Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Levide socken ligger på södra Gotland.
Gårdsnamn: Ajsarve, Alskute, Bocksarve, Bofride, Bondarve, Bringsarve, Burge, Dals, Hallbåter, Lajves, Magnuse, Mallgårds, Ollajvs, Pejnarve, Prästgården, Sallmunds, Skinnarve, Skogs, Stenstugu, Tummelbos.
Tillkännvagifves Att Gud den allra högste, efter sitt allvisa råd, till sig behagat hädankalla Laura Katarina Båtelson, som efter en tärande sjukdom stilla och fridfullt afsomnade vid Leifves i Levide den 17 dennes i en ålder af 28 år, 10 mån. och 1 dag; djupt sörjd af föräldrar, syskon, öfriga slägtingar och många vänner.
Leifves i Levide den 17 September 1886.
Kristina och Jacob Olsson.
Kristus är mitt lif och döden min vinning.
Gotlands Allehanda
Fredagen 24 September 1886
N:r 77.
hade i Hemse skolhus måndagen den 30 Aug. sitt årsmöte, bevistadt af ett trettiotal personer. Till ordförande utsågs skoll. A. T. Snöbohm, Levide, och till sekreterare skoll. Aug. Fredin, Linde.
Först företogos till behandling de från Centralstyrelsen för Sveriges allm. folkskollärareförening utsända ärenden: Revisorernas berättelse öfver verkstäld granskning af föreningen räkenskap och förvaltning under år 1885 upplästes och beslöt mötet lemna full ansvarsfrihet för Cen tralstyrelsen. Till ledamöter i Centralstyrelsen återvaldes de afgående, herrar A. F. Skoglund, E. Hammarlund, A. M. Stefanson och K. O. Sjölander och till revisorer herrar A. Bergman, Dannemora, Ang. Viderbäck, Upsala och P. Lagerblad, Tamba. Sekreteraren och kassaförvaltaren i Sv. allm. folkskollärareförening tillerkändes arvode för innevarande år, den förre 200 och den senare 100 kronor.
Centralstyrelsen hade i sitt årsmedde lande utsändt tvänne öfverläggningsämnen: 1:o) Om kommunalskolor och 2:o) Om betygsformulär för folkskolan.
I första frågan uttalade mötet i likhet med Centralstyrelson följande åsigter: att inrättandet af s. k. kommunalskolor skulle nedtrycka folkskolan till en fattigskola samt ionebära en orättvisa mot de mindre bemedlade och sålunda söndra de olika samhällsklasserna i stället för att närma dem till hvarandra; att den mera praktiska bildning, nämda skolor borde meddela, lika väl kan vinnas genom en utveckling af och öfverbygnad på den egeutliga folkskolan, blott understöd i lika bög grad kommer henne till del, och att på grand häraf läroverkskomitéas ifrågavarande förslag icke må vinna statsmakternas godkännande.
I andra frågan enades mötet om att antaga de formulär till både terminsflyttnings- och afgångsbetyg, hvilka Centralstyrelsen uppsati och till kretsarne utskickat.
Sedan skollärare Fredin derefter hållit en lektion om »blodomloppet och andedrägten,» vidtog åter öfverläggning om åtskilliga af ordföranden uppstälda frågor, hvaraf särskildt må nämnas: »Hvad kan skolan uträtta för att väcka varmare fosterlandskärlek hos folket och för att motarbata håglösheten beträffande allmänna angelägenheter?» i hvilken fråga flere ta lare uppträdde, frambållande särskildt att undervisningen i geografi och historia borde ske på helt annat sätt än hvad hittills varit fallet; i st. f. inlärandet af en mängd namn och siffror i geografien borde man för barnen framställa lefvande skildringar af landens natur, folklif, näringsväsen m. m., som vore egnadt att väcka barnens intresse; deklamera eller lära birnen sån ger, som passa för det land man skildrar; t. ex. »Känner du landet det härliga rika», då läraren genomgått Södermanland; »Du österhafvets öga sköna ö», då Gotlands geografi genomginges, och i st. f. att man hittills vid historienndervisnivgen nästan uteslutande sysselsatt sig med inlärande af årtal, krigshistorier och dylikt borde man för folkets barn skildra folkets allmogens ställniog under de olika tidskiftena, Åskådliggöra odlingens och samhällsskickets fredliga utvecklipg m. m. — Hvad beträffar frågans senare del hågens väckande för allmänna angelägenheter — uttalades önskvärdbeten af att man i folkskolans läsebok finge införd en afdelning, som på ett enkelt, lättfattligt språk framstälde det vigtigaste af Sveriges stats- och kommnnvoalkunskap.
