Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
För olaga utskänkning af maltdrycker har färgaren J. A. Sjögren i Hemse dömt att böta 30 kronor.

För uppenbar grymhet mot kreatur, men under förmildrande omständigheter har hemmansägaren J. Magnusson, Krämplösa i Hejde, dömts att böta 5 kronor.

För ärekränkning hade hemmansägaren Nils Svenssons, Ringome i Mästerby, hustru Anna Svensson stämt hustru Greta Svensson dersammastädes, Anna Svensson hade vid ett tillfälle kommit till Greta Svensson och frågat, om hon vidhöll att hon, Anna, hade stulit. »Ja, det gör jag», svarade Greta »det kan Gustaf Larsson vittna.» Greta hade då ej sett att Anna haft ett par vittnen dolda bakom den af henne öppnade dörren.
Häradsrätten ansåg emellertid att Greta Svensson ej kunde anses ha vanryktat Anna Svensson på det sätt, som strafflagen afser, hvarför hon friades från ansvar.

Norra häradsrätten.
För oloflig försäljning af maltdrycker ha arbetarne Petter Videgren från Bara och Karl Pettersson från Hörsne dömts att böta hvardera 15 kronor.

För försummelse att som ploglagsföreståndare uppbuda tillräckligt antal delägare i ploglaget för skyndsamt bortförande af snö efter snöfall 16 sistlidne Mars, har hemmanskgaren Lars Georg Norrby från Norrgårda i Björke, dömts att böta 10 kronor.

Med yrkan om ersättning hade hemmansägaren Johan Petter Klintbom från Kännungs, Hellvi instämt sjökapten Vilhelm Kinman från S:t Olofsholm enär en den senares hund skulle ha bitit ihjäl ett får för käranden. Käromålet kunde ej bifallas, men svaranden dömdes att böta 10 kronor för det han utan laga förfall uteblifvit vid ett rättegångstillfälle.

För brytande af skingringsförbud och qvarstad hade länsman Håkansson stämt smeden K. A. Sandberg och läderhandlanden O. P. Jakobssen, både från Visby. Med anledning häraf hade Sandberg yrkat ansvar å åklagaren för obefogad rättegång.
Som häradsrätten emellertid fann, att åklagaren haft giltig anledning att jämte Jakobsson instämma Sandberg ogillades denne senares ansvarstalan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 5 Juni 1889
N:r 64

Skollärare-, kantors- och klockareplatsen

i Levide sökes af skolläraren i Hörsne Karl Julius Björkander; skolläraren i Bro Karl Potter Lingström; vik. skolläraren i Etelhem Jakob Reinhold Cederlund och vik. skolläraren i Gerum Magnus Petersson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Maj 1889
N:r 57

