Väghinder.

Onsdagen och torsdagen 24 och 25 innevarande månad kommer dels s. k. Möllgårdsbro vid Hörsne kyrka, dels en bro å vägen mellan Bjerges gård och jernvägsstationen i Vänge socken att rifvas och omläggas, till följd hvaraf samfärdseln, som förmedlas äf dessa broar, blir afbruten.

Gotlands Allehanda
Fredagen 19 Oktober 1888
N:r 84.

Medeltredingens årsmöte

i Mästerby skolhus 22 Aug.
Under förmiddagens lopp anlände så småningom en stor del utaf tredingens medlemmar samt dessutom inspektören kyrkoh. Uddin och komminister Ekman jämte några andra utom kretsen stående lärarinnor, lärare och skolvänner.
Till ordf. för dagen valdes skoll. Lindah och till sekreterare skoll. Rosvall från Eskelhem. Öfvergick man så till behandling af del till centralstyrelsen hörande ärenden. Resultaten blefvo följande:
1.) Kretsen beviljade centralstyrelsens embetemän ansvarsfrihet för år 1887.
2.) Vid val af fyra ledamöter i centralstyrelsen för åren 1889, 1890 erhöll A. F.Skoglund i Bränkyrka 8 röster, Emil Hammarlund, Stockholm 8 röster, K. O. Sjölander i Asker 7 röster, J. J. Dahlström, Stockholm 5 röster, A. M. Stefanson, Stockholm 3 röster samt 8.
A. Viderbeck 1 röst, hvarvid således de fyra förstnämda blefvo valda.
3.) Val af tre revisorer för 1888 utföll sålunda: Alexander Jonsson, Stockholm, P. L gerblad, Tumba, och G. M. Celander Arboga hvardera 6 töstet samt Aug. Viderbeck och A. Bergman hvardera 1 röst.
4.) Vid beslut om arvoden åt sekreteraren och kassaförvaltaren för 1888 enade sig mötet i centralstyrelsens hemställan, att arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren måtte utgå med samma belopp som under de föregående åren näml. med 200 kr. för den förre och 100 kr. för den senare.
5.) Val af nämd för insamlande inom kretsen af material till en svenska undervisningens historia företogs. Nämdens första omsorg blifver att skaffa sig fullständig kännedom om hvilka källor till denna historia, som inom hvarje församling äro till finnandes, t. ex. skildringar af ännu lefvande personer, företrädesvis lärare och prester, skriftliga framställningar: husförhör och andra kyrkoböcker, protokoll vid biskops- och prost-visitationer, sockepstämmor, gamla skolreglementen, skoltal, donation-bref m. m. samt derom vederbörligen underrätta central!s:yrelsen. Följande folkskoll. blefvo härtill valde: Björkegren, Sjonhem, Bandelin, Vänge, J. Björkander, Väte, Lindahl, Atlingbo, L. P. Qviberg, Gammalgarn, Lindström, Björke, Lithberg, Vall, V. Karlssop, Gothem, Nyström, Mästerby, Sahlstep, Stenkumla, Boberg Fröjel, K. J. Björkander, Hörsne samt f. d. folkskol!. Enderberg, Endre och Dahlgren, Dalhem.
6.) Angående uttalande i fråga om läsebok för folkskolan enade sig mötet med kyrkoh.
Uddin uti att till regeringen ingå med anhållan att utsätta ett visst pris till den eller de personer, som frambragte det bästa i den vägen.
Den sista af centralstyrelsens frågor, näml. uttalande i fråga om skol-helsovården, sammanföll i hufvudsak som det hör på mötet framstälda diskussionsämnet:
Hvad kan skolläraren göra för befordran af hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan? Härom yttrade sig följande af de på mötet närvarande.
Thimgren. I och med detsamma som samhället infört skoltvång, har det åtagit sig ansvaret för detta skollifs inflytande på bernens kreppsutveckling samt dermed äfven törpliktelse att göra nämda inflytande så hälsosamt eller åtminstone gå litet hälsovådligt, som möjligt. Hvad folkskolan särskidt anginge, så fannc3 det många seker, som nogsamt vittnade, att denna samhällets förpliktelse hittills blifvit på ganska otillfredsställande sätt uppfyld. Här funnos tyvärr mångenstädes mörka, trånga och dåligt inredda skolsalar, ofullständiga ventilati.nsapparater; på vissa ställen avvändes skolsalen äfven till afklädnings- och matrum m. m. Icke alla dessa hinder kunde skolläraren undanrödja, men hvad han kunde göra, det vore att tillse att barnen finge en lämplig omväxling mellan det kroppsliga och det intellektuela. Och detta had ej liten betydelse för barnens välbefionaude. Förordade en omväxling med sång, gymnestik, elöjd och trädgårdsskötsel.
Lindahl. Jämförelsevis kan skolläraren härvidlag ej göra mycket, utan ganska litet. Han hade alldeles för liten makt. Kan för skolråden endast påpeka bristfälligheter. Nyttigt vore att hafva ändamålsenliga bänkar. Skoll. kan dock släppa in frisk luft samt få barnen att iasttaga .snygghet, ordning och skick. En eller flere timmar borde man undervisa i helsovård. Tillgång på friskt vatten borde finnas. Framför allt renlighet. Det funnes flere skolor, der skurning företags endast 1 gång, säger en gång, i terminen och härmed proportionsvis städning. Undrade öfver att menskligheten verkligen vore så frisk, som den är.
Kyrkoh. Uddin: Många oegentligheter hos en sak kunde framdragas. Man finge härvidlag hålla sig endast till de största. Bortsedt från alla öfverdrifter, är det bästa att hålla skolsalarne rena. Läraren bör tillse, att den person, som fått i uppdrag af städa skolan, verkställer detsamma ordentligt. I annat fall anbålla hos skolrådet att få en annan städerska. Läraren borde angående de brister han finner underrätta skolinspektören, hvilken då tillskrifver skolrådet derom. Ägde klagomålet skäl för sig, och vore det ej allt för obilligt, hoppades han, att skolrådet nog efterkom lärarens önskan, En nödvändig sak vore, att hafva golfven oljedränkta och att dubbeltönster under den kalla årstiden isattes, dock skulle det alltid gifvas tillfälle till ventilation. Talaren hade midsommartid besökt en skola i södret, i hvilkens sal innanfönstren ännu ej voro uttagna. Den osundaste luft herskade derinne. Förordade renlighet i allt samt träds och buskars planterande omkring skolan.
