Etikett: Källunge

Källunge socken ligger på norra Gotland.
Gårdsnamn: Aumunds, Burs, Bölungs (Björnlunds), Ekeskogs, Gannarve, Kullingbos, Kullsarve, Larsarve, Prästgården, Skäggstäde, Skällhorns, Suderbys, Säggeby, Tollby Lilla, Uggårds.

Publicerat

Bäls och Lina gille

sammanträdde i går vid Gute i Bäl, hvarvid gillets ordförande kapten Broander föredrog en redogörelse för gillets medel.
Af myrtrakter inom gillets område anförde ledamöterna såsom företrädesvis er fordrande dikning. Källunge myr med utfall genom Vallstena och Hörsne eller Tallemyr med fall till Gothemsån. För båda funnes afdikningsplaner uppgjorda genom landtbrnkingeniör Steinmetz med afseende på odling för åker, men sådan dikning och odling anskrins icke kunna komma till stånd, emedan de vore för kostsamma. Herr ordföranden uppläste delar af det nyligen af professor Möller afgifna utlåtandet öfver Gotlands myrars odlingsvärde och bästa användning, förordande grundare afdikning för odling till änge mark och, der så lämpade sig, användande af ängsvattning. Vid grundare gräfning erfordrades betydligt mindre kostnader och tillika vanns fördelar af vattnets bibehållande såsom skydd mot frost, tills det vid varmare årstid hastigt bort-släptes genom dämmen. Härmed vunnes en god och ymnig gräsväxt med obetydlig kostnad. Agronomen Kiblberg utvecklade närmare fördelarna i särskilda afseenden och gaf utsigter till en stark ladugårsdskötsel och derigenom uppblomstrande landtbruk i allmänhet. Belyste gåsgen af sådan utveckling genom exempel från Tyskland och Småland. Hänvisade till användande af mudderverk såsom redan på andra håll bepröfvade mycket kostnadsbesparande medel för afdikning; föreslog, att gillet måtte åstadkomma en revidering af dikningsplanerna för de nämda myrarna för att få utrönta utvägarna till en dikning i syfte af ängsodling. Hr Broandar anförde exempel från närliggande trakter, hurusom ofullständigt afdikade myrar mycket snart visat sig af sig sjalfas frambringa icke blott mycket gräs och godt hö utan äfven löfskog; önskade efterföljd här i trakten, hvilket skulle möjlig göra ett väl belnfligt mejeri. Gillet uttalade sig för önskvärdheten af Källunge och Tallemyrs torrläggning icke till åker utan till foderodling, ock delägarnas kallande till allmänt möte för frågans behandling. Äfven angående myrar i Norr-landa uttalade sig delägarna för dikning till foderodling.
Gillet uttalade sig för önskvärdheten af att ett andelsmejeri snarligen komme till stånd med station vid Anderse i Bara. Agronomen Kiklberg redogjorde för de grunder ban ansåg böra följas vid bildandandet af bolag och mejeriets bedrifvande, grunder, som vunnen erfarenhet inom länet gifvit vid handen.
Den vid alla föregående gillesmöten nudersökta frågan, om vår nötboskap utan korsning med djur från annan ort är beskaffenhet att gitva nöjaktig alkastning, företogs äfven här, med redogörelse för de andra gillenas åsigter. Sedan det ifrågasatta, huruvida gotlandsrasen utan inblandning af främmande blod vore mäktig af utveckling och hr Kihlberg påvisat, huru urval, uppfödning och skötsel skulle verka en utveckling äfven till kroppsformen lika god som genom främmande ras, oafsedt den stora fördelen af riklig och fet mjölk, besvarade gillet frågan med ja under förutsättning af undvikande af inafvel och noggrant urval af kalfvar.
En i Bro och Lummelunds gille väckt fråga, om gotlandskornet kunde fortfarande anses som den fördelaktigaste kornsorten eller de af flere nyligen försökta kornsorterna ägde företräde företogs till behandling. Hr Broander sade sig ha inköpt och sätt af Hagendahls stamkorn, hvilket han funnit innehålla flere sorter, deribland ej sk litet sexradigt, med sköra, lätt affallande ax, och uttryckte sig för bibehållande af värt vanliga gotlandskorn, under förutsättning af kornets triering. Hr Kihlberg påvisade fördelarna af triörernas användande. Gillet förenade sig med hr Broander i frågans besvarande. Till gillets ordförande återvaldes kapten Broander. Till ledamot i premieringsnämden utsägs ånyo handlanden J. Sillén och till ersättare Oskar Larsson, Norrbys.
Till ledamot af hushållningssällskapet föreslogs Gustaf Larsson, Boderbys. Vid dagens premieriogsmöte voro utstälda 28 djur, 1 tjur, 21 kor och 6 qvigor af hvilka prisbelönades:
Kor:
Prima gotl. ras O. J. Larsson 3:e pris
Alfva gotl. ras K. T. Broander 3:e pris
Stjerna gotl. ras K. T. Broander 3:e pris
Alvina gotl. ras K. T. Broander 3:e pris
Rosa gotl. ras G. Hoffetedt 2:a pris
(10 kr.)
Pallas blandad O. Köhler 3:e pris
Perla gotl. ras J. K. Johansson 3:e pris
Mulga gotl. ras Joh. Johansson 3:e pris
Flora gotl. ras O. Pettersson 3:e pris
Mia gotl. ras O. Pettersson 3:e pris
Blenda gotl. ras O. Pettersson 3:e pris
Molly gotl. ras öfverstlöjt. Gahne 3:e pris
Stjerna gotl. ras öfverstlöjt. Gahne 3:e pris
Maggi blandad öfverstlöjt. Gahne 2:a pris
Qvigor:
Dora gotl. ras O. J. Larsson 2:a pris
Blenda blandad Olof Pettersson 2:a pris
Kamilla blandad öfverstlöjt. Gahne 2:a pris
Vega blandad öfverstlöjt. Gahne 3:e pris