Åtskilliga andra frågor voro äfven un der diskussion, men utrymmet tillåter ej en utförligare redogörelse.
Tjugutvå personer ingingo som ledamöter i Sveriges allmänna folkskollärareförening. Skoll. Snöbohm, som i 24 år varit föreningens ordförande, utsågs till denna befattning äfven för nästa år.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 September 1886
N:r 71.
En större bro å allmänna landsvägen mellan Levide korsgata och Levide kyrka kommer 1, 2 och 3 instundande September att omläggas, under hvilka dagar resande i stället kunna färdas öfver s. k. Magnuse-qvior.
Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Augusti 1886
N:r 69.
har Boxarfve Storhagen i Levide förklarats.
Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.
i södra domsagan föreligger nu klart, visande att utgången vardt den i tisdagsnumret angifna. Då det har sitt intresse att se röstgrupperingen inom de olika socknarne, hafva vi uppgjort följande öfversigt:
1) Skoll. Booberg 1 röst.
2) 1 sedel kasserad.
3) O. Pettersson, Odvalls, 1 röst.
4) 1 sedel kasserad.
5) W. Wöhler I röst; O. R. Pettersson 1 röst.
6) J. Vessman 1 röst; J. O. Vallin 1 röst.
7) A. Dahlbäck 1 röst.
8) Ingen röstande kom tillstädes.
Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.
för södra häradet efter dr Lyth förrättades i går afton kl. 5. Det har sig här, der valkretsen omfattar icke mindre än 45 socknar, de flesta utan andra samfärdsmedel än en trög postgång, icke så lätt att snabt få en öfverblick af valets utgåvg. Genom telegram och telefon samt användande af ilbud från vissa socknar hade vi emellertid redan idag på f.m, utgången i hufvudsak klar.
I förbigående anmärkande att röstsplittring denna gång mindre ofta förekommit, kunna vi meddela, att inom följande socknar rösterna delat sig sålunda mellan de båda kandidaterna, hemmansägarne L. Norrby och Kristoffer Johansson:
Valets utgång inom 32 af de 45 socknarne är dermed angifven Då återstående 13 socknar tillhöra de mindre betydande, kan med säkerhet antagas, att till domsagans ombud för nästa riksdag är vald f. riksdagsmannen Ludv. Norrby i Fardhem — allt under förntsättning dock att i valprotokollen icke förefinnas formella brister, hvilka föranleda deras underkännande.
Bråd skördetid synes för öfrigt hafva hindrat många att vid valet komma tillstädes.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 Augusti 1886
N:r 62.
till Skogs tingsställe är ännu icke färdig, men väl finnes för samtal med Levide station hos handl. Jakobsson vid Korsgatan.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 Juli 1886
N:r 60.
är nu utsträckt äfven till tingsstället Skogs i Levide socken.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Juli 1886
N:r 59.
med dödlig utgång har inträffat å ägan Storhagen vid Boxarfve i Levide på grund hvaraf nämda äga såsom smittad afspärrats.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Juli 1886
N:r 59.
vid Skogs tingsställe igår fick sin betydelse mindre måhända genom antalet tillstädesvarande, 35 personer, än genom dels den enstämmighet i åsigter, hvilken vid mötet uttryckte sig, dels genom att många, ganska långt skilda socknar der vore företrädda, i det valmän kommit tillstädes från Rone, Linde, Fardhem, När, Hogrän, Wall, Stenkumla, Hemse, Stånga, Levide, Klinte, Hafdhem, Eke, Ejsta, Sproge, Gerum, Mästerby, Atlingbo och Hejde.