Dahlström från Hejde. En omväxling borde man hafva mellan själs- och kroppsarbeten.
Trädgårdsskötsel, slöjd och gymnastik borde ej öfvas på fristunder, utan på ordinarie tid.
Tostämde föröfrigt liksom äfven de öfriga närvarande med de föregående talarne.
Mötets resolution blef om berörda ämne följande:
Skolläraren äger för närvarande för liten makt för att på kraftigt sätt ingripa uti samt befordra hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan. Dock skall han tillse och laga att renlighet herskar såväl inom som utom skolsalarne, att ventilation verkställas i skolan mt tillbålla barnen renlighet, snygghet och tukt.
Bestegs så talarestolen af kyrkoh. Uddin, som höll ett föredrag om Luthers ord: En skollärare som ej kan sjunga ser jag ej på. I hufvudsak yttrade talaren härom föjjande: Såvgens varma och flitiga öfvande i skolan vore af stor vigt. Bland alla sköna gåfvor en allvis försyn skänkt oss, intoge utan tvifvel sångföreningen främsta platsen. David förnöjde ju äfven med sin sång och sitt harpospel den nedstämde Saul. Och genom sina spalmer var det, som Luther vann sina framgåagar, tröstande de sorgsna, styrkande de svaga. Katolska kyrkau föker ju äfven under sitt mörka välde medels sin tjusande sång locka till sig vår kyrkas bekännare. Ifrån en annan sida bestormas vår kyrka af sekterna med deras sång. Vår kyrkosång, som talaren stälde högt i den vägen, borde derför uppryckas till lif. Hvar och en kyrkobesökare borde sjunga med. Kyrkorgeln borde endast vara tjenare, ej berre. Men huru skulle man få våra församlingsmedlemmar att sjunga med? Jo, i skolan skulle sången utbildas. Honom tycktes det vara en skön mission att lära slägten efter slägten våra härliga koraler. Psalmerna blifva aldrig slagdängor. En stark, samfäldt uppstämd koralsång är det mest bitande svärdet på gudsförnekarnes hjertan. Men sången fordrade ett friskt och gladt sinne. Kunde man derför icke alltid sjunga af glädje, borde man sjunga af plikt. Lydnad vore bättre än offer, Och äfven fosterländska sånger borde komma till heders, ty bland dem funnos perlor af sällspord skönhet.
Det om klarbet i åskådning och en sällsynt förmåga att framställa sina tankar vittnande föredraget åhördes med spänd uppmärksamhet. Och hvad talet verkade, visade sig, då efter några minuters förlopp »Vår Gud är oss en väldig borg» med »Guds ord och löfte skall bestå» dånade från det i närheten liggande templets läktare mäktigt fram mellan hvalfvets åldriga väggar med en kraft, som endast ett sådant föredrag kunde åstadkomma. Och när sedan nere i koret »Integer vite» utan ord, sakta, mildt, kanske vemodsfullt framsjöngs, hördes det som ett gillande eko af talarens ord.
Sedån härefter middag intagits ute i ett för tillfället i den grönskande ängsträdgården uppfördt paviljongstält, började efter en liten frist eftermiddagens förhandlingar med diskussionsämnet: Är fortsättningsskolan nödvändig, och om så är, huru bör den organiseras ?
Härom yttrade sig först
Nyström. Fortsättningsskolan vore på grund af vissa skäl lika nödvändig som småskolan.
Åldern för barnen i fortsättningsskolan borde ligga mellan 14 till 18 års ålder. I en fortsättningsskola borde strängt hållas på, att inga andra fingo bevista densamma än de, som som hade godkändt afgångsbetyg från folkskolan. Aftonskola vore ej fullt tjenlig. Fortsättningsskolan borde ej vara obligatorisk, utan stå på fri grund. Ville att undervisning i geografi deri skulle inrymmas.
Talade härefter kyrkoh. Uddin, skoll. Thimgren, Lindahl, Rosvall, Qviberg från Garda, Dahlström från Hejde samt faojunkare Karlström från Atlingbo i ungefär samma anda som inledaren.
Resolutionen blef derför: Fortsättningsskolan är nödvändig. Barn med godkändt afgångsfå här utvidgad undervisning i de ämnen, som folkskolstadgan ålägger. Skolan bör fortgå i 6 veckor, hvaraf en månad tages af vanlig skoltid med förutsättning, att skolgången blefve jämnare uuder de 7 öfriga månaderna.
Härefter framstäldes det sista och tredje diskussionsämnet: Hvilka äro de förnämsta orsakerna till gymnastikens låga ståndpunkt, och hvad bör göras för dess befordran? Denna fråga inleddes af Zindahl: Folkskolan såsom gymnastiklokal vore otillräcklig och alldeles för liten, Barnen vore olämpligt klädda, Med afseende på fötternas beklädnad varieradeklädedrögtena mellan läderstöflar, skor, träbottnar. Huru gymnastisera med en sådan blandad hop? Skullegymnestiken verka gagneligt, borde lämpliga redskap anskaffas, och åt lärarne sjelfva gifvas en större öfning i gymnastik. Sedan flere talare yttrat ungefår detsamma, instämde mötet i följande resolution: Skollärarne få försöka skaffa sig Liedbecks gymnastiklära och med tillhjelp deraf gymnastisera med barnen, men synnerligast är det vigtigt, att en auskulteringskurs i gymnastik upprättas för lärarne.
Härefter valdes till ordf. i stället för Lindahl, som nedlade sitt ämbete, Thimgren från Roma och till justerare af dagens protokoll Nyström och Sahlsten irån Stenkyrka. Nästa tredingsmöte utsatte att hållas i Gothem. Härefter tackade den afgående ordf. alla de personer, som hedrat mötet med sin närvaro, nedkallande till sist öfver mötet Herrens välsignelse.
Efter mötet slut bjöds på för/riskningar ute i den täcka trädgården, men ej endast på materiela förfriskningar, utan äfven på sånvg af en dubbelqvartett, sovi ej tystnade förr än i uppbrottets stund. Och tacksamhetstal till värden och sångarne saknades ej heller vid skålarne. Och under allt detta var nejden upplyst af kulörta lyktor, hvilkas sken då och då bleknade bort för bengaliska eldar, som med sitt ömsom starka, ömsom bleka, men i bådadera fallen behagliga färgspel gjorde naturens skönhet ännu mera storartad och inhöljde allt i ett romantiskt skimmer.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Auktion vid Kallings i Follingbo.

