Till kamrer

vid härvarande afdelningskontor af riksbanken hafva bankofullmäktige utnämt nuvarands tjänstförrättande kamreraren Knut Norrby och till kassör kamrer J. E. Ihre.
Dessa utnämningar gälla från och med 1 nästa Januari och äro en följd af den utaf årets riksdag faststälda nya staten för riksbankens mindre afdelningskontor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164

Som direktör

för härvarande afdelningskontor af riksbanken är öfverstelöjtnant P. F. Ihre tjänstledig under September månad, då direktörsbefattningen förestås af kamrer K. Norrby.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Augusti 1897
N:r 128

Å Gotlands läns landstings vägnar

äro utsedde att uppvakta konungen vid hans jubileum i höst lingets ordförande, riksdagsman Per Larsson i Fole, öfverstelöjtnant P. F. Ihre, fanjunkare J. Österberg i Kräklingbo samt förre riksdagsmannen Ludvig Norrby i Fardhem.
Till ersättare för dessa ha utsetts bankdirektör H. Petterson, hemmansägaren Uddin, Ungbåtels i Stånga, och kapten K. T. Broander.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Juli 1897
N:r 111

Vid kyrkbröllopet

i dag kl. 1/2 6 uppvaktas brudparet, fröken Hermanna Ihre och kronofogden J. V. Lange, af följande tärnor och marskalkar: Frkn Littan Ekman—hr Henrik Ihre; frkn Hedda Lange—hr Adolf Bengtsson; frkn Vera Pontin—löjtn. V. Facbt; frkn Lisa Ekman—docent Adolf Lange; frkn Gerda Melin —löjtn. G. Tigerhielm; frkn Maja Een —doktor M. Floderus; frkn Elin Vestberg—löjtn. K. Curman; frkn Ingrid Pontin—konsul Karl E. Ekman; frkn Gudny Bolling—kand. Gust. Melin; frkn Margot Lindström—not. P. Lundblad.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Juli 1897
N:r 101

Kyrkobröllop

äger i morgon rum härstädes, då på middagen i domkyrkan sammanvigas af biskopen fröken Hermanna Ihre och kronofogden.J. V. Lange.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Juli 1897
N:r 100

Äktenskapslysning

afkunnades i härvarande kyrka pingstdagen för första gången mellan kronofogden i Bergslags fögderi John Viktor Lange och fröken Hermanna Ihre, dotter till hypotekskamreraren J. E. Ihre härstädes och hans hustru, född Svebelius.
— Lysning till äktenskap afkunnades på söndagen i Klara kyrka i Stockholm för första gången mellan: v. häradshöfdingen V. S. Engström härstädes och fröken Sigrid Kristina Molander.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Juni 1897
N:r 87

Tre första pris

á 5 kronor utdelades vid lördagens utställning. Pristagarne voro: V. Beckström, Bjerges i Vallstena för smide; Ida Widström, Visby, för guldsmedsarbete, och Anna Meukow för glödritning. Fröken Eva Ihre erhöll ett andra pris för glödritning.
Namnen på dessa pristagare hade bortfallit i vår lördagsnotis.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 April 1897
N:r 63

