Etikett: Hejde

Hejde socken ligger öster om Klintehamn.
Gårdsnamn: Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves, Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.

Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.

Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.

Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.

Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.

Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.

Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.

Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.

Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.

Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.

Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.

Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.

Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.

Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.

Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.

Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.

Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.

Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.

Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.

Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.

Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.

Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.

Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.

Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.

Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.

Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.

Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.

Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.

Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.

Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.

Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.

Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.

Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.

Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.

Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.

Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.

Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.

Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.

Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.

När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.

Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.

Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,

Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.

Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.

Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.

Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.

Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.

Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.

Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.

Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.

Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.

Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.

Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.

Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.

Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.

Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1

Publicerat

Från landsbygden.

Hablingbo, 28 Dec.
Julgransfest. En liten glädjestund beredde lärarepersonalen härstädes sina barn i går eftermiddag i folkskolesalen. Sedan i rytmisk takt barnen sjungit de två sista verserna af psalmen 209 höll läraren bön och välkomsthelsning hvarpå följde: Allena Gud i himmelrik. De två granarne tändes den ena af flickorna och den andra af gossarne hvarvid de alla framsade ett bibelspråk åsyftande verldsfrälsaren hvarefter tonade: Fröjdens hvart sinne.
Efter en kort biografisk inledning deklamerades A. Sandbergs vackra dikt »Mr Kristens ottefärd» under stor uppmärksamhet. Åter ljöd sången: »Du strålande Batlehems stjerna som lyste de vise en gång». Ena paus uppstod då barnen fiago gå ut en stund. Lärarinnan föreläste en tilltalande julberättelse hvarpå följde ett par Davida psalmer allt under orgelackompanjemang. En transparang med Oskarsnamnet och kunglig krona omfattad af tvenne lejon utstuckna i papp på svart botten syntes derborta i ett hörn under tiden som en slag illumination, Församlingens kyrkoherde afslöt den enkla festen med ett föredrag och bön. Till sist sjöngs: Statt upp, var ljus o mensklighet. Granarne »plundrades» hvarvid fröken M. Löthberg, lärarinnan och fru Söderberg fangerade värdinnor. Öfverskott skänktes af barnen till sparbössan för hednamissionen. Att den af barn och lärare tillredda festen gjorde ett godt intryck och att den i sin mån bidrog stärka bandet mellan lärare och barn, hem och skola vilja vi gerna tro.

Från stämman i dag kan antecknas: Fyrkoch debiteringslängderna godkändes. På de 3,861 fyrken skulle en utdebitering ske på tillsammans 32 öre pr fyrk. — Slöjdskolefrågan eller upprättandet af en slöjdskola för gossar som varmt förordats af inepektör och skolråd hade en svår strid att utkämpas. Nejpartiet, som ock hade sina skäl, bland andra att »den ej vore till någon nytta och barnen blott öfverhopades med ämnen», måste draga sig ur striden med 644 nej mot 979 ja hvilka voro med om slöjdskolans upprättande med nästa års början.

Vamlingbo, 28 Dec.
En anslående barnafest Var annandag jul på qväl!en anordnad i härvarande missionshus för söndagssko!ans barn, Redan då man inträdde i missionsbusets stora sal märkte man att något högtidligt skulle försiggå, såväl af den präktiga eklärering, i hvilzen talarestolen lyste, som ock af den jättegran, som lyste och prunkade i salens fond. Barnen voro placerade i halfcirkel, gossarne å högra och flickorna å venstra sidan. Med ett sångnummer ackompanjeradt af orgel inleddes festen, dervid sången leddes och orgeln sköttes, då som sedermera under qvällev, på ett förtjenstfullt sätt af fröken Lydia Krusell från Vamlingbo.
Sedan de personer, som under året tförrättat läraretjenst vid skölan, yttrat sig till barnen, uppträdde fröken Hulda Eoeman och blef den egentliga lederskan af det hela. Omväxlande med bibliska samtal och berättelser visste hon hålla barnens intresse vaket. Särskildt vid omtalandet af berättelser förstod hon välja anslående sådana, som mest fängsla barnasinnet, och då de tillika framsades i den mest bjertliga och tilltalande ton, voro barnen idel öra.
Till sist kom den stund, som nog mest efterlängtats af barnen, nämligen plundringen af jolträdet, hvars »frukter» nu atdelades till barnen jämte en myckerhet annat bakverk och sötsaker samt biblar, barnböcker och blomsterkort. Da smås anleten dervid riktigt skero af glädja, hvilket äfven visade sig i deras sprittande rörelser. Seden några sånger ytterligare sjungits, afslöts fen angenäma festen, som var besökt af en väldig menniskomassa, ja så många att det stora huset ej förmådde rymma alla, utan stora dörren formligen belägrades.