Lördagen den 14 innev. Juli från kl. 9 f.m. låta herrar sysslomännen i hemmansägaren J. V. Petterssons vid Kallings i Follingbo konkurs medels offentlig auktion till den mestbjudande försälja massans hela lösörebo, bestående af guld, silfver-, koppar-, malm-, messing-, jern- och blecksaker, glas och porslin; möbler; en schiffonier, byråar, skåp, bord, stolar, sängställen, soffor, tvättkommoder, vägg- och toalettspeglar, kistor, skrin, en väfstol med tillbebör, rännvind, spinnrockar, kardor och skrubbor; bunnar, baljor, spann, kött-, fisk- och drickskärl; sängkläder och linne, borddukar, servietter, gardiner, sävgtäcken, örongottsvar, madraseer, golfmattor; spanmålssäckar och hästtäcken; åker- och körredskap, såsom res- och flere arbetsvagnar, kälkrack, arbetskälkar, harfvar at flera olika slag, vänd- och spetsplegar, mullfösor kornvält, ved- och foderhäckar, vindmaskin, selar, svänglar, oxok, jernkettingar, yxor, spadar, skyfflar, sigdar, lior, högafflar, m. m., spickareverktyg, smedjeredskap; kreatur: 5 hästar, oxar, kor, ungnöt, lam, gäss och höns m. m.
Kände och vederhältige köpare lemnas 3 månaders betalningsanstånd, an dre betale kontant eller ställe godkänd borgen. Hörsne den 3 Juli 1888.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Juli 1888
N:r 55.