Folkskoleinspektörens berättelse

öfver skolväsendets ställning inom norra skolområdet under sistförflatna året har nu afgifvits, och innehåller i hufvudsak:
Skoldistrikten äro fortfarande 42; de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2, och småskolorna 22, således en mindre än föregående år 1887, emedan en småskola indrogs i Visby vid höstterminens början förlidet år. Blott en småskola (i Lärbro) har varit flyttande, de öfriga fasta. Samman af folkundervisningsanstalterna inom området har således varit 69.
I dessa 69 skolor ha varit anstälda 46 ordinarie lärare, 1 ordinarie lärarinna (i Fleringe) 1 e. o. lärarinna (Visby) 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolor (Kappelshamn och Akebäck) och 22 småskolelärarinnor, eller tillsammans 75.
Fortsättningsskolor med statsunderstöd ha fuonits 2 inom området, men flere skoldistrikt ha beslutit att under året upprätta sådana. Repetitionsskolor ha flerstädes varit igång, men omfattas på landsbygden med mindre intresse.
Slöjdundervisning för gossar har ytterligare anordnats i 3 distrikt (Roma, Vänge och Slite), så att sådan undervisning nu meddelas i 9 distrikt, Rörande flickornas undervisning i qvinlig handaslöjd har i några distrikt en bättre auvordning blifvit införd (Visby, Othem. Dalhem m. fl.) På de flesta ställen saknas dock ordning, progress och mål.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid 1888 års slut. — Ordinarie läraren vid Barlingbo fasta folkskola har afgått med pension. — Nytt skolhus för småskolan har uppförts i Lärbro.
Enligt skolrådeos uppgifter utgjorde vid 1888 års slut folkmängden inom hela området 28,406 personer och hade alltså sedan 1887 minskats med 85. Antalet barn i skolåldern (7—14 år) var vid 1888 års slut 4,105; en minskning med 78 alltså.
Af dessa barn hade under året undervisats i folskolor, mindre folkskolor och småskolor 3,473, i allmänna läroverk, special- och enskilda skolor 249, hvaremot 348 barn saknat skolundervisning i skolorna, nämligen: efter slutad lärokurs enligt folkskolestadgans & 48 98 barn, enligt § 47 123; i hemmen hade undervisats 55, på grund af sjukdom frånvarande voro 13, af annan anledning 59; om 35 saknades uppgift.
I medeltal hade hvarjs lärare haft i folkskolan 50 barn, i småskolan 32.
Om man undantager kostnaderna för lokalers anskaffande och underhåll, så kostade skolorna inom norra området. 65,803 kr. 65 öre, till hvilken summa staten bidragit med 26,861 kr. 59 öre.
Medelkostnaden för hvarje barn inom området blef 11 kr. 21 öre. Fördelas distriktens kostnader för skolundervisningen på hela befolkningen inom området, så belöpa sig utgifterna på hvarje person till 1 kr. 37 öre.
Under året hade inspektören besökt alla skolor, ntom Slitehamns samt en och annan afdelning och fortsättningsskolorna. Kretsmöten hade hållits med Rate- och Kräklingekretsarne, Vidare hade inspektören utfärdat utförliga skrifvelser rörande förbättringar till 9 distrikt. På flere ställen hade han rönt tillmötesgående. Så har besintits nya småskolors upprättande i Rute och Vänge, nya skolbygnaders uppförande i Barlingbo och Vänge.
Redogörelsen åtföljes af en omsorgsfullt utarbetad statistik öfver skolgången i de olika distrikten, räknad i procenttal. Så hade den i Fårö, Källange och Vallstena, Lokrume, Viklau, Bro, Halla, Visby, Hejnum och Bäl, Ardre, Östergarn, Endre och Hejdeby samt Sjonhem belöpt sig till 97—90 proc.
I Othem, Bunge, Tingstäde, Hörsne med Bara, Hangvar, Fole, Gothem, Dalhem, Norrlanda, Kräklingbo och Anga, Lärbro, Boge, Roma, Stenkyrka, Ganthem, Barlingbo med Ekeby, Buttle, Rute, Ala, Lummelunda, Follingbo med Akebäck och Hellvi uppgått till 89—80 proc.
I Veskinde, Björke, Vänge, Martebo, Fleringe och Gammalgarn till 79—70 proc.
Skolbesökens medelprocent öfver hela området var 87,59 procent.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Maj 1889
N:r 50

Från landsbygden.

Östra Gotland, 26 April.
I Hörsne
har man nu i många år varit betänkt på att skaffa en liten orgel till kyrkan, men som det alltid mött motstånd, än från den ena sidan, än från den andra har ännu ingen kommit. I vinter har en kyrkostämma uppdragit åt kyrkorådet att gå i författning med att på bästa sätt få saken rangerad, men det har ännu ingen frukt synts på det trädet.