Öfverrumplad strandtjuf. Efter en sistljdna Oktober månad strandad engelsk ångare, hvilken kastade en del af stenkolslasten öfver bord, hade en bolaget »Neptuns» agent härstädes förvärfvat bergningsrätten till den stenkol, som ilendslogs. Gång efter annan har dock denne märkt att flere »bergare» fiskads derstädes, men utan att komma dem på spårep, tills härom dagen, då ban och ett jagtsällskap fauno en man som »bergade» alit hvad krafterna förmådde. Utan att gifva sig tillkänna, skyndade bergningsrättsegaren bem efter skjäts och rd och återkom förr än tjufbergaren hunnit aflägsna sig. Denne, sistnämde nemligen, hade dock knapt varsnat den rätte egaren förr än han skyndade i väg och gömde sig i en närbelägen skogsdunge, lemvande lass coh dragare i sticket, af hvilket lasset togs sam »god pris» af de ankommande och urtömde i deras skjuts. Mannen hade dock varit fyndig nog att inköra skjutsen å sin egen mark och uppbära stenkolen dit, men detta halp honom ej.

Nidingsdåd. Då sistlidne annandag jul på qvällen vid elfvatiden en hemmansägare från Sigrep; i Wamlingbo skulle utfordra siva djur stördes han på ett våldsamt sätt deri af, att en otalig mängd stenar slungades å stallets dörrar, såväl den främre som bakre hotande dessa alt sprängas samt fruktansvärda botelser på förvändt tongomål gafs mannen. Hemmansägaren, som blef på det bögsta förskräct, upphöjde hjerteskärande nödrop, men då bjelp ej anlände, emög han sig ut en annan väg och hämtade hjelp från en granngård i hvilken man visserligen hört nidrspen, men då man allaredan gått till hvila troddo man de samma härleda sig från okynne. När hemmaastigaren med hjelp anlände fortfor ännu bombardemanget, men då vidingarne sågo sig förföljda togo de till flygten åt skogen. I det intensiva mörkret var det omöjligt att igenkänna dem, blott kunde man se att de voro tre till antalet.

Från ordinarie decemberstämmorna härstästädes kan förtjena antecknas följande:
Kyrkostämman granskade debiteringslängden till nästkommande år, som godkändes med undantag af några smärre anmärkningar. Till revisorer af kyrkokassan valdes hemmansägaren J. Pettersson, Stenstu och kapt. H. L. Harsson, Busarfve. Revisorer af byggundskassan bletvo O. Nilsson, Bjerges och kapt. O. Österberg.

Kommunalstämman delgafs fyrktals- och debeteringslängden till nästa år, hvilken granskades och godkändes utan anmärkning.

Företages följande val: Till ledamoter i kommunalnämden utsågs hemmansägarne J. T. Zakrisson, Vestlands och O. Pettersson, Storms. Supleanter blefvo K. Karsson, Liffride och K. Pettersson, Lingsarfve. I magasinsstyrelsen invaldes H. Hansson, Nora, O. Nilsson, Bjerges och J. Mårtenson, Siffride.

Revisorer blefvo: i kommunalkassan kapt. O. C. Österberg och L. Lyberg, Austra.

Af magasins- bygnads- m. fl. räkenskaper blefvo stämmoordföraren N. L. Olsson, Nora, L. Hansson, Rsmbs och L. Andersson, Augstens.
Af komiterade för magasinsbygnaden bade begära tillökning åt bygnadsentreprenedören, hvilket stämman beviljade med 20 kronor dock först efter eu längre och delvis stormande öfverläggning. Många olika och delviz oresonligt nekande förslag framstäldes. Å postgåogen emellan Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan nästkommande år afgafs intet anbud. Skola vi blifva utan vår torsdagspost?