Auktion vid Qvie i Endre.

Tisgagen den 12 Juni från kl. 2 e.m. kommer på begäran af sysslomännen i handlanden Emil Gerles konkurs gerom offentlig auktion som hållas vid Qvie i Endre att till den mestbjudande försäljas följande lösegendom såsom ett nytt tröskverk med balmskak, en hac kelsemaskiv, omkring 6 bäckar vårsädeshalm och 15 häckar höstsädeshalm samt 5 tunnor hafre och lemnas godkände köpare anstånd med betalningen till den 1 nästk. September.
Hörsne den 5 Juni 1888.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1888
N:r 45

Auktion vid Lilla Bähls i Bäl.

Genom offentlig auktion, som tisdagen den 15 Maj från kl. 10 f.m. kommer att förrättas vid Lilla Bähls i Bäl låter hemmansägaren Petter Olofsson derstädes, i anseende till hemmanets u arrendering, till den högstbjudande försälja lösöreboet bestående at möbler af hvarjehanda slag, koppar-, bleck-, jernsaker, porslin och glas, sävgkläder och linne; åkdon och körredskap, resoch arbetsvagnar, kälkar, ved- och foderhäckar, vänd och spetsplogar, harfvar at olika slag, mullfösor, sladd, kornvält, selar, svänglar, spadar, skyfflar, tjagor, grepar; kreatur, såsom oxar, kor, uognöt och lam; ett parti råg, hvilken får afbemtas på auvist ställe, m. m.
Säkre och kände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 nästkommande Oktober, andra betale kontant eller ställa godkänd borgen.
Hörsne den 8 Maj 1888.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Maj 1888
N:r 38

Auktion Medebys i Vallstena.