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juni 1888
N:r 52

Publicerat

Väghinder.

På grund av omläggning av en bro är allmänna vägen mellan Allekvia i Vallstena och Björlungs i Källunge avlyst från trafik under tiden från och med den 17 till och med den 19 innevarande december. Vägfarande kunna under tiden i stället taga vägen över Bäl.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 December 1928
N:r 294

Publicerat

Dödsfall. Olof August Olofsson

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min älskade make Hemmmansägaren Olof August Olofsson, som stilla och fridfullt avsomnade på Visby lasarett den 27 november 1928 i en ålder av 62 år, 3 mån. och 13 dagar; djupt sörjd och i ljusaste minne bevarad av oss, broder, svägerska, släkt och vänner, ha vi härmed den smärtsamma plikten tillkännagiva.
Gannarve i Källunge d. 28 nov. 1928.
Anna Olofsson, född Björklund.
Signe född Hansson och Albin Johansson.
Ture.

\"Dödsannons\"

Nu slutar smärtan, du funnit frid;
Men lämnat hjärtan cour sakna dig.
Svenska Ps. 477: 8 och 9 vers.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 28 november 1928
Nr 280

Publicerat

Skolråds skyldighet att utfärda betyg.

Domkapitlet har nu fattat beslut i anledning av den hemställning, som gjorts av folkskolläraren B. Ericson i Källunge och som avsåg föreläggande för kyrkoherde H. Björkqvist och skolrådet i Silte att utfärda betyg för Ericsons tjänstgöring i Silte.
Domkapitlets beslut ansluter sig till ett yttrande av stiftssekreteraren Hj. Endre, vilken upptagit frågan, huruvida Ericson nu, flera år efter det han lämnat sin befattning, äger laglig rätt att utbekomma betyg. Då ett sådant betyg lär vara en nödvändig förutsättning för Ericsons kompetens såsom sökande till annan lärarbefattning än den, han nu innehar, torde det ligga i sakens natur, att han bör äga en dylik rätt. Intet i folkskolestadgan talar heller däremot. Stadgandet om skolråds skyldighet att utfärda betyg innefattar ingen begränsning i denna skyldighet till lärare om fortfarande tjänstgör inom skoldistriktet. Att skolrådet i Silte nu delvis består av andra personer, än då Ericson lämnade sin lärarbefattning, får ej tillmätas någon betydelse, enär ett skolråd måste betraktas som en kontinuerlig myndighet, som har att, oberoende av den personliga sammansättningen, vid varje tidpunkt utöva skolrådet åliggande funktioner.
I det förevarande fallet synas ej heller några avsevärda svårigheter föreligga för skolrådet att utfärda det begärda betyget, enär dels ordföranden är densamme nu som när Ericson slutade sin tjänstgöring, dels ett av skolrådet den 14 juni 1923 utfärdat tjänstgöringsbetyg förefinnas till ledning vid avgivande ev ett nytt sådant, dels ock slutligen skolrådets protokoll ej synes innehålla något av beskaffenhet all föranleda ändring av i föregående betyg lämnade vitsord för Ericsons tjänstgörng i Slite från 14 juni 1923 till dess tjänstgöringen slutade, om vilken sistnämda tidpunkt skolrådet är skyldigt att äga kännedom.
Domkapitlet har med instämmande i de sålunda anförda synpunkterna beslutat att frågan ei skall föranleda annat yttrande från domkapitlets sida, än att skolrådet i Silte och särskilt dess ordförande har att i saken lagligen förfara.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 22 november 1928
Nr 275

Publicerat

Från landsbygden. Källunge.