Fjorton hufvudmän för sparbanken utseddes, nämligen skollärare P. Svallingson, hemmansägarne J. Petterson, Stenstu, P. Nilsson, Qvarna, O. Jakobsson, Bjerges, O. Mårtensson, Gervalis, O. Olsson, Qvarna, Z. Johansson, Storms, kyrkoherde P. R Kullin, hemmansäg. O. Nilsson, Tara, H. L. Hansson, Bansarfve, O. Kristersson i d:o, Joh. Pettersson, Storms, J. T. Zakrisson, Vestlanda och L. Andersson, Angatens.
Till ombud vid tingsstället Skogs inför kronofogden angående snöskottningsfrågan den 14 nästkommande Februari utsågos en för hvarja af de fem ploglagen, nämligen J. T. Zakrisson, Vestlands, G. Jacobsson, Bilda, P. Nilsson, Qvarna, O. Hansson, Binsarfve och L. Olsson, Lingsarfve.

Hejde, 27 Dec.
Öfvervåld. Drängen Fredrik Bogren från Tibbles var häromdagen ute och körda ett lass bygnadsvirke landsvägen från Gute gästgifvaregård till Tibbles i Hejdeby, då han blef utan vidare ordväxling öfverfallen och kullslagen af några mötande parsoner, troligen kanalarbetare från Källnugemyrskanalen. Bogren är bårdt skadad i rygg och armar, och ansigtet var täckt med blod och styckvis söndesslaget samt svullet. Om han ej blifvit observerad af närboende personer hade han varit oförmögen att komma hem, alldenstund hästarne togo i sken vägen fram.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 December 1893
N:r 202

Publicerat

Ett och annat om Gotlands forna Tingsplatser.