Genom offentlig auktion som lördagen den 21 April från kl. 11 f.m. förrättas vid hemmansägaren Olof Larsson, Medebys i Vallstena, då kommer till mestbjudande att försäljas all lösegendom efter aflidne undantagsmannen Hans Petter Jacobsson, bestående af något husgerådsaker, en byrå, kistor, säng, stolar, sängkläder och linne; den aflidnes gångkläder, fiskredskap såsom ström mingsgarn, torskauglar, en fiskbåt, eka och segel m. m. Vid samma tillfälle försäljas 2:ne hästar, ett par oxar, och ett parti torrt virke af ek och alm.
Med betalningen lemnas anstånd till den 1 September.
Hörsne den 11 April 1888.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Auktion vid Kyrkebjers i Gothem.

Medels offentlig auktion, som förrättas vid Kyrkebjers i Gothem tisdagen den 24 April kl. 11 f.m, låter landtbrokaren herr L. Sundabl, i anseende till afflyttniog till den mestbjudande försälja sitt ägande hemman 2517/4196 mantal Kyrkebjers med åbygnader att af blifvande köpare tillträdas, Denna förmånoliga hemmansdel har goda och välskötta ägor, åkerjorden är i full växtkraft och skog till husbehof. Hemmanet otbjudes dels i sin helhet, dels ock i mindre delar med förbehållen pröfoingsrätt att antaga eller förkasta blifvande anbud. Betalningen erlägges i terminer, hvilka liksom öfriga-vilkor blitva förmånliga och komna att uppgifvas vid auktionstillfället. Skulle någon försäljning af hemmanet icke komma till stånd, fatbjodas det samma på arrende i sin helhet eller mindre lotter under tid och vilkor, som före utropet uppgifvas.
Hörsne den 10 April 1838.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Auktion Becks i Endre.

Genom offentlig auktion, som tisda gen deno 17 April från kl. 10 f.m. förrättas hos arrendatorn J. Pettersson, Becks i Endre, låterhemmansägaren Lars Nordström, Råby, till den mestbjädande försälja sio vid Becks ägande lösegendom bestående af koppar-, malm-, bleckoch jernsaker, porslin och glas; möbler, såsom bord, stolar, sängar, en vätstol med tillbehör, spionrockar, en manogel, träkärl af hvarjehanda slag; sängkläder och linne; kör- och åkerbruksredskap, såsom vagnar, kälkar, foderhäckar, vändoc: spetsplogar, harfvar af flere olika slag, låvgstegar, gödselbräder, svänglar, selar, hästtäcken, oxok, kettingar, epa dar, skyfflar, grepar, tjugor, sigd- och yxstenar; 2:ne vindmaskiner och en hackeleemaskin ; kreatur såsom 3 st. hästar, ett par oxar, fyra kor, en tjur, en qviga, 6 st. får och ett svin m. m:
Säkre och godkände inropare erhålla anstånd med betalnivgen till den 1 nästk.
September, avdra betala kontant eller vid anfordran;
Hörsne dena 9 April 1888.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Auktion Suderbys i Gothem.