Som ett sällsynt
proj på skogens växtlighet när den kommer i rätta händer kan anföras från Hörsne För något öfver ett år sedan begärde en viss styrelse, jag tror det var kommunalnämden, handräckning och besigtning på ett hemman, för att få det satt under skogsförbud. Nämda styrelse ansåg det då vara af nöden att ingripa, emedan hemmanet i annat fall blifvit skoglöst, och resnltatet af besigtningen af vederbörande tjensteman blef, att så var förhållandet och utslaget blef att ägaren vid vite ej fick hugga det minsta till afsalu, samt använda affall och sådant till det nödiga bränslet m. m. Hemmanet blef i våras 1888 såldt exekutivt och fick ny ägare, men han hade tur: han har nämligen under den nu gångna vintern fält inemot 200 st. timmerträd utan att någon styrelse behöft ingripa deri emedan skogen under detta år antagits växa till så mycket att han tål denna åderlåtning.

Idfisket
har börjat för 14 dagar sedan i Gothem, men har ej denna vår ännu lemnat något synnerligt vackert resultat och i Hörsne der man för 50—80 år sedan, ja ännu närmare, kunde fånga flere hundra på dygnet, får man nu vissa år knapt tio stycken under hela tiden. I vår har iden ej varit synlig i Hörsne ännu den 27:de dennes.

I Gothem
prestgård skola uu alla bygnaderna antingen nybyggas eller ombyggas. Som kändt är har församlingarne för ett år sedan bytt om kyrkoherde och den pytillträdande vill nu hafva allt i ett nytt och prydligt skick; han har också af egna medel tilllagten ganska vacker summa för att få sin önskan satt i verkställighet. — Men börjar uu redan med hufvadbygnaden i vår.

Någonting riktigt nytt
kan omtalas från Gothem. Der är man nämligen i görningen med att uppsätta en handel, der hvar och en behöfvande kan få sina behof fylda, på ett för kassan mere lämpligt sätt, än nu möjligen är fallet i köpmansbodarne. Affiren skall ställas på aktier och den blifvande vinsten, i stället att hamna i köpmannens ficka, skall tillfalla rörelsen, Varorna skola naturligtvis tagas på billigaste platser och mellanhänder så mycket som möjligt undvikas. Församlingens kyrkoherde är den som i början kommer att sätta sig i spetsen för företaget, om det skulle komma till stånd.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 April 1889
N:r 48

Auktion som förrättas i Gothems prestgård.

Genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas i Gothems prestgård måndagen den 29 och tisdagen den 30 innevarande April, hvarje dag från kl. 10 f.m., låta sterbhusdelägarne efter aflidne prosten och kyrkoherden herr B. N. Sundabl derstädes till den mestbjudande försälja större delen af lösöreboet, bestående af kopparkärl, malm-, messing-, bleck- och jernsaker af hvarjebanda glag, hvaribland en besparingsspis, strykugn, bordsknifvar, porslin och glas, betsade och oljemålade möbler såsom flere mat-, té- och köksbord, soffor, sängar, större delen af bättre beskaffenhet, byråar, större och mindre skåp, vägg- och toalettspeglar, taflor, kommoder, flere dussin bättre tageletoppade stolar, en väggklocka, spottlådor och lampor m. m. goda sängkläder, stopptäcken, örongottsvar, madrasser och bolstrar, linne större och mindre borddakar, flere dussin servietter, lakan och handdukar, gardiner; goltmattor, spanmålssäckar och bästtäcken m. m. träkärl af bvarjebanda slag såsom större och mindre buonar, mjölkärl, baljor, spann, sädesbingar, en sats målkärl, spionrockar, skrubbor, kardor, en utmärkt stormangel, en större slädtäll; körredskap: 3 st. resvagnar, arbetsvagnar, en ressläde, kälkrack, arbetskälkar, plogar, harfvar, sladd, selar för par och enbet; ett tröskverk med skjul, en hästqvarn, sigd- och yxstenar, en hyfvelbänk, yxor, sigdar, skyfflar och sågar m, m;; kreatur: hästar, 2 par oxar, 7 st kor, en tjur, 11 morlam, svin, bvaribland en fargalt samt höns; ett parti ärter och potatis, jämte mycket aonat som ej så noga kan uppräknas. Äfven utbjudas växande höstsäde efter 7 tunnor råg och något hvete med vilkor som vid auktionen uppgifves.
Med betalningen lemnas af mig godkände inropare anstånd till den 1 nästkommande September; börande andra, som vilja sig af anståndstiden begagna, vara beredde ställa godkänd borgen eller betala kontant.
Hörsne den 15 April 1889.
Efter. anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 18 April 1889
N:r 45