KÄLLUNGE, 16 nov.
En synnerligt god skördefest med försäljning av såväl skänkta gåvor som alster från socknens syförening, hölls härstädes i församlingssalen senaste onsdag. Höktiden inleddes av kyrkoherde Klint med ett kort värdarikt föredrag. Läraran hr Bohlin riktade några hjärtliga hälsningsord till den talrikt församlade menigheten samt erinrade om syftet med anordnandet av försäljningsfesten. Vid klubbaln tjänade lantbr. H. Pettersson och vid ruktionsprotakollet hr A. Bohlin. Försäljningen som i syn helhet gick raskt och livligt undan, inbringade jämte en frivillig kollekt närmare 400 kronor.
Utom de rikliga gåvorna som överlämnades av tacksamma deltagare utgjorde det kontanta kollektoffret 312 kronor, vilket vittnar om våra sockenbors offervilja och vakna offersinne.
Det hela avslöts mod bön och psalmsång. Av den rika inkomsten komma flera grenar av den kristliga missionsverksamheten att understödjas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 21 november 1928
Nr 274

Publicerat

Riksantikvariens årsberättelse för 1927

föreligger i den just utkomma Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens årsbok för 1928. Redogörelser lämnas för fornminnesvården å olika områden, för vården och undersökningarna av fornlämningar, samlingar etc. Fornminnesinventeringen har fortsatt bl. a. å Gotland, där hr T. Carlson och E. Åström inventerat sammanlagt 3,667 fasta fornlämningar. I följande socknar ha följande antal fasta fornlämningar inventerats genom nämda personer, nämligen: Boge 60, Bro 565, Bäl 309, Gothem 407, Hejnum 230, Hörsne med Bara 320, Källunge 93, Lummelunda 286, Martebo 16, Vallstena 505, Västkinde 876, därav dock endast Bro och Västkinde äro slutinventerade. Ett stort antal fornlämningar ha på förekommen anledning besiktigats och utlåtande över desamma avgivits. Likaså ha en del yttranden och anvisningar rörande kyrkorna på Gotland, kyrkogårdar och kyrkoinventarier etc. lämnats.
Ifråga ,om tillväxten under år 1927 av statens historiska museum och myntkabinettet lämnas uppgift på följande föremål från Gotland:
Gravfynd från järnåldersgrav, undersökt av dr J. Nihlén; fibula av brons med silverbeläggning ett 60-tal bronsföremål, fem järnbeslag etc., allt från Roes i Rone; järnspjutspetsar, järnkniv med bronsknapp på fästet, funna i grustag i Lau backar; lerurna, armungar av silver, bronsölja och bronsbeslag från Tänglings i Etelhem; bronsvikt, funnen i en trädgård vid Bottarve i Fröjel, bronsspänne av ostbalisk form från Kyrkoby i Etelhem; bärnstenspärla ooh fingerring av snodd bronstråd från Dacker i Bro; stenåldersfynd från flera platser, bl. a. från Gotland, gåva av statsgeologen dr H. Munthe; yxor och yxfragment av grönsten, spjutspets av gul flinta, järnvikt, överdragen med brons, allt från Nygårds i Vallstena; djurhuvudformat bronsspänn från Smide i Väte: järnbetsel från Ansarve i Tofta; armbygel av silver från Strands i Öja; bronsbeslag till två dryckeshorn, bronsfibula m. m. från Roes i Rone: lerkärl fragment från stenåldern, funna i St. Yxne träsk på 1 meters djup, gåva av förvaltare Herming på, Skäggs gård i Vestkinde; guldbrakteat från Gerete i Fardhem; gravfynd från förgtörd brandgrav vid Myrungs i Linde; guldbrakteat från Timans i Roma; gravfynd från Tule i Ganthem; ett tjugutal glasflusspärlor, brons- och järnfragment från Kylver i Stånga; bronsring från Amlings i Linde: bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Tungelbos i Levide; ringspänne av brons från Myrungs i Linde; bronsspännen från Stora Hästnäs; spirallagd guldring från Tuna i Väte; silverbeslag från vikingatiden från Botes i Rone; armbygel av brons från Kumla i Ganthem; dosformigt bronsspänne från Suderbys i Bro; djurhuvudformat bronsspänne från Västerbjärs i Gothem; silvermynt från Boge socken; stigbygel av järn från Nygårds i Dalhem; trävirke från bulverket i Tingstäde träsk; bronsnål från Stenstu i Fardhem; flintyxa och grönstensyxa från Viea i Västkinde; järnringar från Stenstugu i Bro; gravfynd från Dikarebacke, Utalskog i Alskog; mosaikpärla från Bogs i Stånga; ringspänne av brons och bronsring från Stenstu i Fardhem; bronsspänne, funnet väster om Gunnfjauns japell i Ardre; järnsvärd från järnåldern från Smissarve i Rone; gravfynd från järnåldersgrav vid Roes i Rone; fingerring av guldtrådar från Bryer i Tingstäde; skafthålsyxa av grönsten från Smiss i Stenkyrka; trindyxa och skifferyxa från Bryer i Tingstäde.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 November 1928
N:r 263