Ångbåtsbolaget

hade årsstämma i går, besökt af ett 50-tal bland bolagets aktieägare och ledd af landssekreterare Hambreus. Efter styrelse- och revisionsberättelsernas föredragande beviljades styrelsen ansvarsfribet för 1896.
Rörande användningen af de till stämmans disposition stående medlen, kr.
87,111: 65 hade styrelsen, som vi förut meddelat, föreslagit en utdelning af 8 kr. pr aktie, utgörande å 5,450 aktier kr. 43,600: —; 8,000 kronors afsättning till reservfonden, 5,000 kronors afskrifning på Klintehamn och återstodens, kr. 30,511: 65, öfverföring till dispositionsfonden.
Redaktör Jeurling hade med afseende på de disponibla medlens användning å egna och andra aktieägares vägnar och på särskildt angifna grunder föreslagit, att stämman måtte besluta en utdelning af 10 kr. pr aktie, utgörande för samtliga aktier kr. 54,500: — att till reservfonden måtte öfverföras kr. 8,000 och återstoden kr. 24,611:65 besparas för framtida behof.
Styrelsen bade i särskild skrifvelse på angifna skäl yrkat bifall till sitt eget förslag.
Om de skilda förslagen uppstod en stunds diskussion, hvilken öppnades af
hr Jeurling, som ansåg att denna frågas innebörd kunde sammanfattas i orden böra och kunna. Saken är i främsta rummet en rättrådighets-, icke enbart en p-nniugfråga. Frågan är nämligen den: bör bolaget söka att noder nuvarande gynnsamma förhållanden afbörda sig den hedersskuld, i hvilken det står till de aktieägare, som vid ångf Thjelvars byggande betalade 150 kr. för 100-kronors-aktier? Svaret — härpå torde ej kunna blifva mer än ett, och derom borde ej striden behöfva blifva stor. Och nog skulle äfven styrelsen. som i sin skrifvelse förnekar, att några löften gifvits, om den till sitt förfogande haft någon större portion logik, hafva kunnat inse, att, vär man iubjuder folk att blifva delägare i bolagat på nyssnämda vilkor, det ligger i sakens natur, att den inbjudne föreställer sig att bolaget på en sålunda inbetalda medlen ärnar gifva skälig atkastning. Den andra frågan är om bolaget nu kan follgöra sina löften. Och äfven denna fråga kan besvaras jakande. Bolagets inkomster och behållna vinst har ökats. Orten är i starkt framåtskridande, hvaraf skall följa att bolaget äfven än vidare skall komma att få se siva inkomster ökade.
Tal. påvisade slutligen, att den angifna vinsten 87,111:65 icke vore exakt. Ty det funnes ytterligare omkr. 5,009 kr. i rest af de vid fjorårets stämma till utrustningar m. m. afsatta medlen, som stå till stämmans förfogande. Och äfven denna omständighet ansåg tal. i sin mån tala för ett bifall till hans i eget och andra aktieägares namn framlagda förslag.
Hr Axel Ekman försvarade styrelseus förslag och ansåg att utdelningen på ott undan ag när alltid varit god. Så hade de akticägare som varit med från början i utdelning fått 349 kr. d. v. s. 3 1/2 gång aktiernas belopp och de öfriga hade under 21 år fått 176 kr. samt de som: varit med från året för Polhems byggande 55 kr. Angåen’e de af hr Jeurling påpekade 5,000 kr., som borde stå till stämmans disposition upplyste tal., att: de ”blifvit uppförda på ett nytt konto. dispositionskontot, hvilket konto styrelsen ansett nödigt att hafva för större tillfälliga utgifter.
Hr Jeurling hade ej vetat att styrelsen ägde rättighet att bestämma öfver vinstmedlens användning och trodde ej heller att den bade det. Stäraman hade åtminstone ej gifvit styrelsen ett sådant uppdrag.
Landskamrer Melin påpekade, att styrelsen aldrig ämnat undandraga stämman de 5,000 kronorna; ty, såsom namnet på fonden angifver, stå penningarna till stämmans disposition.
Sedan härpå hrr J. Broander och Hambreus talat för styrelsens förslag, den senare med hänsyn till att man vore betänkt på att bygga en ny båt för vinterfart, och hr Jeurling bemött ett par invändningen mot hans förslag, bifölls styrelsens förslag om vinstens fördelning.
Styrelsens förslag, att vinterbåtarne skulle gå oförsäkrade för nästa vinterseglation och att en assuranspremierna motsvarande summa måtte få afsättas till försäkringsfonden, godkändes af stämman.
Hr Jeurling hade till stämman ingifvit ett förslag om förändring af bolagsordningen i syfte att revisorernas tjänstgöringstid inskränktes till 2 år.
Styrelsen, som ansett att man ej borde sätta i gång hela den vidlyftiga apparaten, ned en ändring af bolagsordningen, hade särskild skrifvelse afstyrkt förslaget, då det dessutom ej vore fullständigt utarbetadt.
Hr Jeurling förklarade sig ej yrka på ärendets omedelbara afgörande, då han vid motionens nedskrifvande icke haft tillgång till bolagsordningen och derför ej kunnat till ordalydelsen bestämdt formulera sitt förslag.
Sedan hr Bokström uttalat sina sympatier för förslaget, hvilket han ansåg värdt att beakta och bifalla, när formligt förslag i ämnet inkomme, lades skrifvelsen tillsvidare till handlingarna.
Arvoden åt verkställande direktören, revisorerna och sekreteraren bestämdes till enahanda belopp som föregående år.
Angående styrelsens uppgift att vara på samma gång rederistyrelse och penningeförvaltande myndighet framstälde hr Jeurling ett par anmärkningar. Styrelsen kunde på visst sätt sägas hafva afsagt sig allt besvär med penningeförvaltningen och helt bekvämt satt in större delen af bolagets kontanta tillgångar i bankinrättning. Och der stå de visserligen säkert, men de kunde utan tvifvel placeras fördelaktigare t. ex. i räntegifvande obligationer. Så vore väl förhållandet med en mindre summa, men önskligt vore att större del af kapitalet placerades på samma sätt.
Sedan hr Azel Ekman med anledning häraf förklarat, att styrelsen skulle söka handla i den angifna riktningen, skrede till val af verkst. direktör och styrlse m. m.
Till verkställande direktör utsågs konsul Axel Ekman med 1,255 röster. Styrelsens öfriga ledamöter konsulerna R. Cramér och Björkander samt landskamrer Melin och grosshandl. Molander återvaldel med acklamation. Delegerade blefv landssekreterare Hambræus, handl. R. Snöbohm, konsul G. Cramér, öfverstelöjtnant Ihre och kronofogde Bokström, alla åter valda med acklamation. Likaledes åter valdes till revisorer handl. Kahlqvist, kamrer Ihre och bankbokh. Ant Pettersson samt till deras suppleanter handl. Wallér och kapten Sellergren.
— Det råder beträffande den nuvaran de sammansättningen af ångf. aktiebol get Gotlands styrelse ett förhållande hvartill man icke ofta träffar ett mot stycke, i det att af bolagets 5,450 aktier endast 122 innehafvas af styrelsens ledamöter tillsammans. I denna motsats mot hvad förbållandet var under bolagets ynglre år finner man också en mycket naturlig förklaring på minskadt intresse vid förvaltningen. Emellertid måtte i år verkstållande direktören ha ansett sin ställning sårskildt svag, ty starkt uppbåd af fullmakter hade sammankallats och placerats på bolagets tjånstemån samt anhöriga och vänner.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1897
N:r 39

