på den småländska kusten.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 10 Augusti 1938 N:r 182
Distriktsmästerskapen. Gotländska friidrotten på stark frammarsch. I går och i lördags drabbade nära nog allt vad vår ö har av idrottsmän samman. I det strålande vädret och på de utmärkta banorna blevo resultaten över lag goda, ofta med snudd på rekorden. Resultatens kvalitet belyses bäst av, att de allra flesta av årets segrare nådde bättre noteringar än fjolårets. På lördagskvällen satte man igång precis på utsatt klockslag. — Först som sist en eloge åt arrangerande VIF, vars funktionärer på ett mycket berömvärt sätt följde det uppgjorda tidsschemat, med resultatet att tävlingarna avverkades nära nog på rekordtid. — Första gren på programmet var 100 meter försök, och här kvalificerade sig följande löpare till finalen: Danielsson och Gyllenskiöld, I 18, Ekström, VIF, Lindskog, A 7, Smith, Klintehamn, och Ljunggren, AIK. Finalen löptes senare på kvällen och resulterade i den väntade segern för I 18:s sprinters med Danielsson först. På tredje plats kom överraskande Smith, Klintehamn. Tiderna äro de bästa som nåtts sedan bröderna Fransson härjade på banorna i början av 30-talet. Även på 200 meter segrade Danielsson med klubbkamraten Gyllenskiöld närmast. Tiderna försämras här av motvinden på upploppet men verka ändå mystiskt svaga, var finaldistansen verkligen ”bara” 200 meter? Tredje man på sträckan blev Ekström, VIF. Det enda längre loppet på kvällen var 1500, där Dahlin hemförde en överlägsen seger. I starten lät Dahlin sig snällt stängas inne och fick sedan arbeta hela första varvet för att få kontakt med ledande Löfquist. När denna kontakt väl var nådd var också saken klar, på sista varvet drog Dahlin ifrån storstilat och vann med dryga femton meter. Segrartiden är exakt lika med Bendelins nioåriga distriktsrekord. Höjdhopp och längdhopp avgjordes också på lördagen. Höjdhoppssegrare blev Hartzell, Gute, före Burs-Nilsson och mångfrestande Gyllenskiöld. Dessa tre hoppade högre än fjolårssegraren. Johnsson, Klinte, förmådde, och segrarens 170 cm. är det bästa resultat, som nåtts i grenen på de senaste åren. I längdhoppet fullföljde Verner Ekström, VIF, familjens stolta traditioner i grenen och säkrade segern med ett skutt på 636 cm. Smith, Klintehamn, kom tvåa och landslagsmannen Klasén trea. Som ett bevis för framstegen i denna gren i förhållande till fjolåret kan nämnas, att sexan i år hade samma resultat som fjolårssegraren nämligen 594 cm. Kulstötningen var som vanligt, alltså blek, och segraren Bendégaard var den ende som nådde tolv meter. Lundgren, Klinte, belade andra plats och Kuhlau, Gute, överraskande tredje. Spjutkastningen blev en av tävlingarnas vackraste grenar och RomaSvenssons segrarresultat är det näst rekordet bästa som nåtts på Gotland. Svensson visade sig som den klart bäste med flera väldiga kast över femtio meter men även Carlsson, VIF, kastade ypperligt och nådde över de femtiotre meterna. Plåtarn-Eriksson. fjolårssegraren, kom trea. Söndagstävlingarna började med häck 110 meter final. Tre gutepojkar hade kvalificerat sig och Wallin vann finalen i denna oerhört svaga gren före Sundahl. I stavhopp hemförde Svensson, Roma, sin andra seger på ordinära segerresultatet tre meter. Vestberg, Klinte, kom tvåa på 2,90, övriga startande verkade mest turister. Diskus blev en verkligt stor gren, Bendegaard revancherade sig för landskampsnederlaget mot Dahlgren och nådde finfina 41,38. 