Man säger, att Gotland har två härader: Norra och Södra Häradet, men ehuru dessa benämningar brukas både officielt och i dagligt tal, sk är det icke landets härader utan dess domsagor, som menas. Häradeindelningen, såsom den judiciella och administrativa indelningen, är urgammal i Norden, ehuru Häraderna uti en del af Svea landet kallades »Hundari», och på Gotland »Ting», d. v. s. Tingslag eller distrikt, som utgjorde ett helt för sig, hade sin egen domstol, sin egen tingsplats, der tingets odalmän hade sina ordentliga sammankomster på bestämda tider eller dessemellan när de sammankallades till extra ting. Under hednatiden voro vanligen de ordinära sammankomsterna förenade med blodsoffer, »blot», och gemensamt offergille, hvartill de kreatur, som användes, anskaffades på tingsmännens bekostnad. Tingsplatsen »Ringen» och offerplatsen, »Gudahofvet» (eller den så kallade Lodakretsen) lågo derför nära intill hvarandra. Våra tingslag, d. v. s. våra härader, hafva en gång varit domsagor, men våra nu varande domsagor äro icke härader.
Härads- eller Tingsindelningen är, såsom redan nämts, urgammal och äldre än den kyrkliga, socken: och pastoratsindelningen; den låg till grund för landets sambällsförfattning och är sammanpväxt med dess historia, således väl värd att taga närmare kännedom om. Vill man göra sig den mödan, får man observera, först att Härad ej är detsamma som domsaga, fastän våra domsagor kallas härader. Denna förblandning är dock ej så gammal, ej stort mer än halftannat århundrade, ty fast vi haft två domsagor sedan 1680, var det först i förra hälften eller vid midten af 1700-talet de började kallas härader. Förut hette de Norra och Södra Tingsrätten eller i allmogespråket: »Norder Ting» och »Suder Ting». Av tecknaren, som granskat tämligen många domböcker och gamla handlingar, äfven från 1600-talet, har aldrig, så vidt han kan minnas, påträffat uttrycken Gotlands Norra och Södra Härad äldre än 1700-talet, För det andra får man observera att den nuvarande indelviogen i Tingslag är på många ställen olika mot hvad den af ålder varit. Tingsindelningen ändrades omkring år 1725 för att få den i öfverensstämmelse med den kyrliga indelningev. Hura den förut på många ställen var skiljaktig från sockenindelningen kan man finna af »Revisionsboken», som innehåller jordransakningen åren 1654 och 1655 med Gotlands gårdar eller hemman.
Tingslaget hade sina underafdelningar, vanligen fyra, som kallades, »Fjerdingar» (deraf benämningen Fjerdingsman, som nu lägsta tjenstemannagraden för administrativa och polisärenden tituleras), men ett eller annat mindre tingslag uti 2 (»Hälfter») eller 3 (»Tredingar»). Det har varit dessa underafdelningar af tingslagen, som utgjort landets kommuner innan socknar uppstodo och de hade säkerligen äfven sina särskilda sammankomster på bestämda ställen. Gotlands äldsta indelning är itre Tredingar och Ting, de sistnämda afdelningar af de förra. Tredingarna, som hette Norder Treding, Medel Treding och Suder Treding, hade ännu på 1600-talet och förra hälften af 1700 talet hvar sitt vapen eller sköldmärke; Norder Tredingen, som hade 7 ting, en grövskande Ek, Medel Tredingen med 6 ting en hvit springande Häst (Saxarnes urgamla vapen) och Söder Treding med 7 ting, Lammet med korsfanan (rättare Väduren med segerfanan), som äfven var hela landets vapenmärke (liksom Amaloniska konungaättens, Amblungarnes, som styrde Östgoterna uti Italien på 500-talet). Tingslagen voro således 20, men enligt biskop Vallins uppgift skola de från början varit 21, förmodligen då 7 i hvarje Tre ding. Strelov, som var ett århundrade äldre än Vallin, uppräknar i »Den Gathilandiske Chronica» (tryckt 1633) tingslagen, som han kallar Hereder (Härader), men Han har blott 20. Norra domsagan har 10 Härader, den Södra lika många.
Gutasagan, som i sin nuvarande redaktion nog är öfver 600 år gammal men grundas på vida äldre sägner och kanske anteckningar, uppgifver att när gutarne blotade till hedna gudar, hade hela landet sitt högsta blotande (»Gutn-all-tipget»). men hvarje Treding sitt och miadre ting (»smeri ting») hade mindre blotan. Landets indelning I Tredingar och Ting fanns således redan i hedna tiden, men på kristna tiden delades hvarje Treding i 3 delar och så uppkomme i de forna tredingstingens ställe 6 s. k. Settingsting (af »Sjettungr», sjettedel). Settingar funnos redan när Gutalagen i sin nu varande form uppsattes, se dess 31 kapitel, der tingslagen benämnas »Hunderi», liksom i Svea landet. De 6 Settingarua kallades, Rute S. och Bro S. (Norder Trediog; Kräklinge S. och Hejde S. (Medel Treding) Hoburgs S. och Garda S.
(Söder Treding). Hvarje Setting utgjorde en liten domsaga. Denna indelning fortfor tilis ön kom under Sverige genom Brömsebrofreden 1645, då Gotland blef ett Häradshöfdingedöme, men tingen höllos trediogsvis, för Norra Tredingen vid Länna i Otbem, för Medel Tredingen vid Tyrvalds i Klinte, för Södra Tredingen vid Kvinnegårda i Hafdhem. Sedan ön efter danska invasionen 1676—1679 återkommit till Sverige, delades den i 2:ne Domsagor. För den södra höllos tingen länge dels vid Ejmunds i Mästerby (domarens boställe) dels i Klinte, först mot midten af 1700-talet flyttades de till Levide och Skogs blef häradshöfdingeboställe.
Under hednatiden och så länge tingslagen hade hvartdera sitt tingsställe måtte Gotland haft måoga tingaplatser. Gutnall-tinget lär hållits i Romma, der all mogen ända in på 1600 talet samlades för rådgöra och öfverlägga om angelägenheter, som angingo hela ön. Namnet Romma, com nu är socknens namp, har säkerligen ursprungligen betecknat slätten der de stora allmänna tingen höllos, ty en öppen allmän plats kallas på gutniska »Räum», ram, (bestämd artik. »räumä», rummet). Samma ord förekommer i ett annat gotländskt sockennamn. nämligen Laukräumä, (Lokrumme), af Lauk trädgårds växt i allmänhet och i synnerhet lök, hvilket namn väl ursprungligen betecknat ett ställe med frodiga trädgårdsväxter, hvaraf sockennamnet uppstått. Troligtvis har ej den aldra äldsta allmänna tingsplatsen för hela ön varit Roma, som ligger nästan midt i landet, utan blifvit det först sedan gutafolket hunnit utbreda sig öfver hela ön.
(Slut nästa nr).

