Ärterna har högsäsong vid Klintebys.

Lovande nyheter och nytt gurkrekord i år.
Klintebys konservfabrik har ärtsäsong just nu, och det betyder att det jobbas för full maskin. 150 »man» — kvinnor mest är i arbete, och arbetsdagen kan bli nog så lång ibland. Man jobbar nämligen »så länge det behövs», vilket ibland kan betyda 19-20-tiden men någon gång också fram till midnatt och väl det. Långt ut på vägen räcker ibland kön av de väldiga ärtlassen, och det hänt att man tagit emot omkring 90 lass på en dag, 90 stöddiga bilvagnar. Men så har fabriken också vid det här laget, noga räknat t. o. m. torsdagen, lagt in inte mindre än 1.400.000 burkar ärter.
En medarbetare i Gotl. tittade ut till Klintebys i går och kunde inte undgå att glädjas över den fart och rush som präglade allt därute. Det var långt fram på eftermiddagen vi gjorde vår entre, så kön av ärtlastade bilvagnar och andra fordon var inte så lång, men nog var det ännu ett dussin lass att ta hand om. Ute på landsvägen mötte vi en tom vagn, vars unge körsven satt och åt sin »otendag», medan de pålitliga hästarna lunkade i väg hemåt. Pigg pojke, tänkte vi, han håller på måltidstimmarna, men han slarvar inte bort någpt tid, när det är bråttom. För naturligtvis skulle han hem efter ett lass till och köra ner till fabriken. Ja, så tänkte vi i alla fall, kanske var det fel, men nog såg det trevligt ut med pojken, som i godan ro drack sitt kaffe och åt sina smörgåsar medan vagnen rullade vägen fram.
De fem ärttröskarna arbetade för full maskin med att skilja ärterna från blasten och skidorna, och det dröjde inte länge förrän fina ärter, som nyss låg så ordentligt i sina baljor på bilvagnarna, i ständig ström flöt fram på transportbandet till renserskorna och efter div. procedurer hamnade i sina burkar. 120 halvkilos burkar i minuten fylldes behändigt av den maskin vi stannade i beundran inför, men vid fullt pådrag på alla tre transportlinjerna med tillhörande maskiner fyller man gladeligen 300 större och mindre burkar i minuten. I år är halmen ovanligt lång, och det gör att tröskarna inte hinner med sin del av jobbet så snabbt, att alla tre linjerna kan matas jämnt. Men trots det räknar man i alla fall med att t. o. m. torsdagen ha plockat in 1.400.000 burkar ärter i det väldiga lagret.

Prima kvalitetsvaror i en ständigt rinnande ström.
Samtidigt med ärterna håller mar också på med inläggning av gurkor, Också här går arbetet undan föx fullt och samtidigt med en precision och noggrannhet som självfallet bidragit till det goda renomme Klintebys äger. Köper man Klintebyskonserver, så köper man prima kvalitetsvaror, det vet nu både handelns folk och konsumenterna själva runt om i landet. Många procedurer genomgår gurkorna och många granskande ögon måste de passera, innan de äntligen är framme vid den plats, där själva inläggningen försiggår. Jämna och fina ska de vara, och vackra ska de se ut, annars åker de av transportbandet, och det är inte lite som sorteras bort. På Klintebys håller man på sitt goda namn, och har man en gång uppnått en viss standard på en produkt, så får denna standard med-ty åtföljande goda renomme inte försämras. Vakande blickar och flinka fingrar – och så det goda receptet på inläggningen förstås! – svarar för att kvaliten hålles uppe, och över alltsammansr svävar en aptitretande doft av gurka, dill och lök. Men bråttom har man – det är avlöningsdag, och en kontorist kommer med avlöningskuverten till flickorna vid de löpande banden, men det är inte mycken tid till att granska innehållet: gurkorna måste passas, ärterna likaså, så att ingenting mindervärdigt slinker förbi.

Många nationer har varit representerade
bland arbetarpersonalen.