400 meter vann åter Stig Andersson, VIF, närmast följd av Gyllenskiöld. Tiden blev utmärkt men vinden omintetgjorde rekordplanerna. Stig är dock nu så pass stark att Jacobssons rekord när som helst är färdigt att strykas. 800 meter vann Löfquist, VIF, före Dahlin och Löf, Gute. Tiden blev måttlig men Löfquist kan bättre, nu var han aldrig hotad på andra varvet. VIF-aren fick ledningen redan från början, genom. oförklarlig snällhet hos gutelöparna, som dock hade innerbanan, och släppte den sedan aldrig. Olle Johansson, Gute, dominerade helt på 5,000. Han gick,ut hårt och började nästan genast dra ifrån kon-kurrenterna. Senare delen av halvmilen gjorde han sitt eget lopp och var aldrig hotad utan drog stadigt ifrån och vann med över hundra meter. Tresteg blev i år ovanligt spännånde och oviss. Segrande Johnsson, Klinte, och tvåan Stålbrand hoppade båda över rekordet, som ”Tjommen” håller på 1281. Johnsson hoppade längst och fick segern, men rekordet blir nog inte godkänt då medvinden var ganska stark. Som sista gren gick 400 meter häck och här vann Wallin före Löfquist, VIF. Tiderna voro ganska dåliga men försämrades naturligtvis också av motvinden på upploppet.
Resultaten: Löpning 100 meter. 1) H. Danielsson, I 18 (distriktsmästare) 11,4 sek. 2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 11,5 sek. 3) E. Smith, Klintehamn, 11,9 sek.
Löpning 200 meter. 1) H. Danielsson, I 18 (distriktsmästare) 25,4 sek. 2) Carlheim-Gyllenskiöld, I 18, 26,0 sek. 3) V. Ekström, VIF, 26,3 sek.
Löpning 800 meter. 1) G. Löfquist, VIF (distriktsmästare) 2,04,7 min. 2) A. Dahlin, Gute, 2,09,6 min. 3) B. Löf, Gute, 2,13,3 min.
Löpning 1500 meter. 1) A. Dahlin, Gute (distriktsmästare) 4,12,0 min. 2) G. Löfquist, VIF, 4,14,7 min. 3) M. Booberg, Slite, 4,15,8 min.
Löpning 5000 meter. 1) O. Johansson, Gute (distriktsmästare) 16,13,0 min. 2) S. Booberg, Slite, 16;42,8 min. 3) H. Gardell, VIF, 16,49,5 min.
Häcklöpning 110 meter. 1) P. S. Wallin, Gute (distriktsmästare) 19,6 sek. 2) L. B. Sundahl, Gute, 20,0 sek. 3) E. Hejneman, Gute, 21,1 sek.
Häcklöpning 400 meter. 1) P. S. Wallin, Gute (distriktsmästare) 63,5 sek. 2) G. Löfquist, VIF, 64,1 sek. 3) L. B. Sundahl, Gute, 64,7 sek.
Höjdhopp. 1) G. Hartzell, Gute (distriktsmästare) 170 cm. 2) B. Nilsson, Burs, 165 cm. 3) Carlheim-Gyllenskiöld 165 cm.
Ländhopp. 1) V. Ekström, VIF (distriktsmästare) 636 cm. 2) E. Smith, Klintehamn, 618 cm. 3) S. Klasén, I 18, 611 cm.
Stavhopp. 1) C. Svensson, Roma (distriktsmästare) 300 cm. 2) H. Vestberg, Klintehamn, 290 cm. 3) P. S. Wallin, Gute, 260 cm.
Trestegshopp. 1) A. Johnsson, Klintehamn (distriktsmästare) 12,98 m. 2) S. Stålbrand, Tingstäde, 12,85 m. 3) H. Nygren, AIK, 12,72 m.
