Till fjerdingsmän

i södra fögderiet äro tills vidare förordnade: Karl Johan Flodman för Visby södra landsförsamling och Vesterhejde socken, Karl Potter Jakobrson för Stenkumla, Johan Hejdenberg för Träkumla, Johan Emanuel Wiman för Wall och Atlingbo, Jakob Petter Nygren för Hogrän, Kristian Hem ström för Eskelhem, Oskar Wsssman för Tofta, Adoif Krusell för Sanda, Nils Henrik Hejdman för Vestergatn, Johan Fredrik Hederstedt för Hejde, Lars Niklas August Enequist för Väte, Oskar Fredriksson Klinte, Jakob Petter Sandström för Fröjel, Petter Israel Ekström för Fardhem, Linde och Löjsta, Lirs Henrik Suodvall för Levide och Gerum, Karl Johan Jonsson för När, Lars Östman för Lau, Anders Pettersson för Burs, Johan Melin för Stånga, Lars Petter Viman för Alskog, Lars Levin för Lye, Lorens Herman Forsberg för Etelhem, Karl Hemmander för Ejsta, Nils Lydal för Sproge, Johan Lundgren för Hablingbo, Olof Cederlund för Silte, Daniel Sjöström för Rone, Axel Holmberg för Eke, Vilhelm Vählberg för Alfva och Hemse, Lars Gottfrid Rondal för Öja och Hamra, Olof Segergren för Vamlingbo och Sundre, Johan Petter Hamberg för Grötlingbo och Hafdhem, Olof Lingvall för Näs och Karl August Karlsson för Fide. I Mästerby och Garda socknar utgöres fjerdingsmansbestyret tills vidare turvis af hemmansägarne.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1886
N:r 1.

Från landsbygden.

Tre tama gäss
vid Frixarfve i Rone hafva helt nyligen med vildgässen flugit från ägaren till varmare trakter i söder. Man följde dem till kusten och trodde, att de skulle stanna vid holmarne, men förgäfves.

Fiskeri.
Natten mellan 18 och 19 d-nuts hade 2 båtar satt vid Herta i Burs, dervid den en fått sammanlagdt 55 valar strömming.

Sin belåtenhet
med magasinsräntaus nedsättning har allmogen vid nu skedde ändringar allmänt uttryckt, n. b. der räntan är sänkt.
I Rone sockenmagasin fnnes en skopa för mätning och kastning, som vär årtalet 1 757.

Sjuklig tid
med lunginflammation och nervfeber bar börjat på landsbygden och flere dödsfall ha inträffat.

Ångsågen
på Ronehamn med lokomobil och tillbehör är såld till ett bolag i Sproge för timmer sågning i stor skala. Alva ångsåg skall äfven flyttas till norra delen af landet.

Enkan Anna Erasmidotter
från Smiss i Eke, som ehuru mindre vetande på eftersommaren i fjor rest den långa vägen till Amerika, har derifrån helt nyligen åter kommit, och det ser ut, som om denna resa verkat god på hennes förstånd, ty bon uppför sig nu under sina vandringar efter hemkomsten rätt likt andra menniskor. Men så lär hon på andra sidan atlanten ej haft glada dagar.
När hon berättar detta, gråter gumman som ett barn. Sina barn, som hon skulle besöka, säger hon sig aldrig träffat. Men deremot en hel mängd som bebandlat henne illa, Sist blef hon inspärrad på ett hospital för sinnessjuka, der hon med bakbundna häuder i sällskap med andra fånar drefs för piskan. Isin nöd säger hon sig anropat Gud om befrielse, och en dag kommer en herre och säger: nu »smissmor» skall ni få resa hem. Denne man (som troligen, fastän hon ej vet derom, var hennes son) löste biljett och följde henne till Stockholm. Denna tjenst och denne man har djupt fäst sig hos benne. Nu vill hon i ro förblifva hemma till döddagar.
I fjor vid denna tid nämds jag i Gotl. Alleh; några drag ur hennes lif och hennes boriresa, hvarför jag äfven i år ville nämna detta, helst som hon är ryktbar och populär bland allmogen och alltid närvarande vid tingen, auktioner och större folksammankomster. Hennes växlande öden i lifvet, vore nog värda sitt eget lilla kapitel.