Avlöningsdag, ja, omkring 24.000 kronor betalades ut i går i veckolöner, och då återstod ändå en del extra personal som skulle få sin avlöning först på fredagen. För närvarande har K\’intebys en arbetarpersonal på omkring 150 personer, och som vanligt finns det en hel del utländsk arbetskraft anställd för säsongen. Den här sommaren är det mest danska flickor, något år tidigare har fin ändskor dominerat, men utom de nordiska länderna har även en rad andra nationer varit representerade. Man har t. ex. haft tyskor, österrikiskor, polskor. Vid krigsslutet kom en del så gott som direkt från de tyska koncentrationslägren. De var naturligtvis svårt chockskadade, hade svårt att sätta sig in i, att de efter arbetstidens slut kunde göra precis vad som föll dem in, var misstänksamma mot allt och alla och ständigt på sin vakt. Det hände, att de vid middagsmålet tog med sig mat och gömde under sängarna i rummen, fruktande att de inte skulle få någon mat nästa dag. Så hade det nämligen gått till och så hade de gjort i koncentrationslägren.
De »utsocknes» säsongarbetarna bor i fabrikens trevliga personalbostäder och äter i den inte mindre trevliga matsalen. Fem kronor dagqn får de betala för mat och eget litet rum, och det kan då inte anses dyrt för frukost, middag, em-kaffe, kvällsmål och extrakaffe kl. 22, om arbetet pågår så länge. Middagsmaten tas från slakteriet, men husmor och hennes biträde, båda finländskor, har ändå åtskilligt att göra i sitt propra och välutrustade kök.

»Hellre 200 karlar…»
Husmor heter fru Ester Grönberg och är hemmahörande i Åbo. klon ser rejäl och präktig ut, är påtagligt intresserad av sitt arbete och sköter det med ordning och reda. Det är andra året hon är på Klintebys. Det är mycket att göra, men hon trivs bra, säger hon.

  • Och flickorna? undrar vi försiktigt. Hur gillar de matordningen?
  • Ja, det är nog olika, blir svaret. Se, flickor är nu liksom lite besvärliga ibland och har svårare för att anpassa sig än karlar. Något hänger det kanske ihop med, att flickorna här mest är danskor och att svensk och dansk matlagning är ganska olika. Men det säger jag då, att jag har hellre 200 karlar i maten än 50 flickor.

Halva livet på Klintebys.
Chef för Klintebys är nu sorr många år tidigare disponent Melchei Paulsson. Alla initierade är nog gla. da över att han blev kvar vid Klin. tebys, och själv förefaller han all. inte ledsen över att \’a\’.ltjömt vari gotlänningarnas konservmästare ni 1. Han trivs bra på Gotland, har föi länge sedan helt vuxit sig in i för. hållandena här och har varit mec om det allra mesta i företagets utvecki ng, inklusive det sällsamma krigiska. mellanspel, då konservfabriken – en av Gotlands största livsmedelsindustrier – gjordes till krigssjukhus!! Ser man på årtal, si finner man att disponent Paulsson och konservfabriken varit ett under större delen av företqgets tillvaro. Det grundades nämligen 1914-1915, och redan 1930 korn Melcher Paulsson dit. Till yttermera visso kan det konstateras, att han ägnat nästan halva sitt liv hittills åt Klintebys och Gotland. De träd som nu skymmer större delen av fabriken från hans vackra disponentvila har han själv varit med om att p\’antera. Då var där en öppen åker rätt och slätt; nu ar villan omgiven av en sannskyldig lustgård. Samtidigt har fabriken genomgått en betydelsefull utveckling.

Klintebys etta i fråga om sparris, tvåa i gurkor.
När man talar med en industrichef, är man självfallet mycket intresserad av siffror om produktionen. Några har redan nämnts, men vi vi\\lle gärna ha fler.