Kulstötning. 1) Bendegaard, Slite (distriktsmästare) 12,19 m. 2) Lundgren, Klintehamn, 11,85 m. 3) S. Kuhlau, Gute, 11,67 m.
Diskuskastning. 1) Bendegaard, Slite (distriktsmästare) 41,38 m. 2) G. Dahlgren, VIF, 39,11 m. 3) B. Ronström, VIF, 37,87 m.
Spjutkastning. 1) C. Svensson, Roma( distriktsmästare) 355,63 m. 2) J. Carlsson, VIF, 53,53 m. 3) G. Eriksson, AIK, 49,59 m.
DM på cykel. Gösta Booberg och Hans Andersson satte nya rekord. Visby Cykelklubb höll igår distriktmästerskapstävlingar för juniorer och seniorer på banor om respektive 50 och 100 kilometer. Starten tog sin början klockan 6,30 f. m. vid södra järnvägsstationen och banan gick till Väte och åter. Seniorerna fingo åka banan två gånger, då den endast är 50 km. I seniorklassen startade endast två deltagare nämligen Einar Svensson och Gösta Booberg. Den senare blev distriktsmästare på ny rekordtid 3,04,58,4, det gamla rekordet innehades av Gustaf Pettersson, sattes år 1935 och lydde på 3,16,15. Gösta Booberg ledde vid vändpunkten här i Visby efter 50 km:s åkning på tiden 1,29. Svensson hade tiden 1,30. På andra varvet gick Booberg upp och säkrade sin seger på förut nämnda tid. Svensson tappade avsevärt men fullföljde loppet på tiden 3,16,35. Booberg gjorde en uppmärksammad åkning, vilket framgår av det nya rekordet, som blev slaget med 12 min. I juniorklassen blev det svår konkurrens mellan Hans Andersson och Bert Andersson, där skillnaden på den 50 km. långa sträckan endast blev 2 tiondels sekunder. Hans Andersson blev distriktsmästare på tiden 1,26,34,8, tätt följd av Bert Andersson som hade tiden 1,26,35. 3:dje placering fick Sven Nilsson, tid 1,38,59,8. De två första underskredo det förut satta rekordet, vilket innehades av ”Bonna” Nilsson, som häde tiden 1,29,03,6. Nuvarande rekordhållare blev alltså Hans Andersson. De båda juniorerna gjorde ett storartat lopp och jämnheten var skärpt till det yttersta. Bert Andersson ledde dock vid vändpunkten efter 25 km:s åkning över Hans Andersson med omkring en minut. Vad som framgår av hela tävlingen är att Booberg säkerligen återfunnit sin gamla vinstgivande form, vilket kommer lämpligt till söndagens deltagande i Nynäs-spelen, och till eventuellt deltagande i SM på 50 kilometer. Vidare har klubben icke tidigare förfogat över två så jämna juniorer som Hans och Bert Andersson, vilka antagligen även få deltaga I SM för juniorer på 50 km. Utom tävlingen startade klubbens duktiga kvinnliga cyklist Ingrid Gyllenberg, som skulle försöka att fullfölja stipulationen för cykelmärket i brons vilken är 50 km. på 1,45. Hon lyckades ej denna gång på grund av att hon åkte fel väg på ett ställe och måste vända, och fick tiden 1,54,15. Vidare kan nämnas att klubben deltar med omkring 10 man i Nynäs-spelen, vilka gå nu på söndag och där klubben utkämpar en klubbmatch mot Nynäshamns Cykelklubb och Södertälje C. A. Vi hoppas att lagsegern går till Visby. Stabben.
