vid Östergarnsfyrplats sökes af fyrvaktaren vid Närs fyrplats J. P. Wulff och uppbördsfyrvaktaren vid Hallshuks fyrplats L. P. Stuxberg.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 April 1913
N:r 84
En utmärkt fiskehamn vid Hallshuk.
Bara anslag möjliggör färdigställandet.
Om det finnes någon plats på Gotland, där man kan fånga strömming året runt men där man ofta inte har möjlighet till det, så är det Hallshuk. Detta låter som tankesaltomortal men är sant. Utanför Hallshuk, d. v. s. nordvästligaste udden av själva Gotland, plägar det som regel finnas fisk, särskilt strömming, men den urusla fiskehamnen tillåter inte passage ut och in så snart det blir pålandsvind. Om man bara kunde få pengar.
Denna fiskehamn, som kom till efter långt förarbete, där nuvarande byggmästare Harry Friberg här i Visby var den drivande kraften, färdigställdes åren 1927—28 men blev aldrig så som man önskat den från fiskarehåll. Fiskarna ville för övrigt med den konstruktion som man då tänkte sig, ha hamnen längre åt öster. Hamnen utfördes med två låga vågbrytare av betong samt ett antal mindre bryggor av trä på betongkonsoler — nu sönderslagna — och ”hamnen” består egentligen av en ränna rätt in samt en upprensning längst in längs med stranden. Större delen av området innanför de båda fångarmarna består av grundvatten, där vattnet inte är mer än halvmeterdjupt, medan det i rännan är c:a 1,5 meter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå har i sin utredning med förslag till ny hamn, daterad 1 aug. 1945, konstaterat att skyddet i hamnen är alldeles otillräckligt. Vid nordliga stormar måste fiskarna draga upp sina båtar ”på land, då vågbrytarna äro för låga, endast 0,6 meter över medelvattenytan, så att sjön slår över dem. Dessutom är hamnbassängen för liten och blir därigenom mycket orolig. Från nordost vandrar s. k. strandmal utmed . kusten och vid storm kastas strandmalen in över vågbrytaren eller genom hamninloppet och grundar upp bassängen. Utanför Hallshuk ökar vattendjupet mycket hastig till avsevärt djup, över 40 meter, varför sjön här blir särskilt svår.
På grund av relaterade förhållanden ha fiskarna mycket svårt att hålla större båtar, vilket medför ett omänskligt skola ut och dra och sjön är orolig. Det landena. Förslag har också som nämnt uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå.
Isfritt vid Hallshuk när Kappelshamn är stängt.
En blick i senaste fiskeristatistiken visar, att Hallshuk trots allt ligger på tredje plats i fråga om redovisade strömmingsfångster och är bland de fem bästa ifråga om flundra medan lax- och torskfisket är sämre, sannolikt beroende på att mean inte har så stora båtar. Ifråga om strömming rapporteras för Kappelshamn 67,300 kg. (inte otroligt att däri ingår även strömming som Hallshuksfiskare infört till Kappelshamn), Ahr 65,580 kg. och Hallshuk 65,000 kg., samtliga dessa ha praktiskt taget samma fiskevatten, medan Herta, på södra Gotland hade 61,300 kg. Att Katthammarsvik, Herrvik, Ronehamn och Gnisvärd kunna redovisa resp. 57,000, 55,000 samt 45,000 kg. är vackert, men beror väl inte bara på fisktillgång utan också på flera fiskare, vilket i.sin tur bottnar i stora fiskehamnar, där stora båtar kunna ligga tryggt.
Vid Hallshuk ligger havet som regel öppet även ganska skarpa: vintrar men Kappelshamnsviken driver ju lätt igen.
Hade Hallshuk en bättre och rymlig fiskehamn, skulle Kappelshamnsfiskarna kunna ligga där när Kappelshamnsviken är stängd eller eljest när de satt eller skola ut och dra, sjön är orolig. Det skulle spara mycket motorbränsle om Hallshuk hade en ordentlig hamn.
Detta har också behjärtats av. både landshövding Nylander och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Landshövdingenhar gjort allt vad i hans förmåga står för att få mera anslag till fiskehamnsbyggena på Gotland men — det är många som skola ha och riksdagen är njugg.
Vid upprepade tillfällen de senaste åren har landshövdingen varit därute och i sällskap med representanter för sakkunniga och Väg- och vatten diskuterat förhållandena. Förslag har också uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå.
Vid behovsprövningen har man lagt flera andra hamnar före Hallshuk, såsom Ronehamn, som man nu håller på att färdigställa, när man kan göra någonting åt Lauthers på Fårö är ännu okänt när detta skrives och så mycket mera svävar Hallshuksprojektets förverkligande i det blå. Det är emellertid mycket intressant.
Ett bra förslag till en god hamn.
Detsamma innebär att hamnen ombygges så att en yttre och en inre: hamnbassäng erhålles, Vi hänvisa till planskissen här ovan. Den nuvarande anläggningen angives i streckteckning. Inre hamnen skulle bli 37 meter mellan stranden och inre vågbrytaren med en bredd längs stranden av 46 meter, inre mått. Som synes skulle i inre hamnen bli tre bryggor vinkelrätt mot stranden om -e:a 15 meters längd i vattnet och 2 meters bredd. Kajerna på östra och västra sidorna bli något bredare. Medelvattendjupet skulle bli 1,6 meter i inre och 1,8 i yttre hamnen. Yttre inloppet avses bli 7,5 meter brett och ligger förskjutet österöver i förhållande till det inre inloppet, som får 7,2 meters bredd. I inre inloppet kommer att placeras en stormport, som tillverkas av timmer och järn och som vid behov med kätting vinschas upp och tätar inloppet. Porten ligger annars platt på bottnen framför inloppet.
Yttre inloppet skyddas av två kraftiga kasuner. Med den angivna konstruktionen synes man ha utsikt att kunna förhindra inre hamnens uppgrundning och en segelfri ränna i yttre hamnen bör alltid vara öppen.
Hela anläggningen kostnadsberäknades 1945 i augusti till sammanlagt 235,000 kr. Förmodligen stoppar inte den summan idag.
Det kan synas förmätet att hålla före, att denna hamnanläggning, utförd vid Hallshuk, skulle väsentligt bidraga till att öka fisket där utanför, särskilt. då strömmingsfisket, När man får 65,000 kg. strömming nu på denna plats — 1943 fick man över 100,000 kg. fisk här med så få fiskare och svåra hamnförhållanden, hur mycket mera skulle man icke få om en större hamn, som kunde ge skydd åt större båtar, kom till stånd. Och saken har även en annan sida när staten drager sig år från år för att ge statsbidrag — fiskarna få ju själva också betala till anläggningen — tröttna fiskarna och ge sig ifrån Hallshuk. Och strömmingen är dock alltjämt ett viktigt livsmedel för stora delar av vår befolkning. Tid är pengar i flera avseenden och därför -är också Hallshuk betydelsefull som fiskehamn för de givande fiskevattnen där utanför, därtill-har man isfritt vatten och bra väg söderut till staden. Biltransporten från Kappelshamn och Hallshuk till Visby torde bli lika dyr, men man kan många gånger spara driftkostnaden för båtkörningen Hallshuk—Kappelshamn.
Hallshuksfiskarna äro pessimistiska, de ha satsat pengar till hamn och till utredningar, tiden går men hamnen dröjer, arbetet är hårt i sig själv på havet, här är det hårt även i land. De erkänna med tacksamhet länets myndigheters insatser för att få en lösning men undra ändå om det inte skulle finnas något kryphål, där man kunde slinka in och få en slant så att bygget kommer igång. Se det vore en julklapp som hette duga.
G. S—m.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299
Födelsedagshyllningar.
Förre hemmansägaren August Pettersson, Överburge i Fardhem, som på nyårsdagen fyllde sjuttio år, blev med anledning därav föremål för hjärtliga hyllningar. Dessa togo sin början redan tidigt på morgonen, då många gratulanter med kyrkoherde Havrén i spetsen infunno sig samt överlämnade en av slåkt och vänner subsriberad gåva bestående av adress, en större penningsumma samt en ståtlig blomsteruppsats. Jubilaren hyllades vidare med blommor och telegram.
På sin femtioårsdag den 1 januari blev fru Ebba Larsson, Söderkvie i Grötlingbo livligt hyllad av släktingar o. vänner, vilka överlämnade minnesgåvor samt blomsteruppsatser. Även sångföreningen uppvaktade och blomster och telegram ingingo i mängd.
Sjuttiofem år fyller på Trettondagen förre fyrmästaren Karl August Bäckström, numera bosatt på Sofielund, Rådmansö. Han är född i Stockholm och antogs i lotsverkets tjänst 1806 samt blev fyrmästare på Hallshuk 1917. Tjänsten indrogs våren 1932, då. B. avgick med pension. Under krigsåren, förra världskriget, tjänstgjorde han vid kustsignalväsendet och hade före sin anställning vid fyrväsendet seglat i in- och utrikesfart i sex år, varjämte han åren 1896—98 tjänstgjort på Almagrundets fyrskepp.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Januari 1942
N:r 2
Saltsjöfisket
skall enligt en av statistiska centralbyrån nu till k. m:t avlämnad redogörelse för år 1938 ha lämnat ett ekonomiskt utbyte av 519,454 kr. på Gotland. För det närmast föregående året uppgick fångstvärdet till över 580,000 kr. De viktigaste fiskena — efter strömming och torsk — inbragte under redogörelseåret 177,230 resp. 120,050 kr.
För de viktigare fiskelägena redovisas följande fångstvärden: Skälsö 9,759 kr., Visby 16,290, Gnisvärd 23,464, Västergarn 14;533, Klintehamn 7,603, Djupvik 2,925, Vändburg 4,712, Fluntinge 18,544, Hus 12,947, Herta 13,097, Kapellet 23,406, Djupdy 5,540, Nabben 19,438, Ljugarn 6,145, Sysne 17,156, Herrevik 49,190, Katthammarsvik 10,277, Hangre 17,276, Slite 5,690, Lutterhorn 11,358, Ar 12,158, Kappelshamn 31,466, Hallshuk 19,330 och Lickershamn 6,183 kr. (P.)
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 Juli 1940
N:r 169
Två minor oskadliggjorda.
Enligt vad som meddelas från Gotlands marindistrikt blev en mina genom marinens försorg oskadliggjord på onsdagen, då den befann sig 18 distansminuter norr om Hallshuk.
Samma dag har tyska ångaren Ostland oskadliggjort en annan mina, som befann sig 5 distansminuter nordväst om den andra minans position.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 juni 1940
N:r 129
Dödsfall Hans F. Friberg
Härmed tillkännagives att Gud till sig hemkallat vår käre fader Hans F. Friberg som i dag stilla avled i en ålder av 73 år; sörjd och oändligt saknad av oss, syster, släkt och vänner.
Hallshuk den 9 juli 1938.
ELSA o. GUNNAR LARSSON.
(född Friberg) GUN. SOLVIG.
Vad är döden? Svar på livets gåta. Livet tror, men blott den döde vet.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Juli 1938
N:r 155
Ändring av fiskeristadgan för Gotland.
Gotlands fiskareförbund har som bekant gjort framställning om sådan ändring av stadgan, för bedrivande av fiske vid Gotlands kuster, att fiske med drag och liknande redskap bleve förbjuden under tiden 25 april-15 maj samt att fiske med dylikt redskap från maskindriven farkost helt förbjödes. Länsstyrelsen hade till idag på middagen sammankallat delägare i fiskevatten, fiskerättsinnehavare samt yrkesfiskare i länet till sammanträde å länsstyrelsen för att yttra sig över den ifrågasatta ändringen.
Blott ett fåtal fiskare hade infunnit sig, men de voro i stället från vitt skilda delar av ön. Sålunda voro t. ex. Burs, Fårö, Hallshuk, Herrvik och Skälsö representerade. Vid sammanträdet hade även fiskeriintendenten i östra distriktet fil. dr Dahr kommit tillstädes samt fiskeriinstruktör Gustavsson. Landshövdingen, som själv ledde förhandlingarna, inledde sammankomsten med en erinran om vad saken gällde och anledningen till fiekareförbundete framställning, som bl. a. var, att man ville skydda gäddan under lektiden, då det visat sig att antydda fisken gin-go ganska hårt åt gäddbeståndet. Icke minst hade man kunnat konstatera, att fisken, även om den icke fångades, mången gång skadades mer eller mindre svårt.
Dr Dahr hade för sin del funnit, att förbudet för fiske med drag och liknande redskap under tiden 25 april —15 maj borde uttryckligen uppgivas gälla även spinn- och kastfiske, liksom fiske med utter eller svirvel. Spinn- och kastfiske efter gädda förekommer, enligt vad dr Dahr framhöll, ganska mycket på fastlandet, icke bara som sportfiske utan även på förtjänst. Bursboar ville helst ha förbud på detta fiske hela året, men detta fann fiskeriintendenten mindre lämpligt, då sportfisket dock måste givas något rum. Beträffande fisket med drag från maskindrivet fartyg omvittnades, att detta fiske, t. ex. i Bandelundaviken, gjorde stor skada, särskilt då i lektiden. Motorbåtar från skilda trakter bruka forcera viken, där fisken knappast med sådan fiskarnes framfart kan väntas leka alls. Fårörepresentanten påpekade, att en del laxfiskare nog prövat på att fånga lax genom utterfiske och att detta skulle omöjliggöras genom det föreslagna förbudet. Emellertid framgick under debatten, att möjligheter komma att intagas i bestämmelserna, varigenom fiskare kunna få särskilt tillstånd till dragfiske av länsstyrelsen.
Sedan man sålunda i stort sett uttalat sin anslutning till det framkomna förslaget, förklarade landshövdingen sammanträdet avslutat.
Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81
Premieringen av fisk.
Prisutdelningen
i fiskareförbundets premiering å rökta eller beredda fiskvaror ägde i lördags rum å N. T. O:s lokal. Följande pris utdelades:
Böckling:
1) Karl Andersson, Hallshuk, 10 poäng,
2) V. Pettersson, Skälsö, 10 p.,
3) G. Norman, Hallshuk, 9,5 p.,
4) H. Åstrand, Bläse, 9,4 p.,
5) H. Jakobsson, Visby, 9,3 p. (Första och andra pris fördelat genom lottning).
Rökt ål:
1) H. Jakobsson, Visby, 10 p., H. Åstrand, Bläse, 9 p.,
Lökströmming:
1) H. Jakobsson, Visby, 10 p.,
2) V. Pettersson, Skälsö, 9,3 p.,
3) 0. Larsson, Fårö, 9 p.,
4) A. Karlström, Fårö, 8,5 p.,
Kryddströmming:
2) K. Bodin, Gammalgarn, 9 p.,
3) H. Jakobsson, Visby, 8,8 p.,
4) V. Pettersson, Skälsö, 8,7 p.,
5) 0. Larsson, Fårö, 8,7 p.
Salt strömming:
1) O. Larsson, Fårö, 10 p.,
2) V. Liljegren, Botvaldavik, 9,8 p.,
3) E. Siggelin, Herrvik, 9,8 p.,
4) V. Nyström, Botvaldavik, 9,2 p.,
5) V. Pettersson, Skälsö, 9 p.
Prisutdelningen förrättades av fiskare förbundets ordf. och bevistades av ett 40-tal intresserade. Bedömningsnämden hade utgjorts av kontrollör H. Myrgren, Hudiksvall, fru Svea Gustavsson, Visby, och fiskaren H. Pettersson, Skälsö. I studiesyfte bevistades premieringen av askerikonsulenten U. Lundin, Västervik.
Efter prisutdelningen höll kontrollör Myrgren kritik över de till premieringen anmälda varorna. Enligt denna kritik hade deltagarna lyckats utmärkt i beredning av böckling, lökströmming, saltströmming och rökt ål. Däremot var beredningen av kryddströmming ej fullt så tillfredsställande. Det gällde här att pröva sig fram med stöd av de erfarenheter, man fick från dessa premieringar. Efter kritiken besvarade hr Myrgren en mängd frågor rörande inläggning och insaltning.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 December 1936
Nr 285
Två fiskebåtar borta i stormen.
Laxkuttrarna kommo icke tillbaka.
I radio igår afton efterlystes en saknad fiskebåt från Västergarn, vilken icke återvänt efter att igår morse ha utgått till sina laxkrokar. Det befanns sedermera att även en liknande båt från Koviks fiskläge saknades.
Från Västergarn utgingo igår morse fiskebåtarna som vanligt för att vittja laxkrokarna — de ligga c:a 10 distansminuter till havs — men i den tilltagande blåsten och sjön vände de flesta i hamn redan fram mot middagen. De bruka i vanliga fall vara tillbaka vid 3-tiden, men igår kommo de i land tidigare. En båt med fiskaren Konrad Melin och chauffören Karl Smitterberg från Lekarve i Sanda, den förre 50 år och den senare mellan 40 och 50 år gammal, observerades vid 12-tiden r:a 4-5 distansminuter utanför Västergarns utholme under segel, varför man gissade att båten fått motorhaveri. Efter en regnby, som drog fram över havet, försvann båten ur sikte, men man antog att den länsade undan nordost ut efter kusten. Då båten eller de båda männen ännu sent på eftermiddagen icke avhörts, anmäldes saken till landsfiskalen, som genom rundradion och Tingstäde radio utsände efterlysning efter de försvunna.
Båten var en laxkutter av den vanliga typen, i medelgott stånd, däckad och försedd med en motor, som dock krånglat ibland. Man hade vidare med sig ganska nya segel och åror, men däremot ansågs rodret dåligt, och otänkbart är icke att båten fått roderskada, varigenom den icke kunnat manövreras nöjaktigt.
På aftonen befanns det erpellertid som sagt att ännu en båt saknades, nämligen en från Koviks fiskeläge mellan Västergarn och Klintehamn. Även denna båt hade gått ut på morgonen men sedan icke avhörts. I denna båt, som uppges ha varit i gott stånd, befunno sig fiskarna Anders Westberg från Botvide i Sanda och Gustaf Pettersson från Hemmungs i samma socken, båda mellan 40 och 50 år gamla. Deras båt är mellan 4-5 år gammal och även den försedd med motor. Samtliga de fyra saknade männen ha stora familjer i icke allt för goda omständigheter.
Utefter hela kusten kommo fiskebåtarna i den tilltagande blåsten och sjögången tidigt i land igår. Fram mot kvällen kunde Gnisvärds fiskehamn icke angöras på grund av vädret. Att det varit en svår natt för de båda båtarna och deras besättningar kan man vara säker om, då sjön ännu idag är mycket grov. Kapten Klintberg på Drotten, som kom in hit ett par timmar försenad idag, meddelar, att man där ombord trots noggrann utkik icke kunnat iakttaga någonting. Men sjön till havs var synnerligen grov ännu idag.
Igår eftermiddag uppskattades vindstyrkan här på Gotlands västkust; till 20 sek.-meter SV- eller SSV-lig, men vinden ökade och på vissa utsatta delar liksom ute på havet har, vindstyrkan säkert varit över 25 sek.-meter. Landsort uppgav vid 5-tiden igår eftermiddag 32 sek.-meter och sämsta vädret i år. Igår afton avtog vinden något, men ännu idag blåser här 18-20 sek.-meter.
En efterfrågan, som vi idag gjort pr telefon till Klintehamn, Västergarn, Fridhem, Ihrevik, Hallshuk, Kappelshamn, Ahr och Fårösund blev negativ, ingenstädes har man sett eller hört av de saknade. Tänkas kan även att de med rådande vind länsat undan mot fastlandet, och då dröjer det längre innan man får några underrättelser från dem. Någon proviant medfördes antagligen i båtarna, men för någon längre tid kan den knappast förslå.
I förmiddags begärde landsfiskal Jakobson i Klintehamn tillstånd till flygspaning, då man för närvarande har tre maskiner liggande i Fårösund.
Flygspaning idag.
Efter framställning från landsfiskal Jakobson startade ett av de i Fårösund liggande tre flygplanen kl. 11,45 i förmiddags för att spana efter de försvunna båtarna och deras besättningar. Varken från denna maskin, pr radio eller på annat sätt ha de försvunna emellertid av-hörts ännu kl. 2 i middags.
Maskinen återkom kl. 2,25 utan att ha kunnat upptäcka något.
Man hade då avspanat området mellan Fårö, Gotska Sandön och över mot Landsort. En hel del fartyg befunno sig emellertid inom detta område.
Vrakspillror funna vid Tofta stranden.
I pressläggningen meddelas, att folk, som gått längs med stranden av Tofta vid Stafs klint, funnit en del vrakspillror, nämligen delar av en ruff, ett skåp, en koj, åror o. dyl. Av beskrivningen att döma härstamma dessa spillror icke från Västergarnsbåten, men de behöva ju heller icke vara från Koviksbåten, då det kan vara äldre vrakspillror, som kommit I land. Man får alltjämt hoppas att de nödställda blivit upptagna av något fartyg eller länsat undan mot fastlandet.
Gotlands Allehanda
Lördagen 5 December 1936
Nr 284
Statsunderstöd för förlorade strömmingsskötar.
Lantbruksstyrelsen tillstyrker hos k. m:t, att fiskaren Herbert Johansson, Hallshuk, beviljas statsunderstöd med 234 kr. för förlorade strömmingsgarn, varav hälften som understöd utan återbetalningsskyldighet oeh hälften som räntefritt lån.
Ett liknande understöd å 160 kr. tillstyrkes åt fiskaren Wilhelm Nyström, Botvaldavik i Gothem. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 December 1934
N:r 296