Borgenärerna

i aflidne veterinären O. Rosenthals konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Levide tisdagen den 20 nästkommande September, kl. 1 e.m., för beslut angå ende underhåll åt enkefru Rosentbal och andra Konvkursboet rörande angelägenheter.
Hemse den 24 Augusti 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Byggmästaren P. Petterssons borgenärer kallas härigenom att sammankomma å rådbuset fredagen den 9 instundande September, kl. 12 på dagen, för att höras i åtskilliga, konkaursboet rörande: frågor.
Visby den 25 Augusti 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 26 Augusti 1887.
N:r 68.

Södra tredingens lärareförening

hade sitt årsmöte i folkhögskolans lokal i Hemse 19 Aug.
Mötet öppnades af ordföranden herr Snöbohm i Levide, hvilken gjorde en återblick på de af föreningen hållna mötena. Föreningen stiftades 1862 och har under denna tid hållit 16 möten. Under hela denna tid har herr S. stått såsom ordf. och bad att derifrån blifva entledigad, »ty», sade han, »jag är nu gammal och det torde vara det sista läraremöte jag bevistar».
Derefter skreds till behandlivg af Sveriges allmänna lärareföreniogs ärenden.
Särskildt blef diskussionen öfver Läseboks frågan rätt liflig. Man ansäg att den nuvarande Läseboken hade många förtjenster, men fullt tillfredsställande vore den icke, Det vore derför af högsta behof att få en ny sådan, som vore mera lättfattlig för folkskolans harn, äfvensom att staten fortfarande öfvertoge ledningen och utgifvandet af ny Läsebok samt lemnade täflan fri för författandet af en sådan.
Eftermiddagens sammanträde började med ett underhållande föredrag af doktor Sätervall öfver: »Medeltidens bygnadskonst särskildt med afseende på Gotland». Under föredraget förevisades planscher (ritade af föreläsaren) öfver de olika slag af pelare, som begagnats vid de gamles bygnader.
Sedan höll herr Snöbohm föredrag öfver: »Rosenkrantzarne och reformationen».
Till ordförande valdes skoll. Gahnström i Hafdhem och till sekreterare skoll. Fredin i Linde.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Augusti 1887.
N:r 67.

Födelsedagar.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på måndag hemmansägaren Oskar Jakobsson, Rofinds i Vamlingbo. Jubilaren, som är född vid Rofinds, är känd som en duktig lantbrukare. Han har även innehaft en del förtroendeuppdrag inom kommunen.
— Sjuttiofem år fyller på måndag fru Elin Larsson, Kysings i Vall. Hon är maka till förre lantbrukaren Sigurd Larsson.

SJUTTIO ÅR fyller på måndag förre reparatören Gunnar Klint, Pejnarve i Levide. K., som i yngre dagar var byggnadssnickare, innehade sedan i många år en större reparationsverkstad, som han drev med energi och kunnighet med reparationer av bilar, traktorer och andra maskiner.

SEXTIO ÅR fyller på måndag hemmansägaren Hjalmar Edberg, Klinte i Boge.
— På måndag fyller linjearbetaren vid Visby stads elverk Gösta Nordvall, Visborgsgatan 27 i Visby, sextio år.
Sextioåringen, som är född i Stockhokmn, har tidigare arbetat vid Rute cement och vid Visby cementiabrik samt även varit verksam inom byggnadsfacket i Visby. Sedan 1929 är han anställd vid elverket. Jubilaren har fått mottaga en del uppdrag, bl. a. som sekreterare, kassör och revisor i olika fackföreningar. Han är också en intresserad nykterhetsman. Hans hobbies är trädgårdsskötsel och litteratur.

FEMTIO ÅR fyller på måndag arbetförmannen Martin Gothberg, Laxarve i Boge. Han är född i Boge och här innehaft olika anställningar inom byggnadsfacket, bl. a. som verkmästare. Vid Skånska cementgjuteriet var han verksam i tio år. Sedan 1956 är han anställd vid Visby stads byggnadskontor som arbetsförman. I Boge har han innehaft en del förtroendeposter, bl. a. som ledamot av kommunalfullmäktige, kommunalnämnden, skolstyrelsen och kristidsnämnden. I Boge byggnadsförening är han sedan 1937 kassör.

Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.

Inget pastorat i s:a kontraktet ograverat vid omregleringen?