Borgenärerna

i förre hemmansägarne J, Waltr, Petterssons på Kalliogs och Lars Petterssons på Hagvards, båda i Follingho socken, konkurser kallas att sammanträda i Hypotekstöreningens lokal bär i staden tredagen den 3 nästkommande Maj, i den törstonämudes kl. 10 f.m. och i den sevareg kl. 11 f.m. för att erhålla redovisniog för kookursboens förvaltning och granska upprättade utdelniogsförslag samt, om de gillas, erbålla utdelning.
Visby den 8 April 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Samtlige borgenärerna i f. d. hemmansägaren L. P. Lindbys vid Nybjers i Hörsne socken konkurs, kallas härmed att sammanträda hos Olot Timgren vid Dibjers i samma socken lördagen den 27:de innevarande April kl. 3 e.m. dels för att bestämma arvoden åt förvaltningsmännen och rättens ombudsman, dels ock för granskning af räkningarue öfver förvaltningen och det upprättade förslaget till utdelning af i massan disponibla medel.
Kräklingbo den 9 April 1889.
BERNH. BOLIN,
Rättens ombudsman.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 April 1889
N:r 43

Auktion vid Ljungby i Ala.

Genom offentlig auktion, som lördagen den 13 April från kl. 10 f.m. förrättas vid Ljungby i Ala låter sågverksägaren Johan Edmark derstädes i anseeude till lokalens omändriog till den bögstbjudande försälja, bodvarulager bestående af hvitt bomullsgarn, bomullsoch halfylleklädningstyger, kordrojer af så väl ylle som bomull, domestik, ylleoch bomullsdukar, fruntimmersgångkläder; kryddvaror, porslin, stenkärl, ett parti god sill och råg, ett parti tomtunnor och fat samt takspån; en liggfjedervagn, 2:ne goda mjölkkor m. m.
som ej så noga kan specificeras, Säkre och vederhäftige köpare lemnas anstånd med betalningen till den 1:ste nästk.
September. Hörsne den 2 April 1889.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 April 1889
N:r 40

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
(Länsfängelset)
Ransakning har i dag hållits med syskonen Bernhard, Gilbert och Constance Johansson, af hvilka, som bekant, den förstnämde häktats för tillgrepp af en klocka med vidhängande guldkedja och nyckel från urmakåren Lindlöf, de båda senare för delaktighet i stölden.
Af polisrapporten och förhöret framgick, att Bernhard Johansson, som någon tid varit anstäld hos urmakare Lindlöf, från denne i Januari månad tillgripit ofvannämda ur. Detta hade han sedan för reparation inlemnat till urmakare Qviberg, från hvilken brodren Gilbert, förut straffad för stöld, nu i tjenst hos husbonden Hemino i Hörsne, låtit honom lösa ut det. Bernhard hade gifvit brodern uret, sägande att han för 8 kronor köpt det af en tjensteflicka som skulle skaffa sig ett dyrbarare ar. Kedjan hade systern Constance erhållit och efter att ha innebaft den någon tid afyttrade hon den hos guldsmeden Häggström mot en fingerring och något kontanter.
Såväl Gilbert som Constanca förnekade på det bestämdaste att de visste det brodérn stulit uret och rag värdérades till inalles 46 kronor. Klo lans ännu, men hade genom köp och byte gått genom många händer. Guldkedjan var redan nedsmält.
Bernhard Johansson är född i Visby 19 April 1873, brodern Gilbert 13 Mars 1868 och systern den 14 Februari 1866. Den förstnämde har till förra våren innehaft plats som markör på Stadshotellet, men sedan varit utan fast sysselsättning. Gilbert Johansson har haft åtskilliga tjenster. Constance, hvilken i 2 år varit vid härvarande hushållsskola, har sedan tjenat i Stocholm hos flere personer, tills hon 1885 undergick straffarbete för första resan stöld. Efter att ha varit intagen på ett skyddshem, kom hon åter i tjenst någon tid, hvarefter hon rekryterade de prostituerades led i hufvudstaden, Hop har nu låtit skrifva sig här,
Åklagaren yrkade ansvar å Bernhard Johansson för stöld, på de öfriga för delaktighet i brottet. Den förstvämde dömdes till 3 månaders straffarbete samt deröfver 1 års vanfräjd; syskonen blefve i brist på bevisning skilda från målet och frigifna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 April 1889
N:r 39