Vår s. k. modernärmg
är ju jordbruket. Och jag antager, att de fleste utaf tidningens läsare äro jordbrukare.
Derför tänkte jag meddela några spridda drag om burndant detsamma tett sig här för det nu snart tillindagångna året 1885.
Väderleken har i år ej varit gynsam, Försommarn ovanligt torr, eftersommarin lika ovanligt våt. Den kalla, torra våren gjorde Kornet kortväxt, en del »kom ej i ax», som allmogen säger, och der axbildningsn försigsick ordinärt, blef det »bara ax», endast 1/2 lot långt mångenstädes, Vid bergningen vållade detta, att en stor mängd koru ej af räfsorna typfiskades, utan blef qvarliggande; kornet blef mörkt och fullt at orenbeter, sten och jord. Klövern har i år varit så kort, tunnoch dålig som den ej varit på ett par decennier och hårdvallshöet lika så, men det lilla, som deraf fåtts, har varit af utmärkt beskaffenhet. Myrfodret har derför i år stått ovanligt högt i pris, 30 till 40 kr. häcken. Kornkalmen är också i år odryg, hvarför hästarne lära få spisa hackelse i långa banor. Rågen gaf en god skörd, visserligen ej särdeles vigtig vara, men dock ymnig a\’kastning efter lass, 2 1/2 till 3 tuunor; halmen såväl af råg som hvete af god besksffenhet. Hvetet gaf omkr, tannor efter lass (65 band) Förvågra, som 1j istid bergade densamma, utrann nog eu tredjedel på roten. Ea del hemmansägare fingo sivasädesskylar illa skadade af det myckva, ihållande regnet på eftersommaren, och särskildt kornet led deraf ganska kävbart. s. k, hafreår var det ej heller, men den hafre £om bergades god var vigtig och kärnig. Denna sorts säd odlas ej mreket och det som sås användes merändels till hästarnes utfodring. Potatisen, som i September månads slut ansågs ej fallt mogen, upptogs för sent under regn cch slask i midten af Oktober och hade genom vätan tagit röta, så att en del fått mer än halfva FÖRRE GER förstörd. Om den upptagits i slutet af Sept-mber, hade den sannolikt varit räddad. Största delen af allmogens kreatur fingo äfven, oförsvarligt nog, vistas ute under det stora regnvädret i oupphörligt regn i åtta dygn i Oktober. Att sådant kan förderfva kreaturen, är ju sjelfklart, Hosta och andra sjukdomssymp:omer hafva derefter visat sig, På grund at de låga prisen har man rödgats sälja sin säd till det yttersta och när sålunda påströet är borta, får man nog se magra kreatur på våren. E1 storoförståndighet tror jag ligger deri, att mårga sitta med 4 hästar, då de deremot ej bafragmerajän två kor. Nej, korna böra intaga främsta platsen.
Lin, hampa, ärter, vickir, betor och rofvor odlas här på söder jämförelsevis litet. Skörden häraf var dock god. Ett undantag gjorde morötterna, som lemuade rivga afkastning.
I och för utdikning af åkrarna vill jag utfrycka som ett önskningsmål täckdikning omsorgsfullt verkstäld. Men innan den kan försiggå, bör jorden vara fullständigt afdikad med öppen afdikning och väl planlagd. Eadast i så fall skall vårt jordbruk lyckas, och vi ej beböfva grufva oss så förfärligt för ett itemveraturförhållanden så växlande år som år 1885.
Jordbrukaren bör ej görastorslagna beräkningar hvilka endast med stor kostnad kunna realiseras, utan han bör gå sakta och lugnt till väga, endast så att säga med tupp\’jät, men göra allt med klokhet och omtanke, om än aldrig så litet, och han skall på ett sådant land som Gotland vinna härliga segrar. Detta kan bovisas bland aunat deraf att en mängd småländingar, som på en liten jordtäppa slagit tig ned här, stå sig bra och taga vodubbelt bättre skördar än de så att säga infödde.
Gute.