I södra kontraktet av Visby stift skall enligt departementets utkast till ny pastoratsindelning de nio pastoraten minskas till sju. Pastoraten skulle enligt detta utkast bli följande:
Fardhems pastorat skulle tillföras Levide och Gerums församlingar o. få en kyrkoadjunkt. Eksta skulle som förut nämnts, gå till Klinte.
Ardre skulle föras till Garde pastorat, som därigenom likaledes skulle kunna få en kyrkoadjunkt.
Närs och Burs pastorat skulle sammanslås till ett pastorat med komministratur troligen i Burs.
Hemse pastorat skulle minskas med Eke men få behålla sin komminister.
Hablingbo och Silte skulle bilda pastorat tillsammans med Näs.
Havdhems pastorat skulle bestå av Havdhem, Grötlingbo och Eke.
Öja pastorat skulle som nu ha kyrkoherde och komminister men utökas med Fide församling.

Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.

Till mejerifrågans lösning

på Gotland togs i onsdags ett ytterligare steg, skrifves till Gotl. Allehanda.
I Burge i Levide hölls nämligen på eftermiddagen ett möte på derom förut utfärdad inbjudning, i syfte att söka vidtaga åtgärder för boskapsskötselns upphjelpande och särskildt för bildande af ett mejeribolag inom orten. Mötet, hvars förhandlingar leddes. af landshöfding Poignant, tog sin början vid 5-tiden. Till detsamma hade infunnit sig mellan 30—40 för frågans lösving intresserade personer. Landshöfdingen inledde förhandlingarne med ett kortare föredrag. Jordbruksstatistiken visade, sade han, att boskapsskötseln på Gotland drifves föga mer än till ortens eget behof. Af kreator och andra ladugårdsalster lemnar ön blott ettringa öfverskott till utförsel. Stundom erfares till och med brist för det egna behofvet. Under 5-årsperioden 1881—1885 har ock utförseln af nötkreatur nedgått för hvarje år och utgjort år 1881—742 st. 1882543 st. 1883—489 st. 1884—437 st.
1885—392 st.
Boskapsskötseln borde således upphjelpas. Eljes skulle äfven sjelfva åkerbruket gå under.
I fråga om hvilka åtgärder borde vid tagas för boskapsskötselns upphjelpande, vore länets jordbrukare, såvidt han kunnat inhämta, allmänt af den mening, att utan mejeribandteringens utveckling funnes ingen hjelp för boskapsskötseln, således ej häller för åkerbruket.
Af smör och ost är utförseln från Gotland jämförelsevis en obetydlighet. Från bolagsmejeriet i Visby såldes
år 1884 — 59,828 skålp. smör 26,603 skålp. ost
år 1880 — 48,586 skålp. smör 18, 200 skålp. ost
år 1886 — obekant
Antages smörtillverkningen vid detta mejeri i medeltal årligen uppgå till omkring 50,000 skålp., så kan mjölkåtgången för smörberedning beräknas till vid pass 200,000 kannor, utgörande mjölken af endast 400 kor, om man beräknar 500 kannor per ko.
Men Gotland föder för närvarande icke mindre än 16,000 kor; och detta antal kan, såsom af sakkunnig man visats, ökas med 16,000 kor utan att fodertillgången derför behöfver ökas. Ty gjorde man sig blott af med öfverflödiga dragare, så vunnes derigsnom ytterligare 16;000 »kofoder».
Ivkomsten af dessa nu förslösade 16,000 kofoder skulle utgöra minst 1,300,000 troligen 1,600,000 kronor årligen, motsvarande ungefär dubbla värdet at Gotlands hela utförsel af råg och korn, som kan beräknas bögst till 20,000 tunnor råg och 60,000 tunnor korn årligen.
M nga mejerier fordrades emellertid för att rätt tillgodogöra afkastningen af korna, äfven om deras antal icke ökas utöfver hvad det för närvarande utgör. Mjölken kunde ju icke med fördel transporteras lång väg; och skumning i hemmen vore föga lämplig. Den meningen hade ock gjort sig allt mera gällande, att hvarje mejeri bör omfatta blott ett mindre område, med tillslutning af om möjligt alla jordbrukare inom samma omräde. Vid sådan allmännare tillslutning behöfde ett mejeri, för att kunna bära sig, omfatta endast två eller tre af våra små socknar. Sträckte sig området vidare, så visade erfarenheten att de mera aflägset boende efterhand upphörde med mjölksändningen — och mejeriet ginge under af brist på mjölk.
Med tillämpning af dessa grundsatser hade af agronomen Kihlberg föreslagits anläggande af ett mejeri, afsedt för jordbrukare inom Levide, Gerum och en del af Fardhem. Inom detta område funnes antagligen redan inemot 400 kor. Å den utfärdade teckningslistan vore hittills 67 aktier tecknade, hvardera & 50 kronor, hvadan 33 aktier ännu fordrades för fulltecknande af aktiekapitalet 5,000 kronor.
Såsom ett praktiskt svar derå att de närvarande allmänt delade landshöfdingens tankar i frågan öfverlemnade herr Kihlberg nu en inbjudningslista till aktieteckning för bildande af Levide mejeriaktiebolag upptagande (sedan 1 tecknare vid tillfället tillkommit) 69 aktier, tecknade af 34 personer.
På grund af det steg till frågans lösning, som redan tagits och för hvars borgen och goda framgång både här och annorstädes inom ön man har att tacka de upplyste och fosterlandsälskande män och främst bland dem länets nuvarande höf: ding, som oegennyttigt till folkets verkliga väl med sällspord ifver och förmåga arbeta för modernäringens säkra och varaktiga höjande, beslöts att utse en interimsstyrelse som skulle vidare taga saken om händer. Till ledamöter utsågos herrar T. Hellerström, Burge, ordf., O. Båtelsson, Boxarfve, K. Norrby, Mallgårds, J. Johansson, Botes, och J. Jakobsson, Gardarfve, med F. Hägg, Hägvalds, till suppleant.
Styrelsen bemyndigades att draga försorg om aktieteckningens fullbordande, fastställelse af bolagsordaing, förvärfvande af tomt för mejeriet, kostnadsförslags upprättande m. m, samt att slutligen sammankalla aktietecknarne till stämma för vidare åtgärders vidtagande.
Härefter delgafs ett af Östergarn samt Rone redan antaget förslag till bolagsordning, som enhälligt antogs af aktietecknarne och underskrefs af interimsstyrelsen för att underställas k. m:ts stadfästelse.
Till plats för det blifvande mejeriet erbjöds och antogs mot en begärd köpeskilling af 100 kronor 1/2 tunnland jord, tillhörigt Skinnarfve gård i Levide, beläget strax vid s. k. Korsgatan till venster om vägen till Levide kyrka med god vattentillgång.
Sedan mejerifrågan sålunda i all endrägt blifvit tills vidare behandlad, tilllägger vår brefskrifvare, skildes man åt under den glada visshet att ett företag som detta, om det stödes af en allmän och enig samverkan inom det för verksamheten afsedda området, en ändamålsenlig och sparsam anordnivg af det lilla så väl som det stora samt slutligen och framför allt om ledningen kommer i goda och oegennyttiga händer, både kan och bör och skall bland jordbrukarne i kampen för tillvaron verka för allmänt och enskildt väl.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.