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 December 1893
N:r 199

Publicerat

Mönstring

med beväringsmän tillhörande Klinte kompaniområde nr 185 kommer att förrättas:
Fredagen den 15 December kl. 10 f. m, hos fru Lovisa Wiberg Klintehamn med mönstringsskyldige inom Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde och Väte socknar.
Lördagen den 16 December kl. 10 på samma ställe med mönstringsskyldige inom Klinte, Fröjel, Ejsta och Sproge socknar.
Särskildt erinras, att enl. nya värnpliktslagen till beväringen höra nu äfven 1893 års 11:te och 12:te klasser (födda 1862 och 1861), hvilka således äro mönstringsskyldige.
Vidare hänvisas till länskungörelsen.
Klintehamn den 6 Dec. 1893.
A. Lange.
kompaniområdesbefälhafvare.

Mönstring med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde, nr 186, hvilka icke under året varit inkallade till tjenstgöring, förrättas:
Lördagen den 16 December från kl. 1/2 11 f. m. vid Kräklings i Kräkligbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socken samt samma dag kl. 1/2 3 e. m. vid Buttle jernvägsstation med beväringsmän från Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar.
Inskrifningsböckerna skola medföras.
I stället för att infinna sig vid mönstringen kan beväringsman före mönstringsdagen till undertecknad eller till afdelningsområdesbefälhafvaren, fanjunkaren J. Franzén, Gammalgarn, göra muntlig anmälan eller sända skriftlig uppgift enligt formuläret å sidan 12 i inskrifningsboken.
Närmare upplysning angående mönstringen meddelas genom länskungörelse.
Visby den 6 December 1893.
Axel Ytterberg,
kompaniområdesbefälhafvare.

Mönstring med beväringsmin tillhörande Tingstäde kompaniområde nr 183 kommer att förrättas.
Fredagen den 15 nästkommande December kl. 10 f. m. vid Bjerge i Vallstena med mönstringsskyldige inom Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Hörsne och Bara socknar.
Lördagen den 16 nästkommande December kl. 10 f. m. vid Tingstäde kyrka med mönstringsskyldige inom Visby norra lands!
församling, Bro, Vestkinde, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde socknar.
Särskildt erinras, att enligt nya värnpligtslagen till beväringen höra nu äfven 1893 års 11:te och 12:te klasser (födda 1862 och 1861), hvilka således äro mönstringsskyldige.
Vidare hänvisas till länskungörelsen.
Visby den 28 November 1893.
Ernst Sillén,
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 December 1893
N:r 191

Publicerat

Andelsslakteriets livdjursregister.

Säljare:
Nöt:
Emil Wiman, Hallgårds, Alskog. 2 mjölkkor, kalvf. i febr. och mars. Tel. Garda 16 c.
S. Ekström, Norrgårda, Tofta. 1 ko, kalvf. börj. av mars. Tel. Gotl. Tofta 5 underrättar.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 1 ko, 5 år, kalvf. 20/2. Tel. När 90.
Karl Jakobsson, Gannor, Lau, När. 1 ko, r.-fri, kalvar 2:a g. 10/4. Tel Garda 90.
E. Nilsson, Sallmunds, Mästerby. 1 ko, kalvat i sept. 1942. Tel. Bander 48.
G. Bendelin, Bengts, Östergarn. 1 avelstjur. Tel. Katthammarsvik 10.
Fru Ada Magnusson, Östergårda, Stenkyrka. 1 ko, r.-fri, 6 år, kalvf. halva febr. Tel. Stenkyrka växel underrättar.
Bernt Pettersson, Gläves, Burs. 1 mjölkko, 8 år, kalvf. 15/3. Tel. Burs 50.
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 mjölkkor, kalvf. i febr. och börj. av mars. Tel. Väte 17 a.

Hästar:
H. Widin, Vidunge-Stenstu, Dalhem. 1 vallack i 53:e året. Tel. Gotl. Hässelby 51.