Från forskningen om Gotlands forntid.

Direktör Nordins undersökningar i gotländska »kämpagratvar».
För kännedomen om Gotlands forntid hafva direktör Fredrik Nordins undersökningar varit af stor betydelse. I öfver tolf år har han nästan hvarje sommar egnat några veckor åt arkeologiska undersökningar i sin hembygd, mest gräfningar i förhistoriska graffält från olika perioder. För att fatta betydelsen af de grafundersökningar, som sedan 1876 regelbundet pågått med anslag af Antiqvitetsakademien, bör man ihågkomma, att: dessförinnan, utom de tidigare gräfningarna af past.-adj. Ekdahl, som helt naturligt ej utfördes med den noggranhet, som nutidens vetenskap fordrar, samt några mindre omfattande af hrr B. E. och H. Hildebrand, O. Montelias och S. Ulfsparre, inga systematiska undersökningar på Gotland blifvit utförda. Den som känner, af huru stor vigt dylika gräfningar äro för ett rätt uppskattande af de mera tillfälligtvis anträffade fornsakerna, inger lätt hvilket rikt materiel på dessa senare år kunnat framkomma, äfven med mindre anslag. Frukter af arbetet hafva ej heller uteblifvit. Ena hel rad af årsredogörelser äro publicerade och åtskilliga ligga i manuskript i Akademiens arkiv. Men framför allt må hänvisas till riksantiqvarien Hans Hildebrands serie af afhandlingar i Akademiens Månadsblad rörande den gotländska jernåldern. Man må hoppas, att efter handen nya afhandlingar i denna serie kunna väntas af den förnämste forskaren i Gotlands forntid.
Direktör Nordin har dock medhunnit äfven annat. Han har uppmätt, granskat och beskrifvit en mängd af öns fornborgar samt undersökt och afbildat många af de ytterst intressanta bildstenarne. Hans senaste arbeten röra de s. k. kämpagrafvarna.
Dessa träffas, som hvarje gotländing vet, ofta i våra ängar och bestå som bekant af en låg vall, som innesluter ett aflångt fyrkantigt rum; på ena kortsidan är oftast en öppning i vallen. De ådraga sig alltid uppmärksamheten, klädda som de numera vanligen äro med träd och buskar. Mången varm sommardag hafva glada skaror i den vackra ängen under sina muntra ströftåg upptäckt en sådan egendomlig kämpagraf, och sedan de trängt igenom det täta buskaget funnit sig stå i en skuggrik och sval, frisk och grönskande löfsal. »Men hvad har det varit», ljuder det då alltid ifrigt och undrande. På den frågan har Nordin gifvit oss svar.
Man hade redan tidigare förmodat, att man här hade för sig lemningar af forn: tida bygnader. Men antagandet var icke bevisadt, och från hvilken tid de härrörde, derom var man fullkomligt okunnig.
Vid Mattsarfve i Hörsne började 1883 undersökningarna, men först 1886 blef frågan klar vid genomgräfning af en grupp »kämpagrafvar» vid Rings i Hejnum.
Det visade sig här att man verkligen hade för sig grundvalar till hus, och de anträffade fornsakerna gjorde det klart att dessa hus varit bebodda under den äldre jernåldern, men blifvit förstörda af eld och för alltid öfvergifna vid början af den följande förhistoriska perioden — låt oss för tydlighetens skull säga fyra eller fem hundra år efter Kr. f.