Till Amerika.
Från Hafdhem reste häromdagen en ung hemmansägare, hvilken ej längre kuude håller ut på stället härstädes, emedan skulderna öfverskredo inkomsterva, Han sålde innan sin afresa till en bekant i närheten åtskilligt bo hag och kreatur och erhöll derför respenningar. Flere fordringsägare blefvo lurade, ensamt tvänne sådana hade att fordra 1,100 kr.
tillhopa. Hemmanet är »Hypotiseradt» så att af datta har man ej mycket att vänta. Vår sagesman påstår att orsaken till hans ruinerande voro verkningar af det tryckande laga skifte, som derstädes kort förut blifvit verkesäldt, samt de dåliga tiderna.

En väderleksspåman
å Söder, som i många år förutsagt hvad väderlek man hade att vänta, har förklarat att »slädväg» och snö skulle inträffa före jul, och han tror äfven på slädväg i julbelgen, — få se, om det slår in.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.

Från landsbygden.

Ett fickurs märkvärdiga öden.
En person vid Sigdes i Rone förlorade, under det spillningen utkördes på åkern på törsommaren, sitt ur. Man letade allt hvad tygen höllo, men fann det ej. Derefter plöj les åkern åtskilliga gånger, såddes med höstsäd, hvilken äfven året derpå bergades, hvarefter åkern sedan på bösten i fjor (1884) höstplojdes med väudplog. Rätt som det var observerar den plöjande vågonting blankt i tiltan och — uret var funnet: Det märkvärdiga härvidlag är dock nu ej slut. Uret återstäldes till ägaren.

Ett högst ovanligt stjernfall
iakttogs 27 Nov. på qvällen under halfklar himmel och stark, byig storm från ost till sydost. Termometern visade 4 grader kallt. Som ett bevis på buru talrikt meteorstenarna töll» kan nämnas att på fem minuter kunde räknas ända till 650 oc en stor del deraf syntes brinnande och träsande slockna tätt vid marken. Sedan sjelfva stenen slocknat, syntes alltid efteråt en lång strimma vppfyld af små hvarandra korsande gnistor. Det hela, ett på samma gång praktfullt och storartadt skådespel, hade lockat ut folken ur husen, tämligen högt förkunnande att nu måtte verldeus sista tid vara kommen. Fenomenet varade visserligen ända till midnatt men var talrikast och starkast mellan kl. 6 och 7 på qvällen.
Om samma nraturföreteelse skrifves till oss från norra Gotland:
Ert stjernregn af högst sällsynt prakt visade sig igår, 27 Nov. från kl. 5 till 10 e.m. och fortfor kanhända ännu senare på natten.
Från den triangel, fom bildas af stjernbilderna Väduren, Perseus och Andromeda inströmmade på bimlahvalfvet i hvarje sekund massor af meteoriter, som med mer eller mindre lysande eldstrålar refflade luftkretsen i alla väderstreck. De flesta drogo raka eldstrålar efter sig såsom en gevärskula skulle göra, men ofta beskref meteoriten en sigsag bana som tydde på att den icke hade kulform, utan var flat eller aflång.
Stjernskotten inom den ofvanvämda triangeln utmärkte sig genom inga eller högst obetydliga strimmor; de uppflammade och dogo samma punkt, hvaremot de som närmare horisonten kommo inom luftkretsen ofta drogo eldstrålar efter sig, som syntes en god stund efter det meteoren försvunnit.

Åskslaget i Hafdhems kyrka,
som visserligen förut är omtaladt, är dock så märkligt, att jag måste, sedan jag närmare åsett dess verkningar, här beröra det. Strå len, som först träffat tornets spira, har där delat sig och följt de båda sparrarne, som den rispat och befriat från bräderna. Dereftir hafva båda strålarne, en på vestra och den andra på södra sidan, gått in i murarne mellan stenarne, dervid hela det förut bristfälliga tornet skakat:, så att det nu fått en mycker stark lutning åt öster. Södra muren har blitvit klufven, en stolpe i klockhålet bortkastad, hvarjämte strålen orsakat åtskilliga synliga och osynliga ras af sten och grus i murarne.
Urtkommen på östra sidan har strålen afkastat fem tegel af skeppets tak, derifrån hoppat till ett j-rnankare i muren, dervid gjort åtskilliga snedsprång dels till orgeln med dess förgy lningar och dels till hvalfvet ofvanför. Men det märkvärdigaste af allt tyckes mig att en fönsterpost af trä rispats ifrån fönstret till hela sin längd utan att en enda ruta skadats. Detta åskelags skador å tornet äro af den beskaff-nhet, att de ej gerna kunna säkert uppskattas eller värderas, emedan verkningarne i de icre murmassorna ej kunna ses.