Grisar:
Alex Pettersson, Sigdes, Burs. 6 smågrisar, 6 v. Tel. Burs 7.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 5 á 6 smågrisar, 6 v. Tel. När 90.
Ivar Karlström, Gullarve, Väte. 1 sugga, grisf. halva mars. Tel. Väte 50 underrättar.
K. Fardstedt, Fardhem. 1 godkänd unggalt. Tel. Hemse 176 a.

Får:
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 tackor. Tel. Väte 17 a.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 februari 1943
N:r 29

Publicerat

Väghinder.

Till följd af broomläggningar äro nedannämda vägar aflysta från begagnande:
Måndagen 13 dennes vägen mellan Stenstu i Vesterhejde och södra landsvägen; dels vägen vid Jufves gård i Väte; dels vägen emellan Koparfve gård i Hejde och Guldrupe socken;
Tisdagen 14 dennes dels vägen emellan Gervalds i Hejde och södra landsvägen; dels vägen emellan Sallmunds i Mästerby och södra landsvägen;
Onsdagen 15 dennes dels vägen mellan Hogrän kyrka och Rodarfve gård i samma socken; dels vägen mellan Hogräns socken och Valls kyrka.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 November 1893
N:r 174

Publicerat

Dödsfall Anna Maria Jakobina

Tillkännagifves att vår älskade dotter, Folkskolelärarinnan Anna Maria Jakobina, född den 7 Juli 1858, efter långvarigt lidande stilla och fridfullt afled vid Ferna bruk i Gunilbo socken, fredagen den 6 Oktober kl. 12 middagen, djupt sörjd och saknad af oss, syskon och öfriga slägtingar samt en stor vänkrets.
Sv. Ps. 486 v. 4.
Hejde, Gotlands län den 9 Okt. 1893.
Nils Gulin.
Anna Gulin.
född Sahlstein.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Oktober 1893
N:r 161

Publicerat

Dödsfall Carl Oskar Martin

Att vårt outsägligt älskade barn Carl Oskar Martin stilla afled torsdagen den 5 Okt. kl. 1/2 12 e. m. i en ålder af 9 mån. och 15 dagar, varder härmed tillkännagifvet.
Hejde, 9 Okt. 1893.
Lilly och Oskar Gardell.
Herren gaf och Herren tog, välsignadt
vare Herrens namn.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Oktober 1893
N:r 157

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Andra sammanträdet under hösttinget)
Myrutdikningstvist. Kapten A. Ytterberg i Visby hade instämt k, m:t och kronan, doktor O. Öfverberg i Stenkumla, rådman Tiberg i Visby, hushållningssällskapet m. fl. intresgenter i utdikningen af Handskemyr inom Träkumla och Vesterhejde socknar, Svarandena hade anmält missnöje med afdikningsplanen ooh den syn, som af landtbruksingeniören Sylvan förrättades 26 April i år; käranden yrkade nu att svarandena skulle åläggas deltaga i kostnaderna för afdikningen i enlighet med syneinstrumentet och det protokoll, som öfver syneförrättningen fördes, Svarandena deremot nekade deltaga i kostnaderna till större belopp än hvad de efter verkstäld värdering kunna anses ha nytta af utdikningen. De bestredo således att taga befattning med dikningen ofvanför deras egna ägor och hvad angår kanalerva å dessa samma ägor yrkade de att de måtte frikallas från att vidkännas de ökade kostnader, som uppstå derigenom att kanalerna upptagas till större a än fyra fot. — Målet öfverlemnades på båda sidorna och skall utelag afkunnas vid Horda sammanträdet.