Fredagen den 20 April från kl. 10 f.m. iåta sterbhusdelägare elter aflidne hemmansägaren Mårten Pettersson, Suderbys i Gothem, genom offentlig auktion till den mestbjudande försälja hela lösöreboet bestående af silfver-, koppar-, malm:-, bleck- och jernsaker, porslin och glas; möbler, såsom mat- och apelbord, stolar, sängar, speglar, skåp, kistor, sängkläder och linne; den aflidnes gångkläder; åker- och körredskap, vagnar, kälkar, ved- och foderhäckar, harfvar, mullfösor, sladd, kornvält, selar, svänglar; en vindmaskin, spadar, skyfflar, tjugor, grepar, träkärl af hvarjebanda slag; snickare- och smedjeverktyg; kreatur: 2 st. hästar, ett par oxar, 3 kor, 2 tjurar,8 st. morlam, en sugga m. m.
Anstånd med betalningen lemnas epdast åt säkre köpare till den 1 September detta. år, andre betale kontant eller ställe godkänd borgen.
Hörsne den 10 April 1888.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Från landsbygden.

Hörsne, 3 April.
En ovanlig fångst.
Den 28 Mars fångade en landtbrukare L. Pettersson härstädes en vanlig glada (Milvus regalis Briss.) i räfsax. Mig veterligt har ej mer än ett exemplar förut blifvit tillvararaget på Gotland, hvilket äfven fångades i räfsax i Kräklingbo och finnes förvaradt i Visby h. allm. läroverks museum.

En floek allar
flög 28 Mars kl. 9 e. m, häröfver och lät höra den välkända allsången. Det är högst sällan vi få höra allarne sträcka häröfver; men då deras kurs var norr åt söder, och vinden på qvällen var vestlig, hade de säkerligen sökt undfly drifisen.

Af flyttfåglarne
hafva följande anländt: Bläckan 21 Mars, den första dag på 2 månaders tid, då termometern visat öfver fryspunkten; staren 29, sånglärkan 30 och en individ af långhalen 31 Mars. I dag råder här en nordostlig snöyra, som tyckes vilja täcka marken, hvadan de stackars små kunna få det svårt nog.

Burs, 3 April.
Sparbanksräntan.
Nyligen hölls härstädes pastoralstämma med Burs och Stånga sockenmän angående pastostoratets sparbank.
Först upplästes revisionsberättelsen, hvaraf framgick att räkenskaperna med ordning och noggrannhet blifvit förda. Rörande bankens säkerhetshandlingar påpekades af revisorerna, att bankens bekymmersammaste ställning för närvarande torde befinnas uti säkerheterna i den under året på grund af inteckning öfvertagna fastigheten 9/80 mantal Dalbo och den äfven för sparbanken intecknade fastigheten 1/8 mantal Nixstjup3, båda i När socken.
Om den förra meddelades den upplysning, att styrelsen medels anktion försökt, men ej lyckats försälja densamma och derför nödgats att å auktion försälja årets skörd samt genom legda arbetare bruka och beså jordlägenheterna; hvarvid någon nämnvärd risk för banken likväl ännu icke uppkommit. Beträffande den senare fastigheten vore frågan derom ännu så outredd, att bankens ställning till den samma icke kunde föranleda till någon öfverläggning, utan finge ärendet vid extra stämma, om så påfordrades, afgöras. Derefter beviljades sparbanksstyrelsen full ansvarsfribet för räkenskapsåret 1887.
Kommissarien Svallingson anhöll att få förnya sitt förslag från år 1886 rörande nedsättning af såväl insättnings- som utlåningsräntorna i denna bankinrättning. Han anförde som stöd för sin åsigt, att icke allenast de större, vidt omfattande bankinrättningarne inom länet, utan ock en del sparbanker redan vidvidtagit denna, i anledning af kapitalets sjunkande värde nödiga åtgärd. Han sade sig vara väl underrättad och fullt öfvertygad derom, att omkringliggande sparbanker önskade besluta sig för en sådan förändring i ränteberäkningen och föreslog stämman att nu utse en komité för ärendets behandling. Detta gillades af stämman och utsågos till ledamöter i denna komité hrr M. E. Svallingson, V. Åkerman, H. Löfveberg samt J. Mellin. Till hvilka procent räntorna borde nedsättas öfverlemnades åt komitéa att i samråd med öfriga i omnejden varande sparbankssyrelser bestämma, — Till styrelseledamöter för innevarande år återvaldes enhälligt alla under förlidet år tjenstgörande näml.: hrr J. F. Fagerberg, H. Löfveberg, N. Grönström, M. Viman, V. Åkerman, L. K. Larsson och J. Uddin.

