En utmärkt fiskehamn vid Hallshuk.

Bara anslag möjliggör färdigställandet.
Om det finnes någon plats på Gotland, där man kan fånga strömming året runt men där man ofta inte har möjlighet till det, så är det Hallshuk. Detta låter som tankesaltomortal men är sant. Utanför Hallshuk, d. v. s. nordvästligaste udden av själva Gotland, plägar det som regel finnas fisk, särskilt strömming, men den urusla fiskehamnen tillåter inte passage ut och in så snart det blir pålandsvind. Om man bara kunde få pengar.
Denna fiskehamn, som kom till efter långt förarbete, där nuvarande byggmästare Harry Friberg här i Visby var den drivande kraften, färdigställdes åren 1927—28 men blev aldrig så som man önskat den från fiskarehåll. Fiskarna ville för övrigt med den konstruktion som man då tänkte sig, ha hamnen längre åt öster. Hamnen utfördes med två låga vågbrytare av betong samt ett antal mindre bryggor av trä på betongkonsoler — nu sönderslagna — och ”hamnen” består egentligen av en ränna rätt in samt en upprensning längst in längs med stranden. Större delen av området innanför de båda fångarmarna består av grundvatten, där vattnet inte är mer än halvmeterdjupt, medan det i rännan är c:a 1,5 meter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå har i sin utredning med förslag till ny hamn, daterad 1 aug. 1945, konstaterat att skyddet i hamnen är alldeles otillräckligt. Vid nordliga stormar måste fiskarna draga upp sina båtar ”på land, då vågbrytarna äro för låga, endast 0,6 meter över medelvattenytan, så att sjön slår över dem. Dessutom är hamnbassängen för liten och blir därigenom mycket orolig. Från nordost vandrar s. k. strandmal utmed . kusten och vid storm kastas strandmalen in över vågbrytaren eller genom hamninloppet och grundar upp bassängen. Utanför Hallshuk ökar vattendjupet mycket hastig till avsevärt djup, över 40 meter, varför sjön här blir särskilt svår.
På grund av relaterade förhållanden ha fiskarna mycket svårt att hålla större båtar, vilket medför ett omänskligt skola ut och dra och sjön är orolig. Det landena. Förslag har också som nämnt uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå.

Isfritt vid Hallshuk när Kappelshamn är stängt.
En blick i senaste fiskeristatistiken visar, att Hallshuk trots allt ligger på tredje plats i fråga om redovisade strömmingsfångster och är bland de fem bästa ifråga om flundra medan lax- och torskfisket är sämre, sannolikt beroende på att mean inte har så stora båtar. Ifråga om strömming rapporteras för Kappelshamn 67,300 kg. (inte otroligt att däri ingår även strömming som Hallshuksfiskare infört till Kappelshamn), Ahr 65,580 kg. och Hallshuk 65,000 kg., samtliga dessa ha praktiskt taget samma fiskevatten, medan Herta, på södra Gotland hade 61,300 kg. Att Katthammarsvik, Herrvik, Ronehamn och Gnisvärd kunna redovisa resp. 57,000, 55,000 samt 45,000 kg. är vackert, men beror väl inte bara på fisktillgång utan också på flera fiskare, vilket i.sin tur bottnar i stora fiskehamnar, där stora båtar kunna ligga tryggt.
Vid Hallshuk ligger havet som regel öppet även ganska skarpa: vintrar men Kappelshamnsviken driver ju lätt igen.
Hade Hallshuk en bättre och rymlig fiskehamn, skulle Kappelshamnsfiskarna kunna ligga där när Kappelshamnsviken är stängd eller eljest när de satt eller skola ut och dra, sjön är orolig. Det skulle spara mycket motorbränsle om Hallshuk hade en ordentlig hamn.
Detta har också behjärtats av. både landshövding Nylander och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Landshövdingenhar gjort allt vad i hans förmåga står för att få mera anslag till fiskehamnsbyggena på Gotland men — det är många som skola ha och riksdagen är njugg.
Vid upprepade tillfällen de senaste åren har landshövdingen varit därute och i sällskap med representanter för sakkunniga och Väg- och vatten diskuterat förhållandena. Förslag har också uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsbyrå.
Vid behovsprövningen har man lagt flera andra hamnar före Hallshuk, såsom Ronehamn, som man nu håller på att färdigställa, när man kan göra någonting åt Lauthers på Fårö är ännu okänt när detta skrives och så mycket mera svävar Hallshuksprojektets förverkligande i det blå. Det är emellertid mycket intressant.

Ett bra förslag till en god hamn.
Detsamma innebär att hamnen ombygges så att en yttre och en inre: hamnbassäng erhålles, Vi hänvisa till planskissen här ovan. Den nuvarande anläggningen angives i streckteckning. Inre hamnen skulle bli 37 meter mellan stranden och inre vågbrytaren med en bredd längs stranden av 46 meter, inre mått. Som synes skulle i inre hamnen bli tre bryggor vinkelrätt mot stranden om -e:a 15 meters längd i vattnet och 2 meters bredd. Kajerna på östra och västra sidorna bli något bredare. Medelvattendjupet skulle bli 1,6 meter i inre och 1,8 i yttre hamnen. Yttre inloppet avses bli 7,5 meter brett och ligger förskjutet österöver i förhållande till det inre inloppet, som får 7,2 meters bredd. I inre inloppet kommer att placeras en stormport, som tillverkas av timmer och järn och som vid behov med kätting vinschas upp och tätar inloppet. Porten ligger annars platt på bottnen framför inloppet.
Yttre inloppet skyddas av två kraftiga kasuner. Med den angivna konstruktionen synes man ha utsikt att kunna förhindra inre hamnens uppgrundning och en segelfri ränna i yttre hamnen bör alltid vara öppen.
Hela anläggningen kostnadsberäknades 1945 i augusti till sammanlagt 235,000 kr. Förmodligen stoppar inte den summan idag.
Det kan synas förmätet att hålla före, att denna hamnanläggning, utförd vid Hallshuk, skulle väsentligt bidraga till att öka fisket där utanför, särskilt. då strömmingsfisket, När man får 65,000 kg. strömming nu på denna plats — 1943 fick man över 100,000 kg. fisk här med så få fiskare och svåra hamnförhållanden, hur mycket mera skulle man icke få om en större hamn, som kunde ge skydd åt större båtar, kom till stånd. Och saken har även en annan sida när staten drager sig år från år för att ge statsbidrag — fiskarna få ju själva också betala till anläggningen — tröttna fiskarna och ge sig ifrån Hallshuk. Och strömmingen är dock alltjämt ett viktigt livsmedel för stora delar av vår befolkning. Tid är pengar i flera avseenden och därför -är också Hallshuk betydelsefull som fiskehamn för de givande fiskevattnen där utanför, därtill-har man isfritt vatten och bra väg söderut till staden. Biltransporten från Kappelshamn och Hallshuk till Visby torde bli lika dyr, men man kan många gånger spara driftkostnaden för båtkörningen Hallshuk—Kappelshamn.
Hallshuksfiskarna äro pessimistiska, de ha satsat pengar till hamn och till utredningar, tiden går men hamnen dröjer, arbetet är hårt i sig själv på havet, här är det hårt även i land. De erkänna med tacksamhet länets myndigheters insatser för att få en lösning men undra ändå om det inte skulle finnas något kryphål, där man kunde slinka in och få en slant så att bygget kommer igång. Se det vore en julklapp som hette duga.
G. S—m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *