Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Hallshuk
Hallshuk en hög kustklint på nordvästra Gotland, Halls socken.
I strålande solsken och under allmän flaggning ägde på tisdagen vigsel för första gången rum i Hallshuks vackra fiskarkapell, där ett flertal av bygdens folk mött upp. De vigda var ingenjören vid Jönköpings mekaniska verkstad Carl Rune Johansson och folkskollärarinnan vid Ölmestads folkskola Anna Maria Högeberg. Vigselförrättare var kyrkoherde G. Lönnqvist, som också höll tal för brudparet. Efter vigseln sjöng fru Sigrid Gardell bröllopshymnen Gud välsigna dessa hjärtan. Som minne från högtiden överlämnade brudparet en storslagen penninggåva till kapellet.
hade igår första mötet på höstsäsongen, varvid bland annat beslöts att utlysa en fortlöpande bildtävling i fyra etapper med poängberäkning för varje etappbild och slutligt pris. Första etappen rubriceras »Höst». Det gäller alltså, att få den bästa höststämningen. Bland besluten i övrigt kan också nämnas att en tävling med Karlskronaklubben kommer att äga rum under hösten, men programmet är ännu ej i detalj utformat. Gårdagsmötet hölls som vanligt i Rödakorslokalen på S:t Hansgatan och leddes av Åke Fohlin i ordförandens frånvaro. Efter kaffe tittade man på bilder från sommarutflykten till Hallshuk och sedan visade Gunnar Olsson i Väskinde färgbilder från hemsocknen och andra trakter och Nils Bolin, nyss hemkommen från Riksgränsen visade färgprakt från fjällen.
Brädlasten från »Eläköön» går tydligen gotlänningarnas näsa förbi. Med rådande vindförhållanden blir det uppenbarligen smålänningar och ölänningar som så småningom får ge sig ut och bärga vrakgods. På Fårö har inte en enda bräda drivit i land, erfar Gotlänningen i dag, och inte heller från Hallshuk har man sett till den drivande lasten. Det kan emellertid vara möjligt, att strömmar verkat hindrande på brädlastens drivande med vinden, och att bräderna följaktligen ännu ligger någonstädes långt utanför Fårö.
Bara anslag möjliggör färdigställandet. Om det finnes någon plats på Gotland, där man kan fånga strömming året runt men där man ofta inte har möjlighet till det, så är det Hallshuk. Detta låter som tankesaltomortal men är sant. Utanför Hallshuk, d. v. s. nordvästligaste udden av själva Gotland, plägar det som regel finnas fisk, särskilt strömming, men den urusla fiskehamnen tillåter inte passage ut och in så snart det blir pålandsvind. Om man bara kunde få pengar. Denna fiskehamn, som kom till efter långt förarbete, där nuvarande byggmästare Harry Friberg här i Visby var den drivande kraften, färdigställdes åren 1927—28 men blev aldrig så som man önskat den från fiskarehåll. Fiskarna ville för övrigt med den konstruktion som man då tänkte sig, ha hamnen längre åt öster. Hamnen utfördes med två låga vågbrytare av betong samt ett antal mindre bryggor av trä på betongkonsoler — nu sönderslagna — och ”hamnen” består egentligen av en ränna rätt in samt en upprensning längst in längs med stranden. Större delen av området innanför de båda fångarmarna består av grundvatten, där vattnet inte är mer än halvmeterdjupt, medan det i rännan är c:a 1,5 meter. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå har i sin utredning med förslag till ny hamn, daterad 1 aug. 1945, konstaterat att skyddet i hamnen är alldeles otillräckligt. Vid nordliga stormar måste fiskarna draga upp sina båtar \”på land, då vågbrytarna äro för låga, endast 0,6 meter över medelvattenytan, så att sjön slår över dem. Dessutom är hamnbassängen för liten och blir därigenom mycket orolig. Från nordost vandrar s. k. strandmal utmed . kusten och vid storm kastas strandmalen in över vågbrytaren eller genom hamninloppet och grundar upp bassängen. Utanför Hallshuk ökar vattendjupet mycket hastig till avsevärt djup, över 40 meter, varför sjön här blir särskilt svår. På grund av relaterade förhållanden ha fiskarna mycket svårt att hålla större båtar, vilket medför ett omänskligt skola ut och dra och sjön är orolig. Det landena. Förslag har också som nämnt uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå.
Isfritt vid Hallshuk när Kappelshamn är stängt. En blick i senaste fiskeristatistiken visar, att Hallshuk trots allt ligger på tredje plats i fråga om redovisade strömmingsfångster och är bland de fem bästa ifråga om flundra medan lax- och torskfisket är sämre, sannolikt beroende på att mean inte har så stora båtar. Ifråga om strömming rapporteras för Kappelshamn 67,300 kg. (inte otroligt att däri ingår även strömming som Hallshuksfiskare infört till Kappelshamn), Ahr 65,580 kg. och Hallshuk 65,000 kg., samtliga dessa ha praktiskt taget samma fiskevatten, medan Herta, på södra Gotland hade 61,300 kg. Att Katthammarsvik, Herrvik, Ronehamn och Gnisvärd kunna redovisa resp. 57,000, 55,000 samt 45,000 kg. är vackert, men beror väl inte bara på fisktillgång utan också på flera fiskare, vilket i.sin tur bottnar i stora fiskehamnar, där stora båtar kunna ligga tryggt. Vid Hallshuk ligger havet som regel öppet även ganska skarpa: vintrar men Kappelshamnsviken driver ju lätt igen. Hade Hallshuk en bättre och rymlig fiskehamn, skulle Kappelshamnsfiskarna kunna ligga där när Kappelshamnsviken är stängd eller eljest när de satt eller skola ut och dra, sjön är orolig. Det skulle spara mycket motorbränsle om Hallshuk hade en ordentlig hamn. Detta har också behjärtats av. både landshövding Nylander och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Landshövdingenhar gjort allt vad i hans förmåga står för att få mera anslag till fiskehamnsbyggena på Gotland men — det är många som skola ha och riksdagen är njugg. Vid upprepade tillfällen de senaste åren har landshövdingen varit därute och i sällskap med representanter för sakkunniga och Väg- och vatten diskuterat förhållandena. Förslag har också uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå. Vid behovsprövningen har man lagt flera andra hamnar före Hallshuk, såsom Ronehamn, som man nu håller på att färdigställa, när man kan göra någonting åt Lauthers på Fårö är ännu okänt när detta skrives och så mycket mera svävar Hallshuksprojektets förverkligande i det blå. Det är emellertid mycket intressant.
Ett bra förslag till en god hamn. Detsamma innebär att hamnen ombygges så att en yttre och en inre: hamnbassäng erhålles, Vi hänvisa till planskissen här ovan. Den nuvarande anläggningen angives i streckteckning. Inre hamnen skulle bli 37 meter mellan stranden och inre vågbrytaren med en bredd längs stranden av 46 meter, inre mått. Som synes skulle i inre hamnen bli tre bryggor vinkelrätt mot stranden om -e:a 15 meters längd i vattnet och 2 meters bredd. Kajerna på östra och västra sidorna bli något bredare. Medelvattendjupet skulle bli 1,6 meter i inre och 1,8 i yttre hamnen. Yttre inloppet avses bli 7,5 meter brett och ligger förskjutet österöver i förhållande till det inre inloppet, som får 7,2 meters bredd. I inre inloppet kommer att placeras en stormport, som tillverkas av timmer och järn och som vid behov med kätting vinschas upp och tätar inloppet. Porten ligger annars platt på bottnen framför inloppet. Yttre inloppet skyddas av två kraftiga kasuner. Med den angivna konstruktionen synes man ha utsikt att kunna förhindra inre hamnens uppgrundning och en segelfri ränna i yttre hamnen bör alltid vara öppen. Hela anläggningen kostnadsberäknades 1945 i augusti till sammanlagt 235,000 kr. Förmodligen stoppar inte den summan idag. Det kan synas förmätet att hålla före, att denna hamnanläggning, utförd vid Hallshuk, skulle väsentligt bidraga till att öka fisket där utanför, särskilt. då strömmingsfisket, När man får 65,000 kg. strömming nu på denna plats — 1943 fick man över 100,000 kg. fisk här med så få fiskare och svåra hamnförhållanden, hur mycket mera skulle man icke få om en större hamn, som kunde ge skydd åt större båtar, kom till stånd. Och saken har även en annan sida när staten drager sig år från år för att ge statsbidrag — fiskarna få ju själva också betala till anläggningen — tröttna fiskarna och ge sig ifrån Hallshuk. Och strömmingen är dock alltjämt ett viktigt livsmedel för stora delar av vår befolkning. Tid är pengar i flera avseenden och därför -är också Hallshuk betydelsefull som fiskehamn för de givande fiskevattnen där utanför, därtill-har man isfritt vatten och bra väg söderut till staden. Biltransporten från Kappelshamn och Hallshuk till Visby torde bli lika dyr, men man kan många gånger spara driftkostnaden för båtkörningen Hallshuk—Kappelshamn. Hallshuksfiskarna äro pessimistiska, de ha satsat pengar till hamn och till utredningar, tiden går men hamnen dröjer, arbetet är hårt i sig själv på havet, här är det hårt även i land. De erkänna med tacksamhet länets myndigheters insatser för att få en lösning men undra ändå om det inte skulle finnas något kryphål, där man kunde slinka in och få en slant så att bygget kommer igång. Se det vore en julklapp som hette duga. G. S—m.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 24 December 1946 N:r 299
Förre hemmansägaren August Pettersson, Överburge i Fardhem, som på nyårsdagen fyllde sjuttio år, blev med anledning därav föremål för hjärtliga hyllningar. Dessa togo sin början redan tidigt på morgonen, då många gratulanter med kyrkoherde Havrén i spetsen infunno sig samt överlämnade en av slåkt och vänner subsriberad gåva bestående av adress, en större penningsumma samt en ståtlig blomsteruppsats. Jubilaren hyllades vidare med blommor och telegram.
På sin femtioårsdag den 1 januari blev fru Ebba Larsson, Söderkvie i Grötlingbo livligt hyllad av släktingar o. vänner, vilka överlämnade minnesgåvor samt blomsteruppsatser. Även sångföreningen uppvaktade och blomster och telegram ingingo i mängd.
Sjuttiofem år fyller på Trettondagen förre fyrmästaren Karl August Bäckström, numera bosatt på Sofielund, Rådmansö. Han är född i Stockholm och antogs i lotsverkets tjänst 1806 samt blev fyrmästare på Hallshuk 1917. Tjänsten indrogs våren 1932, då. B. avgick med pension. Under krigsåren, förra världskriget, tjänstgjorde han vid kustsignalväsendet och hade före sin anställning vid fyrväsendet seglat i in- och utrikesfart i sex år, varjämte han åren 1896—98 tjänstgjort på Almagrundets fyrskepp.
Gotlands Allehanda Lördagen den 3 Januari 1942 N:r 2
skall enligt en av statistiska centralbyrån nu till k. m:t avlämnad redogörelse för år 1938 ha lämnat ett ekonomiskt utbyte av 519,454 kr. på Gotland. För det närmast föregående året uppgick fångstvärdet till över 580,000 kr. De viktigaste fiskena — efter strömming och torsk — inbragte under redogörelseåret 177,230 resp. 120,050 kr. För de viktigare fiskelägena redovisas följande fångstvärden: Skälsö 9,759 kr., Visby 16,290, Gnisvärd 23,464, Västergarn 14;533, Klintehamn 7,603, Djupvik 2,925, Vändburg 4,712, Fluntinge 18,544, Hus 12,947, Herta 13,097, Kapellet 23,406, Djupdy 5,540, Nabben 19,438, Ljugarn 6,145, Sysne 17,156, Herrevik 49,190, Katthammarsvik 10,277, Hangre 17,276, Slite 5,690, Lutterhorn 11,358, Ar 12,158, Kappelshamn 31,466, Hallshuk 19,330 och Lickershamn 6,183 kr. (P.)
Gotlands Allehanda Torsdagen den 25 Juli 1940 N:r 169
Enligt vad som meddelas från Gotlands marindistrikt blev en mina genom marinens försorg oskadliggjord på onsdagen, då den befann sig 18 distansminuter norr om Hallshuk. Samma dag har tyska ångaren Ostland oskadliggjort en annan mina, som befann sig 5 distansminuter nordväst om den andra minans position.
Gotlands Allehanda Fredagen den 7 juni 1940 N:r 129
Härmed tillkännagives att Gud till sig hemkallat vår käre fader Hans F. Friberg som i dag stilla avled i en ålder av 73 år; sörjd och oändligt saknad av oss, syster, släkt och vänner. Hallshuk den 9 juli 1938. ELSA o. GUNNAR LARSSON. (född Friberg) GUN. SOLVIG.
Vad är döden? Svar på livets gåta. Livet tror, men blott den döde vet.
Gotlands Allehanda Lördagen den 9 Juli 1938 N:r 155
Gotlands fiskareförbund har som bekant gjort framställning om sådan ändring av stadgan, för bedrivande av fiske vid Gotlands kuster, att fiske med drag och liknande redskap bleve förbjuden under tiden 25 april-15 maj samt att fiske med dylikt redskap från maskindriven farkost helt förbjödes. Länsstyrelsen hade till idag på middagen sammankallat delägare i fiskevatten, fiskerättsinnehavare samt yrkesfiskare i länet till sammanträde å länsstyrelsen för att yttra sig över den ifrågasatta ändringen. Blott ett fåtal fiskare hade infunnit sig, men de voro i stället från vitt skilda delar av ön. Sålunda voro t. ex. Burs, Fårö, Hallshuk, Herrvik och Skälsö representerade. Vid sammanträdet hade även fiskeriintendenten i östra distriktet fil. dr Dahr kommit tillstädes samt fiskeriinstruktör Gustavsson. Landshövdingen, som själv ledde förhandlingarna, inledde sammankomsten med en erinran om vad saken gällde och anledningen till fiekareförbundete framställning, som bl. a. var, att man ville skydda gäddan under lektiden, då det visat sig att antydda fisken gin-go ganska hårt åt gäddbeståndet. Icke minst hade man kunnat konstatera, att fisken, även om den icke fångades, mången gång skadades mer eller mindre svårt. Dr Dahr hade för sin del funnit, att förbudet för fiske med drag och liknande redskap under tiden 25 april —15 maj borde uttryckligen uppgivas gälla även spinn- och kastfiske, liksom fiske med utter eller svirvel. Spinn- och kastfiske efter gädda förekommer, enligt vad dr Dahr framhöll, ganska mycket på fastlandet, icke bara som sportfiske utan även på förtjänst. Bursboar ville helst ha förbud på detta fiske hela året, men detta fann fiskeriintendenten mindre lämpligt, då sportfisket dock måste givas något rum. Beträffande fisket med drag från maskindrivet fartyg omvittnades, att detta fiske, t. ex. i Bandelundaviken, gjorde stor skada, särskilt då i lektiden. Motorbåtar från skilda trakter bruka forcera viken, där fisken knappast med sådan fiskarnes framfart kan väntas leka alls. Fårörepresentanten påpekade, att en del laxfiskare nog prövat på att fånga lax genom utterfiske och att detta skulle omöjliggöras genom det föreslagna förbudet. Emellertid framgick under debatten, att möjligheter komma att intagas i bestämmelserna, varigenom fiskare kunna få särskilt tillstånd till dragfiske av länsstyrelsen. Sedan man sålunda i stort sett uttalat sin anslutning till det framkomna förslaget, förklarade landshövdingen sammanträdet avslutat.