Man inser lätt vigten af denna upptäckt. Man kan nu hoppas genom undersökning af dessa ännu lyckligtvis talrika fornlemningar komma att närmare lära känna det dagliga lifvet för halftannat årtusende sedan här på Gotland, närmare än man kunde hoppas af grafondersökningar. Och hvad som ökar intresset är, att dylika ruiner af bostäder från så gammal tid ej äro kända från något annat håll i vårt lanå. Endast på Öland lära, så vidt man nu känner, liknande minnesmärken förekomma.
Många vigtiga resultat hafva redan vunnits, ehuru undersökningarne blott äro påbörjade. Af stort intresse är sålunda, att som hr Nordin uppvisar, anordningen af den gamla gården vid Rings i så mycket påminner om förhållandet under vikingatiden och de isländska sagornas tid. Bondgården var i många afseenden lika bygd öfver hela Norden och under långa perioder af den förhistoriska tiden.
Bland de vid Rings gjorda fynden äro särskildt märkliga: två romerska silfvermynt och en efterbildniog af dylika, en s. k. betalningsring af guld med en mindre upprullad på den större, en ringklocka af jern, en »islägg», yxor, kuifvar, pilar o. s. v. af jern, 7 handqvarnar med 34 sädkrossningsstenar, talrika bitar af minst 50 lerkärl, massor af djurben och mycket annat.
På Vestergötlands fornminnesförenings årsmöte har hr Nordio, som är denna före nings sekreterare, hållit ett populärt föredrag om dessa undersökningar. Han skildrade då på ett synnerligen lifligt och intressant sätt »en bondgård för 1500 år sedan» och uppdrog en färgrik teckning af lifvet derstädes. Gårdens rikedom och talrika befolkning, arbetet på åker och äng, jagten och fisket, nöjena inom och utom hus, männens vapen och qvinnornas prydnader, allt får i mån af det tillgängliga materialet sin belysning.
Sådana sammanfattningar af den arkeologiska forskningens resultat äro till mycken nytta för den stora allmänheten, som fioner de vetenskapliga afhandlingarna alltför torra, och de mottagas också vanligen med lifligt bifall. Men man har då äfven rätt att fordra, att hvad som bjudes icke är lösa bugskott utan verkliga forskningsresultat.
I ett nyss utkommet litet häfte har fröken Ellen Key gifvit skildringar »från menniskoslägtets barndom». Som ett litet prof på tonen i denna skrift må anföras att hon låter qvinnorna draga ut på jagt, och under tiden hängdes »de små barn, som de icke dödat, i träden, med en bit märg i munnen».
Vi hehöfva icke betona att dir. Nordins skildring af den tid han behandlar i det nämda föredraget, är af helt annan art. Det är icke fria fantasier, utan bakom den lätta skildringen ligger allvarlig forskning. Det vore helt säkert för allmänheten på Gotland af intresse, om han vid tillfälle ville i Visby upprepa sitt föredrag.
G. A. Gn.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104

Från landsbygden.

Hörsne 21 Dec.
Någonting ovanligt är att man så nära Jul ännu får se svanor stadda på flyttning norr ifrån. I går syntes en flockstyra kosan söderut, och i dag likaledes en på nitton stycken komma flygande samma väg. Troligen få vi se ännu en och annan flock komma från norden, ty högst sparsamt har det varit med både svanor och vildgäss som flyttat i höst.
Stararne ha äfven dröjt länge qvar i år, ty ännu de första dagarne i December varsablefs en större flock.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 December 1888
N:r 103