Mötet öppnades af kommissarien Dablbäck med tillkännagifvande att inbjudning till detsamma utfärdats på uppdrag af röstberättigade ledamöter inom Fardhems och Hejde ting, hvilka ansett ett sådant möte böra gagna icke minst derigenom, att man skulle kunna genom enighet vid valet förebygga en röstsplittring, hvarigenom det ansvarsfulla uppdraget skulle kunna komma att lemnas åt någon, hvars kandidatur omfattats endast af ett fåtal valmän.
Sedan komm. Dahlbäck utsetts till mötets ordförande, öppnades öfverläggningen af
Nämdeman Pettersson, Burge: Visserligen vore det svårt att få en person, som värdigt kunde fylla platsen efter den aflidne, men man kunde dock göra ett godt val genom att förena sig om f. riksdagsm. L. Norrby i Fardhem, hvilken bevistat 8 riksdagar: 1 ståndsriksdag, i urtima och sex lagtima riksdagar och som derför komme upp till riksdagen med vana vid dess göromål. Han vore icke äldre nu än Lyth var, då han första gången valdes, och han hade följt med riksdagens förhandlingar äfven under den tid han varit frånvarande. Talaren hade känt Norrby i 30 år såsom en hållfast man, aktad och värderad bland folket samt med godt förstånd, Derför borde han varda mötets kandidat.
Konsul Broander instämde med föreg. tal., men önskade höra kandidatens åsigter särskildt i en fråga. Jordbruk och näringar vore hårdt tryckta och derför borde till ombud utses en pr som ville verka för skydd och lättnader ör jordbruk och näringar. Det hade nu gått så långt, att jordens produkter nästan få säljas till hvad pris som helst. Talaren hade förr varit antilandtmannapartist, men ville nu vara med om att ta bort hvad som helst i beskattningsväg från jorden.
F. riksdagsm. Norrby ansåg, att havs ställning till nyssberörda fråga vore känd, då hans namn förekommit under petitionen till riksdagen om tullskydd. Ett måttligt sådant ansåg han nödvändigt, men han ansåg detta icke ensamt förmå hjelpa jordbruket ur dees nuvarande lägervall. Dertill borde äfven andra medel sökas.
Hemmansäg. Pettersson, Odvalls: Man borde se till, att man till ombud finge någon som icke ensidigt tänkte blott på vårt eget läns bästa, utan på hela Sveriges. Utom för tullskydd borde ombudet verka för räntans nedsättande och för tillmötesgående mot de frikyrkliges berättigade önskningar. Att nu en ny och oerfaren representant, vore icke bra, då man kunde få Norrby.
Landtbr. Enequist, Davide, uppmanade till enighet och mangrann inställelse vid valet.
Skollärare N. P. Sahlstén betonade vigten att få något ombud, som värdigt kunde träda i den aflidnes fotspår. Jorbruket vore betryckt och kräfde hjälp! isynnerhet den skuldsatta jorden. Trodde att tullen skulle bidraga något, men icke kunna förmå åstadkomma varaktig AR Som den föreslagne kandidaten utmärkt sig för medborgerlighet och vore van vid riksdagsgöromål, instämde han i den första talarens förslag.
Då derefter ingen talare vidare begärde ordet, förklarade ordföranden öfverläggniogen slutad, hvarefter på derom framstäld proposition mötet utan meningsskiljaktighet som sin kandidat vid valet uppstälde f. riksdagsmannen Ludv. Norrby i Fardhem.
Nytt valmöte inom valkretsens norra del hålles nästa söndag i Sanda.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 20 Juli 1886
N:r 58.