  • Hur ligger Klintebys till i jämförelse med andra svenska konservfabriker?
  • Vi är altjämt etta ifråga om inläggning av sparris och tvåa ifråga., om gurkor, svarar disponent Paulsson. När det gäller gurkor, kommer Felix före Boss, men vi har ju våra olika recept, så vi går inte i vägen för varandra. Det vore ju heller ingen mening med att konkurrera på det sättet, att man försökte efterapa varann. Jag minns så väl, när\’ vi började lägga in gurkor. 5.800 st. var siffran första året. I år hoppas jag vi skall komma upp i 800 t o n. Blir det varmt nu, så kan vi hoppas på ert åtminstone medelmåttig skörd, men på fastlandet klagar man högljutt över att gurkorna i år slår alldeles fel. Av sparris har vi i år fått 105.000 kg, vilket är något mindre än f. å. – det var för kallt i våras – och av rödbetor ska vi lägga in 450 ton. Så blir det förstås en mängd ärter och morötter, och vidare ska vi i år på nytt lägga in blandade grönsaker med sparris, en legymblandning som visat sig mycket omtyckt, och späda morötter. Efterhand kommer så turen till plommon och päron, och av äpplena skall det bli must och mos.

Äpplen och vinbär blir fin must.
Äppelskörden lovar ju tyvärr inte bli så bra i år, men man behöver inte extra prima äpplen för att framställa äppelmos och inte heller för musttillverkn ngen. Desto bättre är det att Klintebys finns och kan göra prima produkter av den frukt som inte kan säljas som prima. Och behovet av must och äppelmos är stort. Förra årets äppelmust gick åt snabbare än någon tänkt, i år finns det säkerligen en avsevärt större marknad för den fylliga, aromrika Klintebymusten. Den förtjänar väl samma goda rykte som Klintebys övriga tillverkningar, garanterat vitaminrika och därtill härligt välsmakande, något som var och en kan förvissa sig om. Som avslutning på besöket fick vi tillfälle att avsmaka en verklig primör: svartvinbärsmust, som försökstillverkåts i år. Den blir tydligen finfin, även den, en värdig pendang till äppelmusten.
När vi för den här gången lämnar Klintebys, så är det med en känsla av glädje och tillfredsställelse över vad där uträttats. Och varför inte också med en liten smula stolthet, den stolthet, som varje gotlänning kan ha anledning att känna över att Klintebys är gotländskt och dess högklassiga tillverkningar från början t\’11 slut gotländska produkter.
Odd.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Plommon och rotsaker ger god skörd.

Gurkorna billiga i handeln just nu.
Gott om gurkor just nu och det vore klokt om husmödrarna nu köpte sitt behov av syltgurkor, säger disp. Axel Pettersson på, Gotlands trädgårdsprodukter. Billigare än nu kommer inte gurkorna att bli och just nu är också kvaliteten den bästa för inläggning.
Åtskilliga gurkodlingar har gett bra skörd i år — och gör det alltjämt — andra är sämre. Ja, vi har även massor med helt misslyckade odlingar. Den sena och tämligen kyliga sommaren har skulden härtill. Tröst för ett tigerhjärta må vara att det är ändå sämre på fastlandet.

Disponent Axel Pettersson

Ändå har vi ett visst överskott på gurkor just nu. Absolut inget som ger anledning till bekymmer visserligen, då det går bra att sälja till fastlandet, men i alla fall. Klintebys och fabriken i Bro kommer att sätta igång med inläggningar i slutet av denna vecka. En god sak med vädret är dock att mjöldaggen hållit sig borta.
Rotsakerna ser ut att ge god skörd. Parasiter finns det gott om, men angreppen är i regel inte alltför allvarliga. Morotsjukan hörs inte mycket av nu, men i stället angrips morötterna här och var av lökflugan. Hittills är det endast fråga om enstaka rapporter. Vi är angelägna om att odlarna inspekterar sina fält och meddelar om de skulle vara angripna.
Fruktträden är i stor utsträckning angripna av hagelskottsjuka men särskilt plommon kommer dock att ge god skörd. Vi kommer rent av att få räkna med ett visst överskott på den sortens frukt — ett överskott som dock oroar långt mindre nu när vi har möjligheter till kyllagring.
Av äpplen väntas knapp medelskörd och kvaliteten blir sannolikt tämligen dålig, då skorvangreppen är synnerligen omfattande i år. Tur att Klintebys kan ta emot stora kvantiteter för inläggning. Päronskörden kommer inte att vålla oss större bekymmer, då endast ytterst små kvantiteter lär finnas att saluföras. Endast sällan har den fruktsorten gett sämre skörd än vad som kan väntas i år.
Just nu är det uppsjö på persikor och annan utländsk frukt. Den 15 aug. trädde emellertid importstoppet i kraft, och det lär inte dröja länge innan affärerna sålt slut på importvarorna. Därmed lär det i lagom tid bli plats för den svenska frukten på affärsdiskarna.
Det är glädjande att vi nu kommit så långt, att man även tänker på den inhemska frukten och dess avi sättningsmöjligheter. Denna ordning innebär bl. a. att det skall gå tämligen lätt att avyttra det överskott på plommon som kan väntas. Eftersom vi nu kan hålla på varan en tid tack vare fryshuset — reglera utbuden — kan vi räkna med tämligen goda priser.
Sen kan nämnas att vi har en odlingskonferens i veckan. Det är lämpligt att odlare som har något på hjärtat kontaktar lokala odlingsledare för att olika odlingsfrågor och problem skall kunna behandlas.

Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192

Sammanträden.

Lärbro SLU-avd.
håller möte vid Skär, torsdagen den 21 aug. kl. 20. Välkomna.

Vänge-Guldrupe SLU-avd.
håller ord. månadsmöte i bygdegården onsd. den 20 aug. kl. 20. Möt upp mangrant. Alla hjärtligt välkomna!

Hablingbo-Silte SLU-avd.
håller månadsmöte onsd. den 20 aug. i Bygdegården. Alla som hjälpte till på Sommarfesten torde infinna sig.

Fröjel-Klinte SLU-avd.
har möte i Sandhamn i Fröjel onsdagen den 20 aug. kl. 19.30. Alla välkomna!

Stenkyrka SLKF-avd.
håller möte torsd. den 21 aug. kl. 20 hos fru Valborg Svensson, Niome. Alla uppmanas att infinna sig för att diskutera höstens studieämnen.

Rute-Bunge SLU-avd.
håller månadsmöte torsd. den 21 aug. i Rute Folketshus kl. 20.00. Alla hjärtligt välkonma.

Gotlänningen
Tisdagen 19 augusti 1952
Nr 190

Grönland vann fotbollsturnering på Varvsholm.

Vid Gymnastikförbundets Varvsholmsläger förra veckan anordnade man en hel del idrottstävlingar och många fina resultat nåddes. Så här ser listan ut över de bästa resultaten:

Trekamp pojkar:
1) Per Löfgren, Visby, 2.865 poäng,
2) Viking Pettersson, Tingstäde, 2.774,
3) Christer Söderstam, Visby, 2.588, 4) Olle Söderberg, Visby, 2.575, 5) Per-Erik Bengtsson, Visby, 2.558, 6) Hardy Hansson, Sanda, 2.468, 7) Bo Löfgren, Visby, 2.460.

Trekamp flickor:
1) Inga-Britt Nyman, Visby, 2.782, 2) Inga Siltberg, Barlingbo, 2.514, 3) Ulla-Britt Södergren, Barlingbo, 2.480,
4) Marianne Ekström, Visby, 2.368.

Bästa resultatet i resp. åldersgrupper:
Löpning 60 meter:
1) Viking Pettersson 9,0; 2) Per Löfgren 9,6.
1) Olle Söderberg 8,9, 2) Jan Britze, Visby, 9,0.
1) Per-E. Bengtsson 8,8, 2) Bert Höglund, Atlingbo, 9,0.
1) Bertil Andersson, Fårösund, 8,8. 1) Anna Larsson, Havdhem, 9,6.
1) Inga-Britt Nyman 8,6, 2) Inga Siltberg 8,6.

Längdhopp:
1) Per Löfgren 4,08, 2) Viking Pettersson 4,08.
1) Olle Söderberg 4,32, 2) Kalle Siggelin, Klinte, 4,16.
1) P.-E. Bengtsson 4,66, 2) Bert Höglund 4,55.
1) Bertil Andersson 5,02.
1) Marianne Ekström 3,48, 2) Birgitta Björkqvist, Havdhem, 3,36.
1) Inga-Britt Nyman 4,37, 2) Inga Siltberg 4,31.