Torgdagen
i Hemse i Nov. har man kallat den stilla, och fastän en stor mängd folk med kreatur hade infonvit sig, var dock allt stilla lugnet. Några kor såldes dock till et: pris af mellan 40 och 60 kronor, sex oxar 65 till 95 kr. samt ett par hästar till 50 kr. st. I öfrigt verkstäldes åtskilliga hts\’byten, några ungnöt såldes och trädgårdsalster såsom äpplen, kål, rofvor och morötter exponerades med strykandeafsättnivg.
Torgdagen å

Sandesrum
derförut i Oktober, som utmärkte sig för vackert väder och en stor mävgd slöjdalster, var för kreaturshandeln lika stilla. Jag vill här nämna, att det infanno sig en stor mängd bleckslagare, köpparslagare, krukomakare och jernhandlare, ja man sålde visserligen en och annavu duk ochtyger, men jag anser, att myndigheterna ej böra vara raska åtal härvidlag, helst under sådana tider som nu.

Sundre 28 Nov.
Okändt strandadt fartyg
Natten me\’lan 10—11 Nov. såg man på grundet Udden –häratanför en topplanterna, hvilken icke rörde sig ur stället. Sedan dagen började gry, syntes på nämda grund en stor och tungt lastad ångare; men innan båten från land framkom till den strandades hjelp, kom ångaren flott, hvarefter h&n lade till sjös. Utkommen ett stycke från land, ändrade ångaren åter kurs och styrde följaktligen tätt förbi många farliga grund; men slapp dock förbi.

Ett sylspett
af 3 tums längd påträffades bäromdagen i ett slagtadt kreatur, sedan kreaturet (en ko) blifvit behörigen uppskuret.

Hallströmska stenbrottet i Sundre.
I detta sandstensbrott är numera endast en urbetare sysselsatt. Det förljudes att ägaren byggmästaren K. Hallström i Stockholm sålt sina hirvarande gårdar, sedan han erfarit att de gifvit en för ringa afkastning. Dei storartade affir, som nämda man här i åratal bedrifvit, kommer såldes att helt och hållet upphöra.

På en grindstolpe
af sandsten, nyligen upptäckt, kan läsas föl jande i runskrift inristade ord: «ägaren af denna gård bar under dyr tid låtit uppsätta detta hus och nedsätta denna griudstolpe.
Stolpen har tydligen en längre tid legat i jorden. Skada blott att förstörelselystna menniskor sönvderkrossat detta fynd, för att begagna det som pinnar i stenmurar, på hvilka, iföljd af laga skittet, ingen ända är.

Sorglig tilldragelse.
Vid bröllop plägar den ovanan, bland många andra, förekomma, att ortens skyttar samJag till bröllop huset för att, som det heter, «salutera för brudparets välgång.» Under sådana förbållanden hände det vid Vestergårda i Sundre, att en dräng illa skadade sig i högra handen.

Vackert så.
Potatisen har på många ställen härutåt gifvit, en om man så vill säga, oväntadt stor afkastning. Till dömes kan anföras, att en hemmansbrukae här i trakten, efter två tunnors u säde, fick tretton tunnor. En bondei Hamra, som satt tre tunnor, fick tyratio. I Hamra har ock potatisen i år varit särdeles gifvande. Rigen, kornet m. m. ha deremot der varit ganska klent.

Viborgska smällen.
En okynnig pojke företog rig häromdagen, utt: med en dynamitpatron söka efterapa Viborgska smällen. Oförståndigt nog lades patronen tillika med andra exploderande ämnen allt för nära ett boning-hus, och smällen följdes derför af några glasrutora splittrande. Att inga större skador uppstodo, ärförvånansvärdt.

Väderleken.
Vädret är här, i förhållande till den sena hösten, rätt vackert. Kylan har nu några dagar varit ganska sträng, ändu till 4—5 grader. Snö har icke fallit; deremot förekom här tisdagen 24 Nov. en häftig hagelskur, som för några ögoublick hvitfärgade marken, En likadan hagelskur nedkom torsdagen 26 Nov.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 December 1885
N:r 96.