Stenkyrka, 4 April.
Agronomen Kihlbergs föredrag
i härvarande sockens skolhus idag var besökt af ett tjugutal landtmän.
Föreläsaren rörde sig hufvudsakligen om hvad i andra föredrag af honom blifvit sagdt om landthushållningen å ön, och hvilket andra brefskrifvare redan meddelat: Talaren afhandlade bland annat jordens bearbetoing och de olika slags verktyg man härtill borde använda. Spetsplog vore att föredraga framför vändplog. Särdeles förordades en s. k, ringvält, der vält ifrågakom. Huru denne skulle förfärdigas billigast afhandlande hr K. sedermera och underrättade åhörarna, att ringar med lager till dylik vält kunde tås i Fole gjuteri 30 at. för 50 kronor. Vi ha 100,000 tunland myrjord och blott 112,000 tunland odlad fast mark. Genom torrläggning af myrarne skulle vi få mera än dubbelt så stor skörd på ön än vi nu ha.
De närvarande kanske ej trodde på hr K:s tal sade han. En namngitven person hade på ett åkerland sått 3 1/2 tunna korn och fått 112 eller 115 tunnor igen förlidet år, och detta vore bevis nog.
Vidare hade myrodling den fördel med sig att alla slags skördar kunde fås deraf.
För att tillgodogöra oss ladugårdens afkastning skulle vi inrätta andelsmejerier, fotade på aktier lika med andra dylika på ön.
En del af socknens hemmansägare skulle lemna sin mjölk till Tingstäde, en del till Lummelunda. På förra stället hade ej mindre än 85 aktier tecknats från igår till i dag på middagen.
Mejerierna vore bondens sparbank. Då han på hösten sålde all säd, bade han ingen inkomstkälla nu på ett helt långt år; blefve det mejeri fick han kontanter hvarje månad.
En stor del af de närvarande sade sig vara villiga ingå som delägare i de i Tingstäde å Lummelunda troligen blifvande mejerierna, hvilkas aktiers totalsumma skulle vara 5,000 kr. hvardera, och skulle hvar aktie lyda å 50 kronor.
Utsigt finnes att vi snart ha mejerier i gång både vid Slite och i Lärbro.

Burgsvik, 4 April.
Mejeriet på Burgsvik
har nu genomgått sin allra första verksamhetstid och derunder haft en och annan olägenhet att kämpa med, i det att mjölktillförseln under nysslidne vinter varit något ringa till följd af det snart sagdt på dagordningen stående yrvädret, som gjort vägarne ofarbara för mjölkleverantörerna, hufvudsakligen aktieägarne, och derjämte brist på platsen af tillräckligt vatten, som derför måst forslas från annat ställe, hvarigenom kostnaderna ökats. Då den vid mejeriet upptagna nya brunnen, nedsprängd till omkring 20 fots djup och som kostat omkring 100 kronor, visat sig icke lemna erforderligt vatten (måhända en följd af den torka som förlidet års sommar var rådande), har man varit betänkt på att flyita mejeriet till annat ställe inom socknen. Vid bolagsstämma i Mars månad enades man likväl om att, åtminstone tills vidare, bibehålla samma plats, och spränga brunnen några fot djupare.
Man ger hvilka svårigheter nya företag hafva att bekämpa, och det fordras i sanning ingigtsfulla och företagsamma samt energiska personer i spetsen derför, och i detta afseende förtjena ock berörda bolags medlemmar och dess styrelse all heder.
Under vintern har den dagliga tillförseln af mjölk varit 100 till 150 kannor, men nu uppgår den till omkring 200 kannor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28