Bollkast:
1) Viking Pettersson 43,70, 2) Göran Höglund, Slite, 43,65.
1) Börje Kviberg, Burgsvik, 54,50, 2) Kurt Melin, Sanda, 50,60.
1) Bert Häglund 55,50, 2) P. E. Bengtsson 53,10.
1) Bertil Andersson 73,80.
1) Marie-Louise Wulff, Slite, 36,15, 2) Sonja Österholm, Slite, 31,80.
1) Inga Siltberg 38,70, 2) Ulla-Britt Södergren 37,60.

Slungboll:
1) Birgitta Tinnerholm, Visby, 37,31, 2) Margareta Johansson, Bro, 34,39.

Höjdhopp:
1) Viking Pettersson 1,10, 2) Per Löfgren 1,05.
1) 011e Söderberg 1,30, 2) Jan Britze 1,30.
1) P.-E. Bengtsson 1,35, 2) Bert Häglund 1,30.
1) Bertil Andersson 1,40.
1) Anna Larsson 1,10, 2) Marianne Ekström 1,05.
1) Inga Siltberg 1,30, 2) Ulla-Britt Södergren 1,15.

Fotboll:
»Grönland» 3 1 2 0 5-4 4
»Amerika» 3 1 1 1 4-3 3
»Korea» 3 1 1 1 3-K3 3
»Indien» 3 0 1 2 2-4 1

Handboll och korgboll:
1) Lag Tinnerholm 4 poäng, 2) Lag Siltberg 2 poäng.

Gotlänningen
Torsdagen 14 augusti 1952
Nr 186

Häftig brand ödelade ladugård i Klinte.

En ladugård tillhörande lantbrukare Karl Vik, Loggarve i Klinte, brann i går ned till grunden. I ladugården, som var försäkrad för 15.000 kr, förvarades hela höskörden samt en del maskiner och redskap. Inga djur fanns inne.
Elden upptäcktes av fru Birgit Vik, som var ensam hemma, när hon kom ut på gårdsplanen vid 14.30-tiden såg hon till sin fasa ätt hela ladugårdstaket stod i lågor. Hon sprang då in till grannarna, som alarmerade Klintehamns brandkår, som snabbt var på platsen. Brandmännen kunde dock inte uträtta så mycket, då det inte fanns vatten. På en halvtimme var hela längan nerbrunnen till grunden. Några andra bygnader var inte hotade då vinden låg ifrån.
Hur elden uppkommit vet man ännu inte, men utredning pågår. Ladugården byggdes år 1907.

Gotlänningen
Tisdagen 12 augusti 1952
Nr 184

Liberala studieförbundets Gotlandsdistrikt

har hållit sitt årsmöte på Klintegården i Klinte. Som ordf. fungerade Henry Grönhagen och som sekr. Bo Hoppe.
Birgitta Fröjmark gav först en redogörelse över studiearbetet samt en del synpunkter på det fortsatta arbetet, varefter årsmötesförhandlingarna följde. Verksamhetsberättelsen utvisade ett livligt arbete under den gångna studiesäsongen. Tillsammans hade 22 cirklar arbetat och med mycket olika ämnen.
Till ordf. i studierådet nyvaldes Einar Wahlström, Martebo, med Edit Lamberg, Västerhejde, som vice ordf. Till kassör valdes Margit Ansen. Studieledare blev Henry Grönhagen med Sune Essemyr som biträdande studieledare, den senare med speciell uppgift att arbeta på norra Gotland.
Att representera distriktet i Gotlands folkbildningsförbunds styrelse valdes Einar Wahlström med Margit Ansen som suppleant. Som ombud till Folkbildningsförbundets årsmöte valdes Henry Grönhagen, Margit Ansen och Bo hoppe. Till förbundets årsmöte på Lidingö valdes Sune Essemyr som ombud och vid studieledankonferensen skall Gotland representeras av Henry Grönhagen.
Vid årsmötet meddelades också att en hembygdscirkel i Klintehamn med David Rosvall som ledare tilldelats pris i en riksdmfattande tävling om den bästa egna studieplanen.
Efter årsmötet anordnades ett samkväm med tesupe. Därvid talade fil. mag. Olle Dahlen. Ebba-Lisa Ottosson berättade glimtar från Olympiaden och det förekom sång-och musikunderhållning av Eric Gomér, Gustaf Hansson och Helga Bäck.