Jordstvist. N. G. Gullin, Smiss i Hejde, instämde Karl Larsson, derstädes, Han ville ha tillbaka ett jordstycke på fyra tunnland, som han påstod att Karl Larsson afhändt honom med orätt, Gullin hade nämligen af Karl Larssons fader 1853 köpt på 50 år en från Smiss afsöhdrad jordlapp om fyra tunonland. Vid nyligen förrättadt skifte hade Larsson icke uppgifvit att nämda jord var afsöndrad, hvadan Gullin ej fått någonting sig tilldeladt. G. lät då en landtmätare mäta ut ett motsvarande stycke land, sådde der och slog skörden i vederbörlig tid, men Karl Larsson passade på och körde in den slagna säden i sina lador. Han yrkade nu först och främst att få sitt jordstycke och derjämte ersättning med ett 100-tal kr. för säden. Svaranden bestred kär:s rätt till jorden, då han låtit inteckningarne, som stödde anspråken, förfalla och yrkade dessutom ett skadestånd af 100 kr. emedan kär. genom för tidig sådd och för tidig skörd förstört grödan på deomgrälade fyra tunnlanden. Målet uppsköts till andra dagen af fjerde sammanträdet, då Larsgon skall bevisa sina påståenden.

Ärekränkning. Samme Karl Larsson hade instämt samme Gullin med yrkande om ansvar för att denne en dag i Augusti — förmodligen under diskussion öfver nyss nämda affär — öfveröst Larsson med skällsord: tjuf, rånare o. s. v. Svaranden nekade och målet uppsköts till andra dagen af fjerde sammanträdet.

Barnauppfostringsmål. Johanna Hammarberg, Alfva, ville af drängen Viktor Vesterlund, Gudings i samma socken, ha 60 kr. årligen till hjelp att uppfostra ett gossebarn, som Hammarberg blef moder till 22 Jan. i år. Vesterlund ville icke kännas slägt med den lille, Ett vittne hördes, men hade ingenting att berätta, som kunde lända till upplysning i saken. Utslag afkunnas vid nästa sammanträde.
— Matilda Norrbom, Sigdes i Burs, hade fått sig en arfvinge 2 April och påstod att det är Johan Mårtenssons, Lingvide, plikt att bjelpa till med omkostnaderna för densammas fostran. Svaranden uteblef. Målet uppsköts till andra rättegångsdagen af fjerde sammansen då M. skall infinna sig vid 25 kronors böter.

Fotogénmål. Kronolänsman E. Eneman instämde grosshandl. A. Petersson & C:o i Oskarshamn med yrkande om ansvar för att firman å Stånga jernvägsstion haft ett upplag af 15 fat fotogén, hvarjämte yrkades att de 15 faten, som tagits i beslag, måtte förklaras förbrutna. — Då stämningstiden varit för knapp för att svarandena skulle kunna hinna infinna sig, uppsköt häradsrätten målets fortsatta handläggning till andra dagen af nästa sammanträde.
— Samme åklagare yrkade ansvar å handlanden J. V. Jakobsson i Garda för olaga handel med eldfarliga oljor samt att 14 beslagtagna fat fotogén måtte förklaras förbrutna, Svaranden hade visserligen anmält att han idkade handel med eldfarliga oljor, men hade ej gjort ny anmälan, då han nyligen flyttade sin handelsbod tvärs öfver vägen, Svaranden genmälde, att han ansett och fortfarande ansåg sig ej behöfva göra ny anmälan, då försäljningen sker på samma hemmans grund, som i anmälan uppgifvits, Frendarfve (bestreds af käranden); likaledes nekade svaranden till att någonsin innehaft för stort qvantum fotogén, ty blott 3 fat funnos hemma och beslagtogos der; de återstående 11 togos på Etelhems jernvägsstation nyss de voro ditkomna och innan Jakobsson någonsin tagit befattning med dem. Han hade ej ämnat mottaga dem utan returnera sändningen till Peterson, Oskarshamn. Målet öfverlemnades; utslag afkunnas vid nästa sammanträde.

Olaga maltdrycksutskinkning. Kronolänsman M. E. Svallingson åtalade enkefru Lovisa Viberg, Klintehamn, för att hon 29 Sept. olagligt sålt maltdrycker. Hon harrättighet att servera i förening mad mat, men hade nämde dag, marknadsdagen, sålt äfven åt andra. Svaranden bestred genom ombud. Hade öl blifvit såldt olagligt, så hade det skett helt och hållet utan sv:s vetskap och vilja, och åklagaren finge hålla sig till den som begått brottet. — Käranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af fjerde sammanträdet för att förebringa bevisning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Oktober 1893
N:r 154

Om Oss Drivs med WordPress