Publicerat

Från landsbygden. Källunge.

KÄLLUNGE, 1 nov.
Elektriskt ljus och kraft har inmonterats i härvarande kvarn vid Larsarve. Även har den elektriska energien tagits i bruk för belysning m. m., ä tvenne gårdar inom socknen.
Stora områden äro översvämmade av vatten som kanalerna inte hinna avleverera på grund av det ihärdiga regnandet. Vattensamlingarna äro större än vårflödena under normala förhållanden bruka vara.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 November 1928
N:r 261

Publicerat

Lärarnes tjänstgöringsbetyg.

En principtvist rörande skolråds befogenhet och skyldighet att utfärda tjänstgöringsbetyg för lärare har av folkskolärare Bror Ericson i Källunge, vilken hemstäls, att domikapitlet måtte ålägga kyrkoherde Henning Björkgvist i Hablingbo att utfärda tjänstgöringsbetyg för hela den tid, som Ericson varit anställd i Silte eller frånhöstterminen 1918 till 1 jan. 1924. Tjänstgöringsbetyg har förut utfärdats för Ericson den 13 juni 1923. Frågan torde få ses mot bakgrunden av det under senge tiden aktuella kravet, att lärare, som söker ny tjänst, skall framlägga tjänstgöringsbetyg för hela den tid, som han tjänstgjort som lärare.
Kyrkoherde Bijörkgvist har å sin sida inkommit med förklaring i saken, varvid han anser sig sakna befogenhet att nu utfärda sådant betyg. Skolrådets ordförande kan icke ensam utfärda tjän3tgöringsbetyg, utan tillkommer detta skolrådet. Nu fungerar emellertid i Silte icke längre samma skolråd, som tjänstgorde där under Ericsons tid. För övrigt anser kyrkoherden det kunna leda till absurda förhållanden, om deticke skall finnas någon begränsning för den tid efter tjänstgöringens upphörande, då betyg skall utfärdas. Då kan ju en lärare fordra tjänstgöringsbetyg av ett skolråd, som icke alls kände lärarens undervisning. Kyrkoherden hade också hänvisat Ericson att först skaffa utredning om, att kyrkoherden verkligen hade rätt att utfärda betyg på det sätt, som Ericson begärt. Däremot förklarar Ericson i sin skrift sig anse, att det måste vara kyrkoherdens egen sak att skaffa sig den lagtolkning, som han i ett dylikt fall kan anse sig behöva.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 November 1928
N:r 259

Publicerat

Väghinder.

På grund av omläggning av en bro vid Säggeby gård i Källunge är vägen mellan vägskälet vid Säggeby och Källunge kyrka avlyst från trafik från och med den 8 till och med den 21 november. Vägfarande kunna under sagda tid i stället taga vägen antingen över Burs gård i Källunge eller över Allekvia gård i Vallstena. För lättare fordon kommer dock en provisorisk bro att anordnas förbi arbetsplatsen från och med den 11 dennes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 November 1928
Nr 258

Publicerat

Elektrifieringen.

Aktiebolaget Gotlands kraftverk anhåller hos k. m:t om tillstånd att från en transformatorstation vid Ringvide i Lärbro socken framdraga en högspänningsledning till Angelbos i samma socken och från en transformatorstation vid Burs i Källunge socken framdraga en liknande ledning till Larsarve kvarn och gård i socknen. Därjämte anhåller bolaget att få framdraga den förstnämda linjen över de kronan tillhöriga fastighetarna 1/4 mtl Rangvede och 1 3/4 mtl Kyrkojord och om rätt att i mån av behov framdraga långspänningsledningar inom område för allmän väg från transformatorstationer, som byggas utefter linjerna. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen 30 Augusti 1928
N:r 203

Om Oss Drivs med WordPress