Gotlänningen
Fredagen 8 augusti 1952
Nr 181

Till ord. folkskollärare och kantor i Klinte

från den 1 jan. 1952 har valts folkskollärare Nils Åkerbäck, Stenkyrka.
I Slite köping har till i. o. folkskollärare antagits Margaret Skafvenstedt och Gunnel Jacobsson, Visby, samt till i. o. småskollärarinnor Kerstin Jacobsson, Visby, och Rut Sjödin, Bjärtrå.
Till i. o. småskollärarinna i När har antagits Ingrid Cederlund, Stenkumla, och i Stånga (endast för höstterminen) Anne-Marie Hellgren, Visby.
Till i. o småskollärarinna i Vamlingbo har antagits Ingegerd Jacobsson, Linde, och vid Öjaskolan i Burgsvik fru Dagmar Olsson, Fidenäs.

Gotlänningen
Torsdagen 7 augusti 1952
Nr 180

Födelsedagar

NITTIOETT ÅR fyller på söndag f. hushållerskan Anna Flemming, Odvalds i Klinte.

SJUTTIO ÅR fyller på måndag fru Emilie Johansson, änka efter lantbr. Valfred Johansson, Ejmunds i Gerum. Jubilaren är känd som en mycket duktig och arbetsam kvinna; sedan hennes far dog skötte hon och hennes syster, Fanny, i unga år tidvis ensamma den kända »skogsrussgården» vid Ejmunds. Efter det att båda systrarna gift sig fortsatte »sambruket».

På måndag fyller fru Anna Karlsson, maka till f. cementarb. Oskar Karlsson, Tjängdarve i Träkumla, sjuttio år.

SEXTIO ÅR fyller på måndag vaktmästaren vid Gotlands fornsal, Ejnar Johansson, Visby. Han har sedan 1928 skött sin befattning på fornsalen där han som infödd gotlänning varit tjänstemännen till ovärderlig hjälp, och dessutom har han gjort vackra fältarkeologiska insatser, isynnerhet vid Ihre-utgrävningarna. I en rad utställningsarbeten har han vidare deltagit, och för sin trogna tjänst tackades han vid Fornvännernas 75-årsjubileum här, omåret med Pro Patrias guldmedalj.

FEMTIO ÅR fyller på måndag, lantbrukaren Helmer Nilsson, Martino i Stenkumla. Han är bl. a. ledamot av taxeringsnämnden samt kreatursförförsäkringsnämnden och har förut också tillhört skolrådet. Vidare är han sekr. och kassör i RLF-avdelningen.

Hemmansägaren Seth Bergström, Tjängvide i Stånga, fyller på måndag femtio år.

Gotlänningen
Torsdagen 7 augusti 1952
Nr 180

Stor växtsamling har donerats till Klinteskolan.

Kyrkoherden i Klinte S. G. Hulteman var på sin tid en intresserad botanist, som skaffade sig en stor växtsamling icke blott genom eget botaniserande främst i de trakter av Gotland, där han verkade, utan även genom byte via Lunds botaniska föraning.
Denna växtsamling, förvarad i för den tillverkat skåp; vilken efter hans bortgång funnits kvar i det vackra emeritus-hem, som han inredde åt sig vid Snögrinde i Klinte, har i dagarna av hans dotter, fröken Maja Hulteman, skänkts till högre folkskolan ilintehamn. Det säger sig självt, att lg åvan mottagits med tacksamhet, då en stor del av växterna insamlats i Klinte. Samlingen blir också en ypperlig pendang till den äggsamling, skolan tidigare fått mottaga av fru Wöhler efter Karlsökungen Willy Wöhlers bortgång.

Gotlänningen
Onsdagen 6 augusti 1952
Nr 179

Klintevallen.

Som bekant har k. m:t rörande vissa till idrottsanläggningar beviljade understöd förklarat, att de icke får utbetalas förrän efter särskilt beslut av k. m:t. Nu föreslår riksidrottsförbundet dylikt beslut beträffande 5.000 kr till föredragen Klintevallen för andra etappen idrottsanläggning i Klintehamn.

Gotlänningen
Onsdagen 6 augusti 1952
Nr 179