Uppgift

på folkmängden och taxeringsvärdena för fast egendom äfvensom inkomst bevillningen inom nedannämda socknar enligt senast hållna mantalsskrifnings- och taxeringsförrättningar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 November 1885
N:r 89.

Borgerligt äktenskap

ingicks igår inför kronofogden Bokström mellan husbondesonen Johan Gerhard Tomasson, Nisse i Hablingbo, och husbondedottren Anna Dorotea Olofsdotter, Antarfve i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 November 1885
N:r 89.

Väghinder.

En större bro å allmänna vägen från Eke till Sandesrum utanför Antarfve gård i Hafdhem kommer 5 och 6 dennes att rifvas och omläggas, under hvilka dagar resande i stället kunna färdas å vägen förbi Snevide och Hemöstris gårdar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1885
N:r 79.

Från landsbygden.

Torgdagen
nu senast i Hemse var talrikt besökt, utan att derför affärerna voro lifliga, svarare nästan tröga och omsättningen ringa vid låga pris såsom för hästar 100—150 kr., oxar 90 —185, kor 45—80 kronor.

De religiösa mötena
ha äfven sträckt sig till Rone. Särskildt var ett 30 Augusti af frikyrklige ordnadt möte besökt af mycket folk och goda predikanter. I går 6 Sept. höllo baptisterna möte på Ronehamn, dock något mindre besökt.

Väderleken,
som varit ytterst regnig och i hög grad försvårat kornets bergning, har ändtligen börjat visa annan karaktär med klar luft, hvarefter vårsädens inbergning snart torde vara afslutad, om några vackra dagar inträda. Men idag måndag på morgonen har ett starkt och ganska. häftigt åskväder med slagregn gått öfver södra delen af Gotland. Många påstå, att en slik åska med så förfärliga knallar ej i mannaminne gått fram här. Den räckte i 8 timmar, och under hela tiden var vestra himmelen klar, under det att ovädret drog sig öster på utåt hafvet. Ryktet färmäler äfven att åskan slagit ned i Hafdhems kyrka, i träd vid Öfveröstres och Gandarfve i Alfva samt på flere ställen i skogen.

Strömmingsfisket
har nu en tid bortåt vid östra kusten varit föga eller intet gifvande, hvarför priset stigit till 50 öre valen. Derför har den rika tillgången på sill varit ganska välkommen, och fastän Klintehamn vid hvarje resa medfört stora partier, hafva dessa dock haft en strykande absättning. Likaså den lilla fisk som kallas brissling, hvilken förut här på landet varit alldeles okänd, eå att då den började först hitföras ansåg allmogen den nästan för dålig, emedan de hade fördom mot densamma, men pu ätes den med begärlighet i hvarje hushåll.

Hamnbygnaden
vid Hus fiskläge, som har en rätt stor omfattning, i det 2 stora s. k. hamnarmar lagts ett stort stycke ut i sjön samt derefter sprängning, muddring och fördjupning deremellan ägt rum, är nu ändtligen i det närmaste färdig. Den har kostat fiskarena mycket arbete och många utaf dem flyttade ifrån stranden, då detta stora arbete skulle företagas, men de som troget hållit ut kunna nu glädja sig åt fullbordadt värf. Ja, att i störm och oväder kunna landa säkert utan att riskera lifvet just vid landningsstället, är allt en god fördel, som fiskaren här vet att värdera.

God skörd
kan man kalla, då efter 11/2 tunnas utsäde vid Frixarfve i Rone skördats 17 tunnor ren råg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1885
N:r 73.

Väghinder.

Ena bro å allmänna vägen mellan Kyrkeby och By gårdar i Hablingbo kommer 17 och 18 dennes att omläggas, under hvilka dagar vägen förbi Burge och \’2Langvalds i Hafdhem i stället kan användas.
Å allmänna vägen mellan Dalhem och Hörsne komma 24 och 25 dennes s. k. Näsungsbroar att rifvas och omläggas, då vägen genom Källunge och Ekeby eller genom Gauthem i stället kan begagnas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1885
N:r 73.

Årets landsting

utgöres af följande ledamöter och ersättare:

För Visby stad.
Ledamöter: Bankdirektör Kolmodin, häradshöfding Waldenström, lektor Bergman, gördelmakaren Hellgren, bankdirektör Pettersson och konsul Ekman;
Ersättare: Öfverstelöjtnant Ihre, kaptenen Oskar Eriksson, läroverksadjukten doktor J. Kahl samt handlanden J. T. Lundin, lasarettsläkaren d:r G. Bolling och grosshandlanden Axel Ekman.