Visby badhusaktiebolag

hade i lördags bolagsstämma under konsul Axel Ekmans ordförandeskap.
Af årsberättelsen inhämtas att styrelsen på grund af ökad frekvens hos hamndirektionen gjort hemställan om att få begagna den bredvid nuvarande badhusets södra gafvel befintliga kajplatsen till uppförande af en större bassin med 6 afklädesrum. Denna anhållan bar bifallits och har styrelsen infordrat kostnadsförslag å bassinens uppförande, slutande å kr. 1,579:93, för hvilken kostnad styrelsen föreslagit bolaget att låta uppföra den påtänkta bassinen. Detta blef ock stämmans beslut och uppdrogs åt styrelsen att på förmånligaste sätt låta uppföra densamma och att upplåna möjligen behöfliga medel.
Af redogörelsen för bolagets ekonomiska ställning framgår, att dess tillgångar vid årets slut voro kr. 12,946:99 och skulderna 11,989:09 samt behållningen kr. 957: 90.
Af behållningen beslöt stämman på styrelsens förslag att till reservfonden afsätta 43 kr. 59 öre, att till aktieägarne utdela 500 kr. eller 5 proc., samt att reservera återstoden kr. 414:31 till nybygnaden.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen, på hvars förslag beslöts att utdelningen å bolagets egna aktier skulle användas till nybygnaden. Väckt förslag att nedsätta aktiekapitalet från minst 10 tusen, högst 30 tusen kr. till minst 7,000 högst 15 tusen kunde ej till behandling upptagas, enär ej ett tillräckligt äntal aktier voro representerade, utan skall för detta ärendes afgörande extra bolagsstämma utlysas.
Till ledamöter af styrelsen omvaldes de i tur afgående hrr Axel Pettersson och Karl E. Ekman. Till ersättare valdes hrr J. Enderberg och E. A. Arnelius.
Till revisorer valdes handl. J. O. Pettersson och G. Marelius med kamrer J. E. Ihre till suppleant.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Mars 1897
N:r 37