Tävlingsdag i Alva. Alva Idrottsklubb hade i samband med sin sommarfest lörd. den 30 och sönd. den 31 juli, på söndagen anordnat tävlingar i gotländsk idrott, som rönt livligt deltagande. Ett idealiskt sommarväder gynnade tävlingarha vars olika grenar även i publikt hänseende tilldrog sig. glädjande intresse. Ett flertal vackra och värdefulla priser utdelades enligt prislista, som nedan publiceras. Varpa, klass A: 1) R. Petterssons lag, Stånga, 2) A. Hoffmans lag, Hemse, 3) R. Lyanders lag, Stånga. Varpa, klass B: 1) E. Petterssons lag, Stånga, 2) I. Holmbergs lag, Fide. Tröstomgången, klass B: 1) H. Johanssons lag, Hemse, 2) M. Molins lag, Havdhem, 3) E. Petterssons lag Hemse. Frampärk: 1) Näpgs pärklag n:r 2, pärkkarl Gardell, 2) Närs pärklag n:r 1, pärkkarl Larsson. Bakpärk: 1) Burs pärklag, pärkkarl Pettersson, 2) Närs pärklag n:r 2, Gardell. Tröstomgång i bakpärk: 1) Alva pärklag, Siggelin. Stångstörtning: 1) Dannborg, Linde, 7,50, 2) Larsson, Lau, 7,23.
AIK:s juniorer ha ktubbmästerskap på Gutävallen i morgon kväll kl. 7 och alla uppmanas till talrikt deltagande i tävlingarna.
Gotländska Div. I slutspelad. I fredags spelades den sista av de uppskjutna matcherna i div. I, matchen mellan Slite och Othem. Det slutade med en stor seger för Slites del som vann med inte mindre än 7—0. Slite kom därigenom på samma poäng som serievinnarna men har sämre målkvot. Som bekant fick Slite poängen i matchen mot AIK för någon tid sedan, då AIK använde en icke spelklar spelare i sitt lag. Protesten häremot godkändes och Slite fick poängen. Slutställningen skulle alltså bli denna: VIF 10 8 1 1 42—8 17 Slite 10 8 1 1 38—14 17 AIK 10 7-0 3 39—10 14 Othem 10 3 0 7 15—38 6 Alva 10 2 0 8 10—52. 4 Gute 10 1 0 9 12—32 2
Stor varptävlan i Slite. Slite varpklubbs årligen återkommande stora varptävlan gick i går av stapeln under stor anslutning. Vädret var vackert och femtio lag från huvudsakligen norra och mellersta Gotland ställde upp. Bubliken var särskilt i de avgörande omgångarna talrik och intresserad. Tävlingen pågick oavbrutet under tolv timmars tid och jämnheten mellan lagen var särskilt under senare delen särskilt påfallande. Det segrande gothemslaget hade under de sista omgångarna att kämpa med fullt jämbördiga motståndare. På kvällen ägde prisutdelningen rum i Folkets park. Prissamlingen var glädjande stor och 23 lag belönades med pokaler till varje man i laget. Tävlingen försiggick gruppvis.
Prislista. Grupp I. 1) O. Blombergs lag, Gothem. 2) O. K. Johansson, Bara. 3) H. Granqvist, Hellvi. 4) S. Hansson, Hörsne. 5) E. Andersson, Endre. 6) N. Närström, Gothem. 7) H. Persson, Bunge.
Grupp II. 1) E. Olsson, Rute. 2) E. Ronström, Slite, 3) T. Sjöblom, Stenkyrka. 4) H. Olsson, Källunge. 5) S. Olsson, Vallstena.
Grupp III. 1) M. Frisk, Rute. 2) K. Veström, Vallstena. 3) E. Jansson, Bunge. 4) H. Nilsson, Slite. 5) H. Östergren, Rute. 6) G. Björklund, Ekeby.
Grupp IV. 1) S. Pettersson, Visby. 2) H. Strandbreg, Boge. 3) Lind, Tofta. 4) E. Silvergren, Rute.
Till yngste deltagare hade skänkts ett uppmuntringspris och detta tillföll Bernt Ronström, Slite.
Gotlands Allehanda Måndagen den 1 Augusti 1938 N:r 174
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/02/19380311-07-01-idrott.jpg\")