För Gotlands Norra Härad.
Ledamöter: Riksdagsman Per Larsson, Lilla Fole i Fole socken, hemmansägaren L. P. Bodin, Grausne i Lokrume, nämdemännen L. P. Christensson, Norrbys i Hörsne, och Lars Granberg, Granskogs i Dalhem, hemmansägarne L. N. Eklund, Nygårds i Fole, och Olof Ludvig Björkegren, Angelbos i Lärbro, kapten Broander i Källunge, nämdemannen Oskar Löfvenberg, Lauhage i Stenkyrka, och fanjunkaren O. Broström, Eriks i Bro.
Ersättare: Hemmansägarne T. Wiberg, Endregårda i Endre (hvilken inträder såsom ledamot i aflidne P. Endrells ställe) och N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge, fanjunkaren Jakob Österberg i Kräklingbo, hemmansägaren M. Pettersson, Kaungs i Weskinde, nämdemannen Jakob Arvidsson, Glammunds i Akebäck, hemmansägaren J. N. Söderberg, Sylfaste i Follingbo, nåmdemärnen J. K. Johansson, Gute i Bäl, och A. Englund, Banna i Lärbro, landtbrukaren L. M. Larsson, Skäggs i Westkinde, och fanjunkaren M. F. Gahne i Bäl.

För Gotlands Södra Härad.
Ledamöter: Hemmansägaren O. Åkerbäck, Hejdegårda i Hejde, nämdemannen O. R. Pettersson, Liffrida i Stånga, konsuln L. Cramér i Rone, landtbrukare Ludv. Norrby, Stenstu i Fardhem, hemmansägaren Oskar Pettersson, Odvals i Linde, nämdemannen O. N. Bolin, Gandarfvei Alfva, hemmansägaren Johan Hägg, Hägvalds i Gerum, landtbrukaren Wilhelm Wöhler, Klintebys i Klinte, fanjunkaren O. Kahl ström, Lilla Atlings i Atlingbo, och Lars Pettersson, Hallbjens i Lau.
Ersättare: Fanjunkaren Lars Jacobsson, Hallvans i Garda, hemmansägarne Olof Hallbom, Häggdarfve i Silte, J. Ohlsson, Kyrkeby, J, Uddin, Ungbåtels i Stånga, Olof Jacobsson, Skogs i Hejde, Olof Pettersson, Hallute i När, Anton Lagergren, Kyrkebols i Garda, Georg Niklasson, Bjers i Löjsta, och Ferdinand Hermansson, Hafvor i Hafdhem, samt nämdemannen Karl Hägg, Petes i Hablingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 September 1885
N:r 71.

Länstäflingsskjutningen,

som började i fredags morgse, fortsattes hela lördagen, då den vid 7-tiden på qvällen afslöts.
Väderleken, som på morgonen såg hotande ut, vardt längre fram på dagen lugn och vacker. Hundratals personer från staden öfvervoro prisutdelningen, som försiggick &å den inhägnade platsen, der de 55 pristagarne voro uppstälda. Militärbefälhafvaren öfverste v. Hohenhausen, omgifven af bestyrelsen för skjutningen, framträdde inför fronten och förklarade, att han af landshöfdingen erhållit uppdrag att förrätta prisutdelningen. Han lyckönskade skyttarne för det resultat de vunnitsamt uttalade den förhoppning, att denna första länstäflingsskjutoiog måtte varda en sporre till fortsatta öfringar i denna konst, samt att de nya skjutoingar, som skola ersätta de förut brukliga, måtte vinna förkofran och anklang inom ön, så att ändamålet med dem uppnåddes nämligen att genom öfningar under freden vinna säker hand och säkert öga. Då kunde man med tillförsigt möta en fiende, som ville störa landets och hemmets frid. \’Talaren täckade slutligen bestyrelsen för det utmärkta sätt, hvarpå den ordnat det dela och ledt länstäflingsskjutningen.
Pris till ett värde af 1,849 kronor utdelades derpå till följande skyttar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 Augusti 1885
N:r 64.