En snabb färd

utfördes sistlidne tisdag från Visby till Hemse, då en ung gymnasist efter slutad årsexamen vid högre allmänna läroverket skulle begifva sig till hemorten. Färden företogs med egen velociped nämde morgon vid 4-tiden från staden. Vid Klintehamn gjordes ett uppehåll af omkring en timme, derpå fortsattes resan från sistnämde plats med ökad hastighet till »vägskälet» vid Levide handelslokal, en väglängd af 1 mil på 20 minu ter, hvarefter framkomsten till Hemse skedde vid 8-tiden på morgonen. En vägsträcka af 5 mil tillryggalades således på 3 timmar 15 minuter.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Juni 1887
N:r 46.

Från landsbygden.

Södra Gotland, 27 Maj.
Ett ymnigt och välgörande regn
föll i härstädes i lördags eftermiddag, till stor hugnad för alla, hvilket under denna veckas lopp efterföljts af flere skurar, senast förliden natt, i förening med åska. Att både höst- och vårsädet trifvas förträffligt, beböfver ej sägas, dock önskas mera jämn värme, om gräs och späd brodd hastigt skola utveckla sig. När detta skrifves, råder hård nordostlig storm, och är, såsom det vissa tider de senaste dagarne varit, tämligen kyligt ilaften. Vårplöjningen fortgår under för handen varande gynsamma förhållanden, med raskhet och ifver ja flera ha till och med afslutat densamma, Häst- och nötkreaturen äro på de flesta ställen utsläpta på betet, somliga för öfver fjorton dagar sedan. Från södra häradets brandstodsförenings