Gotlands sedlighetsförening

höll i onsdags afton sitt årsmöte i domkyrkans sakristia i närvaro af rätt många föreningsmedlemmar och andra intresserade.
Vid mötet föredrogos års- och revisionsberättelserna, af hvilka bl. a. framgick att den föreningen tillhöriga hushållsskolan undor året haft 8 elever. Tre hafva under året afgått och hafva 3 nya i deras ställe antagits. En del af året har föreståndarinnebefattningen vid skolan upprättbållits af fröken Gyllensköld samt senare delen af året af fröken Fougstedt som f. n. innehar befattningen.
Af revisionsberättelsen inhämtas, att föreningen tillhöriga inventarier betinga ett värde uppgår af kr. 2,934:22 och fastighetens värde till kr. 18,242:46. Tillgångarna hafva under året ökats med kr. 220:14, och behållningen vid årets början var kr. 1,032:19. Inkomsterna under år 1896 uppgingo till kr. 9,106:71, hvaremot utgifterna belöpte sig till kr. 9,475:47. Behållningen vid årets slut var kr. 663:43. Ansvarsfrihet för det gångna året beviljades styrelsen på revisorernas hemställan.
Till revisor valdes jägmästare Sylvan och kamrer J. E. Ihre med läroverksadjunkten K. Johansson som suppleant.
I styrelsen skedde ingen förändring då ingen af dess medlemmar var i tur att afgå.
Sedan dessa ärenden undangjorts, vidtog diskussionen öfver de till mötets behandling uppstälde frågorna.
Första frågan var: «Intaga man och kvinna någon principielt skiljaktig ställning med hänsyn till sedlig renhet?»
Frågan inleddes af borgmästare Hen som i ett intressant föredrag skärskådade frågan från dess olika synpunkter, och till sist kom till den slutsatsen att den samma kunde besvaras med nej, ur såväl religiös som sedlig synpunkt. Och till samma ståndpunkt kom inledaren äfven vid frågans bebandling från den mera konventionella sidan.
I frågan yttrade sig, utom inledaren, biskop von Schéele och d:r Norelius.
Den andra frågan, som inleddes af biskopen, lydde: »Hvilken uppgift för kristlig diakoni är den vigtigaste, på samma gång som kanske den mest förbisedda?»
Efter en sakrik utredning af frågan kom inledaren till den åsigten att den s. k. barnkrubbeverksamheten vore den form af kristlig diakoni som är den vigtigaste. Men vigten af denna verksambet har i vårt samhälle bittills alldeles förbisetts, ja de flesta hade icke ens en gång tänkt på att denna form af kristlig diakoni verkligen existerade. Så borde emellertid, enligt inledarens åsigt, icke längre få förblifva. Och biskopen förordade igångsättande af en barnkrubbeverksamhet med mönster från andra platsers institutioner af samma art. Vid barnkrubban, som skulle stå under öfverinseende af dertill lämplig och kompetent persoa, skulle antagas unga flickor, hvilka till sin uppgift finge att vårda och tillse barnkrubbans små skyddslingar, På detta sätt kunde dugliga och pålitliga barnflickor utbildas och finnas att tillgå för familjer, hvilka sätta värde på att få lämpliga och! pålitliga tjänare i hvilkas händer barnen kunde anförtros.
En stunds diskussion öfver frågan uppstod, och tycktes de i den samma uppträdande talarne icke i allt vilja dela biskopens åsigter i ämnet.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Till sist höll stadsmissionär K. Thelander i domkyrkan ett sedlighetsföredrag öfver 3 Mos, 11:44,45.
Föredraget inleddes och afslutades med bön och psalmsång.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Febuari 1897
N:r 31