Bolagsstämma,
hvilken gick af stapel 20 dennes, torde ett och annat vara af intresse för läsaren att anteckna. Af hemmansägaren N. Larsson, Pejnarfve i Levide, hade inlemnats en ansökan om utbekommande af full brandskadersättuing, för hos honom sistlidet år timad eldsvåda, alldenstund styrelsen hade afdragit 25 procent af det försäkrade boloppet på den grund, att eldens uppkomst ansågs härrörit från vårdslöshet med S. k. söjdeskol. Denna fråga vardt ämne till en rätt liflig öfverläggnving, enär olika åsigter i saken gjorde sig gällande; flere talare uppträdde, månge rätt ofta. Slutet på visan blef, att omröstning begärdes, som utföll så, att 17 ombud röstade för bifall och 6 ombud för afslag, hvadan stämman således biföll den gjorda anhållan. — Landtbrukaren J. Hägg, Gerum, hade äfven inlemnat ett yrkande om ertättning för en resa till Visby i bolagets ärende, hvilket styrelsen frut afslagit; dettamma vardt äfven stämmans beslut.
Efter stämmans slut skedde afprofning af en del s. k. assuranssprutor, af Ludin å k:ni i Stockholm och P. A. Hellgrens tillverkning, dervid dessa fabrikat ansågos ungefärligen jämngoda i förmågan att kasta vattenstrålarne, En uppfinning, hvarå erhållits 15 års patenträtt, en s. k. »strålsamlare» förevisades äfven af uppfinnaren hr Forsberg från Stockholm, hvilken afsåg att leda strålarne från fyra assuranssprutor, till en enda stråle. Vid härmed företaget prof, visade det sig,.att denna stråle som utgick genom ett 15 till 18 millimeters munstycke (i diameter nämligen) och således tämligen grof, förmådde kasta vattnet ledigt öfver häradsdomare Petersons i Burge stora tvåvåningsbygnad, och ansågs för den skull särdeles praktisk vid en förekommande eldsvåda. Priset å apparaten är ännu ej bestämd, dock antogs att det blefve omkring 70 till 80 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Södra häradets brandstodbolags

styrelse hade i fredags sammanträde vid Burge i Levide, då efter hvad man meddelar oss bland annat sprutprofning ägde rum. Portvakten Forsberg hade på kallelse infunnit sig för att visa sin strålsamlare, afseende att kunna till en stråle förena stålarne från flere sprutor. Meddelaren tillägger, att bolaget lär vara betänkt på att inköpa 300 Ludins sprutor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Maj 1887
N:r 41.

Med Gotlands båtsmanskompanier

kommer generalmönstring att förrättas med första kompaniet 11 nästkommande Juli vid Gute i Bäl, nr 1—112, samt med andra kompaniet 13 Juli vid Burge i Levide, nr 1—138.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.

Från landsbygden.

Rone, 3 Maj.
Göken
har infunnit sig och den 29 April lät ban böra sitt »kucku», såmedels välkomnaude den inbrytande sommaren.

I »upplysningens tidehvarf».
Under hednatiden ville man gerna upprätthålla tingsfrid och vägfrid. Men i dessa »upplysningens tider» är det klent bestäldt mången gång med den förra och som exempel på att den senare äfven kan störas, vill jag omtala följande:
Den 22 April i qvällsskymnivgen voro på läkares ordination tre sjuka flickor ute och promenerade, då helt plötsligt och oförberedt kom ut från Halsarfve gård i samma socken en gestalt, hvars klädsel, ord och beteende liknade ett rasande djur eller sjelfva hin, och blefvo flickorna deraf alldeles förskrämda.
Lyckligtvis tillkom en lärarinna, som bjelpte flickorna hem, men den eva har utaf skrämseln varit sängliggande sjuk sedad dess. Hvad följder ett sådant beteende för rervsvaga flickor i framtiden kan hafva är ej godt att beräkna.

Skenande hästar
höra till ordningen för dagen. I går flögo 3 par i väg, utan att dock några olyckor af svårare art inträffade.

Skatorna
äro nära på utrotade på landsbygden. Ingen enda sådan på 2 till 3 mils resa får man se. Men deremot är det särdeles i vår ovanligt godt om fiskmåsar och det så midt på landet som i Levide, Gerum m. fl. socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Maj 1887
N:r 36.